Vakansstatistik (prop. 2002/03:95)
Betänkande 2002/03:FIU25
Finansutskottets betänkande2002/03:FIU25
Vakansstatistik (prop. 2002/03:95)
Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2002/03:95 Vakansstatistik. I propositionen föreslås att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2001:99) om den officiella statistiken (statistiklagen). Förslaget innebär att både enskilda och offentliga arbetsgivare ska lämna uppgifter om vakanser för den officiella statistiken. Statistiken som finns i dag bygger på lediga platser som frivilligt anmäls till arbetsförmedlingen. Den är bristfällig i flera avseenden. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2003. I betänkandet behandlar utskottet också två motioner som väckts med anledning av propositionen. Utskottet tillstyrker regeringens förslag. Motionerna avstyrks. I betänkandet finns 5 reservationer.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. Uppgiftsskyldighet för uppgifter om vakanser
Riksdagen antar regeringens förslag i bilaga 2 till lag om
ändring i lagen (2001:99) om den officiella statistiken. Därmed
bifaller riksdagen proposition 2002/03:95.
Reservation 1 (mp)
2. Obligatorisk platsanmälan
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Fi9 yrkande 2 och
2002/03:Fi10 yrkande 2.
Reservation 2 (m, fp, kd, c)
3. Finansieringsprincipens tillämpning
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Fi9 yrkande 3 och
2002/03:Fi10 yrkande 3.
Reservation 3 (m, fp, kd)
Reservation 4 (c)
4. Regelförenklingsarbetet
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Fi9 yrkande 1 och
2002/03:Fi10 yrkande 1.
Reservation 5 (m, fp, kd, c)
Stockholm den 8 maj 2003
På finansutskottets vägnar
Sven-Erik Österberg
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Sven-Erik Österberg (s),
Fredrik Reinfeldt (m), Carin Lundberg (s), Sonia Karlsson (s), Kjell
Nordström (s), Lars Bäckström (v), Agneta Ringman (s), Gunnar Axén
(m), Tommy Waidelich (s), Christer Nylander (fp), Lena Ek (c), Hans
Hoff (s), Tomas Högström (m), Agneta Gille (s), Gunnar Nordmark (fp),
Olle Sandahl (kd) och Mikael Johansson (mp).Redogörelse för ärendet Ärendet och dess beredning I proposition 2002/03:95 Vakansstatistik föreslår regeringen att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2001:99) om den officiella statistiken (statistiklagen). Regeringens förslag återges i bilaga 1 och lagförslaget - efter en redaktionell ändring i ingressen - i bilaga 2 i betänkandet. Med anledning av propositionen har två motioner väckts. Förslagen i motionerna återges i bilaga 1. Bakgrund I vårpropositionen 2000 föreslog regeringen att Statistiska centralbyrån (SCB) skulle få medel för att producera löpande vakansstatistik. Regeringen anförde följande. "En tillförlitlig och heltäckande statistik om vakanser behövs. En sådan statistik ger information om hur rekryteringsproblem bidrar till arbetslöshet och om lönebildningens förutsättningar. Som exempel kan nämnas att en hög vakanskvot kan leda till lönekonkurrens och löneglidning. Den vakansstatistik som finns i dag bygger på lediga platser som anmäls till arbetsförmedlingen. Den är bristfällig i flera avseenden." Riksdagen antog förslaget och SCB har påbörjat produktionen av vakansstatistik. I en skrivelse till regeringen har SCB föreslagit att statistiklagen ska ut-ökas med uppgiftsskyldighet för uppgifter om vakanser. Bestämmelser om uppgiftsskyldighet finns i 7-11 §§ statistiklagen. Enligt 7 § statistiklagen ska näringsidkare för den officiella statistiken lämna uppgifter om t.ex. produktion av varor och tillhandahållande av tjänster, antalet anställda samt deras sysselsättning, tillgångar och skulder och miljöskyddskostnader. Kommuner och landsting ska för den officiella statistiken lämna uppgifter som avses i 7 § 1-7 statistiklagen. Kommuner ska för detta ändamål dessutom lämna uppgifter från de årliga boksluten. Förarbetena till bestämmelserna finns i proposition 1991/92:118 Förenklad statistikreglering (bet. 1991/92:FiU23, rskr. 1991/92:316) och av den framgår att den officiella statistiken till stor del bygger på uppgifter som hämtas från statliga register, allmänheten genom undersökningar där uppgiftsskyldighet inte föreligger. Uppgiftsskyldighetens omfattning i gällande statistiklagen är i stort sätt oförändrad i förhållande till den gamla lagen. Arbetsmarknadsstyrelsen hade före år 2000 uppgifter om vakansstatistik men den bestod enbart av statistik om lediga platser vid den offentliga arbetsförmedlingen. Denna statistik hade sina begränsningar - bl.a. täckte den inte hela arbetsmarknaden. Arbetsgivarna anmälde nämligen inte alla lediga platser på det sätt som angavs i lagen (1976:157) om skyldighet för arbetsgivare att anmäla ledig plats till den offentliga arbetsförmedlingen. Statistiken enligt nuvarande bestämmelser ger ingen information om vilka lediga platser som är förbundna med arbetskraftsbrist. Enligt SCB innebär detta ett bortfall på cirka 30 % vid produktion av vakansstatistik och upplysningar saknas främst från större arbetsgivare. SCB har i en pilotstudie avseende vakansstatistik till EU:s statistikkontor (Euro-stat) konstaterat att de större arbetsgivarna är obenägna att lämna in uppgifter till statistiken så länge uppgiftslämnandet är frivilligt. Bortfallet leder till ett resultat som inte är tillförlitligt enligt SCB. Bortfallet behöver således minskas och därför har SCB föreslagit att 7 § statistiklagen ska utökas med uppgiftsskyldighet för uppgifter om vakanser.
Utskottets överväganden Uppgiftsskyldighet för uppgifter om vakanser Utskottets förslag i korthet Utskottet tillstyrker regeringens förslag att statistiklagen ska utökas med uppgiftsskyldighet för uppgifter om vakanser. Jämför reservation 1 (mp). Propositionen I propositionen föreslås att statistiklagen ska utökas med uppgiftsskyldighet för uppgifter om vakanser. Regeringen anser att det är angeläget att officiell statistik håller hög kvalitet och att den är tillförlitlig. Det är enligt gällande bestämmelser frivilligt att anmäla att det finns lediga platser. SCB har i en pilotstudie avseende vakansstatistik konstaterat att de större arbetsgivarna är obenägna att lämna in uppgifter till statistiken så länge uppgiftslämnandet är frivilligt. Bortfallet leder till ett resultat som inte är tillförlitligt enligt SCB. Regeringen anser därför att det finns skäl att införa uppgiftsskyldighet för uppgifter om vakanser i statistiklagen. Utskottets ställningstagande Av propositionen framgår att det finns brister i gällande regelsystem. Utskottet anser, i likhet med regeringen, att det är angeläget att officiell statistik håller en hög kvalitet och att den är tillförlitlig. Utskottet tillstyrker därför regeringens förslag. Obligatorisk platsanmälan Utskottets förslag i korthet Motioner om att slopa lagen om skyldighet för arbetsgivare att anmäla ledig plats till den offentliga arbetsförmedlingen avstyrks med hänvisning till att frågan är under beredning i Näringsdepartementet. Jämför reservation 2 (m, fp, kd, c). Propositionen Regeringen anför att syftet med lagen (1976:157) om obligatorisk platsanmälan är att få en effektivare sammanföring mellan arbetssökande och lediga platser. Regeringen avser dock att se över och identifiera eventuell onödig administration för företagen i samband med platsanmälan. Syftet med översynen är att minska företagens administrativa börda. Översynen ska också leda fram till förslag om hur arbetsförmedlingarna kan underlätta och förbättra platsförmedlingsinsatserna till småföretagen. Det är enligt regeringen angeläget att den uppgiftsskyldighet som åläggs både enskilda och offentliga arbetsgivare inte blir större än nödvändigt och inte gäller uppgifter som är likartade. Motionerna I motion Fi9 av Lena Ek m.fl. (c) yrkande 2 anförs att lagen (1976:157) om skyldighet för arbetsgivare att anmäla ledig plats till den offentliga arbetsförmedlingen bör slopas. Man bör på olika sätt underlätta för människor som driver eller vill starta företag. Det är därför enligt motionärerna illavarslande när antalet regler som berör företagare blir fler och fler. Lagförslaget innebär att enskilda och offentliga arbetsgivare åläggs att rapportera motsvarande uppgifter både enligt statistiklagen och enligt den tidigare nämnda lagen. I motion Fi10 av Mats Odell m.fl. (kd) yrkande 2 anförs att förslaget har ett liknande syfte som redan gäller enligt lagen (1976:157) om skyldighet för arbetsgivare att anmäla ledig plats till den offentliga arbetsförmedlingen. Motionärerna anser dock att uppgift om vakanser är ett bättre sätt att mäta verkliga bristsituationer på arbetsmarknaden än den platsanmälan som arbetsgivaren är skyldig att göra till arbetsförmedlingen. Detta eftersom lediga platser inte nödvändigtvis avspeglar arbetskraftsbrist. Arbetskraftsbrist föreligger först om arbetsgivaren inte hinner rekrytera en person i så god tid att personen kan börja den dag arbetsgivaren önskar. Det är många företag som trots regeln inte lämnar uppgift till arbetsförmedlingen. För att inte utöka företagens administrativa börda ytterligare, men samtidigt få en bättre statistik vad gäller vakanser, anser de att det nya uppgiftslämnandet gällande vakanser kan införas endast om den s.k. obligatoriska platsanmälan samtidigt slopas. Utskottets ställningstagande Det är viktigt att uppgiftsskyldigheten för enskilda och offentliga arbetsgivare inte blir större än nödvändigt och att de inte behöver lämna likartade uppgifter enligt olika regler. Detta bör regeringen beakta vid översynen av lagen (1976:157) om skyldighet för arbetsgivare att anmäla ledig plats till den offentliga arbetsförmedlingen. Med hänvisning till att frågan om att göra en översyn av den nu nämnda lagen är under beredning i Näringsdepartementet anser utskottet att motionerna Fi9 (c) yrkande 2 och Fi10 (kd) yrkande 2 bör avslås av riksdagen. Finansieringsprincipens tillämpning Utskottets förslag i korthet Utskottet delar regeringens bedömning att förslagen inte får några direkta ekonomiska effekter för den kommunala sektorn och avstyrker därför motionerna om att finansieringsprincipen ska tillämpas. Jämför reservationerna 3 (m, fp, kd) och 4 (c). Propositionen I propositionen görs bedömningen att förslagen inte får några nämnvärda ekonomiska konsekvenser. Enligt SCB omfattas ca 27 000 uppgiftslämnare per kvartal av vakansundersökningen, och ca 20 % byts ut varje halvår. SCB beräknar en total tidsåtgång på 27 minuter per uppgiftslämnare och år. De arbetar aktivt med att ta fram alternativ till att lämna uppgifter för statistik i blankettform för att minska uppgiftslämnarnas administrativa börda. Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet anför i remissvaren att uppgiftslämnandet blir mycket tidskrävande genom att redovisningen måste sammanställas manuellt. Den av SCB beräknade tidsåtgången är därför inte relevant för kommuner och landsting. Vidare anför förbunden att den s.k. finansieringsprincipen ska tillämpas i frågan om lagstadgad uppgiftslämnarplikt för vakansstatistik. SCB har en dialog med förbunden för att kunna lösa de problem som framförts. Regeringen utgår ifrån att frågorna kommer att lösas. Regeringen anför vad gäller den s.k. finansieringsprincipen att av proposition 1993/94:150 bilaga 7 framgår att den inte omfattar statliga beslut om åtgärder som inte direkt tar sikte på, men som ändå får direkta ekonomiska effekter för kommunsektorn. Regeringen har beräknat att den genomsnittliga kostnaden per arbetsgivare och år uppgår till 270 kr. Dessa kostnader får enligt regeringens bedömning anses vara marginella. Motionerna I motion Fi9 av Lena Ek m.fl. (c) yrkande 3 anförs att finansieringsprincipen bör följas strikt. Förbunden har anfört att uppgiftsskyldigheten måste skötas manuellt och att det blir mycket mer tidskrävande än vad som anförs av SCB. Motionärerna anser att statliga beslut som påverkar kommunsektorn bör föregås av diskussioner med kommun- och landstingsförbunden för att nå en samsyn om de ekonomiska konsekvenserna. Staten ska inte kunna vältra över kostnader på kommuner och landsting. Finansieringsprincipen ska alltid gälla och tillämpas med stor noggrannhet. I motion Fi10 av Mats Odell m.fl. (kd) yrkande 3 anförs att förslaget kommer att öka den tid företagen, kommunerna och landstingen måste lägga ned på administration. Statliga beslut som innebär nya eller minskade kostnader för kommunsektorn ska enligt den s.k. finansieringsprincipen regleras mot kommunsektorn genom det generella statsbidraget. Motionärerna anser att regeringen gör en mycket tveksam tolkning av principen när den åberopar att finansieringsprincipen ''''''''''''''''''''''''''''''''inte omfattar statliga beslut om åtgärder som inte direkt tar sikte på, men som ändå får direkta ekonomiska effekter för kommunsektorn''''''''''''''''''''''''''''''''. Den nu föreslagna lagändringen syftar ju just till att få även kommuner och landsting att sammanställa och lämna uppgifter om vakanser. Utskottets ställningstagande Av propositionen framgår att SCB arbetar aktivt med att ta fram alternativ till att lämna uppgifter för statistik i blankettform för att minska uppgiftslämnarnas administrativa börda. Enligt inhämtade uppgifter från SCB pågår nu diskussioner med kommun- och landstingsförbunden. SCB och Landstingsförbundet har bl.a. kommit överens om att vad gäller de stora sjukhusen ska man tillämpa en tvåfasmodell. Den innebär att ett sjukhus först väljs ut, och därefter bestämmer man vilka enheter som ska lämna information. Detta för att underlätta den administrativa bördan. Frågan om att precisera finansieringsprincipens innehåll har tagits upp av finansutskottet vid flera tillfällen, senast i betänkande 2001/02:FiU3 s. 39 och 40. Redan hösten 1993 (bet. 1993/94:FiU2) ansåg utskottet att tolkningen och tillämpningen av principen borde klargöras. I kompletteringspropositionen 1994 (prop. 1993/94:150 bilaga 7 s. 33 och 34) gjorde regeringen ett antal förtydliganden om principens tillämpning. Där framgår t.ex. att principen enbart omfattar statligt beslutade åtgärder som tar direkt sikte på kommunala verksamheter, att reglering enbart ska göras för direkta ekonomiska effekter. Alla propositioner som påverkar kommunsektorns verksamhet och ekonomi ska innehålla en bedömning av de kommunalekonomiska konsekvenserna och huruvida finansieringsprincipen är tillämplig. Finansieringsprincipen omfattar inte statliga åtgärder som inte tar direkt sikte på, men ändå får direkta ekonomiska effekter för kommunsektorn. Sådana effekter ska däremot beaktas när en bedömning görs av statsbidragens storlek. I 2001 års ekonomiska vårproposition skrev regeringen att man tillsammans med Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet tillsatt en arbetsgrupp med uppgift att diskutera processfrågor avseende tillämpningen av finansieringsprincipen. Regeringen avser att återkomma om resultatet av detta arbete. Utskottet har vid flera tillfällen behandlat likalydande motionsyrkanden. Utskottet har fortfarande samma uppfattning att finansieringsprincipen inte ska tillämpas om åtgärder är riktade även till andra än kommunsektorn. Motionerna Fi9 (c) yrkande 3 och Fi10 (kd) yrkande 3 avstyrks därför av utskottet. Regelförenklingsarbetet Utskottets förslag i korthet Motionerna avstyrks med hänvisning till riksdagens tillkännagivande till regeringen att under mandatperioden göra en genomgång av regelverket som berör företag. Jämför reservation 5 (m, fp, kd, c). Motionerna I motion Fi9 av Lena Ek m.fl. (c) yrkande 1 anförs att målet för regelförenklingsarbetet ska vara att antalet regler ska minska med 25 % fram till 2006. Motionärerna anser att förslaget strider mot intentionen om regelförenkling i enlighet med Simplexförordningen. Förslaget innebär att arbetsgivare ska rapportera samma uppgifter enligt två olika lagar. Detta medför dubbel administration. I motion Fi10 av Mats Odell m.fl. (kd) yrkande 1 anförs att den totala regelmängden för företagen måste minskas. En företagare har ungefär fyratusen regler att hålla rätt på. Antalet regler ökar med ca 5 % per år. Studier av företagens administrationskostnader för regler uppskattas till ca 30 000 kr per anställd och år för mindre företag. Utskottets ställningstagande Näringsutskottet behandlade i betänkande 2002/03:NU1 bl.a. regeringens skrivelse (2002/03:8) med redogörelse för regelförenklingsarbetet. Riksdagen biföll reservanternas förslag till riksdagsbeslut, och av det framgår bl.a. följande: innevarande mandatperiod skall en genomgång göras av hela det regelverk som berör företagandet, så att onödiga och krångliga regler kan tas bort. Det bör också sättas upp ett kvantitativt mål för regelförenklingsarbetet, i syfte att redan under innevarande mandatperiod påtagligt minska företagens kostnader för administration av regelverket. Med ett tillkännagivande av riksdagen i enlighet med det sagda tillgodoses motionerna 2002/03:N2 (m, fp, kd, c) och 2002/03:N1 (mp) i berörda delar. Utskottet konstaterar att riksdagen genom ett tillkännagivande uttalat att regeringen ska göra en genomgång av regelverket och att någon särskild åtgärd med anledning av motionerna Fi9 (c) yrkande 1 och Fi10 (kd) yrkande 1 inte synes nödvändig, varför de avstyrks.
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har
föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i
utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
1. Uppgiftsskyldighet för uppgifter om vakanser, punkt 1 (mp)
av Mikael Johansson (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen avslår proposition 2002/03:95.
Ställningstagande
Jag anser att regeringens förslag i propositionen är onödigt.
2. Obligatorisk platsanmälan, punkt 2 (m, fp, kd, c)
av Fredrik Reinfeldt (m), Gunnar Axén (m), Christer
Nylander (fp), Lena Ek (c), Tomas Högström (m), Gunnar Nordmark (fp)
och Olle Sandahl (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i
reservation 2. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2002/03:Fi9
yrkande 2 och 2002/03:Fi10 yrkande 2.
Ställningstagande
Regeringens förslag innebär att enskilda och offentliga arbetsgivare
åläggs att rapportera motsvarande uppgifter både enligt statistiklagen
och enligt lagen (1976:157) om skyldighet för arbetsgivare att anmäla
ledig plats till den offentliga arbetsförmedlingen. Vi anser dock att
uppgift om vakanser är ett bättre sätt att mäta verkliga
bristsituationer på arbetsmarknaden än den platsanmälan som
arbetsgivaren är skyldig att göra till arbetsförmedlingen. Detta
eftersom lediga platser inte nödvändigtvis avspeglar
arbetskraftsbrist. Arbetskraftsbrist föreligger först om arbetsgivaren
inte hinner rekrytera en person i så god tid att personen kan börja
den dag arbetsgivaren önskar. Det är många företag som trots regeln
inte lämnar uppgift till arbetsförmedlingen. För att inte utöka
företagens administrativa börda ytterligare, men samtidigt få en
bättre statistik vad gäller vakanser, anser vi att det nya
uppgiftslämnandet gällande vakanser kan införas endast om den s.k.
obligatoriska platsanmälan samtidigt slopas. Vi anser därför att lagen
om skyldighet för arbetsgivare att anmäla ledig plats till den
offentliga arbetsförmedlingen bör slopas. Detta innebär att riksdagen
bör bifalla motionerna Fi9 (c) yrkande 2 och Fi10 (kd) yrkande 2.
3. Finansieringsprincipens tillämpning, punkt 3 (m, fp, kd)
av Fredrik Reinfeldt (m), Gunnar Axén (m), Christer
Nylander (fp), Tomas Högström (m), Gunnar Nordmark (fp) och Olle
Sandahl (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i
reservation 3. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Fi10 yrkande 3
och avslår motion 2002/03:Fi9 yrkande 3.
Ställningstagande
Regeringens förslag kommer att öka den tid företagen, kommunerna och
landstingen måste lägga ned på administration. Statliga beslut som
innebär nya eller minskade kostnader för kommunsektorn ska enligt den
s.k. finansieringsprincipen regleras mot kommunsektorn genom det
generella statsbidraget. Vi anser att regeringen gör en mycket tveksam
tolkning av finansieringsprincipen när den åberopar att principen
"inte omfattar statliga beslut om åtgärder som inte direkt tar sikte
på, men som ändå får direkta ekonomiska effekter för kommunsektorn''''''''''''''''.
Den nu föreslagna lagändringen syftar just till att få även kommuner
och landsting att sammanställa och lämna uppgifter om vakanser. Vi
anser därför att finansieringsprincipen ska tillämpas. Detta innebär
att riksdagen bör bifalla motion Fi10 (kd) yrkande 3 och avslå motion
Fi9 (c) yrkande 3.
4. Finansieringsprincipens tillämpning, punkt 3 (c)
av Lena Ek (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i
reservation 4. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Fi9 yrkande 3
och avslår motion 2002/03:Fi10 yrkande 3.
Ställningstagande
Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet har anfört att
uppgiftsskyldigheten måste skötas manuellt och att det blir mycket mer
tidskrävande än vad som anförs av Statistiska centralbyrån. Jag anser
att statliga beslut som påverkar kommunsektorn bör föregås av
diskussioner med förbunden för att nå en samsyn om de ekonomiska
konsekvenserna. Staten ska inte kunna vältra över kostnader på
kommuner och landsting. Jag anser således att finansieringsprincipen
bör följas strikt och att den ska gälla samt tillämpas med stor
noggrannhet. Detta innebär att riksdagen bör bifalla motion Fi9 (c)
yrkande 3 och avslå motion Fi10 (c) yrkande 3.
5. Regelförenklingsarbetet, punkt 4 (m, fp, kd, c)
av Fredrik Reinfeldt (m), Gunnar Axén (m), Christer
Nylander (fp), Lena Ek (c), Tomas Högström (m), Gunnar Nordmark (fp)
och Olle Sandahl (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen bifaller delvis motionerna 2002/03:Fi9 yrkande 1 och
2002/03:Fi10 yrkande 1.
Ställningstagande
Målet för regelförenklingsarbetet ska vara att antalet regler ska
minska med 25 % fram till 2006. Den totala regelmängden för företagen
måste minskas. En företagare har ungefär 4 000 regler att hålla rätt
på. Antalet regler ökar med ca 5 % per år. Studier av företagens
administrationskostnader för regler uppskattas till ca 30 000 kr per
anställd och år för mindre företag. Förslaget innebär att arbetsgivare
ska rapportera samma uppgifter enligt två olika lagar. Vi anser att
förslaget strider mot intentionen om regelförenkling i enlighet med
simplexförordningen. Detta innebär att riksdagen bör bifalla
motionerna Fi9 (c) yrkande 1 och Fi10 (kd) yrkande 1.Bilaga 1 Förteckning över behandlade förslag Propositionen Proposition 2002/03:95 Vakansstatistik: Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2001:99) om den officiella statistiken. Följdmotioner 2002/03:Fi9 av Lena Ek m.fl. (c): 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att målet för förenklingsarbetet skall vara att antalet regler skall minska med 25 % fram till 2006. 2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att lagen (1976:157) om skyldighet för arbetsgivare att anmäla ledig plats till den offentliga arbetsförmedlingen bör slopas. 3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att finansieringsprincipen bör följas strikt. 2002/03:Fi10 av Mats Odell m.fl. (kd): 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om uppgiftsskyldighet för vakanser och obligatorisk platsanmälan. 2. Riksdagen beslutar att upphäva lagen (1976:157) om skyldighet för arbetsgivare att anmäla ledig plats till den offentliga arbetsförmedlingen. 3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om finansieringsprincipens tillämpning.
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Förslag till lag om ändring i lagen (2001:99) om den officiella
statistiken
Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (2001:99) om den officiella
statistiken skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
7 §
Näringsidkare skall för den officiella statistiken lämna uppgifter om
1. namn och person- eller organisationsnummer för den som bedriver
verksamheten,
2. produktion av varor och tillhandahållande av tjänster,
3. förbrukning av varor och anlitande av tjänster,
4. antalet anställda samt deras 4. antalet anställda, deras
sysselsättning, löner och yrken, sysselsättning, löner och yrken
samt vakanser,
5. lagerhållning,
6. investeringar,
7. beställningar, köp,
försäljningar och leveranser av
varor och tjänster,
8. priser för varor och tjänster,
9. intäkter och kostnader,
10. import och export,
11. energiåtgång,
12. tillgångar och skulder,
13. sparande samt kapital-, kredit-
och valutaförhållanden,
14. omfattning av upplåtelse av
nyttjanderätt,
15. miljöskyddskostnader.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2003.