Vägväsende

Betänkande 1988/89:TU15

Trafikutskottets betänkande
1988/89:TU15

Vägväsende

TU15

Sammanfattning

I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens förslag till medelsanvisningar
för nästa budgetår.

Förslagen innebär bl.a. att

- 5 460 milj. kr. anvisas för drift av statliga vägar,

- 1 417,9 milj. kr. anvisas för byggande av riksvägar,

- 970 milj. kr. anvisas för byggande av länstrafikanläggningar,

- 558,1 milj. kr. anvisas för bidrag till drift av kommunala vägar och gator,

- 439 milj. kr. anvisas för bidrag till drift och byggande av enskilda vägar,

- 622 milj. kr. anvisas för särskilda bärighetshöjande åtgärder.

I betänkandet behandlas bortemot 170 motionsyrkanden. Det stora flertalet
innebär krav på åtgärder från riksdagens sida i syfte att gynna ett visst län
genom att vägbyggnadsprojekt tidigareläggs inom ramen för vägplaneringen
eller genom att länet i fråga tillförs ökade medel för vägändamål. Samtliga
dessa yrkanden avstyrks med hänvisning till att frågorna inte bör avgöras av
riksdagen utan inom ramen för den decentraliserade ordning som vägplaneringsprocessen
innebär.

Mera principiellt hållna motionsyrkanden avser bl.a. miljöskyddsprövning
av vägar, vägplaneringsprocessens utformning, invändningar mot att vägverket
på regeringens uppdrag utreder förutsättningarna för en avgiftsfinansiering
av driften av vissa allmänna vägar, avgifts- och lånefinansiering av
vägbyggnadsprojekt samt ett stopp för byggande av motorvägar, inkl. det
pågående motorvägsbygget i Bohuslän.

Även dessa - och samtliga övriga - motionsyrkanden avstyrks.

Till betänkandet är fogat 40 reservationer och tre särskilda yttranden.

Propositionen

Regeringen föreslår i proposition 1988/89:100 bilaga 8 (kommunikationsdepartementet)
under avsnitt B. Vägväsende (s. 25-54)

1. att riksdagen till Vägverket: Ämbetsverksuppgifterm.m. för budgetåret
1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 11 105 000 kr. (punkt Bl., s. 41-42),

2. att riksdagen till Drift av statliga vägar för budgetåret 1989/90 anvisar ett
reservationsanslag på 5 460 000 000 kr. (punkt B2., s. 42-45),

3. att riksdagen medger att regeringen lämnar vägverket de beställningsbemyndiganden
som föredragande departementschefen förordat (punkt B2., s.
42-45),

1 Riksdagen 1988/89. 15 sami. Nr 15

4. att riksdagen medger att regeringen vid behov när allmän väg, för vilken
staten är väghållare, övergår till enskild väghållning får låta vägverket
överföra medel motsvarande gällande statsbidrag mellan anslag B2. Drift av
statliga vägar och anslag B6. Bidrag till drift och byggande av enskilda vägar
(punkt B2., s. 42-45),

5. att riksdagen medger att regeringen vid ändringar i väghållningsansvaret
får överföra medel mellan anslag B2 Drift av statliga vägar och B5 Bidrag till
drift av kommunala vägar och gator (punkt B2., s. 42-45),

6. att riksdagen godkänner att medel får förås över mellan åren 1989 och
1990 i enlighet med vad föredragande departementschefen anfört (punkt
B2., s. 42-45),

7. att riksdagen godkänner att jämkning mellan drift- och byggandeanslagen
för den statliga väghållningen får ske i enlighet med vad föredragande
departementschefen anfört (punkt B2., s. 42-45),

8. att riksdagen godkänner att vägverket får träffa hyresavtal och
långtidsförhyra (leasa) anläggningstillgångar motsvarande ett anskaffningsvärde
av 170 000 000 kr. (punkt B2., s. 42-45),

9. att riksdagen godkänner vad föredragande departementschefen anfört
om användningen av anslaget B2. Drift av statliga vägar för tilläggsbidrag till
drift av kommunala vägar och gator (punkt B2., s. 42-45),

10. att riksdagen godkänner vad föredragande departementschefen anfört
om användningen av anslaget B2. för anskaffning av utrustning för hastighetsövervakning
(punkt B2., s. 42-45),

11. att riksdagen godkänner vad föredragande departementschefen anfört
om finansiering av anläggningstillgångar (punkt B2., s. 42-45),

12. att riksdagen till Byggande av riksvägar för budgetåret 1989/90 anvisar
ett reservationsanslag på 1 417 900 000 kr. (punkt B3., s. 46-47),

13. att riksdagen godkänner att medel får föras över mellan åren 1989 och
1990 i enlighet med vad föredragande departementschefen anfört (punkt
B3., s. 46-47),

14. att riksdagen godkänner vad föredragande departementschefen anfört
om användningen av anslaget B3. för att täcka kapitalkostnader för
utbyggnader av väg E 6 som motorväg på delen Stenungsund-Ljungskile
(punkt B3., s. 46-47),

15. att riksdagen till Byggande av länstrafikanläggningar för budgetåret
1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 970 000 000 kr. (punkt B4., s.
47-48),

16. att riksdagen godkänner att medel får föras över mellan åren 1989 och
1990 i enlighet med vad föredragande departementschefen anfört (punkt
B4., s. 47-48),

17. att riksdagen till Bidrag till drift av kommunala vägar och gator för
budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 558 100 000 kr. (punkt
B5., s. 49),

18. att riksdagen till Bidrag till drift och byggande av enskilda vägar för
budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 439 000 000 kr. (punkt
B6., s. 50),

1988/89:

19. att riksdagen godkänner att medel får föras över mellan åren 1989 och
1990 i enlighet med vad föredragande departementschefen anfört (punkt

B6., s. 50),

20. att riksdagen till Tjänster till utomstående för budgetåret 1989/90
anvisar ett förslagsanslag på 35 700 000 kr. (punkt B7., s. 51),

21. att riksdagen godkänner vad föredragande departementschefen anfört
om användningen av anslaget B7. för upprustningen av vissa vägar (punkt
B7., s. 51),

22. att riksdagen till Vägverket: Försvarsuppgifter för budgetåret 1989/90
anvisar ett reservationsanslag på 39 100 000 kr. (punkt B8., s. 51-52),

23. att riksdagen medger att regeringen lämnar vägverket det beställningsbemyndigande
som föredragande departementschefen förordat (punkt B8.,
s. 51-52),

24. att riksdagen godkänner vad föredragande departementschefen har
anfört om användningen av anslaget B8. till byggande av ny bro över
Falsterbo kanal (punkt B8., s. 51-52),

25. att riksdagen till Vägverket: Särskilda bärighetshöjande åtgärder för
budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 622 000 000 kr. (punkt
B9., s. 52-54).

Motionerna

1988/89:T201 av Ingegerd Anderlund och Ingvar Björk (båda s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att bidragssystemet för gator och vägar utformas så att byggande
och underhåll av separata gångbanor stimuleras.

1988/89:T205 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas

2. att riksdagen hos regeringen begär skyndsamt förslag om en omfördelning
av väganslagen enligt vad som anförts i motionen.

1988/89:T208 av Göran Ericsson (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om nödvändigheten av utbyggnad av kringfartsleder till en ring runt
Stockholm,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en begränsning av användningen av dubbdäck för att därmed
minska stoftbildning och slitage på gator och vägar.

Motiveringen till yrkandena återfinns i motion 1988/89:Kr211 (m).

1988/89:T209 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motion
1988/89: A408 (fp) anförts om fördelning av statliga anslag vad gäller vägar
och kollektivtrafik till Stockholms län.

1988/89:T210 av Agne Hansson och Marianne Jönsson (båda c) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av ytterligare 250 milj.kr. i särskilda väganslag för
upprustning av länets riks-, läns- och enskilda vägar.

1988/89:TU15

1988/89:T213 av Tom Heyman m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förbifart med bro över Sunningesund,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ny broförbindelse över Svinesund.

1988/89:T215 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

22. att riksdagen beslutar att anslaget B4. Byggande av länstrafikanläggningar
skall uppföras med sammanlagt 1 205 milj.kr. dvs. en höjning av 235
milj.kr. utöver regeringens förslag samt att riksdagen fastställer den fördelning
av anslaget på delposter som föreslås i motionen,

23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om fördelningen av medel för investeringar i länstrafikanläggningar,

24. att riksdagen beslutar att anslagen B2. Drift av statliga vägar och B9.
Vägverket: Vissa bärighetshöjande åtgärder förs samman till ett anslag
benämnt B2. Drift, underhållning och modernisering av statliga vägar, samt
att detta anslag förs upp med 6 482 milj.kr. vilket innebär en förstärkning
med 400 milj.kr. i förhållande till regeringens förslag,

25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts rörande program för beläggning av länsvägar,

26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts rörande inriktningen av de bärighetshöjande åtgärderna,

27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om statsbidrag till enskilda vägar,

28. att riksdagen beslutar att öka anslaget B6. Bidrag till drift och
byggande av enskilda vägar med 100 milj.kr.

1988/89:T216 av Olof Johansson m.fl (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar ge regeringen till känna vad i motion 1988/
89:Fö503 (c) anförts om samordning av civila vägplaner och krigsvägplaner.

1988/89:T218 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (båda fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utbyggnad av Europaväg 6 till motorväg, resp. motortrafikled till
norska gränsen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om upprustning och nybyggnad av riks- och länsvägnätet,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om byggande av broar.

1988/89:T221 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

2. att riksdagen hos regeringen begär att riksdagen föreläggs ett tioårigt
program för förstärkning och beläggning av grusvägar inom länsvägnätet i
enlighet med vad som anförts i motion 1988/89:A435 (c).

1988/89:T222 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts beträffande intensifierad satsning på kringfartsleder,

1988/89:TU15

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om sambandet mellan bra vägar och en bättre miljö.

1988/89:T223 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas

21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att det s.k.
bärighetsprogrammet för att höja fordonsvikterna på våra vägar bör avbrytas
med hänsyn till vad som anförts i motionen,

22. att riksdagen beslutar att en maximal totalvikt på 40 ton och maximal
längd på 18 meter för landsvägsfordon bör införas samt att under en
övergångsperiod på fem år dispenser skall möjliggöras för redan registrerade
längre fordon,

23. att riksdagen beslutar att inga fler motorvägar ska byggas i Sverige tills
vidare.

1988/89:T224 av Hans Lindblad (fp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motion
1988/89:A437 (fp) anförts om utbyggnad av vägar i Gävleborgs län.

1988/89:T225 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kringfartsleder,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om avgiftsfinansiering av broar och vägar,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om målsättningen för drift och underhåll av vägar,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kalkyler över olika vägprojekts samhällsekonomiska avkastning,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om finansiering på den öppna lånemarknaden av vissa investeringskostnader,

16. att riksdagen beslutar att regeringen inte skall pröva och godkänna
projekt som inte finansieras med statliga medel i enlighet med vad i motionen
anförts,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ändrad företagsform för vägverket.

1988/89:T226 av Kjell Ericsson och Jan Hyttring (båda c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av ökade väganslag till Värmland.

1988/89:T228 av Kjell Ericsson m.fl. (c,m,fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att inom av
riksdagen beslutat anslag för väginvesteringar tilldela Värmland anslag i
enlighet med vad i motionen anförts.

1988/89:T229 av Magnus Persson m.fl. (s) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om omprioritering av investeringsmedel för förbifarter och fördelning
av driftsanslag.

1988/89: TU 15

1988/89:T230 av Ulla Johansson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen sorn sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av att riksväg 23 byggs ut till Europavägstandard,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Kronobergs läns möjligheter att få del av anslaget för bärighetshöjande
åtgärder.

1988/89:T231 av Gudrun Norberg och Lars Ernestam (båda fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en inlandsväg som en av de viktigaste huvudlederna i ett svenskt
stamvägnät,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om denna inlandsvägs sträckning via Örebro och förbättringar av R60
och R50.

1988/89:T232 av Ulla Orring (fp) vari yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ytterligare 10
milj.kr. bör tillföras väganslaget i Västerbotten genom omfördelning av det
totala anslaget som står till vägverkets förfogande.

1988/89:T235 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen minskar anslaget Bl. Vägverket: Ämbetsverksuppgifter
m.m. till 9 105 000 kr., vilket innebär en minskning med 2 000 000 kr.,

2. att riksdagen ökar anslaget B2. Drift av statliga vägar till 5 560 000 000
kr., vilket innebär en ökning med 100 000 000 kr.,

3. att riksdagen minskar anslaget B3. Byggande av riksvägar till
417 900 000 kr., vilket innebär en minskning med 1 000 000 000 kr.,

4. att riksdagen ökar anslaget B4. Byggande av länstrafikanläggningar till
1 170 000 000 kr., vilket innebär en ökning med 200 000 000 kr., och vidare
att detta anslag delas upp i tre delar, varav 625 000 000 kr. ska gå till
länsjärnvägar, 125 000 000 kr. ska gå till cykelvägar m.m. och 420 000 000
ska gå till övriga länstrafikanläggningar, trafikmedel m.m.,

5. att riksdagen avskaffar anslaget B9. Vägverket: Särskilda bärighetshöjande
åtgärder, vilket innebär en besparing med 622 000 000 kr.

1988/89:T237 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen för budgetåret 1989/90 beslutar att anslå 625 milj. kr. i
riktat bidrag till länsjärnvägarna.

Motiveringen till yrkandet återfinns i motion 1988/89:A453 (mp).

1988/89:T238 av Karl-Göran Biörsmark och Lola Björkquist (båda fp) vari
yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förbifart vid Söderköping,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om tvärförbindelse mellan Kinda-Åtvidaberg-Valdemarsvik,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om riksväg 50 mellan Örebro och Norrköping,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om upprustning av länsvägnätet.

Motiveringen till yrkandena återfinns i motion 1988/89:A455 (fp).

1988/89: TU 15

1988/89:T239 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (båda m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att väganslagen
till länet bör höjas som en viktig regionalpolitisk åtgärd.

Motiveringen till yrkandet återfinns i motion 1988/89:A456 (m).

1988/89:T240 av Arne Kjörnsberg m.fl. (s) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att förbifarter tilldelas ett större belopp av det samlade anslaget
för investeringar i nya vägar än vad som beslutades i samband med
behandlingen av trafikpropositionen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om tilldelning av medel för att bygga bort ”flaskhalsar” i vägnätet,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om lånefinansiering för att möjliggöra en ökad utbyggnad av
vägnätet.

Motiveringen till yrkandena återfinns i motion 1988/89 :Jo864 (s).

1988/89:T242 av Kjell-Arne Welin m.fl. (fp) vari yrkas

7. att riksdagen hos regeringen begär att vägverket beaktar vad i motionen
anförts om vägnätet i Skåne vid prioriteringen av väginvesteringar.

1988/89:T243 av Görel Bohlin m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Stockholms
län skall tilldelas sin rättmätiga andel av väganslagen,

2. att riksdagen hos regeringen begär att beräknad avkastning av objekt
skall vara styrande för ordningen över landet,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att miljöskonande
kringfartsleder samt tvärleder tidigareläggas,

4. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
möjligheterna till privat finansiering bör tas tillvara som ett sätt att
genomföra angelägna projekt, såväl väg- som spårprojekt,

5. (delvis) att riksdagen hos regeringen begär åtgärder för att underlätta
trafikarbetet i Stockholmsregionen.

1988/89:T245 av Anders Castberger och Elver Jonsson (båda fp) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motion
1988/89: A466 (fp) anförts om bilvägarnas standard, kapacitet och betydelse.

1988/89:T250 av Margareta Winberg m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av ytterligare medel för investering i vägväsendet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om den regionalpolitiska profilen på anslaget till underhåll av statliga
vägar.

1988/89:T253 av Jan Strömdahl m.fl. (vpk) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om huvudansvaret för väginvesteringar m.m.

1988/89:TU15

1988/89:T254 av Filip Fridolfsson m.fl. (m) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motion
1988/89:A483 (m) anförts om inriktningen av det statliga väganslaget.

1988/89:T255 av Marianne Samuelsson och Birger Schlaug (båda mp) vari
yrkas

2. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att nya
bilgenererande motorvägar och Öresundsbron inte bör byggas.

Motiveringen till yrkandet återfinns i motion 1988/89:Jo965 (mp).

1988/89:T257 av Charlotte Branting (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motion 1988/89:A488 (fp) anförts om
kommunikationerna i Kronoberg.

1988/89:T258 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till upprustning av befintlig
väg,

6. att riksdagen begär förslag i syfte att stoppa tunga lastbilstransporter
över 30 mil,

8. att riksdagen beslutar avbryta utbyggnaden av väg E6 mellan Stenungsund
och Ljungskile,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att lastbilsekipagens
längd begränsas till 18 meter och högsta vikt till 40 ton,

11. att riksdagen beslutar att en bestämd del av anslagen till länstrafikanläggningar
öronmärks för järnvägsändamål.

1988/89:T301 av Ingrid Hemmingsson (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vägar i Jämtlands
län.

1988/89:T302 av Gudrun Norberg (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär att vägverket får i uppdrag att utprova om dolomit kan användas som
inslag i asfalt för att få ljusare vägbanor och därmed nedbringa antalet
trafikolyckor.

1988/89:T303 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag till sådana lagändringar som föranleds av vad i
motion 1988/89:Jo711 (fp) anförts om miljöskyddsprövning av vägar och
andra trafikanläggningar och tillämpning av miljöskyddslagens förbudsbestämmelser
på dessa.

1988/89:T304 av Erik Holmkvist (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förändring av enskild väg
till allmän gällande väg nr BD 1456-U i Arjeplogs kommun i Norrbottens
län.

1988/89:T305 av Erik Holmkvist (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förändring av enskild väg
till allmän gällande väg Nr BD 960-U, Salmi-Laimolahti i Norrbottens län.

1988/89:T306 av Göran Magnusson och Berit Oscarsson (båda s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

1988/89: TU 15

om behovet av medel för satsning på E18 från Köping mot Arboga och
Örebro.

1988/89:T307 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en sådan ändring i planoch
bygglagen att detaljplanekravet kommer att omfatta byggande och
väsentlig ändring av allmän väg,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en sådan ändring i
väglagen att beslut om planering och byggande av vägar överförs till plan- och
bygglagen.

1988/89:T308 av Lena Öhrsvik (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad som i motionen anförts om jämförande kostnadsberäkningar
vid större vägbyggen samt om utvecklandet av ny teknik vid
upprustning av nuvarande vägnät.

1988/89:T309 av Birgitta Johansson och Håkan Strömberg (båda s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om upprustning och skyltning av väg 49 och 195.

1988/89:T310 av Agne Hansson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär åtgärder så att den s.k. Dackevägen, som genomfartsled
Växjö-Målilla-Linköping, kommer till stånd i linje med vad i motionen
anförts.

1988/89:T311 av Per Olof Håkansson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna behovet av samverkan vad gäller vissa
resurser för vägunderhåll i Malmöhus län i enlighet med vad i motionen
angetts.

1988/89:T312 av Birger Andersson (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att
snabbt fullfölja upprustningen av vägförbindelsen Norrköping-VästeråsGävle.

1988/89:T313 av Lars Sundin (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om att utbyggnaden av riksväg
41 bör fortsätta med byggstart år 1991.

1988/89:T314 av Britt Bohlin m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vägunderhållet i
Älvsborgs län.

1988/89:T315 av Lennart Brunander (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om byggande och underhåll av vägar i Sjuhäradsbygden,

2. att riksdagen beslutar att anslaget för byggande av riksvägar i Älvsborgs
län ökas så att färdigställandet av riksväg 41 kan ske snarast,

3. att riksdagen begär att regeringen fördelar väganslagen så att grusvägnätet
i Sjuhäradsbygden kan upprustas.

1988/89:TU15

1988/89:T316 av Sigge Godin (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motion 1988/89:Jo735 (fp) anförts om ändrad
sträckning av Europavägarna 4 och 75 genom Sundsvalls centrum.

1988/89:T317 av Britta Bjelle m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär en utredning av möjligheterna att åstadkomma en mittsverigeväg
med sträckning från Göteborg till Karesuando i enlighet med vad i
motionen anförts.

1988/89:T318 av Elver Jonsson och Bengt Rosén (båda fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av färdigställande av väg 181 Falköping-Vårgårda.

1988/89:T319 av Görel Bohlin (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag till ett biltullavgiftssystem i enlighet med vad i motionen
anförts.

1988/89:T320 av Sven-Erik Alkemark och Nils Nordh (båda s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av ett förverkligande av förbifarten på Europaväg 4 genom
Vaggeryd.

1988/89:T321 av Ingvar Karlsson i Bengtsfors och Marianne Andersson
(båda c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om väganslagens storlek till Älvsborgs län,

2. att riksdagen beslutar att stödområdet i Älvsborgs län även skall
omfattas av anslaget B9. Särskilda bärighetshöjande åtgärder.

1988/89:T322 av Karl-Erik Persson (vpk) och Anders Svärd (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
nödvändigheten av att fullfölja upprustningen av väg 709 Loka-Kedjeåsen.

1988/89:T323 av Anders Svärd m.fl. (c,m,fp,vpk) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att
riksvägarna 50 och 60 tas in i stamvägnätet och byggs ut som delar av planerad
"Inlandsväg”.

1988/89:T324 av Bertil Danielsson och Ewy Möller (båda m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
tidigareläggning av väginvesteringar på E66 i Kalmar län genom privat
finansieringsmodell.

1988/89:T325 av Bertil Danielsson (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att vägavgifter på
det befintliga vägnätet ej skall införas.

1988/89:T326 av Christina Pettersson (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fördelarna med
att ersätta färjor med broar.

1988/89:T327 av Christina Pettersson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av
större del av det statliga väganslaget till Stockholmsregionen.

1988/89: TU 15

1988/89:T328 av Inge Carlsson (s) vari yrkas att riksdagen sorn sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om utbyggnad av E66 från
Norrköping till Orebro.

1988/89:T329 av Rosa Östh (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om behov av ytterligare medel
till länsvägnätet i Uppsala län.

1988/89:T330 av Berndt Ekholm m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ökad prioritet åt utbyggnad av förbifarter vid fördelning av
väganslagen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av förbättringar av landsbygdsvägnätet,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om tilldelningen av medel till Älvsborgs län för att upprätthålla en
landsbygdsvägstandard likvärdig med södra Sverige i övrigt,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om medel ur det s.k. bärighetspaketet för upprustning av grusvägnätet
i södra Sverige,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om beaktande av landsbygdsvägnätets behov samt ökad utbyggnad
av förbifarter i samband med utarbetande av direktiven för flerårsplaneringen
1991-2000,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att pröva nya finansieringsformer för stamvägnätet, varvid utöver
avgifter även lånefinansiering bör prövas.

1988/89:T331 av Ulla Samuelsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet att
fullfölja påbörjad förbättring av länsväg 709.

1988/89:T333 av Sven Lundberg m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av ökade medel för investeringar och underhåll av
länsvägnätet i Västernorrlands län,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av rättvisare fördelningsnyckel vid anslagsfördelningen
mellan de olika länen.

1988/89:T334 av Arne Andersson i Gamleby m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet
av ökade väganslag till Kalmar län.

1988/89:T335 av Gunhild Bolander (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär att vägverket får i uppdrag att planera och genomföra förstärkning
och beläggning av det gotländska vägnätet.

1988/89:T336 av Marianne Andersson och Bengt Kindbom (båda c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om byggande av vägen 181, Herrljunga-Vårgårda.

1988/89:TU15

1988/89:T337 av Kaj Larsson och Börje Nilsson (båda s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
riksvägarna 10 och 12.

1988/89:T338 av Sverre Palm och Karl-Erik Svartberg (båda s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
behov av upprustning av länsvägar i norra Bohuslän.

1988/89:T339 av Karl-Erik Svartberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av
upprustning av E6.

1988/89:T340 av Evert Svensson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbyggnader av
cykelleder och gångbanor.

1988/89:T341 av Nic Grönvall (m) vari yrkas att riksdagen begär att
regeringen genomför en översyn av väglagstiftningen i syfte att stärka den
enskildes rättssäkerhet i samband med utbyggnaden av större vägprojekt.

1988/89:T342 av Viola Furubjelke (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om prioritering av E66
dragning förbi Söderköping.

1988/89:T343 av Stina Eliasson (c) vari yrkas

1. att riksdagen för budgetåret 1989/90 anvisar ett extra anslag om 50
milj.kr. för underhåll och upprustning av vägnätet i Jämtlands län,

2. att riksdagen bemyndigar regeringen att medge, att vägverket vid
förskottering från kommun eller företag av kostnad för väg- eller broprojekt
inom stödområdet också skall medge att ersättning för räntekostnaden utgår
fram till dess att projektet inlöses,

3. att riksdagen begär att regeringen låter utreda och komma med förslag
till en ny Europaväg, en inlandsväg från Göteborg till Karesuando.

1988/89:T344 av Kenth Skårvik (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statligt initiativ i syfte att
underlätta finansiering av kringfartsleder i storstadsregioner.

1988/89:T345 av Ingrid Ronne-Björkqvist och Carl-Johan Wilson (båda fp)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om förbifarter vid Gislaved och Vaggeryd.

1988/89:T346 av Ragnhild Pohanka (mp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att försöket med 60 tons boggitryck i
Värmland skall upphöra.

1988/89:T347 av Hans Nyhage (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ombyggnaden av riksväg
41 mellan Kinna och Berghem.

1988/89 :T348 av Sigge Godin (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vägnätet i Västernorrlands län,

1988/89:TU15

2. att riksdagen ger regeringen i uppdrag att se över fördelningskriterierna
för väganslag i enlighet med vad i motionen anförts.

1988/89:T349 av Stina Gustavsson (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att 50
milj.kr. utöver ordinarie anslag beviljas till upprustning av vägarna i
Kronobergs län.

1988/89:T350 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen till B2. Drift av statliga vägar för budgetåret 1989/90
anvisar ett reservationsanslag om 6 200 000 000 kr.,

2. att riksdagen till B4. Byggande av länstrafikanläggningar för budgetåret
1989/90 anvisar ett reservationsanslag om 1 120 000 000 kr.,

3. att riksdagen till B6. Bidrag till byggande och drift av enskilda vägar för
budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag om 550 000 000 kr.

1988/89:T351 av Anders Nilsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förbättrade
förutsättningar för ökad cykeltrafik.

1988/89:T352 av Carl G Nilsson (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär att trafiksäkerhetsverket får i uppdrag att införa förbud mot dubbdäck
fr.o.m. den 1 juli 1992.

1988/89:T353 av Arne Andersson i Ljung och Stig Bertilsson (båda m) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om färdigbyggande av länsväg 181.

1988/89:T354 av Arne Andersson i Ljung m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
vägförhållandena i Älvsborgs län.

1988/89:T356 av Lars De Geer och Isa Halvarsson (båda fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna, att vid vägverkets
aviserade nya planläggningen av utbyggnaden av riksvägnätet åren 1991—
2000 bör Europaväg 88 med huvudsträckningen Karesuando-Göteborg till
att börja med byggas i sträckningen Mora-Johannisholm-Vansbro-Filipstad-Kristinehamn-Mariestad-
Göteborg, alltså öster om Vänern.

1988/89:T358 av Eva Björne (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om ytterligare medel för
vägunderhåll i Västernorrlands län.

1988/89:T359 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att motorvägsbyggnationen i
Bohuslän omgående avbryts,

2. att riksdagen avslår förslag om anslag under B3., för kapitalkostnader år
1989 för väg E6 Stenungsund-Ljungskile på 30 milj.kr.,

3. (delvis) att riksdagen beslutar att planerna på en Öresundsbro och
motorvägsprojektet Scandinavian Link avbryts samt att detta skall gälla för
överskådlig tid,

5. att riksdagen beslutar att tidigare beslut om ökad bärighet och
EG-anpassning i enlighet med ovannämnda rivs upp,

1988/89: TU 15

6. att riksdagen avslår förslag om ytterligare anslag, under B9., till
särskilda bärighetshöjande åtgärder på 622 milj.kr.,

7. att riksdagen i enlighet med motionen avslår förslag om att privatfinansiera
och avgiftsbelägga vägar.

1988/89:T360 av Ylva Annerstedt (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att de i motionen angivna trafikanläggningarna
bör tidigareläggas i revisionen inför planperioden 1991-2000.

1988/89:T361 av Elver Jonsson och Isa Halvarsson (båda fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av upprustning av vägnätet i Dalsland och västra Värmland.

1988/89:T362 av Lars Sundin m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av en
annan fördelning av medel för upprustning och vidmakthållande av det
sekundära vägnätet i Älvsborgs län.

1988/89:T364 av Lars Norberg (mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna att vägverkets medel ej skall tas i anspråk för att
bygga den planerade anläggningen i Åby.

1988/89:T365 av Karin Israelsson (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att
anslagen B2. Drift av statliga vägar och B9 Vägverket: vissa bärighetshöjande
åtgärder förs samman till ett anslag benämnt B2. Drift, underhåll och
modernisering av statliga vägar, samt att detta anslag förs upp med 6 772
milj.kr. vilket innebär en förstärkning med 400 milj.kr. i förhållande till
regeringens förslag.

1988/89:T366 av Börje Hörnlund (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att 100
milj .kr. skall anslås för förstärkning och beläggning av grusvägar i Västerbottens
län.

1988/89:T367 av Sture Ericson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att regionalpolitiska skäl talar för att
vägarna 60 och 50 bör tillföras stamvägnätet.

1988/89:T369 av Karl Erik Olsson och Ingbritt Irhammar (båda c) vari yrkas

1. att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen sagts om
förutsättningarna att upprätthålla och skapa en decentraliserad struktur i
Kristianstads län,

2. att Kristianstads län tilldelas mer medel för vägändamål så att de i
motionen nämnda angelägna projekten kan tidigareläggas.

1988/89:T403 av Karin Israelsson (c) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär att period under året då dubbdäck får
användas ändras i överensstämmelse med tidigare regler.

1988/89:T413 (delvis) av Erik Holmkvist (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att
komma till rätta med bil- och tågpåkörningar av ren i Norrbottens län.

1988/89: TU 15

1988/89:T423 av Rune Thorén m.fl. (c) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ökad trafiksäkerhet för synskadade.

1988/89:T447 av Rolf Clarkson m.fl. (m) vari yrkas

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om avgiftsfinansiering av vägprojekt.

1988/89:A465 av Anna Wohlin-Andersson och Roland Larsson (båda c) vari
yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en ny fördelning mellan länen av LTA-anslaget 1991-1993.

Utskottet

1. Vägnätet

Det svenska väg- och gatunätet omfattar enligt propositionen drygt 420 000
km totalt. Vägnätet består av allmänna och enskilda vägar samt tätorternas
gator. Det allmänna vägnätet omfattar omkring 104 300 km. Av dessa sköter
staten genom vägverket väghållningen på omkring 98 500 km statliga vägar.
Väghållningen för resterande 5 800 km-de s.k. statskommun vägarna- sköts
av kommuner som har förordnats till egna väghållare. För närvarande har
110 kommuner sådana förordnanden.

Det allmänna vägnätet kompletteras av kommunala vägar och gator -omkring 32 000 km - samt av en mängd enskilda vägar, vilkas sammanlagda
längd har uppskattats till omkring 280 000 km. Av de enskilda vägarna
erhåller omkring 71 200 km statligt bidrag.

Det allmänna vägnätet är uppdelat i riksvägar och länsvägar. Riksvägnätet
uppgår för närvarande till omkring 14 200 km och länsvägnätet till omkring
84 200 km. Vissa riksvägar är utmärkta som Europavägar i enlighet med 1950
års deklaration om byggande av internationella huvudtrafikleder.

2. Vägpolitikens mål

Enligt 1988 års trafikpolitiska beslut (prop. 1987/88:50 bil. 1, TU 20, rskr.
297) är det övergripande målet för bl.a. väghållningen att medborgarna och
näringslivet i landets olika delar skall erbjudas en tillfredsställande, säker och
miljövänlig trafikförsörjning till lägsta möjliga samhällsekonomiska kostnad.
Vägpolitiken skall syfta till att förverkliga det målet. För att möjliggöra
detta har sex delmål lagts fast. Dessa skall vara vägledande i beslutsprocessen
bl.a. för hur de resurser som anvisas till väghållningen bör fördelas.

Det första delmålet är att ansvaret för väghållningen skall vara lämpligt
avgränsat. Detta är en förutsättning för att de framtida kraven på en effektiv
och rättvis vägpolitik skall kunna mötas. Staten bör därvid ha ett avgörande
ansvar för den övergripande vägplaneringen, medan kommunerna och
trafikhuvudmännen bör svara för lokala och i viss mån även regionala
bedömningar.

Det andra delmålet är att vägkapitalet måste säkras. De medel som anvisas

1988/89: TU 15

till drift av vägarna skall så långt möjligt användas till att upprätthålla
standarden på vägnätet.

Det tredje delmålet är att åstadkomma en god miljö. Därför skall
miljöintressena beaktas på ett tidigt stadium av den planerings- och
projekteringsprocess som föregår vägbyggen.

Det fjärde delmålet är att trafiksäkerheten måste förbättras. Bra vägar är
ett verksamt sätt att begränsa antalet olyckor i trafiken.

Det femte delmålet är att vägnätet skall bidra till ett effektivt resursutnyttjande.
Goda kommunikationer har en strategisk betydelse för näringslivet i
en ort eller region.

Det sjätte delmålet är att säkerställa en tillfredsställande vägstandard i
landets alla delar även på det lågtrafikerade vägnätet. För den regionala
utvecklingen och förnyelsen är vägplaneringen ett viktigt instrument.

I motion T222 (fp) framhålls att vägar som är av god kvalitet och som är
dimensionerade för aktuell trafikmängd innebär möjlighet till jämn hastighet
för trafiken. Vägar som konstant är underdimensionerade - och som har
många hinder och upprepade hastighetsnedsättningar för ökad trafiksäkerhets
skull - leder till en ojämn trafikrytm. Den ojämna trafikrytmen leder i
sin tur till mer skadliga utsläpp, ökad energiförbrukning och störande buller.
Att avstå från att bygga bra vägar i syfte att hindra trafik - fortsätter
motionärerna - skapar ökad irritation och minskad framkomlighet. I
praktiken innebär det att miljön försämras. Till detta kommer ökade
kostnader för transporter, minskad samhällsekonomisk effektivitet och
ökade trafikskador. Motionärerna yrkar att riksdagen som sin mening skall
ge regeringen till känna vad de sålunda anfört om sambandet mellan bra
vägar och en bättre miljö.

Fjolårets riksdagsbeslut om målen för vägpolitiken tillgodoser enligt
utskottets mening syftet med motionsyrkandet. Detta bör därför inte
föranleda någon riksdagens åtgärd och avstyrks följaktligen.

I motion T225 (m) framhålls att målsättningen för drift och underhåll av
vägar i första hand bör vara att upprätthålla nuvarande vägars tekniska
standard samt att återföra kraftigt förslitna delar av vägnätet till godtagbar
standard.

Som framgår av vad utskottet anfört är det ett av riksdagen fastställt
vägpolitiskt mål att vägkapitalet skall säkras. De medel som anvisas till drift
av vägarna skall så långt möjligt användas till att upprätthålla standarden på
vägnätet. Något sådant riksdagsuttalande som begärs i motionen synes
sålunda inte erforderligt, varför yrkandet härom avstyrks.

3. Vägplaneringsprocessen

För byggande av allmänna vägar finns sedan många år en väl utvecklad och
decentraliserad planeringsprocess. 1 1988 års trafikpolitiska beslut utvecklas
det för väginvesteringar tillämpade planeringssystemet till att omfatta även
investeringar i länsjärnvägar och kollektivtrafikanläggningar. Byggandet
sker enligt förordningen (1988:1015) om riksvägplan och planer för länstrafikanläggningar
enligt tioåriga planer, som revideras vart tredje år. Vägver -

1988/89:TU15

ket upprättar och fastställer riksvägsplanen, medan länsstyrelserna upprättar
och fastställer resp. plan för länstrafikanläggningar, dvs. länsvägar, statskommunvägar
som inte är riksvägar, länsjärnvägar och kollektivtrafikanläggningar.
Innan riksvägplanen upprättas, skall vägverket begära in förslag
från samtliga länsstyrelser om de vägbyggnadsföretag som bör utföras i länet
under den tid som planen avser. Innan en länsstyrelse avger förslag eller
yttrande till vägverket skall den höra kommunerna i länet, trafikhuvudmännen
och länsvägnämnden. Innan planen för länstrafikanläggningar upprättas
skall länsstyrelsen begära in förslag om de länstrafikanläggningar som bör
utföras i länet under den tid som planen avser. Förslag skall inhämtas från SJ,
banverket, vägförvaltningen, länsvägnämnden, trafikhuvudmännen och
kommunerna i länet. För såväl riksvägplanen som planerna för länstrafikanläggningar
gäller att byggnadsföretagen skall anges i ordning efter angelägenhetsgrad.
Vid byggandet skall den i planerna fastställda angelägenhetsordningen
i huvudsak följas. Om vägverket och länsstyrelsen har olika uppfattningar
om vad en flerårsplan skall innehålla, skall frågan om fastställelse
överlämnas till regeringen.

För att byggande av en allmän väg skall kunna påbörjas krävs enligt
väglagen (1971:948) att en arbetsplan har upprättats. Vid utarbetande av
arbetsplanen skall samråd i fråga om vägens sträckning m.m. ske med
berörda fastighetsägare, myndigheter - däribland naturvårdsmyndigheter -kommuner och andra som kan ha ett väsentligt intresse i saken. Arbetsplanen
skall ställas ut för granskning och kan härefter fastställas av vägverket
efter samråd med länsstyrelsen. Vägverkets fastställelsebeslut kan överklagas
hos regeringen. Om vägverket och länsstyrelsen har olika uppfattningar,
hänskjuts frågan om fastställelse av arbetsplanen till regeringens prövning.

Mot bakgrund av yrkanden i en vpk-motion om en kommunalisering av
vägplaneringen vill utskottet vidare erinra om att det enligt plan- och
bygglagen (1987:10) är en kommunal angelägenhet att planlägga användningen
av mark och vatten. Varje kommun skall före den 1 juli 1990 ha
antagit en aktuell översiktsplan, som omfattar hela kommunen. Översiktsplanen
skall i stort ange hur mark- och vattenområden skall användas och hur
bebyggelseutvecklingen bör ske. Översiktsplanen upprättas efter samråd
med bl.a. länsstyrelsen. Planen är inte bindande för myndigheter och
enskilda. Regleringen av markens användning och av bebyggelsen inom
kommunen sker genom detaljplaner. En detaljplan får omfatta endast en
begränsad del av kommunen. I detaljplanen skall bl.a. redovisas och till
gränserna anges allmänna platser såsom gator, vägar, torg och parker. För
begränsade områden av kommunen som inte omfattas av detaljplan får
områdesbestämmelser antas, om det behövs för att syftet med översiktsplanen
skall uppnås eller för att säkerställa att riksintressen enligt lagen
(1987:12) om hushållning med naturresurser m.m. skall tillgodoses. Med
områdesbestämmelser får regleras bl.a. grunddragen för användningen av
mark- och vattenområden för bebyggelse eller för fritidsanlägningar, kommunikationsleder
och andra jämförliga ändamål. Enligt väglagen får inom
område med detaljplan eller områdesbestämmelser väg inte byggas i strid
mot planen eller bestämmelserna.

Yrkandena i den nämnda motionen, T307 (vpk), är att riksdagen hos

1988/89:

2 Riksdagen 1988/89.15 sami. Nr 15

regeringen begär förslag till dels en sådan ändring i plan- och bygglagen att
detaljplanekravet kommer att omfatta byggande och väsentlig ändring av
allmän väg, dels en sådan ändring i väglagen att beslut om planering och
byggande av vägar överförs till plan- och bygglagen. Motionärerna framhåller
bl.a. att det kommunala ansvar för planeringen av mark- och vattenanvändningen
som fastslås i plan- och bygglagen i stor utsträckning stannar vid
vägkanten .Detta upplever - säger motionärerna - kommunala planerare och
politiker som besvärande och ologiskt. Det blir t.ex. svårare att göra en
allsidig prövning och sammanvägning av miljökrav och transportbehov.
Vägbyggarintresset väger alltför tungt, då såväl planerings- som investeringsbeslut
ligger på samma hand. Samtidigt är det ett krångligt system att
planeringsprocessen ofta skall genomföras både enligt plan- och bygglagens
detaljplaneregler och enligt väglagens arbetsplaneregler. För att få en
likartad behandling av vägbyggande och annat byggande bör detaljplanekravet
enligt plan- och bygglagen utökas till att omfatta allmänna vägar.

Av redogörelsen för vägplaneringsprocessen och de återgivna bestämmelserna
i plan- och bygglagen framgår enligt utskottets mening att kommunerna
samt berörda myndigheter, organisationer och enskilda kan utöva ett
avsevärt inflytande inom vägväsendet. Därmed synes också syftet med
motionen i huvudsak tillgodosett, varför utskottet för sin del inte kan finna
något skäl att föreslå någon ändring av gällande ordning. Motionen avstyrks
följaktligen.

I motion T303 (fp) yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådana
lagändringar som krävs för att få till stånd en miljöskyddsprövning av vägar
och andra trafikanläggningar. Regeringens förslag bör vidare enligt motionärerna
omfatta möjligheter att tillämpa miljöskyddslagens förbudsbestämmelser
på vägprojekt.

Med anledning av detta motionsyrkande vill utskottet till en början erinra
om att det enligt 4 § väglagen vid väghållning skall tas hänsyn till enskilda och
allmänna intressen, såsom t.ex. trafiksäkerhet och miljö. Det betyder att
bl.a. miljöintressena skall beaktas vid fastställelse av arbetsplanerna. Vidare
erinras om att väglagen år 1987 kompletterades med krav på miljökonsekvensbeskrivningar
vid planering av vägar (prop. 1986/87:135, JoU 25, rskr.
319). Den av motionärerna aktualiserade frågan behandlades också av
jordbruksutskottet vid två tillfällen och av trafikutskottet vid ett tillfälle
under år 1988. Riksdagens senaste ställningstagande framgår av jordbruksutskottets
betänkande JoU 1987/88:23 om miljöpolitiken inför 1990-talet (prop. 1987/88:85, rskr. 373). Jordbruksutskottet framhåller där bl.a.
att önskemål om en koncessionsprövning från miljösynpunkt av vägprojekt
har mycket fog för sig. Det kan dock finnas anledning- fortsatte jordbruksutskottet
- att något avvakta erfarenheter som vinns av den av riksdagen år
1987 beslutade ordningen för miljöfrågornas behandling i samband med de
olika planeringsfaser som föregår ett vägbygge. Den nya ordningen borde
därför utvärderas, och så borde ske senast under år 1989. Därefter borde
ställning tas till frågan om koncessionsprövning. I det sammanhanget borde
även allmänhetens möjlighet till insyn i och påverkan på miljökonsekvensbe -

1988/89:TU15

skrivningar utvärderas. Vad jordbruksutskottet sålunda anförde beslöt
riksdagen att som sin mening ge regeringen till känna.

I avvaktan på den utvärdering och det ställningstagande som riksdagen
sålunda begärt avstyrker trafikutskottet motionsyrkandet.

I motion T253 (vpk) föreslås att ansvaret för fördelningen av investeringar i
länstrafikanläggningar förs över från länsstyrelsen till landstinget.

Som framgår av redogörelsen ovan för vägplaneringsprocessen har
länsstyrelsen en central och samordnande roll i denna. Utskottet finner för
sin del denna ordning ändamålsenlig och att ett genomförande av motionärernas
förslag skulle avsevärt försvaga länsstyrelsens samordningsfunktion.
Med det sagda avstyrks motionsyrkandet.

I motion T341 (m) begärs en översyn av väglagstiftningen i syfte att stärka den
enskildes rättssäkerhet i samband med utbyggnaden av större vägprojekt.
Motionären tar den pågående utbyggnaden av väg E6 som motorväg i
Bohuslän till utgångspunkt för en beskrivning av vägplaneringsprocessen
enligt följande. Regeringen beställer av resp. vägmyndighet en arbetsplan.
Arbetsplanen utställs. Berörda sakägare bereds tillfälle yttra sig. Arbetsplanen
fastställs. Fastställelsebeslutet kan överklagas hos regeringen. Regeringen
fastställer arbetsplanen, eftersom den själv beställt den. Motionären
framhåller att hans beskrivning visar att den legalitetsprincip, på vilken den
svenska rättsstaten har byggts upp, satts åt sidan då det gäller genomförandet
av större vägprojekt. Regeringsmakten kan genom sin placering i den
rättsliga prövningen på olika sätt och i olika faser styra hela utvecklingen,
utan att en verklig maktdelning har skett så att enskilda rättsägares ställning
kan prövas av en fristående domstol.

Utskottet vill med anledning av denna motion framhålla att det inte är en
uppgift för regeringen att ge direktiv om hur en vägarbetsplan skall
upprättas, utan regeringen har att pröva eventuella överklaganden av
fastställelsebesluten. De förfaranden som iakttas vid upprättande av vägarbetsplaner
enligt väglagen samt av detaljplaner och områdesbestämmelser
enligt plan- och bygglagen säkerställer enligt utskottets mening en allsidig
prövning av samtliga berörda intressen. Någon sådan översyn som motionären
begär synes följaktligen inte erforderlig, varför motionen avstyrks.

I motionerna T225 (m) och T243 (m) behandlas vägverkets avkastningsberäkningar
av investeringar. Motionärerna framhåller att vägverkets beräkningar
av samhällsnytta och avkastning av olika vägobjekt på senare tid har
kompletterats och förbättrats. Även företagens tidsvinster resp. tidskostnader
vägs sålunda numera in i beräkningarna. Prioriteringsordning och
medelstilldelning över landet bör enligt motionerna ta sin utgångspunkt i det
nya beräkningssättet och - enligt den sistnämnda motionen - leda till ett
bättre utslag för Stockholms län vid fördelningen av medel mellan länen för
vägbyggande och underhåll.

Av de av riksdagen fastställda målen för vägpolitiken framgår att inte
endast sådana beräkningar som motionärerna avser bör avgöra prioriteringsordningen
för byggande och drift av allmänna vägar. Goda kommunikationer
har - som framhålls i riksdagsbeslutet - en strategisk betydelse för

1988/89:TU15

utvecklingen av näringslivet i en ort eller region. Vidare är det ju t.ex. ett av
vägpolitikens mål att säkerställa en tillfredsställande standard även på det
lågtrafikerade vägnätet. Ett annat av målen är att säkra vägkapitalet genom
att så långt möjligt använda de medel som anvisas till drift av vägarna till att
upprätthålla standarden på vägnätet i hela landet. Med hänvisning till det
anförda avstyrker utskottet motionsyrkandena.

4. Vägväsendets finansiering

Byggande och drift av allmänna vägar, liksom av kommunala vägar och
gator, finansieras i princip med allmänna medel. I propositionen fördelas
anslagen till vägväsendet på nio anslag. De medelsanvisningar som föreslås
omfattar totalt 9 552 905 000 kr. Häri ingår en föreslagen medelsanvisning på
970 milj.kr. för byggande av länstrafikanläggningar. Vidare ingår ett statligt
bidrag till drift av kommunala vägar och gator med 558,1 milj.kr. En
föreslagen medelsanvisning på 439 milj .kr. som bidrag till drift och byggande
av enskilda vägar återfinns också inom den totala anslagsramen. För
byggande av riksvägar föreslås en medelsanvisning på drygt 1,4 miljarder
kronor. Den i särklass största anslagsposten, knappt 5,5 miljarder kronor,
avser drift av statliga vägar. Med drift av väg avses enligt vägkungörelsen
(1971:948) servicearbeten såsom t.ex. snöplogning, halkbekämpning och
reparation av mindre skador, underhållsarbeten såsom förnyelse av slitlager
och vägmarkeringar samt dikning, förbättringsarbeten genom smärre åtgärder
som förbättrar vägens standard -1. ex. beläggning av grusväg, renhållning
samt åtgärder som på annat sätt håller vägen i ett för samfärdseln
tillfredsställande skick. Till drift av väg hör också drift av sådana/äryör som är
väganordningar i väglagens mening.

I sitt av riksdagen godkända betänkande TU 1987/88:20 (rskr. 297) med
anledning av den trafikpolitiska propositionen framhöll utskottet att det är
viktigt att finna alternativa finansieringskällor till en rad angelägna vägbyggnadsprojekt,
som är samhällsekonomiskt motiverade men som inte inom
rimlig tid kan finansieras över statsbudgeten. Utskottet tillstyrkte därför ett
förslag av regeringen i syfte att skapa möjligheter att med avgifter helt eller
delvis finansiera projekt av det nämnda slaget. Vidare tillstyrkte utskottet ett
regeringsförslag om bemyndigande för regeringen att medge vägverket att
finansiera vägbyggande med lån.

I nu förevarande proposition konstaterar departementschefen att vägverket
i sin anslagsframställning visat på mycket stora behov av medel för driften
av det statliga vägnätet. För år 1989 har riksdagen anslagit 4 925 milj.kr. till
drift av statliga vägar. För år 1990 begär vägverket 6 200 milj.kr. Departementschefen
bestrider inte att medlen behövs men framhåller att hänsyn till
samhällsekonomin inte gör det möjligt att över statsbudgeten anvisa medel i
den omfattning som vägverket har föreslagit. Han föreslår nu en höjning av
anslaget för drift av statliga vägar med 535 milj.kr. Denna förstärkning är
dock inte tillräcklig för att på längre sikt säkerställa ett tillfredsställande
underhåll av hela vägnätet i enlighet med de vägpolitiska mål som riksdagen
fastställt. På kort sikt måste inriktningen vara att med tillgängliga resurser

1988/89:TU15

sträva efter bästa möjliga måluppfyllelse. På längre sikt måste ytterligare
resurser tillföras driften av vägarna.

Departementschefen erinrar om fjolårets riksdagsbeslut som skapade
möjligheter att med avgifter finansiera byggande av angelägna vägar som inte
inom rimlig tid kan finansieras över statsbudgeten. Han erinrar vidare om det
arbete som bedrivs inom den s.k. storstadstrafikkommittén (K 1988:01, dir.
1988:20) och framhåller att denna har till uppgift bl.a. att belysa möjligheterna
att exempelvis finansiera vägar och gator med områdesavgifter. Förutsättningarna
är enligt departementschefen i viss utsträckning likartade vad gäller
driften av vägarna. Han avser därför föreslå regeringen att ge vägverket i
uppdrag att skyndsamt utreda och redovisa förutsättningarna för ett avgiftssystem
i första hand på det befintliga och tillkommande nätet av motorvägar,
motortrafikleder och större broar. Influtna avgifter skall med ett sådant
system - betonas det - tillföras väghållningen. Avgifter på vägtrafiken kan
därtill i vissa trafikrelationer och under vissa förutsättningar vara ett
verksamt medel för att stimulera en önskad övergång från landsvägstransporter
till järnväg. I uppdraget bör även ingå att redovisa de samhällsekonomiska
effekterna av avgiftsfinansieringen.

Av motion T359 (vpk) framgår att motionärerna motsätter sig inte bara de
möjligheter till avgifts- och lånefinansiering av vägbyggnadsprojekt, som
riksdagens beslut våren 1988 skapade utrymme för, utan också en sådan
avgiftsfinansiering för drift av vägar som vägverket avses utreda.

I motion T243 (m) framhålls att möjligheterna till privat finansiering bör
tas till vara som ett sätt att genomföra angelägna vägprojekt.

Av motionerna T240 (s) och T330 (s) framgår att motionärerna välkomnar
möjligheterna till en avgifts- och lånefinansiering av vägbyggnadsprojekt och
inte heller har någon erinran mot en avgiftsfinansiering för drift av vägar.

I motion T325 (m) yrkas att riksdagen som sin mening skall ge regeringen
till känna att avgifter på det befintliga vägnätet inte skall införas. Sådana
avgifter innebär - säger motionären - i själva verket en ny skatt på den redan
nu överbeskattade bilismen.

I motion T225 (m) framhåller motionärerna att de avvisar tanken på en
avgiftsfinansering av driften av vägar och broar. Dessa har - säger motionärerna
- redan betalts av skattebetalarna. I fråga om ombyggnader som är så
omfattande att de kan jämställas med nybyggnader kan man dock godta en
avgiftsfinansiering.

Vad först gäller frågan om avgiftsfinansiering av vägbyggnadsprojekt vill
utskottet erinra om att den möjlighet härtill som riksdagens beslut förra året
öppnade endast omfattar allmänna vägar. Den nuvarande organisationen för
väghållningens huvudmannaskap ändras inte som en följd av beslutet.
Grundprincipen att det allmänna skall vara väghållare för de vägar som
behövs för den allmänna samfärdseln ligger fast. Tillstånd att genomföra
vägbyggnadsprojekt som helt eller delvis finansieras med avgifter från
trafikanterna skall i varje enskilt fall beslutas av regeringen. Även formerna
för genomförandet av vägbyggnadsobjektet, finansieringen samt frågan hur
vägen skall upplåtas för allmänheten beslutas om i varje enskilt fall av
regeringen.

1988/89: TU 15

Vad härefter angår frågan om lånefinansiering av vägobjekt vill utskottet
erinra om att riksdagens beslut förra året innebar att det i vissa speciella fall
bör kunna tillåtas att de som berörs av en väginvestering får förskottera
medel så att den kan tidigareläggas. De förskotterade medlen återbetalas till
intressenterna, när medel finns tillgängliga inom ramen för de tioåriga
väginvesteringsplanerna. En förskottering av investeringsmedel får inte
påverka vägplaneringen så att andra objekt försenas. Någon förräntning på
insatt kapital skall normalt inte medges. Åtagandena skall i varje enskilt fall
godkännas av regeringen. Möjligheten att tidigarelägga ett byggnadsobjekt
med bidrag från kommuner eller företag skall även kunna kombineras med
avgifter från trafikanterna.

Utskottet har inte frångått sin uppfattning att alternativa finansieringskällor
behövs för en rad angelägna vägbyggnadsprojekt som är samhällsekonomiskt
motiverade men som inte inom rimlig tid kan finansieras över
statsbudgeten. Som utskottet framhöll i det nämnda betänkandet TU
1987/88:20 kan det - när t.ex. en färja ersätts med en bro - vara möjligt att
delvis finansiera brobygget med avgifter från trafikanterna, vilka genom
bron får en väsentlig standardhöjning. Större broar och tunnlar, såsom delar
av högtrafikerade vägar, eller med placering i storstadsområden, kan vidare
vara angelägna inte minst från miljösynpunkt.

Med det anförda avstyrks motion T359 (vpk) yrkande 7 i den del det avser
avgifts- och lånefinansiering av vägbyggnadsprojekt. Syftet med motion
T243 (m) yrkande 4, i den del som nu är i fråga, torde vidare genom vad
utskottet anfört få anses tillgodosett. Yrkandet avstyrks följaktligen i berörd
del. Även syftet med motionerna T240 (s) yrkande 5 och T330 (s) yrkande 6-i de delar de avser avgifts- och lånefinansiering av vägbyggnadsprojekt -torde få anses tillgodosett. Yrkandena avstyrks därför i dessa delar.

Vad så gäller frågan om avgiftsfinansiering av driften av de statliga vägarna
vill utskottet fästa uppmärksamheten på vad som återges i propositionen ur
vägverkets anslagsframställning. Enligt verket har underhållsbehoven ökat
drastiskt som en direkt följd av otillräckligt underhåll av vägarna. Kostnaden
för det eftersläpande underhållet uppgår nu till närmare 5 miljarder kronor.
De kommande 10-15 åren krävs 600 milj.kr. per år utöver nuvarande
anslagsnivå enbart för att inhämta eftersläpningen. Vägverket anför att goda
transportmöjligheter är av stor betydelse för konkurrenskraften hos det
svenska näringslivet. Vägar av hög kvalitet är en förutsättning för den
regionala utvecklingen och för att i någon mån kompensera Sveriges
ogynnsamma geografiska läge. Kraftfulla väghållningsåtgärder är också
nödvändiga för att distributionstrafiken i storstäderna skall fungera.

Utskottet ifrågasätter inte vägverkets beräkningar av de medel som
erfordras för att på lång sikt upprätthålla standarden på vägnätet i sin helhet.
Utskottet kan också ansluta sig till vad verket anfört om betydelsen av goda
vägar.

Vidare delar utskottet departementschefens uppfattning att det på sikt och
med hänsyn till samhällsekonomin inte är möjligt att över statsbudgeten
anvisa medel för underhåll av det statliga vägnätet i den omfattning som
behövs för att de vägpolitiska målen skall kunna uppfyllas. Även utskottet

1988/89:TU15

finner det därför angeläget att alternativa finansieringskällor övervägs och
har ingen erinran mot att vägverket fullgör det aviserade uppdraget med den
angivna inriktningen. I avvaktan på resultatet av vägverkets utredning
avstyrker utskottet samtliga motionsyrkanden med synpunkter på frågan om
avgiftsfinansiering av drift av statliga vägar i allmänhet.

Vidare avstyrks - i avvaktan på resultatet av nämnda utredning - motion
T319 (m) om en biltull på Ölandsbron för finansiering av reparation och
underhåll av bron.

I motion T324 (m) uttalas önskemål om en tidigareläggning av investeringar
pä E66 i Kalmar län genom lånefinansiering.

Som utskottet framhållit ovan innebar riksdagens trafikpolitiska beslut
förra året att möjligheter skapades för lånefinansiering av vägbyggnadsprojekt
under vissa förutsättningar. Om dessa förutsättningar är för handen, har
regeringen möjlighet att tillgodose motionärernas önskemål. Någon riksdagens
åtgärd med anledning av motionen torde följaktligen inte vara
erforderlig, varför densamma avstyrks.

Med samma motivering avstyrks vidare motion T344 (fp) med begäran om ett
statligt initiativ i syfte att underlätta finansiering av kringfartsleder i
storstadsregioner.

I motion T447 (m) förordas en avgiftsfinansiering av Österleden i Stockholm
för att denna snarast möjligt skall komma till stånd.

Som framgår av vad utskottet anfört kan ett vägbyggnadsprojekt - såsom
t.ex. Österleden - under vissa förutsättningar komma till stånd genom
avgiftsfinansiering. Syftet med motionsyrkandet torde sålunda få anses
tillgodosett, varför detsamma avstyrks.

I motion T225 (m) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad som i motionen anförs om finansiering på den öppna lånemarknaden
av vissa investeringskostnader. Vidare framhålls att regeringen inte bör
pröva vägbyggnadsprojekt som inte finansieras med statliga medel.

Utskottet vill med anledning av dessa motionsyrkanden erinra om att
fjolårets riksdagsbeslut innebär att vägverkets lån endast får avse tidigareläggning
av väg- eller brobyggen där förskottering (lån) sker från kommuner
eller företag som har så stor nytta av objektets tillkomst att någon förräntning
på insatt kapital normalt inte erfordras. Tidigareläggningar får inte heller ske
på sådant sätt sätt eller i en sådan omfattning att väginvesteringsplaneringen
äventyras genom att det tidigarelagda objektet medför att andra objekt
försenas. Åtagandena bör därför i varje särskilt fall godkännas av regeringen.
Utskottet finner inte skäl ompröva riksdagens beslut och avstyrker därför
motionsyrkandena.

Frågan om förräntning på lånemedel för väginvesteringar behandlas i motion
T343 (c). Motionären vill att ersättning för räntekostnaden skall kunna utgå
till kommuner eller företag, när dessa förskotterar kostnaden för väg- eller
broprojekt inom stödområdet. Om en sådan ersättning inte beviljas innebär
det enligt motionären en risk för en fortsatt koncentration av vägbyggen till
områden utanför stödområdet.

1988/89: TU 15

En låne- eller förskottsfinansiering bör som nämnts endast kunna komma i
fråga när den som finansierar har så stor nytta av objektets tillkomst att
någon förräntning på insatt kapital normalt inte erfordras. En ordning med
ränteutbetalningar skulle enligt utskottets mening innebära negativa konsekvenser
för den medelstilldelning som kan användas för själva vägbyggandet.
Härtill kommer att den sannolikt skulle bli administrativt betungande. Med
det sagda avstyrker utskottet motionsyrkandet.

I motion T225 (m) begärs en ändrad företagsform för vägverket i syfte att öka
förutsättningarna att utanför statsbudgeten finansiera angelägna vägprojekt.
En ny företagsform skulle vidare enligt motionärerna skapa förbättrade
möjligheter för verket att i samarbete med privata företag genomföra stora
gemensamma projekt.

Enligt utskottets mening har verket genom de avgifts- och lånemöjligheter
som numera finns för att finansiera vägbyggen getts utökade förutsättningar
att genomföra angelägna projekt. Någon ytterligare riksdagens åtgärd synes
inte erforderlig, varför yrkandet avstyrks.

5. Anslagsfrågor m.m.

Bl. Vägverket: Ämbetsverksuppgifter m.m.

Från anslaget betalas vissa kostnader för central administration (andel),
översiktlig vägplanering, fastställande av arbetsplaner samt vägverkets
internrevision. Regeringen föreslår en medelsanvisning på 11 105 000 kr. för
nästa budgetår.

I motion T235 (mp) yrkas att riksdagen minskar medelsanvisningen med 2
milj.kr. till 9 105 000 kr. Till stöd för yrkandet åberopas ett annat yrkande i
samma motion enligt vilket det av regeringen föreslagna anslaget för
byggande av riksvägar bör minskas med 1 000 milj.kr. Om så sker minskarframhåller
motionärerna - vägverkets behov av medel för ämbetsverksuppgifterna.

Utskottet finner för sin del den medelsanvisning som regeringen föreslår
för ämbetsverksuppgifterna väl avvägd. Härav följer att regeringens förslag
tillstyrks och att motionsyrkandet avstyrks.

B2. Drift av statliga vägar

Från anslaget betalas vägverkets kostnader för drift av statliga vägar och
verkets räntekostnader för kredit i riksgäldskontoret för inköp av omsättningstillgångar.

Regeringen föreslår för nästa budgetår en medelsanvisning på
5 460 000 000 kr. Departementschefen erinrar om att fjolårets trafikpolitiska
beslut innebar att anslaget stegvis skulle höjas med 500 milj.kr. realt. För
innevarande budgetår anslogs 4 925 000 kr., vilket innebar en ökning i
förhållande till det närmast föregående budgetåret med 381 milj.kr. Den för
nästa budgetår föreslagna medelsanvisningen innebär en ökning av anslaget
med 535 milj.kr. Med denna ökning kommer höjningen av anslaget för åren

1988/89:TU15

1989-1990 att uppgå till totalt 916 milj .kr. Det bör därmed bli möjligt - trots
de kostnadsökningar som har skett och kan förväntas - att år 1990 nå den i det
trafikpolitiska beslutet angivna reala förstärkningen av anslaget med 500
milj. kr. Den i beslutet fastlagda regionalpolitiska inriktningen av ökade
driftinsatser kan därmed uppnås. Den föreslagna förstärkningen är dock inte
- som redan framhållits - enligt departementschefens bedömning tillräcklig
för att på längre sikt säkerställa ett tillfredsställande underhåll av hela
vägnätet i enlighet med de av riksdagen fastställda målen för väghållningen.

I motionerna T215 (c) och T365 (c) aktualiseras frågan om ändrad beteckning
på anslaget för drift av statliga vägar samt yrkas att riksdagen beslutar föra
samman anslagen Drift av statliga vägar och Vägverket: Särskilda bärighetshöjande
åtgärder till ett anslag benämnt B2. Drift, underhåll och modernisering
av statliga vägar. Vidare yrkas att ett sådant nytt anslag förs upp med
6 482 milj.kr., vilket innebär en ökning med 400 milj.kr. i förhållande till
regeringens båda förslag. Motionärerna framhåller att de medel som under
senare år anslagits för drift av de statliga vägarna är klart otillräckliga för att
åstadkomma en snabb modernisering av vägnätet. Det är därför angeläget att
ett nytt underhållsbegrepp, som samtidigt inrymmer möjligheter till modernisering
och bättre standard, formuleras. Ett sådant underhållsbegrepp bör
omfatta bl.a. asfaltering av grusvägar, bärighetshöjande åtgärder samt
åtgärder för att öka framkomligheten, t.ex. anläggande av stigningsfiler och
dubbla filer vid korsningar.

Utskottet befarar för sin del att en sammanslagning av ifrågavarande två
anslag skulle kunna medföra att medel som avsatts för bärighetshöjningar -under det särskilda anslaget härför - används för andra ändamål. Därmed
skulle de för näringslivet eftersträvade effekterna med de bärighetshöjande
åtgärderna inte kunna uppnås. Med det sagda avstyrks motionsyrkandena.

I motion T350 (m) yrkas att riksdagen under anslaget anvisar 6 200 milj.kr.
för nästa budgetår. Motionärerna framhåller att målen för väghållningen inte
kan nås med de medel som regeringen föreslår och att den själv konstaterar
att anslagen är så låga att vägkapitalet minskar.

I motion T235 (mp) yrkas att riksdagen beslutar öka anslaget med 100
milj.kr. till 5 560 000 000 kr. Motionärerna betonar det angelägna i att hålla
en god vägstandard i hela landet.

Som framgår av propositionen innebär regeringens förslag till medelsanvisning
en ytterligare förstärkning av anslaget än den höjning med 160
milj.kr. realt för nästa budgetår som fastlades i det trafikpolitiska beslutet.
Utskottet delar motionärernas uppfattning om det angelägna i att driften av
de statliga vägarna tillförs ökade resurser och noterar därför med tillfredsställelse
att regeringens förslag tillgodoser detta önskemål i högre grad än vad
som ansågs möjligt när det trafikpolitiska beslutet fattades för ett år sedan.
Förslaget i propositionen att vägverket skall få finansiera inköp av anläggningstillgångar
under år 1990 genom lån i riksgäldskontoret innebär dessutom
att 250 milj.kr. frigörs för att användas till drift av statliga vägar.
Utskottet delar emellertid också departementschefens uppfattning att hänsyn
till samhällsekonomin inte gör det möjligt att över statsbudgeten anvisa
medel i den omfattning som vägverket föreslagit. Den medelsanvisning som
regeringen föreslår synes - med beaktande av det anförda - väl avvägd och

1988/89:TU15

tillstyrks därför. Härav följer att yrkandena om en i förhållande till
regeringens förslag ökad medelsanvisning avstyrks. I detta sammanhang
erinrar utskottet vidare om vad i det föregående anförts om behovet av att
alternativa finansieringskällor för driften av de statliga vägarna övervägs i
syfte att på längre sikt säkerställa ett tillfredsställande underhåll av dessa
vägar i sin helhet.

I motionerna T215 (c) och T221 (c) begärs ett tioårsprogram för beläggning
av länsvägar. I den förstnämnda motionen framhålls att 500 milj.kr. bör
användas för ändamålet.

Som en följd av utskottets ställningstagande till motionsyrkandena om en
höjning av anslaget avstyrks även dessa båda motionsyrkanden.

Enligt motion T250 (s) är det angeläget att medlen för drift och underhåll
fördelas så att driftanslagets regionalpolitiska profil klart markeras.

Utskottet erinrar om att det är ett av riksdagen fastställt vägpolitiskt mål
att en tillfredsställande vägstandard i landets alla delar skall säkerställas. I
fjolårets trafikpolitiska beslut betonades dessutom särskilt det väsentliga i att
vägverket i sina prioriteringar av driftåtgärder beaktar nödvändigheten av en
satsning på vägar i skogslänen. Den sålunda angivna regionalpolitiska
inriktningen av driftåtgärderna ligger fast. Vad sålunda anförts synes ägnat
att tillgodose syftet med motionsyrkandet, varför detsamma avstyrks.

I motion T326 (s) framhålls fördelarna från bl.a. miljö- och trafiksäkerhetssynpunkt
med broar i stället för färjor.

Genom beslut med anledning av 1981 års budgetproposition har vägverket
bemyndigats använda driftmedel för att bygga broar som ersätter färjor.
Regeringen har också - enligt vad utskottet erfarit - uppdragit åt verket att
fortlöpande se över färjedriften för att utröna i vilken utsträckning färjor kan
ersättas med broar. Några ytterligare direktiv synes ej erforderliga, varför
yrkandet om ett riksdagens uttalande i frågan avstyrks.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om beställningsbemyndiganden för
vägverket i syfte att ge verket möjlighet att anskaffa vissa anläggningstillgångar
så ekonomiskt fördelaktigt som möjligt.

I propositionen framhålls att regeringen bör kunna ge ett bemyndigande för
vägverket att överföra medel mellan olika anslag. Regeringen föreslår att
riksdagen medger att regeringen vid behov när allmän väg för vilken staten
är väghållare övergår till enskild väghållning får låta vägverket överföra
medel motsvarande gällande statsbidrag mellan anslaget för drift av statliga
vägar och anslaget B6. Bidrag till drift och byggande av enskilda vägar.
Utskottet tillstyrker detta förslag.

Utskottet tillstyrker vidare det förslag i propositionen om befogenhet för
regeringen att överföra medel mellan olika anslag som innebär att regeringen
vid ändringar i väghållningsansvaret får överföra medel mellan anslaget för
drift av statliga vägar och anslaget B5. Bidrag till drift av kommunala vägar
och gator.

1988/89:TU15

Departementschefen framhåller att det är angeläget att de medel som anvisas
under anslaget för drift av statliga vägar kan användas effektivt. Utskottet
delar denna uppfatning och tillstyrker förslaget om att regeringen skall ha
befogenhet att ge sådant bemyndigande för vägverket till medelsöverföring
från anslaget för drift av statliga vägar som innebär att verket under andra
halvåret 1989 kan ta i anspråk behövliga belopp av de medel som anvisas
under anslaget för verksamhetsåret 1990.

Vidare framhåller departementschefen att vägverket - i syfte att effektivisera
väghållningen och underlätta planeringen - bör ha möjlighet att göra
mindre jämkningar under ett enskilt år mellan drift- och byggandeanslagen
för väghållningen. Utskottet tillstyrker att riksdagen godkänner vad departementschefen
sålunda anfört.

Utskottet tillstyrker också regeringens förslag att riksdagen godkänner att
vägverket får träffa hyresavtal och långtidsförhyra (leasa) anläggningstillgångar
motsvarande ett anskaffningsvärde av 170 milj.kr.

Vidare tillstyrker utskottet att riksdagen godkänner vad departementschefen
anfört om tilläggsbidrag till drift av kommunala vägar och gator. Förslaget
innebär att det under budgetåret 1989/90 skäll vara möjligt att använda
anslaget för drift av statliga vägar vid utbetalning av tilläggsbidrag enligt
förordningen (1988:1017) om statsbidrag till vissa vägar och kollektivtratikanläggningar
m.m. till de kommuner som har blivit väghållare efter den 1
januari 1989.

Departementschefen framhåller att det är angeläget att en systematisk
försöksverksamhet med automatisk hastighetsövervakning kan påbörjas. För
att detta skall kunna möjliggöras bör 5 milj.kr. av anslaget beräknas för
anskaffning av erforderlig utrustning, som polisen får tillgång till.

Utskottet tillstyrker att riksdagen godkänner vad departementschefen
sålunda anfört.

Slutligen tillstyrker utskottet att riksdagen godkänner vad departementschefen
anfört om finansiering av anläggningstillgångar. Detta innebär att
riksgäldskontoret fr.o.m. den 1 januari 1990 tillhandahåller vägverket
erforderliga rörelsemedel. Enligt departementschefen bör riksgäldskontoret
under år 1990 tillhandahålla vägverket totalt 600 milj.kr. för utgifter vid köp
av anläggningstillgångar.

B3. Byggande av riksvägar

Från anslaget betalas vägverkets kostnader för byggande av riksvägar. Från
anslaget betalas vidare vägverkets räntekostnader för kredit i riksgäldskontoret
för projekteringsutgifter.

Regeringen föreslår en medelsanvisning med 1 417,9 milj. kr. för nästa
budgetår.

Departementschefen erinrar om att riksdagen den 13 maj 1987 (prop.
1986/87:100 bil. 8, TU 19, rskr. 235) beslutade godkänna att en kredit
inrättades i riksgäldskontoret för finansieringen av utbyggnaden av väg E6
som motorväg på delen Stenungsund-Ljungskile och att kapitalkostnaden
för år 1987 skulle få belasta anslaget. Regeringen hemställde den 29 oktober

1988/89:

1987 att riksgäldskontoret inrättade krediten. Utbyggnaden av vägen pågår.
Kapitalkostnaden för krediten för år 1989 beräknas till 30 milj.kr. Denna
kostnad bör - framhåller departementschefen - få belasta anslaget under år
1990.

I motion T235 (mp) yrkas att riksdagen under anslaget anvisar ett belopp som
med 1 000 milj.kr. understiger det som regeringen föreslagit. Motionärerna
framhåller att det inte föreligger något behov av att bygga nya vägar, i
synnerhet inte motorvägar. De erinrar vidare om att de vill minska bilismen
med 25 % fram till år 1995 för att kunna klara centrala miljöpolitiska
målsättningar.

Utskottet vill med anledning av detta motionsyrkande erinra om konstaterandet
i fjolårets trafikpolitiska beslut att bilismen svarar för merparterna av
gods- och persontransporterna och att den är en förutsättning för att
samhällets behov av transporter skall kunna tillgodoses. Samtidigt betonades
att bilismen måste utvecklas med beaktande av de säkerhets- och miljökrav
som samhället ställer. Utskottet, som inte kan ansluta sig till motionärernas
uppfattning om behovet av nya vägar, tillstyrker den av regeringen föreslagna
medelsanvisningen och avstyrker motionsyrkandet.

I motion T359 (vpk) yrkas avslag på regeringens förslag om användningen av
anslaget för att täcka kapitalkostnader för utbyggnaden av väg E6 som
motorväg på delen Stenungsund-Ljungskile.

Utskottet ser för sin del inga skäl att ompröva det nämnda riksdagsbeslutet
år 1987. Härav följer att motionsyrkandet avstyrks, medan regeringens
förslag tillstyrks.

I motionerna T223 (mp) och T255 (mp) begärs ett stopp för byggande av
motorvägar tills vidare. Nya motorvägar innebär enligt motionärerna ett
undergrävande av möjligheterna att få till stånd en mer energisnål och
miljövänlig trafik.

Utskottet vill erinra om att motorvägar byggs där det behövs av trafiksäkerhets-
och framkomlighetsskäl - och därmed också av miljöskäl - samt med
beaktande av bl.a. också samhällsekonomiska bedömningar. När, var och
hur de skall byggas bestäms inom ramen för den planeringsprocess som
utskottet i det föregående angivit huvuddragen av. Med det sagda avstyrks
motionsyrkandena.

I motionerna T258 (vpk) och T359 (vpk) uttalas önskemål om omedelbart
avbrytande av pågående motorvägsbygge i Bohuslän. Motionärerna åberopar
miljöskäl och den lokala opinionen samt framhåller att vägen måste ses som
ett led i regeringens EG-politik, vilken de säger sig vara motståndare till.

I motion T258 (vpk) framhålls också - som ett alternativ till det pågående
motorvägsbygget - att den befintliga vägen bör rustas upp.

Regeringen beslutade den 9 februari 1989, efter förnyad prövning med
anledning av ett beslut av regeringsrätten i november 1988, att inte ändra sitt
tidigare beslut om arbetsplanen för ifrågavarande vägobjekt. Arbetsplanen
för objektet i sin helhet har därmed fastställts i den ordning som väglagen
anvisar. Utskottet anser för sin del att bygget bör fullföljas och avstyrker med
hänvisning till det anförda motionsyrkandena.

1988/89TU15

I motion T359 (vpk) framhålls också att motorvägsprojektet Scandinavian
Link bör avbrytas.

Beteckningen Scandinavian Link har lanserats av företrädare för näringslivet
och används i den allmänna debatten som ett gemensamt namn för
järnvägar och motorvägar som bl.a. skulle förbinda de tre skandinaviska
huvudstäderna och de tre största städerna i Sverige med varandra och som
även via fasta förbindelser över Öresund, Stora Bält och Fehmarn-Belt skulle
förbinda Skandinavien med kontinenten. Begreppet Scandinavian Link har
ingen förankring i väglagstiftningen. Flerårsplanerna för väginvesteringar
omfattar följaktligen inte något sådant projekt. Med det sagda avstyrks
motionsyrkandet.

Utskottet väljer att i detta sammanhang också behandla en motion - T364
(mp) - vari framhålls att en planerad trafikplats på riksväg 4 vid Åby i
Norrköpings kommun inte bör komma till stånd. Av motionen framgår att
motionären är emot inte bara trafikplatsen som sådan utan också anläggandet
av en s.k. truck stop i närheten av denna.

Utskottet hänvisar - i fråga om själva trafikplatsen - till vad som anförts
om vägplaneringsprocessen och vill framhålla att den andra av motionären
behandlade frågan helt synes avse kommunens ansvarsområde enligt planoch
bygglagen. Med det sagda avstyrks motionen.

Utskottet tillstyrker förslaget i propositionen om medelsöverföring frän
anslaget för byggande av riksvägar. Förslaget innebär att det - för att främja
en effektiv medelsanvändning - bör ingå i regeringens befogenheter att
bemyndiga vägverket att under andra halvåret 1989 ta i anspråk behövliga
belopp av de medel som anvisas för verksamhetsåret 1990.

B4. Byggande av länstrafikanläggningar

Från anslaget betalas dels vägverkets kostnader för byggande av länsvägar
och banverkets kostnader för investeringar i länsjärnvägar, dels lämnas
bidrag till sådana statskommunvägar som inte är riksvägar, till väg- eller
gatuanläggningar samt till spåranläggningar för kollektiv persontrafik och till
cykelleder. Vidare lämnas från anslaget bidrag till kollektivtrafikåtgärder
som främjar miljö, energieffektivitet och samordning. Från anslaget betalas
också vägverkets räntekostnader för kredit i riksgäldskontoret för projekteringsutgifter.

Departementschefen framhåller att år 1990 är det andra året för det av
riksdagen beslutade särskilda programmet för byggande av länstrafikanläggningar.
För år 1989 anvisade riksdagen 650 milj.kr. Av det trafikpolitiska
beslutet framgår att regeringen skulle föreslå en ytterligare höjning av
anslaget för år 1990. Enligt den i beslutet redovisade principöverenskommelsen
mellan staten, Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet och
Svenska Lokaltrafikföreningen skall anslaget uppgå till minst 970 milj.kr.
Jämfört med år 1989 innebär detta en höjning med 320 milj.kr. Med en sådan
höjning är det möjligt - säger departmentschefen - att genomföra viktiga
investeringar i länstrafikanläggningar i enlighet med de planer för byggande
av länstrafikanläggningar åren 1989-1997 som nu upprättas av länsstyrelserna.

1988/89:TU15

Regeringen föreslår en medelsanvisning på 970 milj.kr. för nästa budgetår.
Medelsförbrukningen för år 1990 beräknas i stort fördela sig så att 865
milj.kr. går till investeringar i länstrafikanläggningar, 85 milj.kr. till bidrag
till investeringar i trafikmedel m.m. och 20 milj.kr. till bidrag till byggande av
cykelleder m.m. Det är en uppgift för regeringen - framhåller departementschefen
- att göra den slutliga fördelningen. Fördelningen av medel länen
emellan för byggande av länstrafikanläggningar bestäms enligt förordningen
(1988:1074) med instruktion för vägverket av verkets styrelse.

I motion T350 (m) yrkas att riksdagen under anslaget anvisar 1120 milj.kr.,
vilket innebär en ökning med 150 milj.kr. i förhållande till regeringens
förslag. Motionärerna framhåller att under de senaste åren inte mer än en
halv procent av bruttonationalprodukten har avsatts för väginvesteringar.
De erinrar vidare om konstaterandet i fjolårets trafikpolitiska proposition att
en så låg investeringstakt medför att vägkapitalet minskar. Om tendensen
fortsätter kommer Sveriges vägkapital att minska med en fjärdedel fram till
sekelskiftet.

I motion T215 (c) yrkas att riksdagen under anslaget anvisar 1205 milj.kr.,
vilket innebär en ökning med 235 milj.kr. i jämförelse med regeringens
förslag. Motionärerna framhåller också att den inbördes fördelningen av
dessa medel rör mycket centrala politiska frågeställningar. Det är därför
rimligt att riksdagen tar ställning till huvudinriktningen genom att anslaget
delas på specificerade anslag. Elektrifierad järnvägstrafik - fortsätter
motionärerna - är miljövänligare, energisnålare och betydligt trafiksäkrare
än biltrafik. För att trafikhuvudmännen skall få en rejäl chans att satsa på sina
järnvägar bör anslaget till länsjärnvägar uppgå till 300 milj.kr.

I motion T235 (mp) yrkas att riksdagen under anslaget anvisar 1 170
milj.kr., vilket innebär en ökning med 200 milj.kr. i jämförelse med
regeringens förslag. Vidare yrkas att anslaget delas upp i tre delar, varvid 625
milj.kr. går till länsjärnvägar, 125 milj.kr. till cykelvägar m.m. och 420
milj.kr. går till övriga länstrafikanläggningar, trafikmedel m.m.

Vad först gäller anslagsnivån vill utskottet framhålla att denna Iades fast
genom fjolårets trafikpolitiska beslut och att det förslag som regeringen nu
lägger fram innebär att beslutet efterföljs. Mot denna bakgrund och med
hänsyn till samhällsekonomin tillstyrker utskottet regeringens förslag och
avstyrker motionsyrkandena om en ökad medelsanvisning.

Som utskottet framhållit i avsnittet 3. Vägplaneringsprocessen innebar 1988
års trafikpolitiska beslut att den sedan många år välutvecklade och decentraliserade
planeringsprocessen för byggande av allmänna vägar utvidgades till
att omfatta även investeringar i länsjärnvägar och kollektivtrafikanläggningar.
Utskottet har där också angivit huvuddragen i planeringsprocessen enligt
de bestämmelser som tillkommit som en följd av riksdagsbeslutet. I beslutet
framhölls att investeringar i väganläggningar resp. kollektivtrafikanläggningar
i viss mån är utbytbara och att det bl.a. därför är viktigt att lokala och
regionala anläggningar för vägtrafik och kollektivtrafik prioriteras samordnat
och på länsnivå. Vidare uttalades att investeringar i länsjärnvägar skall

1988/89:TU15

prövas regionalt på samma sätt som gäller för kollektivtrafikanläggningar
och länsvägar.

Den decentraliserade ordning som enligt riksdagsbeslutet sålunda numera
tillämpas för beslut om investeringar inte bara i vägar utan också i
länsjärnvägar och kollektivtrafikanläggningar m.m. är enligt utskottets
mening mera ändamålsenlig än en centraliserad beslutsprocess. Utskottet är
därför inte berett att förorda att fjolårets riksdagsbeslut omprövas. Det bör
framhållas att det i beslutet uttalades att spårbunden trafik har betydande
fördelar inte minst från miljösynpunkt och att bidragssystemet för länstrafikanläggningar
därför borde utformas så att investeringar i sådan trafik kunde
främjas. Av det anförda följer att utskottet avstyrker yrkande 23 i motion
T215 (c) om att riksdagen skall ta ställning till huvudinriktningen av
ifrågavarande anslag genom att det delas på delposter och yrkande 22 i
samma motion i den del det innehåller förslag till sådan fördelning samt
yrkande 4 i motion T235 (mp) i den del det innehåller förslag av sistnämnda
art.

Av det anförda följer vidare att utskottet även avstyrker yrkande 1 i motion
T237 (mp) om att riksdagen skall besluta anvisa 625 milj .kr. i riktat bidrag till
länsjärnvägarna.

Vidare avstyrks det yrkande om specialdestination (”öronmärkning”) av
medel för länsjärnvägar som återfinns i motion T258 (vpk).

I motion A465 (c) behandlas vägverkets planeringsramar. Motionärerna
säger att vägverket genom beslut i september 1988 fastställt de ekonomiska
ramar som skall ligga till grund för länsstyrelsernas beslut om investeringar i
länstrafikanläggningar de närmaste åren. Enligt motionärerna har verket i
sitt beslut inte alls beaktat det av riksdagen fastställda vägpolitiska målet att
en tillfredsställande standard på vägnätet - även det lågtrafikerade - i landets
alla delar skall säkerställas. Vägverket bör därför göra en ny fördelning av de
medel som anvisats under anslaget.

Som utskottet framhållit i det föregående är det en uppgift för länsstyrelsen
att upprätta och fastställa flerårsplaner för byggande av länstrafikanläggningar.
I planen skall byggnadsföretagen inom länet anges i ordning efter
angelägenhetsgrad. Innan planen upprättas skall länsstyrelsen hämta in
förslag om de länstrafikanläggningar som bör utföras från bl.a. vägförvaltningen.
Innan länsstyrelsen fastställer planen skall yttrande ha inhämtats
från bl.a. vägverket. Om vägverket och länsstyrelsen har olika uppfattningar
om vad planen skall innehålla, skall frågan om fastställelse överlämnas till
regeringen.

Vägverket anger planeringsramar som länsstyrelserna har att beakta vid
upprättandet av flerårsplaner. I planeringsramarna återfinns vägverkets
bedömningar av den medelstilldelning som resp. län kan förväntas erhålla
under planeringsperioden. Till grund för vägverkets bedömningar ligger
riktlinjer fastställda av statsmakterna. Målen för vägpolitiken, sådana de
fastställts av riksdagen, utgör de primära riktlinjerna. Dessa mål innebär
bl.a. - som motionärerna själva framhåller - att en tillfredsställande standard
på vägnätet i landets samtliga delar skall säkerställas. Eftersom regeringen

1988/89:TU15

skall pröva frågan om fastställelse av en flerårsplan i sådana fall då vägverket
och länsstyrelsen inte når enighet, kan regeringen sägas samtidigt pröva
frågan om graden av måluppfyllelse. Detsamma gäller då ett beslut av
vägverket eller länsstyrelsen om fastställelse av en flerårsplan överklagas hos
regeringen.

Vad utskottet sålunda anfört synes ägnat att tillgodose syftet med
motionsyrkandet, varför detsamma avstyrks.

Med hänvisning till vad utskottet nu anfört avstyrks även motion T209 (fp)
yrkande 1 i den del det innehåller krav på att länsstyrelserna skall ha rätt att
överklaga de av vägverket angivna planeringsramarna.

Cykelleder m.m. behandlas i fyra motioner. Statsbidrag för byggande av
cykelleder kan enligt gällande bestämmelser lämnas i mån av tillgång på
medel med 50 % av kostnaden. Frågor om bidrag administreras av
vägförvaltningen i det län där arbetet skall utföras. Som framgår av vad
utskottet anfört i det föregående är det regeringens avsikt att 20 milj.kr.
under nästa budgetår skall kunna användas för ändamålet.

I motion T340 (s) framhålls att den summa på 20 milj.kr. som regeringen
tänker sig anvisa är för liten med tanke på den stora betydelsen från
trafiksäkerhetssynpunkt av cykelleder och gångbanor. Anläggandet av
sådana bör vidare enligt motionärerna omfattas av vägplaneringen och
bekostas av vägverket.

Anslagsnivån för nästa budgetår-970 milj.kr. - lades fast genom fjolårets
trafikpolitiska beslut. Utskottet är - som framhållits i det föregående - inte
berett att förorda någon specialdestination av medel inom anslagsramen för
ett visst ändamål. Byggandet av cykelleder och gångbanor synes utskottet i
flertalet fall vara helt och hållet en kommunal angelägenhet. Enligt vad
utskottet erfarit omfattas dock i vissa fall cykelleder och gångbanor av
arbetsplaner för riksvägar och länsvägar. Byggandet av cykellederna och
gångbanorna bekostas i sådana fall också av staten-vägverket, om inte
kommunen - såsom är fallet i fråga om statskommunvägarna - är väghållare.
I sistnämnda fall kan dock givetvis statsbidraget med 50 % av anläggningskostnaden
utbetalas. Någon generell skyldighet för vägverket att bekosta
anläggandet av cykelleder och gångbanor är utskottet för sin del inte berett
att förorda. Med det sagda avstyrks motionen.

I motion T351 (s) begärs en ändring av reglerna om statsbidrag till byggande
av cykelleder. Motionärerna erinrar om att statsbidrag kan utgå med 50 % av
anläggningskostnaden och föreslår att det skall stå varje län fritt att
bestämma bidragsnivån. Mindre kommuner tvingas ofta - säger motionärerna
- avstå från att anlägga cykelleder av ekonomiska skäl. Andra kommuner
mottar bidraget för cykelleder som det är så angeläget att anlägga att de
sannolikt skulle komma till stånd även utan bidrag eller med ett lägre bidrag
än 50 % av kostnaden.

Utskottet är inte nu berett att förorda den begärda ändringen av
bidragsreglerna och avstyrker sålunda motionen.

1988/89:TU15

Enligt motionerna T201 (s) och T423 (c) bör reglerna för statsbidrag till
anläggande av cykelleder utformas så att anläggningar som innebär en från
trafiksäkerhetssynpunkt fördelaktig separation mellan gång- och cykeltrafik
blir ekonomiskt fördelaktiga för kommunerna att uppföra.

Eftersom utformningen av gator och vägar med tillhörande gång- och
cykelbanor är en kommunal eller regional angelägenhet bör också enligt
utskottets mening frågor av det sålunda aktualiserade slaget lösas på lokal
eller regional nivå med anpassning till rådande förhållanden. En separation
mellan gång- och cykeltrafik är i många fall till fördel. Inom oförändrad
anslagsram skulle sådana regler som motionärerna vill ha till stånd dock
innebära att det antal kommuner som kan få del av statsbidraget minskar.
Utskottet avstyrker med det sagda motionsyrkandena.

Utskottet tillstyrker förslaget i propositionen om medelsöverföring från
anslaget för länstrafikanläggningar. Förslaget innebär att det - för att främja
en effektiv medelsanvändning - bör ingå i regeringens befogenheter att
bemyndiga vägverket att under andra halvåret 1989 ta i anspråk behövliga
belopp av de medel som anvisas för verksamhetsåret 1990.

B5. Bidrag till drift av kommunala vägar och gator

Från anslaget lämnas driftbidrag till statskommunvägar samt väg- och
gatuanläggningar för kollektiv persontrafik m.m.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om en medelsanvisning på 558,1
milj.kr. för nästa budgetår.

B6. Bidrag till drift och byggande av enskilda vägar

Från anslaget lämnas bidrag till drift och byggande av enskilda vägar enligt
förordningen (1979:788) om statsbidrag till enskild väghållning.

Regeringen föreslår en medelsanvisning med 439 milj. kr. för nästa
budgetår.

I motion T350 (m) yrkas att riksdagen under anslaget anvisar 550 milj.kr.,
vilket innebär en ökning med lil milj.kr. i jämförelse med regeringens
förslag. Motionärernas förslag utgör en del av de förslag som de lägger fram i
syfte att tillföra vägväsendet totalt 1 000 milj.kr. utöver regeringens förslag
för nästa budgetår. Till stöd för förslagen åberopas att de av regeringen
föreslagna medlen inte täcker kostnaderna för att hålla nuvarande vägkapital
på oförändrad nivå. Vidare framhålls att ett genomförande av motionärernas
förslag innebär förbättringar av infrastrukturen, som får stor betydelse för
svenskt näringsliv och svensk ekonomis tillväxtmöjligheter. Miljön och
trafiksäkerheten skulle också förbättras.

I motion T215 (c) yrkas att riksdagen beslutar öka den av regeringen
föreslagna medelsanvisningen med 100 milj.kr. Även i denna motion betonas
vikten av insatser i syfte att återställa det samlade vägkapitalets värde.
Vidare framhålls att bärighetshöjande åtgärder behövs inte bara på riksvägar
och de länsvägar som omfattas av anslaget för särskilda bärighetshöjande
åtgärder utan också på de enskilda vägarna.

Den i propositionen föreslagna medelsanvisningen - som innebär en

1988/89 :TU 15

3 Riksdagen 1988/89.15 sami. Nr 15

ökning av anslaget med 17 milj.kr. i förhållande till innevarande budgetårsynes,
med beaktande av samhällsekonomins krav, inte böra föranleda
någon erinran. Det bör med anledning av c-motionen framhållas att det är
regeringens avsikt att 15 milj.kr. från anslaget för särskilda bärighetshöjande
åtgärder skall kunna användas som bidrag till sådana åtgärder på det enskilda
statsbidragsberättigade vägnätet inom skogslänen under nästa budgetår.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker motionsyrkandena.

I motion T215 (c) behandlas också bidragsnormerna för de enskilda vägarna.
Motionärerna säger sig inte kunna acceptera nuvarande normer och vill ha
en återgång till tidigare gällande bidragssystem.

Utskottet vill med anledning av detta yrkande erinra om riksdagens beslut
(prop. 1983/84:100 bil. 8, TU 21, rskr. 313) om att införa ett nytt
differentierat bidragssystem för enskild väghållning. I beslutet framhölls att
det nya systemet innebar en för den enskilde rättvisare fördelning av medlen
samtidigt som samhällets intresse i de olika vägarna skulle kunna återspeglas
bättre. Systemet skulle också kunna anpassas till och möjliggöra förändrade
prioriteringar från samhällets sida. Sammantaget ansågs det innebära
väsentliga förbättringar av den enskilda väghållningen i jämförelse med det
då gällande bidragssystemet. Utskottet finner för sin del inga skäl till att
ompröva riksdagsbeslutet. I sammanhanget bör erinras om att det vid sidan
av det statliga bidraget förekommer kommunala bidrag till den enskilda
väghållningen i betydande omfattning. I många fall innebär detta att
väghållarna för de enskilda vägarna får samtliga kostnader för väghållningen
täckta med bidrag. Härtill kommer, som redan nämnts, att regeringen avser
anvisa 15 milj.kr. för nästa budgetår för särskilda bärighetshöjande åtgärder
på statsbidragsberättigade enskilda vägar i skogslänen. Med det sagda
avstyrks motionsyrkandet.

Frågor om enskild vägs förändring till allmän behandlas i motionerna T304
(m) och T305 (m). Motionären vill att två närmare angivna enskilda vägar i
Norrbottens län skall förändras till allmänna vägar.

Enligt väglagen är det vägverket som efter samråd med länsstyrelsen har
att pröva om en enskild väg skall förändras till allmän. Någon riksdagens
åtgärd med anledning av motionerna kan sålunda inte komma i fråga, varför
desamma avstyrks.

Utskottet tillstyrker förslaget i propositionen om medelsöverföring från
anslaget för enskilda vägar. Förslaget innebär att det - för att främja en
effektiv medelsanvändning - bör ingå i regeringens befogenheter att, i den
mån kravet på ändamålsenlig planering av bidragsverksamheten eller andra
skäl motiverar det, bemyndiga vägverket att under andra halvåret 1989 ta i
anspråk behövliga belopp av de medel som anvisas för verksamhetsåret
1990.

B7. Tjänster till utomstående

Från anslaget betalas vissa kostnader inom vägverket för planering av
beredskapsarbeten m.m.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om en medelsanvisning för nästa
budgetår på 35,7 milj.kr.

1988/89:TU15

Departementschefen erinrar om att riksdagen tidigare godkänt att anslaget
får användas för upprustning av vägar vid indragning av allmänna färjeleder
(prop. 1986/87:100 bil. 8, TU 19, rskr. 235) och framhåller att det även under
nästa budgetår bör vara möjligt att använda anslaget till sådana ändamål.

Utskottet tillstyrker att riksdagen godkänner vad departementschefen
sålunda anfört.

B8. Vägverket:Försvarsuppgifter

Från anslaget betalas vägverkets kostnader för planering m.m. samt investeringar
vad gäller försörjningsberedskapen inom totalförsvarets civila delar.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om en medelsanvisning på 39,1
milj.kr. för nästa budgetår.

Departementschefen framhåller att nuvarande bro över Falsterbokanalen är i
dåligt skick och behöver ersättas. Då kanalen har tillkommit för att trygga
säkerheten för handelssjöfarten i krislägen, är det lämpligt att en del av
kostnaden för att ersätta nuvarande bro - främst den del som avser
försvarsinvesteringar - får belasta anslaget. Kostnaden beräknas till 1
milj.kr.

Utskottet tillstyrker att riksdagen godkänner vad departementschefen
sålunda anfört.

I motion T216 (c) behandlas frågan om samordning av civila vägplaner och
krigsvägplaner.

Som utskottet framhöll i sitt yttrande TU 1986/87:2y till försvarsutskottet
med anledning av proposition 1986/87:95 om totalförsvarets fortsatta utveckling
utgör krigsvägplanen i sig ett instrument för samordning av den civila och
militära väghållningen i kris- och krigssituationer. I planen anges det i fred
planlagda utnyttjandet av främst det allmänna vägnätet för totalförsvarets
transporter. Vidare anges planlagt utförande av vissa vägobjekt av begränsad
omfattning, avsedda att öka totalförsvarets handlingsfrihet och framkomligheten
för dess transporter. Planen omfattar också en förteckning över vissa
enskilda vägar av betydelse för totalförsvarets behov och för vilka avses gälla
ett allmänt vägunderhållsansvar.

Av det anförda följer att syftet med motionsyrkandet torde få anses i
huvudsak tillgodosett. Någon riksdagens åtgärd synes sålunda inte böra
komma i fråga, varför yrkandet avstyrks.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om ett beställningsbemyndigande för
vägverket att anskaffa reservbromateriel så ekonomiskt som möjligt.

B9. Vägverket: Särskilda bärighetshöjande åtgärder

Riksdagen beslutade år 1987 om ett tioårigt investeringsprogram för
bärighetshöjningar på vissa delar av vägnätet i syfte att så långt möjligt
anpassa detta till den standard som gäller inom EG (prop. 1986/87:100 bil. 8,
TU 19, rskr. 235). En sådan anpassning bedömdes vara av stor betydelse för
svenskt näringsliv, inte minst för den industri som utnyttjar skogsråvaror.
Kostnaden för programmet beräknades till 5 750 milj.kr. - utöver ordinarie

1988/89:TU15

vägbyggnadsmedel - i 1988 års prisnivå. För finansieringen beslutade
riksdagen bl.a. i april 1987 (prop. 1986/87:82, SkU35, rskr. 194) om en
höjning av fordonsskatten för vissa lastbilar och släpvagnar. Åtgärderna
enligt programmet skulle inriktas på huvudvägnätet - riksvägar och primära
läns vägar - samt dessutom övriga länsvägar i de s.k. skogslänen, dvs.
Värmlands, Kopparbergs, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens
och Norrbottens län. Investeringsprogrammet gör det möjligt att i en
första etapp höja de tillåtna fordonsvikterna på betydande delar av vägnätet i
skogslänen och huvudvägarna i övrigt från nuvarande 51,4 tons bruttovikt till
56 tons bruttovikt nästa år. Omkring år 1995 beräknas den maximalt tillåtna
fordonsvikten kunna höjas ytterligare till 60 tons bruttovikt, samtidigt som
det tillåtna boggitrycket kan höjas till 18 ton.

Regeringen föreslår en medelsanvisning på 622 milj.kr. för nästa budgetår.

I motion T223 (mp) framhålls att bärighetsprogrammet bör avbrytas.

I motion T235 (mp) yrkas att riksdagen beslutar avskaffa anslaget och att
bärighetsprogrammet avbryts.

I motion T359 (vpk) yrkas att riksdagen avslår regeringens förslag och
framhålls att riksdagsbeslutet om anpassning av det svenska vägnätet till den
standard som gäller inom EG bör rivas upp.

Utskottet ser för sin del inga skäl att ompröva det nämnda riksdagsbeslutet
år 1987. Anslagsberäkningen i propositionen har inte heller givit utskottet
anledning till erinran. Regeringens förslag tillstyrks följaktligen, medan
motionsyrkandena avstyrks.

I motionerna T223 (mp) och T258 (vpk) behandlas frågor om längd och vikt
för landsvägs fordon. Maximalt tillåten bruttovikt är i princip - som nämnt -för närvarande 51,4 ton. Högsta tillåtna längd för fordon eller därtill kopplat
fordon är - utanför det enskilda vägnätet - 24 meter. Motionärerna vill att
dessa gränser skall sänkas till 40 ton resp. 18 meter.

Av redogörelsen för innebörden av det nämnda riksdagsbeslutet år 1987
och av utskottets ställningstagande till frågan om en omprövning av det
beslutet följer att motionsyrkandena inte bör vinna riksdagens bifall. De
avstyrks följaktligen.

I motion T258 (vpk) förekommer också ett yrkande - som utskottet väljer att
behandla i detta sammanhang - att riksdagen hos regeringen skall begära ett
förslag till stopp för tunga lastbilstransporter över 30 mil.

En inskränkning av tillåtna transportavstånd för lastbilar skulle enligt
utskottets mening hämma näringslivets utveckling, minska valfriheten inom
transportsektorn och försämra konkurrensförhållandena. Dessutom skulle
det medföra näst intill oöverstigliga svårigheter att kontrollera att regler, av
det slag som motionärerna vill ha till stånd, efterlevs. Med det sagda avstyrks
motionsyrkandet.

I motion T215 (c) behandlas inriktningen av de särskilda bärighetshöjande
åtgärderna. Enligt motionärerna används medlen under anslaget enbart för
förstärkning av broar. Riskerna är därmed uppenbara - framhålls det - att

1988/89:TU15

vägsträckorna på ömse sidor om broarna inte kommer att tåla den ökade
belastning som broarna byggs för.

Som framgår av vad utskottet anfört är det ett syfte med de särskilda
bärighetshöjande åtgärderna att det svenska vägnätet år 1995 så långt möjligt
skall kunna trafikeras av fordon med en högsta bruttovikt av 60 ton och ett
högsta boggitryck på 18 ton. Enligt nämnda riksdagsbeslut år 1987 skulle
bärighetshöjande åtgärder vidtas på ett stort antal broar och även på vissa
vägar.

Av det anförda framgår att syftet med motionsyrkandet torde få anses
tillgodosett, varför detsamma avstyrks.

I motionerna T230 (s), T321 (c) och T330 (s) behandlas fördelningen på olika
regioner av medel för särskilda bärighetshöjande åtgärder. I den förstnämnda
motionen framhålls att Kronobergs län bör få del av anslaget, i den andra att
stödområdet i Älvsborgs län bör få detsamma och i den tredje att
grusvägnätet i södra Sverige bör tillföras medel från anslaget.

Som framgår av den inledande redogörelsen i detta avsnitt av betänkandet
omfattas riksvägarna och de primära länsvägarna i samtliga län av det
särskilda programmet för bärighetshöjningar. I skogslänen gäller programmet
dessutom för övriga länsvägar. Det har därmed givits en tydlig
regionalpolitisk inriktning, som utskottet för sin del inte är berett att
ompröva. Det är - som utskottet framhöll i det nämnda betänkandet TU
1986/87:19 - regionalpolitisk mycket värdefullt att investeringsprogrammet
gör det möjligt att stärka skogsbrukets konkurrenskraft och att förbättra
förutsättningarna för näringslivet i sin helhet i dessa län. Av det anförda
följer att motionsyrkandena avstyrks.

I motion T346 (mp) behandlas viss lastbilstrafik i Värmland. Motionären
säger att man där bedriver en försöksverksamhet - som ett led i en
EG-anpassning - genom vilken lastbilar med 60 tons boggitryck tillåts
trafikera vägnätet. Motionären, som befarar att vägarna slits för hårt och som
säger sig vara motståndare till EG-anpassningen, vill ha ett stopp för
trafiken.

Enligt vad utskottet erfarit gäller sedan några år en av vägverket beviljad
dispens som gör det möjligt att - då tjälen i marken är minst 50 cm djup -trafikera bl.a. vägarna i Värmlands län med fordon eller fordonskombinationer
som har en högsta bruttovikt av 60 ton. Motionärens farhågor synes, med
hänsyn till de förutsättningar som gäller för dispensen, sakna grund.
Utskottet avstyrker motionen.

6. Motionsyrkanden beträffande flerårsplaner och
fördelningsplaner m. m.

Utskottet behandlar i detta avsnitt ett stort antal motionsyrkanden som alla
innehåller krav på något beslut eller uttalande från riksdagens sida i syfte att
få till stånd åtgärder, vilkas genomförande regleras inom ramen för den
planeringsprocess som utskottet tidigare redogjort för. Det stora flertalet av
yrkandena är begränsade till att avse ett visst län och gäller då i allmänhet
antingen att ett visst eller vissa vägobjekt bör tidigareläggas eller att länet i

1988/89: TU 15

fråga på ett eller annat sätt skall få en ökad medelstilldelning för vägändamål.
Vissa yrkanden gäller emellertid landet som helhet, eller flera län.

I motionerna T222 (fp) och T225 (m) betonas den stora betydelsen från
trafiksäkerhets- och miljösynpunkt av förbifarter eller kringfartsleder och att
särskilda satsningar på sådana därför bör göras.

Utskottet, som delar motionärernas uppfattning, erinrar om att riksdagen
förra året beslutade höja anslaget för byggande av riksvägar med 180 milj.kr.
för att möjliggöra tidigareläggning av i riksvägplanen ingående angelägna
förbifartsprojekt. Vidare framhölls i riksdagens beslut att medelsanvisningen
för länstrafikanläggningar skulle göra det möjligt att tidigarelägga ett antal
angelägna förbifarter. Regeringen har också - enligt vad utskottet erfarit - i
direktiv om upprättande av förenklade flerårsplaner för åren 1989-1997
framhållit att möjligheten att inordna angelägna kringfartsleder och förbifarter,
genom tidigareläggning av sådana byggnadsobjekt i gällande planer,
särskilt bör beaktas. Av det anförda framgår enligt utskottets mening att
syftet med motionsyrkandena torde få anses tillgodosett. Yrkandena avstyrks
med hänvisning till det anförda.

Utskottet delar också den i motion T240 (s) uttalade uppfattningen att det är
angeläget att bygga bort ”flaskhalsar" i vägnätet och förutsätter att behovet
av åtgärder i det syftet beaktas inom ramen för vägplaneringen. Med
hänvisning till den ordning som gäller för beslut om väginvesteringar
avstyrker utskottet motionsyrkandet.

I motion T240 (s) framförs vidare önskemål om en större medelstilldelning för
investeringar i förbifarter än vad som beslutades med anledning av fjolårets
trafikpolitiska proposition.

Utskottet har i det föregående tagit ställning till frågorna om medelsanvisningar
för nästa budgetår för byggande av riksvägar och för byggande av
länstrafikanläggningar. Vidare har utskottet just framhållit vikten av satsningar
på förbifarter - på riksvägar såväl som på länsvägar. Utskottet är
emellertid inte berett att förorda en specialdestination av medel för vare sig
en viss typ av väginvesteringar - i annan mån än vad som följer av
uppdelningen på olika anslag - eller ett visst vägobjekt. Sådana beslut bör
liksom hittills fattas inom ramen för vägplaneringsprocessen. Med det sagda
avstyrks motionsyrkandet.

Utskottet är inte heller berett att föreslå en specialdestination av medel för
vägändamål till förmån för ett visst eller vissa län. Därför avstyrks motion
T254 (m) yrkande 2, vari uttalas önskemål om en ökad andel av väganslagen
för de fyra Mälarlänen.

Fem motioner innehåller förslag om en ny Europaväg i ett inlandsläge mellan
Göteborg och Karesuando.

I motion T343 (c) yrkas att regeringen bör utreda och komma med förslag
till en ny Europaväg på nämnda sträcka. Ett yrkande med samma innebörd
återfinns i motion T317 (fp), i vilken framhålls att den föreslagna vägen skulle
kunna avlasta E4. Den skulle också innebära goda transportmöjligheter för
turister till fjällvärlden. Vidare skulle den vara lämplig för transport av farligt

1988/89:TU15

gods. I motion T323 (c,m,fp,vpk), såvitt nu är i fråga, framhålls att
riksvägarna 50 och 60 bör byggas ut som delar av en planerad inlandsväg. I
den motionen samt i motionerna T231 (fp) och T356 (fp) framförs synpunkter
på vägens sträckning genom inlandet mellan Göteborg och Karesuando.
Enligt de två förstnämnda är det särskilt angeläget att vägen får en sträckning
via Örebro. Enligt den sistnämnda bör vägen till att börja med byggas i
sträckningen Mora-Johannisholm-Filipstad-Kristinehamn-Mariestad- Göteborg.

Utskottet kan inledningsvis konstatera att det är i princip två krav som
ställs i dessa fyra motioner. Det är att vägstandarden bör höjas och att vägen
bör numreras som Europaväg.

I frågan om vägens standard gäller att denna prövas inom ramen för
vägplaneringen. Ett enhetligt nummer är inget skäl för en särbehandling.

Nuvarande klassificering av Europavägarna i Sverige regleras genom 1950
års deklaration rörande byggande av internationella huvudtrafikleder.
Deklarationen utarbetades inom FN-organet Economic Commission for
Europé (ECE). Flertalet europeiska stater, dock inte Sverige, är emellertid
parter i en ny överenskommelse, träffad inom ECE:s ram, som innebär en i
förhållande till 1950 års deklaration ändrad klassificering av Europavägarna.
För Sveriges del innebär den nya överenskommelsen - om vi ansluter oss till
den - dels att i princip alla våra nuvarande Europavägar skall skyltas om med
nya nummer, dels införandet av några nya nummer. För den s.k. inlandsvägen
innebär överenskommelsen dock ingen Europavägsstatus.

Utskottet vill vidare framhålla att den av motionärerna aktualiserade
vägförbindelsen numera på långa sträckor har enhetliga vägnummer till
ledning för bl.a. utländska turister. Sedan år 1985 benämns sålunda den 119
mil långa sträckan Östersund-Karesuando riksväg 88. Några formella hinder
mot att hela sträckan Göteborg-Karesuando får ett enhetligt vägnummer
finns inte.

Enligt vad utskottet erfarit pågår överläggningar mellan vägverket och
berörda länsmyndigheter om en inlandsväg och dess sträckning. Med
hänvisning härtill, och till den ordning som gäller för beslut om väginvesteringar,
finner utskottet att någon riksdagens åtgärd inte bör komma i fråga
med anledning av motionsyrkandena. Dessa avstyrks följaktligen.

I den sålunda behandlade motionen T231 (fp) framhålls att en inlandsväg
skulle ingå i ett svenskt ”stamvägnät”. I motionerna T323 (c,m,fp,vpk) och
T367 (s) framhålls att riksvägarna 50 och 60 bör tas in i ”stamvägnätet”.

Det allmänna vägnätet är indelat i riksvägar och länsvägar. Klassificeringen
baserar sig på vilken funktion vägen fyller för samfärdseln. Begreppet
stamvägar finns inte i väglagstiftningen. Utskottet anser för sin del att
nuvarande indelning av det allmänna vägnätet är till fyllest och avstyrker
därmed motionerna T323 (c,m,fp,vpk) i här berörd del och T367 (s).

Bland de motionsyrkanden om flerårs- och fördelningsplaner m.m. som
berör mer än ett län behandlar utskottet nu slutligen yrkandena i motionerna
T310 (c) och i T312 (c).

I den förstnämnda begärs åtgärder i syfte att få till stånd den s.k.

1988/89:TU15

Dackevägen och i den sistnämnda påtalas behovet av en snabb upprustning
av vägförbindelsen Norrköping-Västerås-Gävle.

Utskottet hänvisar till den ordning som gäller för beslut om väginvesteringar
och avstyrker motionerna.

Utskottet övergår nu till att behandla det stora antal motionsyrkanden i olika
vägfrågor som i huvudsak endast rör ett län. Yrkandena är, som nämnts,
genomgående av tre olika slag. Det vanligast förekommande innebär krav på
att ett visst eller vissa vägobjekt snarast möjligt skall komma till stånd.
Vanligt är också krav på att ett visst län skall tillföras ökade medel för
byggande av vägar. Den tredje kategorin innebär krav på att ett visst län skall
tillföras ökade medel för drift av vägar. Frågor av de två sistnämnda slagen
omfattas i många fall av ett och samma yrkande. Den ökade medelstilldelningen
avses vanligen komma till stånd genom en omfördelning länen
emellan. I några fall begärs emellertid en specialdestinerad medelsanvisning
till förmån för ett visst län. Till stöd för yrkandena, av samtliga kategorier,
åberopas arbetsmarknadsmässiga samt trafik-, miljö- och regionalpolitiska
överväganden.

Utskottet avstyrker samtliga dessa motionsyrkanden av följande skäl.

Utskottet har i det föregående utförligt redogjort för de grundläggande
bestämmelserna om vägplaneringsprocessen. Den innebär att det ankommer
på de centrala, regionala och lokala vägmyndigheterna att pröva frågorna om
utredning, projektering och planering samt prioritering m.m. av vägutbyggnaderna.
Som utskottet tidigare i olika sammanhang framhållit är det ett -inte minst från planeringssynpunkt- komplicerat och tidskrävande förfarande
som i de enskilda fallen föregår vägfrågornas lösning. De stora kostnaderna
för vägbyggandet och den begränsade medelstilldelningen nödvändiggör
noggranna avvägningar mellan olika projekt och mellan alternativa lösningar
med avseende på arbetenas utförande m.m. Behov av samordning med andra
planeringssektorer och intressen har därvid medfört ökade krav på vägplaneringens
inordnande i den totala samhällsplaneringen. Vad gäller länsstyrelserna
har de ett avgörande inflytande på vägfrågorna, dels genom sitt
allmänna planerings- och beslutsansvar på regional nivå, dels genom sina
speciella uppgifter avseende bebyggelseplaneringen och för natur- och
miljövårdsområdena samt dels också genom de befogenheter som väglagstiftningen
ger dem. Under alla skeden av vägplaneringen förekommer med
kommuner och andra berörda intressenter ett omfattande samrådsförfarande,
som till sina huvuddrag är reglerat i väglagstiftningen.

Det system för planeringen av väghållningen med planläggning och
projektering, som sedan länge används av vägverket tillsammans med
länsstyrelser och kommuner och numera även s.k. fasta beredningsgrupper
vid länsstyrelserna, är för övrigt konstruerat så att anpassningar till trafikplanering
och fysisk samhällsplanering kan tillgodoses. Utskottet vill också
erinra om att nu gällande planerings- och beslutsordning på detta område
tillkommit efter ett omfattande utredningsarbete och en rad beslut från
statsmakternas sida samt fått en utformning som från många synpunkter
ansetts förebildlig. Den kännetecknas också - som utskottet vid flera
tillfällen tidigare framhållit - av stor flexibilitet, som är av betydande värde

1988/89:TU15

inte minst i skiftande arbetsmarknadssituationer. Regionalpolitiska bedömningar
vägs också in vid länsstyrelsernas prioriteringar, något som utskottet
finnér lämpligt med hänsyn till den betydelse som goda kommunikationer -tillsammans med andra faktorer - har för den regionala utvecklingen.

Fördelningen av investeringsmedel de skilda landsdelarna och vägkategorierna
emellan sker vidare på grundval av en noggrann angelägenhetsgradering
och efter vederbörande regionala och lokala vägmyndigheters hörande -allt i syfte att åstadkomma en så likformig och rättvis fördelning av dessa
medel som möjligt.

Det är enligt utskottets mening av stor vikt att vägbyggnadsobjekten
tillkommer i den prioriteringsordning som de regionala och kommunala
instanserna i samverkan med vägverket uppställt.

Frågor som gäller insatser och fördelning av medel för drift av vägar avgörs
även de genom en decentraliserad beslutsprocess som innefattar en dialog
mellan vägverkets huvudkontor och de regionala vägmyndigheterna och som
resulterar i femårsplaner, underkastade en revision vart tredje år.

Mot bakgrund av det anförda finner utskottet det klart olämpligt att
riksdagen - såsom motionärerna förutsätter - tar ställning till de frågor om
vägväsendet i olika län som nu aktuella motioner avser.

De motionsyrkanden som utskottet sålunda avstyrker gäller följande län.

Stockholms län

Byggande av kringfartsleder enligt motionerna T208 (m) yrkande 1 och T243
(m) yrkande 3 samt genomförande av diverse andra vägobjekt enligt
motionerna T243 (m) yrkande 5 i den delen och T360 (fp).

Ökad andel av väganslagen enligt motionerna T209 (fp) yrkande 1 i den
delen, T243 (m) yrkande 1 och T327 (s).

Uppsala län

Ytterligare medel till länsvägnätet enligt motion T329 (c).

Östergötlands län

Byggande av förbifart vid Söderköping enligt motionerna T238 (fp) yrkande
2 och T342 (s). En tvärförbindelse Kinda-Åtvidaberg-Valdemarsvik enligt
motion T238 (fp) yrkande 3, en upprustning av riksväg 50 mellan Norrköping
och Örebro och av länsvägnätet enligt yrkandena 4 resp. 5 i samma motion
samt en utbyggnad av E66 från Norrköping till Örebro enligt motion T328
(s).

Jönköpings län

Byggande av förbifart på E4 vid Vaggeryd enligt motionerna T320 (s) och
T345 (fp) samt även på riksväg 26 vid Gislaved enligt sistnämnda motion.

Kronobergs län

Upprustning av riksväg 23 enligt motionerna T230 (s) yrkande 1 och T257
(fp) samt även av E4 i dess sträckning genom länet enligt sistnämnda motion.
50 milj.kr. utöver ordinarie anslag till upprustning av vägarna i länet enligt
motion T349 (c).

1988/89:TU15

Kalmarlän

1988/89:TU15

Ökade väganslag till länet enligt motionerna T210 (c) yrkande 2 och T334 (s),
i den förstnämnda motionen preciserat till att avse 250 milj.kr.

Gotlands län

Förstärkning och beläggning av vägnätet enligt motion T335 (c).
Kristianstads län

Ökade väganslag enligt motion T205 (m) yrkande 2. Betydelsen av att
förbättra vägarna för att upprätthålla en decentraliserad struktur i länet
enligt motion T369 (c) yrkande 1 samt ökade väganslag och tidigareläggning
av vissa vägobjekt enligt yrkande 2 i samma motion.

Malmöhus län

Vägförbättringar för att tillgodose EG:s bärighetsnormer m.m. enligt motion
T242 (fp) yrkande 7. Upprustning av riksvägarna 10 och 12 enligt motion
T337 (s).

Göteborgs och Bohus län

Utbyggnad av E6 till motorväg resp. motortrafikled på sträckor till norska
gränsen, upprustning och nybyggnad av riks- och länsvägnätet och byggande
av broar enligt motion T218 (fp) yrkandena 1,2 och 4. Upprustning av
länsvägar och av E6 i norra länsdelen enligt motionerna T338 (s) resp. T339
(s). Byggande av förbifart med bro över Sunningesund och av en ny bro över
Svinesund enligt motion T213 (m).

Älvsborgs län

Skärpt uppmärksamhet på huvudvägnätets kapacitet och underhållsstandard
m.m. enligt motion T245 (fp) yrkande 3. Utbyggnad av riksväg 41 enligt
motion T313 (fp). Ökat anslag för vägunderhåll enligt motion T314 (s).
Förstärkt satsning på vägbyggande och underhåll samt ökat anslag för
färdigställande av riksväg 41 och för upprustning av grusvägnätet i Sjuhäradsbygden
enligt motion T315 (c). Färdigställande av väg 181 FalköpingVårgårda
enligt motion T318 (fp). Ökade väganslag enligt motion T321 (c)
yrkande 1. Ökad prioritet för byggande av förbifarter vid fördelning av
väganslagen, förbättringar av landsbygdsvägnätet och ökade väganslag samt
beaktande av landsbygdsvägnätets behov och av behovet av förbifarter i
samband med utarbetandet av direktiven för flerårsplaneringen 1991-2000
enligt motion T330 (s) yrkandena 1-3 och 5. Färdigbyggande av väg 181
Herrljunga-Vårgårda enligt motionernaT336 (c) och T353 (m). Ombyggnad
av riksväg 41 mellan Kinna och Berghem enligt motion T347 (m). Ökade
anslag för vägupprustning enligt motion T354 (m). Ökade anslag för
upprustning och vidmakthållande av det sekundära vägnätet enligt motion
T362 (fp).

Värmlands län

1988/89:TU15

Ökade anslag för byggande och drift av vägar enligt motionerna T226 (c)
yrkande 1 och T239 (m) yrkande 1 samt även för byggande av förbifarter
enligt motionerna T228 (c,m,fp) yrkande 1 och T229 (s) yrkande 4.

Upprustning av vägnätet i Dalsland och västra Värmland enligt motion T361
(fp)-

Örebro län

En inlandsvägs sträckning via Örebro och förbättringar av riksvägarna 50 och
60 enligt motion T231 (fp) yrkande 2. Upprustning och skyltning av vägarna
49 och 195 enligt motion T309 (s). Fullföljande av upprustning av väg 709
enligt motionerna T322 (vpk,c) och T331 (s).

Västmanlands län

Behovet av medel för satsning på E18 från Köping mot Arboga och Örebro
enligt motion T306 (s).

Gävleborgs län

Upprustning av E4 och riksvägarna 83 och 84 m.m. enligt motion T224 (fp)
yrkande 2.

Västernorrlands län

Ändrade sträckningar av E4 och E75 genom Sundsvalls centrum enligt
motion T316 (fp). Ökade medel för investeringar och underhåll av vägnätet
samt rättvisare fördelningsnyckel vid anslagsfördelningen mellan de olika
länen enligt motionerna T333 (s) och T348 (fp). Ytterligare medel för
vägunderhåll enligt motion T358 (m).

Jämtlands län

Ytterligare medel för investeringar i vägväsendet enligt motion T250 (s)
yrkande 1. Större anslag för vägunderhåll enligt motion T301 (m). Extra
anslag om 50 milj .kr. för underhåll och upprustning av vägnätet enligt motion
T343 (c) yrkande 1.

Västerbottens län

Ytterligare 10 milj.kr. för åtgärder på länsvägarna enligt motion T232 (fp)
yrkande 8. 100 milj.kr. för förstärkning och beläggning av grusvägar enligt
motion T366 (c).

7. Övriga frågor

Frågor om användning av dubbdäck behandlas i tre motioner. Föreskrifter
härom utfärdas av trafiksäkerhetsverket. Föreskrifter om förbud mot
dubbdäck på tunga fordon, dvs. fordon med en totalvikt över 3,5 ton, avses
träda i kraft den 1 november 1990. För övriga fordon gäller sedan den 1
oktober 1988 förbud mot användning av dubbdäck under tiden första

måndagen efter påsk-31 oktober, såvida inte under denna tid vinterväglag, 43

som motiverar sådan användning, råder eller kan förutses. Tidigare gällde att
det var tillåtet att använda dubbdäck under perioden 1 oktober-30 april.

I motion T403 (c) framhålls att tiden under vilken dubbdäckanvändning är
tillåten bör ändras tillbaka till den 1 oktober-30 april.

I motion T352 (m) begärs ett förbud mot användning av dubbdäck med
stöd av bestämmelser som enligt motionären bör träda i kraft den 1 juli 1992.

I motion T208 (m) begärs ett förbud mot användning av dubbdäck i södra
Sverige.

Enligt vad utskottet erfarit har regeringen uppdragit åt trafiksäkerhetsverket
och vägverket att utreda möjligheterna att kraftigt reducera dubbdäckens
beläggningsslitage. Utredningen skall också bl.a. omfatta förutsättningarna
för och konsekvenserna av att införa ett förbud mot dubbdäcksanvändning
för fordon på hela eller delar av vägnätet samt möjligheten att utnyttja
ekonomiska styrmedel (dubbavgift) för att minska användningen av dubbdäck.
I avvaktan på resultatet av utredningen, vilken skall föreläggas
regeringen senast vid instundande halvårsskifte, avstyrker utskottet motionsyrkandena.
Utskottet förutsätter att regeringen kommer att redovisa sitt
ställningstagande för riksdagen.

Frågor om vägbeläggningar behandlas i två motioner.

I motion T302 (fp) framhålls att vägverket bör få i uppdrag att utprova om
dolomit som inslag i asfalt kan användas för att få ljusare vägbanor.

Enligt vad utskottet erfarit har olika vägbeläggningars förmåga att
reflektera ljus varit föremål för omfattande studier. Mörka beläggningar och
ljusa vägmarkeringar ger ofta en bra kontrastverkan och är således från
trafiksäkerhetssynpunkt lämpliga i vissa situationer. I andra situationer är
ljusa beläggningar mera fördelaktiga för trafiksäkerheten. Ett mycket
omfattande utvecklingsarbete med nya beläggningar och material pågår
inom vägverket och statens väg- och trafikinstitut. I arbetet ingår även
studier av olika beläggningars förmåga att reflektera ljus. Något initiativ från
riksdagens sida torde därför inte vara erforderligt, varför utskottet avstyrker
motionen.

I motion T308 (s) framhålls att ekonomiska skäl och trafiksäkerhetsmässiga
överväganden synes tala för användning av betong som vägbeläggningsmaterial.

Enligt vad utskottet erfarit pågår ett försök med betong som vägbeläggning
på en kortare sträcka av E4. Vägverket överväger vidare att använda detta
material på tre olika sträckor av de livligt trafikerade riksvägarna. Syftet med
motionen synes sålunda tillgodosett, varför densamma avstyrks.

I motion T413 (m) begärs åtgärder för att minska antalet bildödade renar i
Norrbottens län.

Enligt vad utskottet erfarit är trafiksäkerhetsverkets samordningsgrupp
för trafiksäkerhet i Norrbottens län starkt engagerad i det av motionären
aktualiserade problemet. En broschyr med titeln Ren upplysning har tagits
fram med information för bilisterna om samernas speciella problem, om vilka
vägar som går genom betesområden, om renflyttningar samt om bevakning
av renhjordar m.m. Samerna förser också sina renar med halsband utförda i

1988/89:TU15

ett lj usreflekterande material. Vidare kan samerna själva - utan myndighetsmedverkan
- sätta upp varningsskyltar på tillfälligt särskilt riskfyllda
vägavsnitt. Utskottet delar motionärens uppfattning att det är mycket
angeläget att komma till rätta med problemet och finner för sin del
samordningsgruppens insatser och fortsatta engagemang i frågan väl ägnade
att tillgodose det önskemålet. Någon riksdagens åtgärd torde sålunda inte
vara erforderlig, varför motionsyrkandet avstyrks.

Motion T311 (s) gäller samverkan av vissa resurser för vägunderhåll i
Malmöhus län. Motionärerna framhåller att de regionala väg- och luftfartsmyndigheterna
i stor utsträckning använder samma slag av investeringsdryga
maskiner. För vissa av dem är kapacitetsutnyttjandet mycket lågt. Möjligheterna
till en samverkan av maskinresurser bör därför utredas och prövas.

Utskottet förutsätter att vägverket och luftfartsverket bedriver sina
verksamheter i så rationella former som möjligt och att de därför också
undersöker förutsättningarna för den samverkan som motionärerna aktualiserar.
Något riksdagens uttalande i frågan synes därför inte påkallat. Med det
sagda avstyrker utskottet motionen.

8. Hemställan

Utskottet hemställer

Vägpolitikens mål

1. beträffande sambandet mellan goda vägar och en bättre miljö
att riksdagen avslår motion 1988/89:T222 yrkande 5,

2. beträffande målsättningen för drift och underhåll av vägar
att riksdagen avslår motion 1988/89:T225 yrkande 13,

Vägplaneringsprocessen

3. beträffande kommunalisering av vägplaneringen
att riksdagen avslår motion 1988/89:T307,

4. beträffande miljöskyddsprövning av vägar
att riksdagen avslår motion 1988/89:T303,

5. beträffande ansvaret för fördelningen av investeringar i länstrafikanläggningar att

riksdagen avslår motion 1988/89:T253 yrkande 3,

6. beträffande översyn av väglagstiftningen
att riksdagen avslår motion 1988/89:T341,

7. beträffande vägverkets avkastningsberäkningar av investeringar
att riksdagen avslår motionerna 1988/89:T225 yrkande 14 och 1988/
89:T243 yrkande 2,

Vägväsendets finansiering

8. beträffande avgifts- och lånefinansiering av vägbyggnadsprojekt
att riksdagen avslår motionerna 1988/89:T240 yrkande 5 i denna del,
1988/89:T243 yrkande 4 i denna del, 1988/89:T330 yrkande 6 i denna
del och 1988/89:T359 yrkande 7 i denna del.

1988/89: TU 15

9. beträffande avgiftsfinansiering för drift av vägar

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:T225 yrkande 12, 1988/
89:T240 yrkande 5 i denna del, 1988/89:T325,1988/89:T330 yrkande 6
i denna del och 1988/89:T359 yrkande 7 i denna del,

10. beträffande biltull på Ölandsbron
att riksdagen avslår motion 1988/89:T319,

11. beträffande tidigareläggning av investeringar på E66 i Kalmar
län genom lånefinansiering

att riksdagen avslår motion 1988/89:T324,

12. beträffande finansiering av kringfartsleder i storstadsregioner
att riksdagen avslår motion 1988/89:T344,

13. beträffande avgiftsfinansiering av Österleden
att riksdagen avslår motion 1988/89:T447 yrkande 9,

14. beträffande vägbyggnadsprojekt som inte finansieras med statliga
medel

att riksdagen avslår motion 1988/89:T225 yrkandena 15 och 16,

15. beträffande förräntning på lånemedel för väginvesteringar
att riksdagen avslår motion 1988/89:T343 yrkande 2,

16. beträffande ändrad företagsform för vägverket
att riksdagen avslår motion 1988/89:T225 yrkande 17,

Anslagsfrågor m.m.

17. beträffande medelsanvisning för ämbetsverksuppgifter

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1988/89.T235 yrkande 1 till Vägverket: Ämbetsverksuppgifter
m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 11 105 000
kr.,

18. beträffande ändrad beteckning på anslaget för drift av statliga
vägar m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:X215 yrkande 24 och 1988/
89:T365,

19. beträffande medelsanvisning för drift av statliga vägar

att riksdagen med bifall till regeringens förslag samt med avslag på
motionerna 1988/89:T235 yrkande 2 och 1988/89:T350 yrkande 1 till
Drift av statliga vägar för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag
på 5 460 000 000 kr.,

20. beträffande tioårsprogram för beläggning av grusvägar

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:T215 yrkande 25 och 1988/
89:T221 yrkande 2,

21. beträffande driftanslagets regionalpolitiska profil
att riksdagen avslår motion 1988/89:T250 yrkande 2,

22. beträffande broar i stället för färjor
att riksdagen avslår motion 1988/89:T326,

23. beträffande beställningsbemyndiganden för vägverket att anskaffa
vissa anläggningstillgångar

att riksdagen medger att regeringen lämnar vägverket de beställningsbemyndiganden
som förordas i propositionen,

1988/89:TU15

24. beträffande bemyndigande för vägverket att överföra medel
mellan olika anslag

att riksdagen medger att regeringen vid behov när allmän väg, för
vilken staten är väghållare, övergår till enskild väghållning får låta
vägverket överföra medel motsvarande gällande statsbidrag mellan
anslag B2. Drift av statliga vägar och anslag B6. Bidrag till drift och
byggande av enskilda vägar,

25. beträffande befogenhet för regeringen att överföra medel mellan
olika anslag

att riksdagen medger att regeringen vid ändringar i väghållningsansvaret
får överföra medel mellan anslag B2. Drift av statliga vägar och
anslag B5. Bidrag till drift av kommunala vägar och gator,

26. beträffande medelsöverföring frän anslaget för drift av statliga
vägar

att riksdagen godkänner att medel från anslaget för drift av statliga
vägar får föras över mellan åren 1989 och 1990 i enlighet med vad som
anförs i propositionen,

27. beträffande jämkningar mellan drift- och byggandeanslagen
att riksdagen godkänner att jämkning mellan drift- och byggandeanslagen
för den statliga väghållningen får ske i enlighet med vad som
anförs i propositionen,

28. beträffande hyresavtal

att riksdagen godkänner att vägverket får träffa hyresavtal och
långtidsförhyra (leasa) anläggningstillgångar motsvarande ett anskaffningsvärde
av 170 000 000 kr.,

29. beträffande tilläggsbidrag till drift av kommunala vägar och gator
att riksdagen godkänner vad som anförs i propositionen om användningen
av anslaget B2. Drift av statliga vägar för tilläggsbidrag till drift
av kommunala vägar och gator,

30. beträffande automatisk hastighetsövervakning

att riksdagen godkänner vad som anförs i propositionen om användningen
av anslaget B2. Drift av statliga vägar för anskaffning av
utrustning för hastighetsövervakning,

31. beträffande finansiering av anläggningstillgångar

att riksdagen godkänner vad som anförs härom i propositionen,

32. beträffande medelsanvisning för byggande av riksvägar

att riksdagen med bifall till regeringens förslag samt med avslag på
motion 1988/89:T235 yrkande 3 till Byggande av riksvägar för
budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 1 417 900 000
kr.,

33. beträffande kapitalkostnader för utbyggnaden av väg E6

att riksdagen med avslag på motion 1988/89:T359 yrkande 2 godkänner
vad som anförs i propositionen om användningen av anslaget B3.
Byggande av riksvägar för att täcka kapitalkostnader för utbyggnader
av väg E6 som motorväg på delen Stenungsund-Ljungskile,

1988/89: TU 15

34. beträffande stopp för byggande av motorvägar

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:T223 yrkande 23 och 1988/
89:T255 yrkande 2 i denna del,

35. beträffande avbrytande av pågående motorvägsbygge i Bohuslän
m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:T258 yrkandena 3 och 8 samt
1988/89:T359 yrkande 1,

36. beträffande Scandinavian Link

att riksdagen avslår motion 1988/89:T359 yrkande 3 i denna del,

37. beträffande trafikplats på riksväg 4 vid Åby
att riksdagen avslår motion 1988/89:T364,

38. beträffande medelsöverföring från anslaget för byggande av
riksvägar

att riksdagen godkänner att medel från anslaget för byggande av
riksvägar får föras över mellan åren 1989 och 1990 i enlighet med vad
som anförs i propositionen,

39. beträffande medelsanvisning för länstrafikanläggningar m.m.
att riksdagen dels med bifall till regeringens förslag samt med avslag på
motionerna 1988/89:T215 yrkande 22, 1988/89:T235 yrkande 4 och
1988/89:T350 yrkande 2 till Byggande av länstrafikanläggningar
för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 970 000 000
kr., dels avslår motionerna 1988/89:T215 yrkande 23, 1988/89:T237
yrkande 1 och 1988/89:T258 yrkande 11,

40. beträffande vägverkets planeringsramar

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:T209 yrkande 1 i denna del
och 1988/89:A465 yrkande 1,

41. beträffande cykelleder och gångbanor
att riksdagen avslår motion 1988/89:T340,

42. beträffande viss ändring av reglerna om statsbidrag till byggande
av cykelleder

att riksdagen avslår motion 1988/89:T351,

43. beträffande separation mellan gång- och cykeltrafik

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:T201 yrkande 1 och 1988/
89:T423 yrkande 4,

44. beträffande medelsöverföring från anslaget för länstrafikanläggningar att

riksdagen godkänner att medel får föras över från anslaget för
byggande av länstrafikanläggningar mellan åren 1989 och 1990 i
enlighet med vad som anförs i propositionen,

45. beträffande medelsanvisning för bidrag till kommunala vägar
och gator

att riksdagen till Bidrag till drift av kommunala vägar och gator för
budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 558 100 000 kr.,

46. beträffande medelsanvisning för bidrag till enskilda vägar

att riksdagen med bifall till regeringens förslag samt med avslag på
motionerna 1988/89:T215 yrkande 28 och 1988/89:T350 yrkande 3 till
Bidrag till drift och byggande av enskilda vägar för budgetåret 1989/90
anvisar ett reservationsanslag på 439 000 000 kr.,

1988/89: TU 15

47. beträffande bidragsnormerna för de enskilda vägarna
att riksdagen avslår motion 1988/89:T215 yrkande 27,

48. beträffande enskild vägs förändring till allmän

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:T304 och 1988/89:T305,

49. beträffande medelsöverföring frän anslaget för enskilda vägar
att riksdagen godkänner att medel får föras över från anslaget för
bidrag till drift och byggande av enskilda vägar mellan åren 1989 och
1990 i enlighet med vad som anförs i propositionen,

50. beträffande medelsanvisning för tjänster till utomstående

att riksdagen till Tjänster till utomstående för budgetåret 1989/90
anvisar ett förslagsanslag på 35 700 000 kr.,

51. beträffande upprustning av vägar vid indragning av allmänna
färjeleder

att riksdagen godkänner vad som anförs i propositionen om användningen
av anslaget för tjänster till utomstående för upprustningen av
vissa vägar,

52. beträffande medelsanvisning för försvarsuppgifter

att riksdagen till Vägverket: Försvarsuppgifter för budgetåret 1989/90
anvisar ett reservationsanslag på 39 100 000 kr.,

53. beträffande bro över Falsterbokanalen

att riksdagen godkänner vad som anförs i propositionen om användningen
av anslaget för försvarsuppgifter till byggande av en ny bro över
Falsterbo kanal,

54. beträffande samordning av civila vägplaner och krigsvägplaner
att riksdagen avslår motion 1988/89:T216 yrkande 1,

55. beträffande beställningsbemyndigande för vägverket att anskaffa
reservbromateriel

att riksdagen medger att regeringen lämnar det beställningsbemyndigande
som förordas i propositionen,

56. beträffande medelsanvisning för särskilda bärighetshöjande
åtgärder m.m.

att riksdagen dels med bifall till regeringens förslag samt med avslag på
motionerna 1988/89:T235 yrkande 5 och 1988/89:T359 yrkande 6 till
Vägverket: Särskilda bärighetshöjande åtgärder för budgetåret 1989/
90 anvisar ett reservationsanslag på 622 000 000 kr., dels avslår
motionerna 1988/89:T223 yrkande 21 och 1988/89:T359 yrkande 5,

57. beträffande längd och vikt för landsvägsfordon

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:T223 yrkande 22 och 1988/
89:T258 yrkande 9,

58. beträffande stopp för tunga lastbilstransporter över 30 mil
att riksdagen avslår motion 1988/89:T258 yrkande 6,

59. beträffande inriktningen av de särskilda bärighetshöjande åtgärderna att

riksdagen avslår motion 1988/89:T215 yrkande 26,

60. beträffande fördelningen på olika regioner av medel för
särskilda bärighetshöjande åtgärder

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:T230 yrkande 2, 1988/

1988/89:TU15

4 Riksdagen 1988189. 15 sami. Nr 15

89:T321 yrkande 2 och 1988/89:T330 yrkande 4,

61. beträffande viss lastbilstrafik i Värmland
att riksdagen avslår motion 1988/89:T346,

Motionsyrkanden om flerårs- och fördelningsplaner m.m.

62. beträffande förbifarter och kringfartsleder

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:T222 yrkande 4 och 1988/
89:T225 yrkande 10,

63. beträffande "flaskhalsar” i vägnätet

att riksdagen avslår motion 1988/89:T240 yrkande 4,

64. beträffande större medelstilldelning för investeringar i förbifarter
att riksdagen avslår motion 1988/89:T240 yrkande 3,

65. beträffande ökad andel av väganslagen för de fyra Mälarlänen
att riksdagen avslår motion 1988/89:T254 yrkande 2,

66. beträffande en ny Europaväg i ett inlandsläge mellan Göteborg
och Karesuando

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:T231 yrkande 1, 1988/
89:T317, 1988/89:T323 i denna del, 1988/89:T343 yrkande 3 och
1988/89:T356,

67. beträffande "stamvägnät"

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:T323 i denna del och
1988/89:T367,

68. beträffande den s.k. Dackevägen
att riksdagen avslår motion 1988/89:T310,

69. beträffande vägförbindelsen Norrköping-Västerås-Gävle
att riksdagen avslår motion 1988/89:T312,

70. beträffande vägväsendet i Stockholms län

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:T208 yrkande 1, 1988/
89:T209 yrkande 1 i denna del, 1988/89:T243 yrkandena 1,3 och 5 i
denna del, 1988/89:T327 och 1988/89:T360,

71. beträffande vägväsendet i Uppsala län
att riksdagen avslår motion 1988/89:T329,

72. beträffande vägväsendet i Östergötlands län

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:T238 yrkandena 2-5, 1988/
89:T328 och 1988/89:T342,

73. beträffande vägväsendet i Jönköpings län

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:T320 och 1988/89:T345,

74. beträffande vägväsendet i Kronobergs län

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:1230 yrkande 1, 1988/
89:T257 och 1988/89:T349,

75. beträffande vägväsendet i Kalmar län

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:X210 yrkande 2 och 1988/
89-.T334,

76. beträffande vägväsendet i Gotlands län
att riksdagen avslår motion 1988/89:T335,

77. beträffande vägväsendet i Kristianstads län

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:T205 yrkande 2 och 1988/
89:T369,

1988/89:TU15

78. beträffande vägväsendet i Malmöhus län

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:T242 yrkande 7 och 1988/
89:T337,

79. beträffande vägväsendet i Göteborgs och Bohus län

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:T213 yrkandena 1 och 2,
1988/89:T218 yrkandena 1,2 och 4, 1988/89:T338 och 1988/89:T339,

80. beträffande vägväsendet i Älvsborgs län

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:T245 yrkande 3, 1988/
89:T313, 1988/89:T314, 1988/89:T315, 1988/89:T318, 1988/89:T321
yrkande 1, 1988/89-.T330 yrkandena 1-3 och 5, 1988/89:T336, 1988/
89:T347, 1988/89:T353, 1988/89:T354 och 1988/89:T362,

81. beträffande vägväsendet i Värmlands län

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:T226 yrkande 1, 1988/
89:T228 yrkande 1,1988/89:T229 yrkande 4, 1988/89:T239 yrkande 1
och 1988/89:T361,

82. beträffande vägväsendet i Örebro län

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:T231 yrkande 2, 1988/
89:T309, 1988/89 :T322 och 1988/89:T331,

83. beträffande vägväsendet i Västmanlands län
att riksdagen avslår motion 1988/89:T306,

84. beträffande vägväsendet i Gävleborgs län

att riksdagen avslår motion 1988/89:T224 yrkande 2,

85. beträffande vägväsendet i Västernorrlands län

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:T316, 1988/89:T333, 1988/
89:T348 och 1988/89:T358,

86. beträffande vägväsendet i Jämtlands län

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:T250 yrkande 1, 1988/
89:T301 och 1988/89:T343 yrkande 1,

87. beträffande vägväsendet i Västerbottens län

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:T232 yrkande 8 och 1988/
89:T366,

88. beträffande användning av dubbdäck

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:T208 yrkande 2, 1988/
89:T352 och 1988/89:T403 yrkande 1,

89. beträffande dolomit som inslag i asfalt
att riksdagen avslår motion 1988/89:T302,

90. beträffande betong som vägbeläggningsmaterial
att riksdagen avslår motion 1988/89:T308,

91. beträffande bildödade renar i Norrbottens län
att riksdagen avslår motion 1988/89:T413 i denna del,

92. beträffande samverkan av vissa resurser för vägunderhåll
att riksdagen avslår motion 1988/89:7311.

Stockholm den 6 april 1989
På trafikutskottets vägnar

1988/89: TU 15

Birger Rosqvist

Närvarande: Birger Rosqvist (s), Rolf Clarkson (m), Olle Östrand (s), Kenth
Skårvik (fp), Anna Wohlin-Andersson (c), Sven-Gösta Signell (s), Görel
Bohlin (m), Margit Sandéhn (s), Rune Johansson (s), Sten-Ove Sundström
(s), Sten Andersson i Malmö (m), Hugo Bergdahl (fp), Viola Claesson (vpk),
Jarl Lander (s), Yngve Wernersson (s), Rune Thorén (c) och Hans Lindforss
(mp).

Reservationer

1. Kommunalisering av vägplaneringen (mom. 3)

Viola Claesson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 18 som börjar med "Av
redogörelsen” och slutar med ”avstyrks följaktligen” bort ha följande
lydelse:

Nuvarande ordning för planering av och beslut om väginvesteringar
medför även enligt utskottets mening betydande risker för att vägbyggarintresset
skall väga alltför tungt i den totala markanvändningsplaneringen,
eftersom ju både planerings- och investeringsbesluten ligger på samma hand.
Därför, och på grund av de omständigheter i övrigt som åberopas i motionen,
delar utskottet motionärernas uppfattning att detaljplanekravet enligt planoch
bygglagen bör utvidgas till att omfatta allmänna vägar. Som en följd
härav bör, som motionärerna framhåller, väglagen ändras så att dess
bestämmelser om planering och byggande av vägar överförs till plan- och
bygglagen. En proposition med förslag till erforderliga lagändringar bör
snararast möjligt föreläggas riksdagen.

Vad utskottet nu anfört - och som innebär att motionen tillstyrks - bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande kommunalisering av vägplaneringen
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:T307 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet härom anfört,

2. Miljöskyddsprövning av vägar (mom. 4)

Kenth Skårvik (fp), Hugo Bergdahl (fp), Viola Claesson (vpk) och Hans
Lindforss (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med ”Med
anledning” och på s. 19 slutar med ”trafikutskottet motionsyrkandet” bort
ha följande lydelse:

Frågan om införande av en tillståndsprövning av vägar och andra
trafikanläggningar behandlades i flera omgångar under 1987/88 års riksmöte.
Enligt utskottets mening är tiden nu mogen att fatta beslut i frågan.
Regeringen bör därför snarast möjligt förelägga riksdagen förslag till
erforderlig lagstiftning. Förslaget bör också innebära att det skapas möjlighe -

1988/89:TU15

ter att tillämpa miljöskyddslagens förbudsbestämmelser på vägar och andra
trafikanläggningar.

Vad utskottet nu anfört - och som innebär att motionsyrkandet tillstyrks -bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande miljöskyddsprövning av vägar

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:T303 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet härom anfört,

3. Ansvaret för fördelningen av investeringar i
länstrafikanläggningar (mom. 5)

Viola Claesson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 19 som börjar med ”Sorn framgår”
och slutar med ”avstyrks motionsyrkandet” bort ha följande lydelse:

Det finns numera en utbredd medvetenhet om att biltrafiken måste
begränsas kraftigt i storstadsområdena samtidigt som en miljövänlig, bekväm
och snabb kollektivtrafik måste byggas ut. Även utskottet finner en
tyngdpunktsförskjutning från biltrafik till kollektivtrafik i hög grad
önskvärd. Som en markering härav bör enligt utskottets mening huvudansvaret
för fördelningen av investeringar i länstrafikanläggningar - såvitt gäller
Stockholms län - föras över från länsstyrelsen till landstinget.

Vad utskottet nu anfört - och som innebär att motionsyrkandet tillstyrks -bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande ansvaret för fördelningen av investeringar i länstrafikanläggningar att

riksdagen med bifall till motion 1988/89-.T253 yrkande 3 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,

4. Översyn av väglagstiftningen (morn. 6)

Rolf Clarkson, Görel Bohlin och Sten Andersson i Malmö (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 19 som börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”motionen avstyrks” bort ha följande lydelse:

Det hör till undantagen att regeringen själv tar initiativ till ett visst
vägbygge. Så har emellertid skett i fråga om det pågående motorvägsbygget i
Bohuslän. Regeringen har beordrat vägverket att inrymma och prioritera
bygget i flerårsplaneringen samt att upprätta en arbetsplan. Den frihet som
regeringen har att pröva alla aspekter på frågor om fastställelse av
arbetsplaner, vilka - som vanligen är fallet - tillkommer på vägmyndigheternas
initiativ, begränsas enligt utskottets mening i betänklig utsträckning när
regeringen själv tagit initiativet. Regeringens agerande kan då leda till
förfång för berörda intressenters rättmätiga krav på en opartisk och
förutsättningslös prövning av fastställelsefrågan. Utskottet delar därför
motionärens uppfattning att regeringen bör låta se över väglagstiftningen i

1988/89:TU15

syfte att föreslå riksdagen bestämmelser som säkerställer möjligheterna till
en sådan prövning.

Vad utskottet sålunda anfört - och som innebär att motionen tillstyrks -bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande översyn av väglagstiftningen

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:T341 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet härom anfört,

5. Vägverkets avkastningsberäkningar av investeringar
(mom. 7)

Rolf Clarkson, Görel Bohlin och Sten Andersson i Malmö (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 19 som börjar med "Av de” och på
s. 20 slutar med "utskottet motionsyrkandena” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att vägprojektens nyttoeffekter
bör vara styrande för ordningen över landet vad avser byggande. Med det
sagda tillstyrker utskottet motion T225 (m) yrkande 14. Syftet med motion
T243 (m) yrkande 2 torde genom utskottets ställningstagande få anses
tillgodosett.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande vägverkets avkastningsberäkningar av investeringar
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:T225 yrkande 14 och med
anledning av motion 1988/89:T243 yrkande 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet härom anfört,

6. Avgifts- och lånefinansiering av vägbyggnadsprojekt
(mom. 8)

Viola Claesson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 21 som börjar med "Vad först”
och på s. 22 slutar med ”dessa delar” bort ha följande lydelse:

Riksdagen beslutade förra året om en ändring i väglagen för att göra det
möjligt att ta ut avgifter för begagnande av väg. Riksdagen beslutade då
också att skapa möjligheter för lånefinansiering av vägbyggen. Besluten
innebär enligt utskottets mening en felaktig inriktning av trafikpolitiken.
Målet måste i stället vara att begränsa biltrafiken, framför allt i de större
tätorterna, så att miljön blir dräglig för människorna. Detta kan ske med
hjälp av en väl utvecklad kollektivtrafik med nolltaxa och ekonomiska
styrmedel. Regeringen bör därför till en början förelägga riksdagen förslag
till erforderlig lagändring och riksdagen besluta att lånefinansiering av
vägbyggen inte skall få förekomma.

Vad utskottet nu anfört - och som innebär att syftet med motion T359
yrkande 7 i här berörd del torde få anses tillgodosett - bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna. Motionerna T240 (s), T243 (m) och T330
(s), i de delar som nu är i fråga, avstyrks.

1988/89: TU 15

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande avgifts- och lånefinansiering av vägbyggnadsprojekt
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:T359 yrkande 7 i denna del
samt med avslag på motionerna 1988/89:T240 yrkande 5 i denna del,
1988/89:T243 yrkande 4 i denna del och 1988/89:T330 yrkande 6 i
denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
härom anfört,

7. Avgiftsfinansiering för drift av vägar (mom. 9)

Rolf Clarkson (m), Kenth Skårvik (fp), Anna Wohlin-Andersson (c), Görel
Bohlin (m), Sten Andersson i Malmö (m), Hugo Bergdahl (fp) och Rune
Thorén (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med ”Vad så” och
på s. 23 slutar med ”i allmänhet” bort ha följande lydelse:

Vad så (= utskottet, s. 22) goda vägar.

Utskottet vill emellertid som sin bestämda uppfattning framhålla att en
avgiftsfinansiering av befintliga vägar och broar inte bör komma i fråga. När
det gäller ombyggnader som är så omfattande att de kan jämställas med
nybyggnad bör dock en avgiftsfinansiering kunna komma i fråga.

Med det sagda tillstyrker utskottet motion T225 (m) yrkande 12. Syftet
med motionerna T325 (m) och T359 (vpk) yrkande 7 i den del som nu är i
fråga torde genom utskottets ställningstagande få anses i viss mån tillgodosett.
Motionerna T240 (s) yrkande 5 och T330 (s) yrkande 6, i de delar som nu
är i fråga, avstyrks.

Vad utskottet nu har anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. beträffande avgiftsfinansiering av vägar

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:T225 yrkande 12, med
anledning av motionerna 1988/89:T325 och 1988/89:T359 yrkande 7 i
denna del samt med avslag på motionerna 1988/89:T240 yrkande 5 i
denna del och 1988/89 :T330 yrkande 6 i denna del som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet härom anfört,

8. Avgiftsfinansiering för drift av vägar (mom. 9)

Viola Claesson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 22 som börjar med ”Vad så” och
på s. 23 slutar med ”i allmänhet” bort ha följande lydelse:

Vad så gäller frågan om avgiftsfinansiering för att helt eller delvis bestrida
kostnaderna för drift av befintliga och tillkommande vägar vill utskottet som
sin bestämda uppfattning framhålla att en sådan inte bör komma i fråga för
vare sig motorvägar, motortrafikleder eller större broar eller några allmänna
vägar över huvud taget. Utskottet finner det därför omotiverat att vägverket
nu utreder frågan.

Utskottets ställningstagande innebär att syftet med motionerna T359 (vpk)

1988/89: TU 15

yrkande 7 i den del som nu är i fråga och T325 (m) torde få anses tillgodosett.
Vidare torde syftet med motion T225 (m) yrkande 12 få anses i viss mån
tillgodosett. Motionerna T240 (s) yrkande 5 och T330 (s) yrkande 6, i de delar
som nu är i fråga, avstyrks.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. beträffande avgiftsfinansiering för drift av vägar
att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:T225 yrkande 12,
1988/89:T325 och 1988/89:T359 yrkande 7 i denna del samt med avslag
på motionerna 1988/89:T240 yrkande 5 i denna del och 1988/89:T330
yrkande 6 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet härom anfört,

9. Avgiftsfinansiering av Österleden (mom. 13)

Rolf Clarkson (m), Kenth Skårvik (fp), Görel Bohlin (m), Sten Andersson i
Malmö (m) och Hugo Bergdahl (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 23 som börjar med ”Sorn
framgår” och slutar med ”detsamma avstyrks” bort ha följande lydelse:
Kringfartsleder är enligt utskottets mening av stor betydelse från trafiksäkerhets-
och miljösynpunkt samt inte minst för att lösa framkomlighetsproblemen
i de större städerna. Särskilt angeläget är det att Österleden genom
Stockholm snabbt kommer till stånd. Om så inte kan ske med hjälp av
anslagsmedel, bör en avgiftsfinansiering tillgripas. Med det sagda tillstyrker
utskottet motionsyrkandet.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:

13. beträffande avgiftsfinansiering av Österleden
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:T447 yrkande 9 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,

10. Vägbyggnadsprojekt som inte finansieras med statliga
medel (morn. 14)

Rolf Clarkson, Görel Bohlin och Sten Andersson i Malmö (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 23 som börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”därför motionsyrkandena” bort ha följande lydelse:
En effekt av det kraftigt eftersatta underhållet av vägnätet är att det finns
en rent kommersiell efterfrågan på ökad vägkapacitet som är så stor att den
skulle kunna finansiera byggandet av vissa vägar. Dessa skulle kunna komma
till stånd genom att enskilda entreprenörer helt enkelt får tillstånd att bygga
dem och ta ut avgifter av de trafikanter som använder dem. Utskottet delar
motionärernas uppfattning att regeringen inte skall behöva pröva och
godkänna vägbyggnadsprojekt som inte finansieras med statliga medel. Det
skulle enligt utskottets mening innebära en återgång till ett underställnings -

1988/89:TU15

förfarande, som synes böra frångås i allt större utsträckning. Med det sagda
tillstyrker utskottet motionsyrkandena.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:

14. beträffande vägbyggnadsprojekt som inte finansieras med statliga
medel

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:T225 yrkandena 15 och 16
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,

11. Förräntning på lånemedel för väginvesteringar (morn. 15)

Anna Wohlin-Andersson och Rune Thorén (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 24 som börjar med ”En låne-” och
slutar med ”utskottet motionsyrkandet” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärens uppfattning och tillstyrker motionsyrkandet.
Ersättning från vägverket till kommuner eller företag för räntekostnader bör
dock - vill utskottet understryka - endast kunna komma i fråga för vägobjekt
i stödområdena (A, B och C). Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse:

15. beträffande förräntning på lånemedel för väginvesteringar

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:T343 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,

12. Ändrad företagsform för vägverket (mom. 16)

Rolf Clarkson, Görel Bohlin och Sten Andersson i Malmö (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24 börjar med ”Enligt
utskottets” och slutar med ”yrkandet avstyrks” bort ha följande lydelse:
Utskottet finner motionärernas förslag intressant och väl värt att närmare
övervägas. Så bör ske genom regeringens försorg. Resultatet av övervägandena
bör härefter snarast möjligt redovisas för riksdagen. Med det sagda
tillstyrker utskottet motionsyrkandet.

Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.

dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:

16. beträffande ändrad företagsform för vägverket

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:T225 yrkande 17 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,

13. Medelsanvisning för ämbetsverksuppgifter (mom. 17)

Hans Lindforss (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 24 som börjar med ”Utskottet
finner” och slutar med ”motionsyrkandet avstyrks” bort ha följande lydelse:

1988/89:TU15

Utskottet delar motionärernas uppfattning att en medelsanvisning på
9 105 000 kr. bör vara till fyllest. Motionsyrkandet tillstyrks följaktligen.

dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:

17. beträffande medelsanvisning för ämbetsverksuppgifter

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till
motion 1988/89:T235 yrkande 1 till Vägverket: Ämbetsverksuppgifter
för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 9 105 000 kr.,

14. Ändrad beteckning på anslaget för drift av statliga vägar
m.m. (mom. 18)

Anna Wohlin-Andersson och Rune Thorén (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 25 som börjar med ”Utskottet
befarar” och slutar med ”avstyrks motionsyrkandena” bort ha följande
lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning och tillstyrker därför till en
början deras förslag att anslagen Drift av statliga vägar och Vägverket:
Särskilda bärighetshöjande åtgärder förs samman till ett nytt anslag med
benämningen Drift, underhåll och modernisering av statliga vägar. Vidare
tillstyrker utskottet förslagen i motionerna att riksdagen under det nya
anslaget för nästa budgetår anvisar 6 482 milj. kr. Vid fördelningen av
anslagsmedlen bör de av motionärerna uttalade önskemålen tjäna till
vägledning. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Utskottets ställningstagande innebär att syftet med en rad motionsyrkanden
- som närmare behandlas i en annan del av betänkandet - tillgodoses. De
motioner eller motionsyrkanden som utskottet åsyftar är: T226 (c) yrkande
1, T238 (fp), T245 (fp) yrkande 3, T250 (s) yrkande 1, T301 (m) , T314 (s),
T315 (c) yrkandena 1 och 3, T321 (c), T329(c),T330 (s) yrkandena 2-5, T333
(s) yrkande 1, T334 (s), T335 (c), T338 (s), T348 (fp) yrkande 1, T354 (m),
T358 (m) och T361 (fp).

dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande lydelse:

18. beträffande ändrad beteckning på anslaget för drift av statliga
vägar m.m.

att riksdagen dels med bifall till motionerna 1988/89:T215 yrkande 24
och 1988/89:T365, i de delar de avser anslagsbeteckning, beslutar att
avskaffa anslagen Drift av statliga vägar och Vägverket: Särskilda
bärighetshöjande åtgärder samt att upprätta ett anslag med benämningen
Drift, underhåll och modernisering av statliga vägar, dels med
anledning av regeringens förslag till medelsanvisningar för Drift av
statliga vägar och för Vägverket: Särskilda bärighetshöjande åtgärder
samt med bifall till motionerna 1988/89:T215 yrkande 24 och 1988/
89:T365, i de delar de avser medelsanvisning, till Drift, underhåll och
modernisering av statliga vägar för budgetåret 1989/90 anvisar ett
reservationsanslag på 6 482 000 000 kr., dels också med anledning av
motionerna 1988/89:T215 yrkande 24 och 1988/89:T365 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om fördelningen
av medel under anslaget,

1988/89: TU 15

15. Medelsanvisning för drift av statliga vägar (mom. 19)

Rolf Clarkson, Görel Bohlin och Sten Andersson i Malmö (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 25 som börjar med ”Sorn
framgår” och på s. 26 slutar med ”sin helhet” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den i motion T350 (m) uttalade uppfattningen, som för
övrigt också är vägverkets, att 6 200 milj.kr. bör anvisas för drift av statliga
vägar under nästa budgetår. Utskottet tillstyrker sålunda motion T350 (m)
yrkande 1. Syftet med motion T235 (mp) yrkande 2 torde genom utskottets
ställningstagande få anses tillgodosett.

Den sålunda föreslagna medelsanvisningen tillgodoser enligt utskottets
mening syftet med motion T225 (m) yrkande 13 i högre grad än den
medelsanvisning som regeringen föreslår. I den motionen betonas nämligen
vikten av att upprätthålla nuvarande vägars tekniska standard och av att
återföra kraftigt förslitna delar av vägnätet till godtagbar standard.

dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande lydelse:

19. beträffande medelsanvisning för drift av statliga vägar
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion
1988/89:T235 yrkande 2 samt med bifall till motion 1988/89:T350
yrkande 1 till Drift av statliga vägar för budgetåret 1989/90 anvisar ett
reservationsanslag på 6 200 000 000 kr.,

16. Medelsanvisning för drift av statliga vägar (mom. 19)

Hans Lindforss (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med ”Sorn
framgår” och på s. 26 slutar med ”sin helhet” bort ha följande lydelse:
Även utskottet finner det angeläget att en god vägstandard kan upprätthållas
i hela landet och förordar därför att riksdagen under anslaget anvisar
medel med ett större belopp än det regeringen föreslår. Det i motion T235
(mp) föreslagna beloppet - 5 560 000 000 kr. - synes väl avvägt och tillstyrks
följaktligen. Genom utskottets ställningstagande torde syftet med motion
T350 (m) yrkande 1 få anses i huvudsak tillgodosett.

dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande lydelse:

19. beträffande medelsanvisning för drift av statliga vägar
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion
1988/89:T350 yrkande 1 samt med bifall till motion 1988/89:T235
yrkande 2 till Drift av statliga vägar för budgetåret 1989/90 anvisar ett
reservationsanslag på 5 560 000 000 kr.,

17. Tioårsprogram för beläggning av grusvägar (mom. 20)

- under förutsättning av bifall till reservation nr 14 -

Anna Wohlin-Andersson och Rune Thorén (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar med ”Sorn en” och
slutar med ”båda motionsyrkanden” bort ha följande lydelse:

1988/89: TU 15

Enligt utskottets mening är det mycket angeläget att de 3 000 mil länsvägar
som alltjämt saknar beläggning snarast möjligt asfalteras. Av de 6 482
milj.kr. utskottet föreslagit för drift, underhåll och modernisering av statliga
vägar under nästa budgetår bör därför 500 milj.kr. användas för det
ändamålet. Utskottet delar vidare motionärernas uppfattning att ett tioårsprogram
för förstärkning och samtidig beläggning av grusvägar inom
länsvägnätet bör upprättas. Regeringen bör sålunda snarast möjligt återkomma
till riksdagen med förslag till ett sådant program.

Vad utskottet sålunda anfört - och som innebär att utskottet tillstyrker
motionerna T215 (c) yrkande 25 och T221 (c) yrkande 2 - bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande lydelse:

20. beträffande tioårsprogram för beläggning av grusvägar

att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:T215 yrkande 25 och
1988/89:T221 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet härom anfört,

18. Driftanslagets regionalpolitiska profil (mom. 21)

Viola Claesson (vpk) och Hans Lindforss (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 26 som börjar med ”Utskottet
erinrar” och slutar med ”detsamma avstyrks” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är angeläget att
riksdagen markerar att anslaget för drift av statliga vägar skall ha en
regionalpolitisk profil. Därför bör riksdagen enligt utskottets mening uttala
att minst hälften av medelsanvisningen skall tas i anspråk för driftinsatser
som bestäms med utgångspunkt i regionalpolitiska överväganden.

Vad utskottet nu anfört - och som innebär att motionsyrkandet tillstyrks -bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 21 bort ha följande lydelse:

21. beträffande driftanslagets regionalpolitiska profil

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:T250 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,

19. Automatisk hastighetsövervakning (mom. 30)

Rolf Clarkson (m), Kenth Skårvik (fp), Görel Bohlin (m), Sten Andersson i
Malmö (m) och Hugo Bergdahl (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 27 som börjar med ”Utskottet
tillstyrker” och slutar med ”sålunda anfört” bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening bör trafikövervakningen i första hand inriktas på
synlig övervakning. De av regeringen aviserade försöken med automatisk
hastighetsövervakning rymmer åtskilliga juridiska problem. Inte minst
effekterna för den personliga integriteten måste noga övervägas, innan en
försöksverksamhet startar. I avvaktan på att regeringen för riksdagen
redovisar resultatet av sådana överväganden, kan utskottet inte tillstyrka att

1988/89:TU15

riksdagen godkänner vad departementschefen anfört om användningen av
anslaget för drift av statliga vägar för anskaffning av utrustning för
hastighetsövervakning. Vad utskottet nu anfört bör av riksdagen ges
regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 30 bort ha följande lydelse:

30. beträffande automatisk hastighetsövervakning
att riksdagen med avslag på regeringens förslag om användningen av
anslaget för drift av statliga vägar för anskaffning av utrustning för
hastighetsövervakning som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet härom anfört,

20. Medelsanvisning för byggande av riksvägar (mom. 32)

Hans Lindforss (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 28 som börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”avstyrker motionsyrkandet” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att det av hänsyn till miljön är
angeläget att minska bilismens omfattning. För att det målet skall kunna
uppfyllas är det lika angeläget att minska byggandet av trafikgenererande
riksvägar, särskilt motorvägar. Anslaget för detta ändamål bör därför
radikalt skäras ned. Utskottet tillstyrker den av motionärerna föreslagna
medelsanvisningen och därmed motionsyrkandet.

dels att utskottets hemställan under 32 bort ha följande lydelse:

32. beträffande medelsanvisning för byggande av riksvägar

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till
motion 1988/89 :T235 yrkande 3 till Byggande av riksvägar för
budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 417 900 000 kr.,

21. Kapitalkostnader för utbyggnaden av väg E6 (mom. 33)

Viola Claesson (vpk) och Hans Lindforss (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 28 som börjar med ”Utskottet
ser” och slutar med ”förslag tillstyrks” bort ha följande lydelse:

Utskottet kan för sin del inte tillstyrka att anslaget för byggande av
riksvägar används för att täcka ifrågavarande kapitalkostnader. Det sagda
innebär att regeringens förslag avstyrks, medan motionsyrkandet tillstyrks.

dels att utskottets hemställan under 33 bort ha följande lydelse:

33. beträffande kapitalkostnader för utbyggnaden av väg E6

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:T359 yrkande 2 avslår
regeringens förslag om användningen av anslaget för byggande av
riksvägar för att täcka kapitalkostnader för utbyggnader av väg E6
som motorväg på delen Stenungsund-Ljungskiie,

1988/89: TU 15

22. Stopp för byggande av motorvägar (mom. 34)

Viola Claesson (vpk) och Hans Lindforss (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 28 som börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”avstyrks motionsyrkandena” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att nya motorvägar innebär ett
undergrävande av möjligheterna att få till stånd en mer energisnål och
miljövänlig trafik. Regeringen bör därför se till att inga ytterligare sådana
vägar byggs under överskådlig tid. Vad utskottet sålunda anfört bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Utskottets ställningstagande
innebär att motion T255 (mp) yrkande 2, i den del som nu är i fråga,
tillstyrks. Det innebär vidare att syftet med motion T223 (mp) yrkande 23
torde få anses tillgodosett.

dels att utskottets hemställan under 34 bort ha följande lydelse:

34. beträffande stopp för byggande av motorvägar

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:T255 yrkande 2 i denna del
och med anledning av motion 1988/89:T223 yrkande 23 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,

23. Avbrytande av pågående motorvägsbygge i Bohuslän m.m.
(mom. 35)

Viola Claesson (vpk) och Hans Lindforss (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 28 som börjar med ”Regeringen
beslutade” och slutar med ”anförda motionsyrkandena” bort ha följande
lydelse:

Redan miljöskälen och den lokala opinionen mot bygget är enligt
utskottets mening faktorer som starkt talar mot att vägbygget fullföljs.
Härtill kommer att bygget ingår som en del i ett större projekt, Scandianvian
Link, som även innefattar en Öresundsbro, som ytterst syftar till kraftigt
ökad vägtrafik till förmån för starka ekonomiska intressen inom främst EG.
Vägbygget kan därför på sikt verka utarmande på svenskt näringsliv i takt
med att kapital och resurser koncentreras till ett fåtal växande centra inom
främst EG. Bygget bör sålunda - som motionärerna framhållit - omedelbart
avbrytas och den befintliga vägen i stället rustas upp. Det ankommer på
regeringen att se till att så sker.

Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna. Utskottets ställningstagande innebär att motionerna T258 (vpk)
yrkande 3 och T359 (vpk) yrkande 1 tillstyrks, medan syftet med yrkande 8 i
förstnämnda motion torde få anses tillgodosett.

dels att utskottets hemställan under 35 bort ha följande lydelse:

35. beträffande avbrytande av pågående motorvägsbygge i Bohuslän
m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:T258 yrkande 3 och
1988/89:T359 yrkande 1 samt med anledning av motion 1988/89:T258
yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
härom anfört,

1988/89:TU15

24. Scandinavian Link (mom. 36)

1988/89:TU15

Viola Claesson (vpk) och Hans Lindforss (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 29 som börjar med ”Beteckningen
Scandinavian” och slutar med ”avstyrks motionsyrkandet” bort ha följande
lydelse:

Motorvägsprojektet Scandinavian Link är liksom det pågående motorvägsbygget
i Bohuslän ett allvarligt hot mot miljön. Motorvägen stimulerar
vägtrafiken på flera sätt; dels genom att öka pendlingstrafik med bil, dels
genom att göra snabba vägtransporter mer fördelaktiga än lagerhållning och
dels genom att missgynna den miljövänliga och resurssnåla järnvägstrafiken.

Ökad vägtrafik leder till ökade utsläpp av bl.a. kväveoxider, kolväten och
koldioxid. Bohuslän, liksom i tilltagande utsträckning hela Sydvästsverige,
är i dag synnerligen hårt belastat av dessa luftföroreningar. Skadorna härav
på sjöar, vattendrag, grundvatten, skog och även i havet är dessvärre
betydande. Byggs ScanLink förvärras dessa skador ytterligare.

Utskottet anser att detta är en helt oacceptabel utveckling. I stället måste
utsläppen från bl.a. vägtrafiken minskas drastiskt. I det berörda området,
dvs. Bohuslän och västkusten, bör enligt utskottets mening kväveoxidutsläppen
från trafiken minskas med minst 75 % eftersom nedfallet måste minskas
med minst detta för att de miljöskadliga effekterna skall upphöra. Utskottet
menar att tillgängliga resurser för trafikens infrastrukturer i första hand skall
användas till att bygga ut och förstärka den spårbundna trafiken på bl.a.
västkusten. Projektet Scandianvian Link skall enligt utskottets mening inte
genomföras. Det ankommer på regeringen att se till att utskottets önskemål
uppfylls.

Vad utskottet sålunda anfört - och som torde tillgodose syftet med
motionsyrkandet - bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 36 bort ha följande lydelse:

36. beträffande Scandinavian Link
att riksdagen med anledning av motion 1988/89:T359 yrkande 3 i
denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
härom anfört,

25. Trafikplats på riksväg 4 vid Åby (mom. 37)

Viola Claesson (vpk) och Hans Lindforss (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 29 som börjar med ”Utskottet
hänvisar” och slutar med ”avstyrks motionen” bort ha följande lydelse:

Byggandet av en trafikplats på E4 vid Åby i Norrköpings kommun och
planerna på en s.k. truck stop, med inslag av affärsverksamhet och nöjesliv i
olika former, utgör enligt utskottets mening exempel på en felaktig inriktning
av vägpolitiken och därmed av trafikpolitiken i stort. Inriktningen är felaktig
därför att den bidrar till att stärka bilismens roll till men för miljön och
hushållningen med naturresurser. Trafikpolitiken bör i stället inriktas på att
främja järnvägstrafiken och den inrikes sjöfarten, som båda är miljövänliga

och energisnåla, och annan kollektivtrafik, dock inte flyg, som är varken
miljövänligt eller energisnålt.

Vad utskottet sålunda anfört - och som torde tillgodose syftet med
motionsyrkandet - bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 37 bort ha följande lydelse:

37. beträffande trafikplats på riksväg 4 vid Åby
att riksdagen med anledning av motion 1988/89:T364 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,

26. Medelsanvisning för länstrafikanläggningar m.m.
(mom. 39)

Rolf Clarkson, Görel Bohlin och Sten Andersson i Malmö (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 30 som börjar med ”Vad först”
och på s. 31 slutar med ”motion T258 (vpk)” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den i samtliga dessa tre motioner uttalade uppfattningen
att medelsanvisningen under anslaget bör ökas i jämförelse med regeringens
förslag. Den i motion T350 (m) föreslagna medelsanvisningen -1120 milj.kr.
- som innebär en ökning med 150 milj.kr. synes utskottet lämpligast avvägd.
Utskottet tillstyrker sålunda yrkande 2 i nämnda motion. Syftet med
motionerna T215 (c) yrkande 22 och T235 (mp) yrkande 4, i de delar dessa
yrkanden avser medelsanvisningens storlek, torde genom utskottets sålunda
redovisade ställningstagande få anses i huvudsak tillgosett.

Som utskottet (= utskottet, s. 30-31) motion T258 (vpk).

dels att utskottets hemställan under 39 bort ha följande lydelse:

39. beträffande medelsanvisning för länstrafikanläggningar m.m.
att riksdagen dels med bifall till motion 1988/89:T350 yrkande 2 samt
med anledning av regeringens förslag och motionerna 1988/89:T215
yrkande 22 och 1988/89:T235 yrkande 4, i de delar dessa yrkanden
innehåller förslag till medelsanvisning, till Byggande av länstrafikanläggningar
för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på
1 120 000 000 kr., dels avslår motionerna 1988/89:T215 yrkande 22
och 1988/89:T235 yrkande 4, i de delar dessa yrkanden innehåller
förslag till fördelning av anslaget för byggande av länstrafikanläggningar,
1988/89:T215 yrkande 23, 1988/89:T237 yrkande 1 och 1988/
89:T258 yrkande 11,

27. Medelsanvisning för länstrafikanläggningar m.m.
(mom. 39)

Anna Wohlin-Andersson och Rune Thorén (båda c) anser

1988/89:TU15

-som innebär en ökning med 235 milj.kr. synes utskottet lämpligast avvägd.
Utskottet tillstyrker sålunda yrkande 22 i nämnda motion, i den del yrkandet
innehåller förslag till medelsanvisning. Syftet med motionerna T350 (m)
yrkande 2 och T235 (mp) yrkande 4, i den del yrkandet avser medelsanvisningens
storlek, torde genom utskottets sålunda redovisade ställningstagande
få anses tillgodosett.

Vidare delar utskottet den i motion T215 (c) uttalade uppfattningen att den
inbördes fördelningen av medlen under anslaget rör centrala politiska
frågeställningar och att riksdagen därför bör ta ställning till huvudinriktningen
genom att anslaget i fortsättningen delas på specificerade anslag.
Utskottet tillstyrker sålunda yrkande 23 i sistnämnda motion. Vad utskottet
nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Vad så gäller den nu aktuella fördelningen av anslaget bör denna enligt
utskottets mening ske på sätt som föreslås i motion T215 (c). Det innebär en
fördelning enligt följande.

1. Länsvägar	4(X) milj. kr.
2. Länsjärnvägar	300 milj. kr.
3. Statskommunvägar	100 milj. kr
4. Kollektivtrafikanläggningar	300 milj. kr.
5. Miljövänliga trafikmedel	85 milj. kr.
6. Cykelleder	20 milj. kr.
	1 205 milj. kr.

Vad utskottet sålunda anfört om fördelningen av anslaget bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna. Utskottets ställningstagande innebär att
syftet med motion T215 (c) yrkande 22, i den del det avser fördelning av
anslaget, torde få anses tillgodosett. Vidare torde syftet med motion T235
(mp) yrkande 4, i den del det avser fördelning av anslaget, få anses i huvudsak
tillgodosett. Slutligen torde också syftet med motionerna T237 (mp) yrkande
1 - som avser ett riktat bidrag på 625 milj. kr. till länsjärn vägarna - och T258
(vpk) yrkande 11, som gäller specialdestination av medel för länsjärnvägar,
få anses i huvudsak tillgodosett.

dels att utskottets hemställan under 39 bort ha följande lydelse:

39. beträffande medelsanvisning för länstrafikanläggningar m.m.
att riksdagen dels med bifall till motion 1988/89:T215 yrkande 22, i den
del yrkandet innehåller förslag till medelsanvisning, samt med anledning
av regeringens förslag och motionerna 1988/89:T235 yrkande 4, i
den del yrkandet innehåller förslag till medelsanvisning, och 1988/
89:T350 yrkande 2 till Byggande av länstrafikanlägningar för budgetåret
1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 1 205 000 000 kr., dels
med bifall till motion 1988/89:T215 yrkande 23 samt med anledning
motionerna 1988/89:T215 yrkande 22 och 1988/89:T235 yrkande 4, i de
delar dessa yrkanden avser fördelning av anslaget, ävensom motionerna
1988/89:T237 yrkande 1 och 1988/89:T258 yrkande 11 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört.

1988/89: TU 15

5 Riksdagen 1988189.15 sami. Nr 15

28. Medelsanvisning för länstrafikanläggningar m.m.

(mom. 39)

Viola Claesson (vpk) och Hans Lindforss (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 30 som börjar med "Vad först”
och på s. 31 slutar med ”motion T258 (vpk)" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den i samtliga dessa tre motioner uttalade uppfattningen
att medelsanvisningen under anslaget bör ökas i jämförelse med regeringens
förslag. Den i motion T235 (mp) föreslagna medelsanvisningen - 1 170
milj.kr. - som innebär en ökning med 200 milj.kr. synes utskottet lämpligast
avvägd. Utskottet tillstyrker sålunda yrkande 4 i nämnda motion, i den del
yrkandet innehåller förslag till medelsanvisning. Syftet med motion T350 (m)
yrkande 2 torde genom utskottets sålunda redovisade ställningstagande få
anses tillgodosett. Vidare torde syftet med motion T215 (c) yrkande 22, i den
del det avser medelsanvisningens storlek, få anses i huvudsak tillgodosett.

Vad så gäller den nu aktuella fördelningen av anslaget bör denna enligt
utskottets mening ske på sätt som föreslås i motion T235 (mp). Det innebär
en fördelning enligt följande.

1. Länsjärnvägar

2. Cykelvägar m.m.

3. Övriga länstrafikanläggningar
trafikmedel m.m.

625 milj. kr.
125 milj. kr.

420 milj. kr.
1 170 milj. kr.

Vad utskottet sålunda anfört om fördelningen av anslaget bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna. Utskottets ställningstagande innebär att
syftet med motion T235 (mp) yrkande 4, i den del det avser fördelning av
anslaget, torde få anses tillgodosett. Vidare torde syftet med motion T215 (c)
yrkande 22, i den del det avser fördelning av anslaget, få anses i viss mån
tillgodosett. Slutligen torde syftet med motionerna 1988/89:T237 (mp)
yrkande 1 - som avser ett riktat bidrag på 625 milj. kr. för länsjärnvägarna -och T258 (vpk) yrkande 11, som gäller specialdestination av medel för
länsjärnvägar, få anses tillgodosett.

dels att utskottets hemställan under 39 bort ha följande lydelse:

39. beträffande medelsanvisning för länstrafikanläggningar m.m.
att riksdagen dels med bifall till motion 1988/89:T235 yrkande 4, i den
del yrkandet innehåller förslag till medelsanvisning, samt med anledning
av regeringens förslag och motionerna 1988/89:7215 yrkande 22. i
den del yrkandet innehåller förslag till medelsanvisning, och 1988/
89:T350 yrkande 2 till Byggande av länstrafikanläggningar för budgetåret
1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 1 170 000 000 kr., dels

1988/89: TU 15

med bifall till motion 1988/89:T215 yrkande 23 samt med anledning av
motionerna 1988/89:T215 yrkande 22 och 1988/89:7235 yrkande 4, ide
delar dessa yrkanden avser fördelning av anslaget, ävensom motionerna
1988/89:T237 yrkande 1 och 1988/89:7258 yrkande 11 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,

29. Vägverkets planeringsramar (mom. 40)

Anna Wohlin-Andersson och Rune 7horén (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 31 som börjar med ”Sorn
utskottet” och på s. 32 slutar med ”angivna planeringsramarna” bort ha
följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör det av riksdagen fastställda målet för
vägpolitiken att säkerställa en tillfredsställande vägstandard i landets alla
delar, även på det lågtrafikerade vägnätet, tillmätas en utomordentligt stor
betydelse när vägverket upprättar planeringsramarna för byggande av
länstrafikanläggningar i de olika länen. Utskottet är för sin del inte övertygat
om att så har skett, när planeringsramarna senast upprättades, och vill därför
förorda att arbetet med dessa görs om med beaktande av vad utskottet nu
anfört. Utskottet finner det vidare rimligt att länsstyrelserna - såsom
framhålls i motion 7209 (fp) - skall kunna överklaga de av vägverket
fastställda planeringsramarna. Med det sagda tillstyrker utskottet ifrågavarande
motionsyrkanden.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att utskottets hemställan under 40 bort ha följande lydelse:

40. beträffande vägverkets planeringsramar

att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:7209 yrkande 1 i
denna del och 1988/89: A465 yrkande 1 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet härom anfört,

30. Cykelleder och gångbanor (mom. 41)

Viola Claesson (vpk) och Hans Lindforss (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 32 börjar med ”Anslagsnivån
för” och slutar med ”avstyrks motionen” bort ha följande lydelse:

Med hänsyn till den mycket stora betydelsen av cykelleder och gångbanor
från trafiksäkerhets- och miljösynpunkt är det enligt utskottets mening
angeläget att anslaget för ändamålet ökas kraftigt. Cykelleder och gångbanor
bör vidare omfattas av planeringen för allmänna vägar och bekostas av
vägverket såsom delar av de allmänna vägarna.

Vad utskottet nu anfört - och som innebär att utskottet tillstyrker
motionen - bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 41 bort ha följande lydelse:

41. beträffande cykelleder och gångbanor

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:7340 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet härom anfört,

1988/89:

31. Viss ändring av reglerna om statsbidrag till byggande av
cykelleder (mom. 42)

Viola Claesson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 32 börjar med ”Utskottet är”
och slutar med ”sålunda motionen” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att man på regional nivå skall
kunna ha frihet att bestämma om variationer i den procentuella nivån för
statsbidrag till kommunerna för byggande av cykelleder på sätt som föreslås i
motionen. Regeringen bör sålunda ändra bidragsreglerna så att de tillgodoser
utskottets önskemål.

Vad utskottet nu anfört - och som innebär att utskottet tillstyrker
motionen - bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 42 bort ha följande lydelse:

42. beträffande viss ändring av reglerna om statsbidrag till byggande
av cykelleder

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:T351 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet härom anfört,

32. Separation mellan gång- och cykeltrafik (mom. 43)

Anna Wohlin-Andersson (c), Viola Claesson (vpk), Rune Thorén (c) och
Hans Lindforss (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 33 börjar med ”Eftersom
utformningen” och slutar med ”sagda motionsyrkandena” bort ha följande
lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att kommunerna bör stimuleras
att åstadkomma en från trafiksäkerhetssynpunkt fördelaktig separation
mellan gång- och cykeltrafik. Så bör ske genom att reglerna om statsbidrag
till byggande av cykelleder ändras genom regeringens försorg. Med det sagda
tillstyrker utskottet motionsyrkandena.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att utskottets hemställan under 43 bort ha följande lydelse:

43. beträffande separation mellan gång- och cykeltrafik

att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:T201 yrkande 1 och
1988/89:T423 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet härom anfört,

33. Medelsanvisning för bidrag till enskilda vägar (mom. 46)

Rolf Clarkson, Görel Bohlin och Sten Andersson i Malmö (alla m) anser

1988/89:TU15

medelsanvisningen under anslaget bör ökas i jämförelse med regeringens
förslag. Den i motion T350 (m) föreslagna medelsanvisningen-550 milj.kr. -som innebär en ökning med lil milj.kr. synes utskottet lämpligast avvägd.
Utskottet tillstyrker sålunda yrkande 3 i nämnda motion. Syftet med motion
T215 (c) yrkande 28 torde genom utskottets ställningstagande få anses
tillgodosett.

dels att utskottets hemställan under 46 bort ha följande lydelse:

46. beträffande medelsanvisning för bidrag till enskilda vägar
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion
1988/89:T215 yrkande 28 samt med bifall till motion 1988/89:T350
yrkande 3 till Bidrag till drift och byggande av enskilda vägar för
budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 550 000 000 kr.,

34. Medelsanvisning för bidrag till enskilda vägar (mom. 46)

Anna Wohlin-Andersson och Rune Thorén (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 33 börjar med ”Den i” och på
s. 34 slutar med ”avstyrker motionsyrkandena” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den i de två motionerna uttalade uppfattningen att
medelsanvisningen under anslaget bör ökas i jämförelse med regeringens
förslag. Den i motion T215 (c) föreslagna medelsanvisningen - 539 milj.kr. -som innebär en ökning med 100 milj.kr. synes utskottet lämpligast avvägd.
Utskottet tillstyrker sålunda yrkande 28 i nämnda motion. Syftet med motion
T350 (m) yrkande 3 torde genom utskottets ställningstagande få anses i
huvudsak tillgodosett.

dels att utskottets hemställan under 46 bort ha följande lydelse:

46. beträffande medelsanvisning för bidrag till enskilda vägar
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion
1988/89:T350 yrkande 3 samt med bifall till motion 1988/89:T215
yrkande 28 till Bidrag till drift och byggande av enskilda vägar för
budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 539 000 000 kr.,

35. Bidragsnormerna för de enskilda vägarna (mom. 47)

Anna Wohlin-Andersson och Rune Thorén (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 34 börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”avstyrks motionsyrkandet” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att bidragsnormerna nu bör
ändras så att de får den innebörd de hade innan de ändrades till följd av
riksdagens beslut i maj 1984 (prop. 1983/84:100 bil. 8, TU 21, rskr. 313).
Utskottet tillstyrker sålunda motionsyrkandet.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

1988/89:TU15

dels att utskottets hemställan under 47 bort ha följande lydelse:

47. beträffande bidragsnormerna för de enskilda vägarna
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:T215 yrkande 27 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,

36. Samordning av civila vägplaner och krigsvägplaner
(mom. 54)

Anna Wohlin-Anderssson och Rune Thorén (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 35 börjar med ”Sorn
utskottet” och slutar med ”yrkandet avstyrks” bort ha följande lydelse:
Det är enligt utskottets mening av stor betydelse att en samordning sker
mellan den väg- och broupprustning som kontinuerligt pågår i fredstid och
försvarets krigsvägplan. Annars är risken stor att man, om den dagen
kommer då krigsvägplanen behöver tas i bruk, upptäcker att en del av de
vägar som ingår i planen är dåligt rustade för den trafik de då är ämnade för.

Vad utskottet sålunda anfört - och som innebär att motionsyrkandet
tillstyrks - bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 54 bort ha följande lydelse:

54. beträffande samordning av civila vägplaner och krigsvägplaner
att riksdagen med bifall till motion 1988/89.T216 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,

37. Medelsanvisning för särskilda bärighetshöjande åtgärder
m.m. (mom. 56)

Viola Claesson (vpk) och Hans Lindforss (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 36 börjar med ”Utskottet
ser” och slutar med ”motionsyrkandena avstyrks” bort ha följande lydelse:
De särskilda bärighetshöjande åtgärderna enligt riksdagens beslut år 1987
leder enligt utskottets mening till ett orimligt stort slitage på vägnätet och till
att stora mängder gods sannolikt överförs från järnvägarna till vägarna.
Detta sammanhänger med att bärighetsprogrammet är inriktat mot att höja
brostandarden till att tåla minst 60 tons lastbilar, särskilt i skogslänen.

Utskottet finner att en sådan ökad förslitning av vägsystemet till följd av
ökad fordonsvikt och ökad vägtrafik på järnvägens bekostnad strider mot
flera trafikpolitiska mål som riksdagen antog våren 1988. Det gäller bl.a.
kravet på acceptabel vägstandard i landets alla delar, liksom kravet på att
större flöden av tung godstrafik bör ske per järnväg.

Dessutom innebär ökad vägtrafik att centrala miljöpolitiska mål som
antogs av riksdagen våren 1988 hotas. Det gäller bl.a. kravet på 30 %
reduktion av kväveoxidutsläppen till år 1995 och att utsläppen av koldioxid
inte skall ökas.

Bärighetsprogrammet har ibland motiverats med att det är en anpassning
till det boggitryck som gäller inom EG. Men inom EG tillåts likväl inte
fordon med 60 tons totalvikt, ej heller fordon som är 24 meter långa.

1988/89:TU15

”EG-anpassningen” är således i detta fall ofullständig och till Sveriges
nackdel, eftersom EG-fordon på detta sätt gynnas i Sverige utan att de
svenska fordonen gynnas inom EG.

Utskottet tillstyrker med det sagda motionsyrkandena och avstyrker
regeringens förslag till medelsanvisning.

Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.

dels att utskottets hemställan under 56 bort ha följande lydelse:

56. beträffande medelsanvisning för särskilda bärighetshöjande
åtgärder m.m.

att riksdagen dels med bifall till motionerna 1988/89:T235 yrkande 5
och 1988/89:T359 yrkande 6 avslår regeringens förslag, dels med bifall
till motionerna 1988/89:T223 yrkande 21 och 1988/89:T359 yrkande 5
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,

38. Längd och vikt för landsvägsfordon (mom. 57)

Viola Claesson (vpk) och Hans Lindforss (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 36 börjar med ”Av
redogörelsen” och slutar med ”avstyrks följaktligen” bort ha följande
lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning. Regeringen bör sålunda utan
dröjsmål utfärda bestämmelser enligt vilka landsvägsfordons bruttovikt och
längd inte får överstiga 40 ton resp. 18 meter. Dispenser bör kunna ges under
en övergångstid, men dispensgivningen bör vara tämligen restriktiv.

Vad utskottet sålunda anfört - och som torde tillgodose syftet med
motionsyrkandena - bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 57 bort ha följande lydelse:

57. beträffande längd och vikt för landsvägsfordon

att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:T223 yrkande 22
och 1988/89:T258 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet härom anfört,

39. Stopp för tunga lastbilstransporter över 30 mil (mom. 58)

Viola Claesson (vpk) och Hans Lindforss (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 36 börjar med ”En
inskränkning” och slutar med ”avstyrks motionsyrkandet” bort ha följande
lydelse:

Hänsynen till miljön och behovet av hushållning med naturresurserna gör
det enligt utskottets mening nödvändigt att radikalt minska vägtrafiken.

Den effektivaste kortsiktiga åtgärden för att åstadkomma en sådan
minskning är att förbjuda tunga lastbilstransporter över 30 mil. Dispenser
bör kunna ges men så bör ske så restriktivt som möjligt.

Vad utskottet sålunda anfört — och som innebär att motionsyrkandet
tillstyrks - bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

1988/89: TU 15

dels att utskottets hemställan under 58 bort ha följande lydelse:

58. beträffande stopp för tunga lastbilstransporter över 30 mil

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:T258 yrkande 6 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,

40. Inriktningen av de bärighetshöjande åtgärderna
(mom. 59)

Anna Wohlin-Andersson och Rune Thorén (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 37 börjar med "Sorn
framgår” och slutar med ”detsamma avstyrks” bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening används anslaget för särskilda bärighetshöjande
åtgärder i alltför stor utsträckning till att förstärka broars bärighet. Riskerna
blir därmed - som motionärerna framhåller- uppenbara att vägsträckorna på
ömse sidor om broarna inte kommer att tåla den ökade belastning som
broarna byggs för. Regeringen bör därför enligt utskottets mening se till att
nuvarande ensidiga inriktning av användningen av medel, som anvisas under
anslaget, ändras så att även själva vägarna i ökad utsträckning blir föremål
för de bärighetshöjande åtgärderna.

Vad utskottet sålunda anfört - och som innebär att motionsyrkandet
tillstyrks - bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 59 bort ha följande lydelse:

59. beträffande inriktningen av de bärighetshöjande åtgärderna
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:T215 yrkande 26 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,

Särskilda yttranden

1. Ändrad företagsform för vägverket (mom. 16)

Viola Claesson (vpk) anför:

Den omständigheten att möjligheter numera finns att finansiera vägbyggen
med lån innebär enligt min mening en kapitulation inför de reaktionära
högerkrafter som vill utnyttja människors behov av att färdas på vägarna till
en cynisk kapitalistisk exploatering. En avgiftsfinansiering innebär vidare en
oacceptabel diskriminering av ekonomiskt svaga grupper i samhället.

2. Fördelningen på olika regioner av medel för särskilda
bärighetshöjande åtgärder (mom. 60)

Anna Wohlin-Andersson och Rune Thorén (båda c) anför:

Som framhålls i motion T215 (c) har centerpartiet tidigare år riktat kritik mot
hur anslaget för särskilda bärighetshöjande åtgärder används. Kritiken har
bl.a. gällt det förhållandet att användningen inte har en tillräckligt allsidig
regionalpolitisk inriktning (se reservation nr 9, fogad till trafikutskottets
betänkande TU 1987/88:20).

1988/89: TU 15

3. Användning av dubbdäck (mom. 88)
Anna Wohlin-Andersson (c) anför:

1988/89:TU15

Vägverket har bestämt normer för hur och när snöröjning och sändning
och/eller saltning skall sättas in på olika typer av vägar. Det är inte
förvånande att det är det tertiära och sekundära vägnätet som åtgärdas sist,
ofta inte alls. När halkan slår till på dessa ofta mycket smala, backiga och
kurviga vägar är dubbdäck ofta nödvändiga för en säker framkomlighet.
Motståndare mot dubbdäck tycks glömma att många pendlare, skolskjutsar
och färdtjänstbilar måste fram på dåliga osandade vägar. Ser man till
vägtrafiken som helhet är det min uppfattning att dubbdäcken sparar liv och
att de, även om användningen av dem kostar, är samhällsekonomiskt
lönsamma. Fördelarna väger tyngre än nackdelarna.

Översikt över motionernas behandling

Motion nr Motionsyrkandena behandlas på nedan angivna ställen i

1988/89:T

utskottets utskottets reservation

yttrande s. hemställan mom. nr

201 yrk. 1	33	43	32
205 yrk. 2	42	77
208 yrk. 1	41	70
yrk. 2	44	88
209 yrk. 1	32,41	40,70	29
210 yrk. 2	42	75
213 yrk. 1	42	79
yrk. 2	42	79
215 yrk. 22	30	39	26,27,28
yrk. 23	31	39	26,27,28
yrk. 24	25	18	14
yrk. 25	26	20	17
yrk. 26	36	59	40
yrk. 27	34	47	35
yrk. 28	33	46	33,34
216 yrk. 1	35	54	36
218 yrk. 1	42	79
yrk. 2	42	79
yrk. 4	42	79
221 yrk. 2	26	20	17
222 yrk. 4	38	62
yrk. 5	16	1
223 yrk. 21	36	56	37
yrk. 22	36	57	38
yrk. 23	28	34	22
224 yrk. 2	43	84
225 yrk. 10	38	62
yrk. 12	21	9	7,8
yrk. 13	16	2
yrk. 14	19	7	5
yrk. 15	23	14	10
yrk. 16	23	14	10
yrk. 17	24	16	12
226 yrk. 1	43	81
228 yrk. 1	43	81
229 yrk. 4	43	81
230 yrk. 1	41	74
yrk. 2	37	60
231 yrk. 1	39	66
yrk. 2	43	82

1988/89:TU15

Bilaga

Motion nr Motionsyrkandena behandlas på nedan angivna ställen i

1988/89:T

utskottets utskottets reservation

yttrande s. hemställan mom. nr

232 yrk. 8	43	87
235 yrk. 1	24	17	13
yrk. 2	25	19	15,16
yrk. 3	28	32	20
yrk. 4	30,31	39	26,27,28
yrk. 5	36	56	37
237 yrk. 1	31	39	26,27,28
238 yrk. 2	41	72
yrk. 3	41	72
yrk. 4	41	72
yrk. 5	41	72
239 yrk. 1	43	81
240 yrk. 3	38	64
yrk. 4	38	63
yrk. 5	21	8,9	6,7,8
242 yrk. 7	42	78
243 yrk. 1	41	70
yrk. 2	19	7	5
yrk. 3	41	70
yrk. 4 delvis	21	8	6
yrk. 5 delvis	41	70
245 yrk. 3	42	80
250 yrk. 1	43	86
yrk. 2	26	21	18
253 yrk. 3	19	5	3
254 yrk. 2	38	65
255 yrk. 2 delvis	28	34	22
257	41	74
258 yrk. 3	28	35	23
yrk. 6	36	58	39
yrk. 8	28	35	23
yrk. 9	36	57	38
yrk. 11	31	39	26,27,28
301	43	86
302	44	89
303	18	4	2
304	34	48
305	34	48
306	43	83
307	17	3	1
308	44	90
309	43	82

1988/89:TU15

Bilaga

Motion nr Motionsyrkandena behandlas på nedan angivna ställen i

1988/89:T

utskottets utskottets reservation

yttrande s. hemställan mom. nr

310	39	68
311	45	92
312	39	69
313	42	80
314	42	80
315	42	80
316	43	85
317	38	66
318	42	80
319	23	10
320	41	73
321 yrk. 1	42	80
yrk. 2	37	60
322	43	82
323	39	66,67
324	23	11
325	21	9
326	26	22
327	41	70
328	41	72
329	41	71
330 yrk. 1	42	80
yrk. 2	42	80
yrk. 3	42	80
yrk. 4	37	60
yrk. 5	42	80
yrk. 6	21	8,9
331	43	82
333	43	85
334	42	75
335	42	76
336	42	80
337	42	78
338	42	79
339	42	79
340	32	41
341	19	6
342	41	72
343 yrk. 1	43	86
yrk. 2	23	15
yrk. 3	38	66
344	23	12

1988/89:TU15

Bilaga

Motion nr 1988/89 :T	Motionsyrkandena behandlas på nedan angivna ställen
utskottets yttrande s.	utskottets hemställan mom.	reservation nr
345	41	73
346	37	61
347	42	80
348	43	85
349	41	74
350 yrk. 1	25	19	15,16
yrk. 2	30	39	26,27,28
yrk. 3	33	46	33,34
351	32	42	31
352	44	88
353	42	80
354	42	80
356	39	66
358	43	85
359 yrk. 1	28	35	23
yrk. 2	28	33	21
yrk. 3 delvis	29	36	24
yrk. 5	36	56	37
yrk. 6	36	56	37
yrk. 7	21	8,9	6,7,8
360	41	70
361	43	81
362	42	80
364	29	37	25
365	25	18	14
366	43	87
367	39	67
369	42	77
403 yrk. 1	44	88
413 delvis	44	91
423 yrk. 4	33	43	32
447 yrk. 9	23	13	9
A465 yrk. 1	31	40	29

1988/89:TU15

Bilaga

Innehållsförteckning

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

1. Vägnätet

2. Vägpolitikens mål

3. Vägplaneringsprocessen

4. Vägväsendets finansiering

5. Anslagsfrågor m.m

Bl. Vägverket: Ämbetsverksuppgifterm.m

B2. Drift av statliga vägar

B3. Byggande av riksvägar

B4. Byggande av länstrafikanläggningar

B5. Bidrag till drift av kommunala vägar och gator

B6. Bidrag till drift och byggande av enskilda vägar

B7. Tjänster till utomstående

B8. Vägverket: Försvarsuppgifter

B9. Vägverket: Särskilda bärighetshöjande åtgärder

6. Motionsyrkanden beträffande flerårs- och fördelningsplaner
m.m

7. Övriga frågor

8. Hemställan

Reservationer

1. Kommunalisering av vägplaneringen (vpk)

2. Miljöskyddsprövning av vägar (fp,vpk,mp)

3. Ansvaret för fördelningen av investeringar i länstrafikanläggningar
(vpk)

4. Översyn av väglagstiftningen (m)

5. Vägverkets avkastningsberäkningar av investeringar (m)

6. Avgifts- och lånefinansiering av vägbyggnadsprojekt (vpk) ...

7. Avgiftsfinansiering för drift av vägar (m,fp,c)

8. Avgiftsfinansiering för drift av vägar (vpk)

9. Avgiftsfinansiering av Österleden (m,fp)

10. Vägbyggnadsprojekt som inte finansieras med statliga medel
(m)

11. Förräntning på lånemedel för väginvesteringar (c)

12. Ändrad företagsform för vägverket (m)

13. Medelsanvisning för ämbetsverksuppgifter (mp)

14. Ändrad beteckning på anslaget för drift av statliga vägar m.m.

(c)

15. Medelsanvisning för drift av statliga vägar (m)

16. Medelsanvisning för drift avstatliga vägar(mp)

17. Tioårsprogram för beläggning av grusvägar (c)

18. Driftsanslagets regionalpolitiska profil (vpk.mp)

19. Automatisk hastighetsövervakning(m,fp)

20. Medelsanvisning för byggande av riksvägar (mp)

21. Kapitalkostnader för utbyggnaden av vägE6(vpk,mp) 61 1988/89:TU15

22. Stopp för byggande av motorvägar (vpk,mp) 62 Bilaga

23. Avbrytande av pågående motorvägsbygge i Bohuslän m.m.

(vpk,mp) ' 62

24. Scandinavian Link (vpk,mp) 63

25. Trafikplats på riksväg 4 vid Åby (vpk.mp) 63

26. Medelsanvisning för länstrafikanläggningar m. m. (m) 64

27. Medelsanvisning för länstrafikanläggningar m.m. (c) 64

28. Medelsanvisning för länstrafikanläggningar m.m. (vpk ,mp) 66

29. Vägverkets planeringsramar (c) 67

30. Cykelleder och gångbanor (vpk,mp) 67

31. Viss ändring av reglerna om statsbidrag till byggande av
cykelleder (vpk) 68

32. Separation mellan gång-och cykeltrafik (c,vpk,mp) 68

33. Medelsanvisning för bidrag till enskilda vägar (m) 68

34. Medelsanvisning för bidrag till enskilda vägar (c) 69

35. Bidragsnormerna för de enskilda vägarna (c) 69

36. Samordning av civila vägplaner och krigsvägplaner (c) 70

37. Medelsanvisning för särskilda bärighetshöjande åtgärder
m.m. (vpk,mp) 70

38. Längd och vikt för landsvägsfordon (vpk,mp) 71

39. Stopp för tunga lastbilstransporter över 30 mil (vpk,mp) 71

40. Inriktningen av de bärighetshöjande åtgärderna (c) 72

Särskilda yttranden 72

1. Ändrad företagsform för vägverket av Viola Claesson (vpk) .. 72

2. Fördelningen på olika regioner av medel för särskilda bärighetshöjande
åtgärder av Anna Wohlin-Andersson och Rune
Thorén (båda c) 72

3. Användning av dubbdäck av Anna Wohlin-Andersson (c) .... 73
Bilaga

Översikt över motionernas behandling 74

gotab 88511, Stockholm 1989