Uppskovsregler vid bostadsbyten m.m.
Betänkande 1993/94:SkU11
Skatteutskottets betänkande
1993/94:SKU11
Uppskovsregler vid bostadsbyten m.m.
Innehåll
1993/94 SkU11
Sammanfattning
I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens förslag om ett nytt system för uppskov med beskattningen vid byte av villa eller bostadsrätt samt nya regler för reavinstbeskattningen. Vidare avstyrks samtliga motioner. Reservationer med yrkande om avslag på regeringens förslag samt ett tillkännagivande har avgivits av Socialdemokraterna medan Ny demokrati reserverat sig till förmån för en fortsatt användning av 9-procentsregeln i vissa fall samt ett uttalande om ett slopande av reavinstbeskattningen på bostäder. Vänsterpartiets ledamot har i en meningsyttring stött Socialdemokraternas reservationer.
Propositionen
Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i proposition 1993/94:45 att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till
1. lag om uppskovsavdrag vid byte av bostad,
2. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),
3. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,
4. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343),
5. lag om ändring i lagen (1987:813) om homosexuella sambor, 6. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter.
STÅENDE TEXT se prop. s. 3-4 (fram till sista stycket).
Lagförslagen har följande lydelse.
NY SIDA STÅENDE TEXT se prop. s. 7-33. NY SIDA
Regeringens skrivelse
Regeringen (Finansdepartementet) har den 7 september 1993 i en skivelse till riksdagen överlämnat ett meddelande enligt 2 kap. 10 § regeringsformen om förslaget att de nya reglerna, med undantag för förlustkvoteringsreglerna, skall tillämpas fr.o.m. den 8 september.
Motionerna
1993/94:Sk2 av Lars Hedfors m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen avslår förslaget att införa en möjlighet till uppskov med reavinstskatten på bostäder och propositionens övriga förslag till ändrade regler för beskattning av reavinster vid försäljning av villor och bostadsrätter,
2. att riksdagen hos regeringen begär en utredning med uppgift att göra en översyn av nuvarande reavinstbeskattning av bostäder i enlighet med vad som föreslås ovan.
1993/94:Sk3 av Eva Zetterberg och Lars Werner (v) vari yrkas
1. att riksdagen avslår proposition 1993/94:45,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till särskilda uppskovs- och lättnadsregler för reavinstbeskattning enligt vad i motionen anförts,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur ett eventuellt införande av uppskovsregler för reavinstbeskattningen skall kunna införas utan negativa budgeteffekter.
1993/94:Sk4 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att övergångsvis, som alternativ, t.o.m. den 31 december 1999 bibehålla 9-procentsregeln för privatbostadsfastigheter med långa innehav,
2. att riksdagen beslutar att övergångsvis, som alternativ, t.o.m. den 31 december 1999 bibehålla 9-procentsregeln för bostadsrätter med långa innehav,
3. att riksdagen hos regeringen begär ett skyndsamt förslag till lagstiftning om fullständigt slopande av flyttskatten.
Yttrande
Bostadsutskottet har yttrat sig i ärendet. Yttrandet (1993/94:BoU1y) fogas som bilaga till detta betänkande.
Utskottet
Införande av ett nytt uppskovssystem m.m.
I propositionen föreslås ett införande av ett nytt system för uppskov med beskattningen vid bostadsbyten samt nya reavinstbeskattningsregler. Det nya systemet innebär att den som säljer en villa eller en bostadsrätt, som hör till kategorin privatbostad och som är den skattskyldiges permanentbostad, och förvärvar en annan minst lika dyr villa eller bostadsrätt och bosätter sig där skall kunna få uppskov med beskattningen av reavinsten av försäljningen. Är den nya bostaden billigare erhålls uppskov med en mindre, proportionellt beräknad del av vinsten.
I samband med införandet av det nya uppskovssystemet slopas de s.k. takreglerna, dvs. 9- och 18-procentsreglerna. I fortsättningen skall i stället den skattepliktiga vinsten utgöra 50 % av den enligt konventionella metoder beräknade vinsten. Vid förluster skall på motsvarande sätt 50 % av förlusten få dras av.
Nya bestämmelser föreslås även för näringsfastigheter och motsvarande bostadsrätter. Vidare föreslås nya regler för beräkning av ingångsvärden för vissa äldre fastigheter och bostadsrätter.
De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas på försäljningar fr.o.m. den 8 september 1993, dvs. dagen efter att regeringen skickade en skrivelse härom till riksdagen. På begäran av den skattskyldige får dock takreglerna tillämpas på försäljningar fram t.o.m. den 30 juni 1994. Förlustkvoteringsreglerna föreslås bli tillämpliga på försäljningar först den 1 juli 1994 eller senare.
Ikraftträdandebestämmelserna kompletteras med olika föreskrifter av följd- och övergångskaraktär. Bl.a. föreslås att vissa äldre bestämmelser i fråga om fastighetsförsäljningar under tiden den 1 januari 1991--den 31 december 1999 skall finnas kvar. Dessa bestämmelser innebär bl.a. att omkostnadsbeloppet -- med visst undantag -- får beräknas som om fastigheten sålts den 31 december 1990, dvs. enligt äldre regler. Vidare framgår av den nya lagstiftningen att ett uppskov, som medgetts enligt tidigare, numera upphävda bestämmelser om uppskov med beskattningen av realisationsvinst, i och med att takreglerna inte längre får tillämpas alltid skall tas fram till beskattning vid en försäljning av det nya huset eftersom vinstberäkningen fr.o.m. den dagen alltid skall ske enligt den konventionella metoden.
Skattebortfallet på kort sikt -- eller den första helårseffekten -- har uppskattats till 960 miljoner kronor, vartill kommer ytterligare några hundra miljoner kronor i skattebortfall på grund av bl.a. tidigarelagda försäljningar. Det långsiktiga skattebortfallet som är relevant i och med utgången av år 1999 då de äldre reavinstreglerna definitivt inte längre får tillämpas kan enligt propositionen beräknas till 1 420 miljoner kronor.
I motion Sk2 (yrkande 1) av Lars Hedfors m.fl. (alla s) och Sk3 (yrkande 1) av Eva Zetterberg och Lars Werner (båda v) yrkas avslag på propositionen. Motionärernas kritik av förslaget går bl.a. ut på att det inte ger någon permanent lösning på problemet med inlåsningseffekter för villaägarna och bostadsrättsinnehavarna, att det medför skattemässiga snedvridningar på bostadsmarknaden samt att det nya systemet är komplicerat och svåröverskådligt och svårt att administrera för såväl skattemyndigheter som enskilda. En annan kritisk invändning som motionärerna gör är att den föreslagna skatteomläggningen är ofinansierad. I motion Sk2 framhåller motionärerna också att dagens regler fungerat alltför kort tid för att man i nuvarande konjunkturläge med arbetslöshet och fallande bostadspriser skall kunna dra några slutsatser om den nuvarande beskattningens bostadspolitiska effekter. Vidare framhåller motionärerna att någon kartläggning av dessa effekter inte redovisas i propositionen.
I motion Sk4 (yrkandena 1 och 2) av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) yrkas att 9-procentsregeln bibehålls som alternativ vid avyttringar av privatbostadsfastigheter och bostadsrätter med långa innehav t.o.m. den 31 december 1999. Motionärerna finner detta rimligt med hänsyn till att regeringsförslaget enligt deras mening kan innebära en försämring för den ifrågavarande kategorin av fastighetsägare eller bostadsrättsinnehavare.
Utskottet ansluter sig för sin del -- liksom bostadsutskottet vars yttrande är fogat som bilaga till betänkandet -- till regeringens uppfattning att den nuvarande realisationsvinstbeskattningen utgör en hämmande faktor när det gäller försäljningar av villor och bostadsrätter, hindrar en önskvärd rörlighet på bostadsmarknaden och leder till ett ineffektivt utnyttjande av det befintliga bostadsbeståndet. Den av regeringen föreslagna lösningen i form av ett uppskovssystem är enligt utskottets uppfattning ändamålsenlig och innefattar, som Lagrådet anfört, en väl genomarbetad lösning av en komplicerad beskattningsfråga. Vad gäller förslagets tekniska utformning vill utskottet även i övrigt hänvisa till Lagrådets positiva omdöme. Beträffande den ofrånkomliga men begränsade budgetförsvagning som regeringens förslag innebär på kort sikt bör man enligt utskottets uppfattning ta hänsyn till att den på längre sikt torde komma att motverkas av den ökade rörlighet på arbetsmarknaden som de nya reglerna bör bidra till. En sådan utveckling kan enligt utskottets uppfattning leda till ett minskat behov av arbetsmarknadspolitiska insatser från statens sida.
Vad gäller nyd-kravet om att alternativt få använda 9-procentsregeln fram till år 2000 delar utskottet regeringens bedömning att det inte är lämpligt att kombinera det nya uppskovssystemet med de s.k. takreglerna. Nivån på den skattepliktiga vinsten i det nya reavinstsystemet -- 50 % av vinsten beräknad enligt konventionella metoder -- är enligt utskottets uppfattning väl avvägd. Till bilden hör även att den tidigare nämnda övergångsregeln i fråga om fastighetsförsäljningar under tiden den 1 januari 1991--den 31 december 1999 ofta är den mest förmånliga regeln vid långa fastighetsinnehav. Genom dessa bägge alternativ har man enligt utskottets uppfattning tillgodosett alla rimliga anspråk på skälig beskattning även hos sådana fastighetsägare och bostadsrättsinnehavare vars bostad på grund av långvarigt innehav stigit mycket i värde. Den ytterligare försvagning av budgeten som ett bifall till motionsyrkandet skulle innebära framstår därigenom som ej acceptabel. Det bör också framhållas att de som redan initierat en bostadsöverlåtelse på basis av gällande skatteregler får rimliga möjligheter att avsluta affären utan att förutsättningarna ändras genom att takreglerna får användas ända fram till halvårsskiftet juni--juli 1994. Det förhållandet att tre olika beskattningsmetoder kommer att löpa parallellt med varandra fram till halvårsskiftet 1994 innebär självfallet praktiska och administrativa besvärligheter. Tillämpningen av takreglerna bör därför enligt utskottets uppfattning inte utsträckas i tiden längre än nödvändigt.
Vid genomgången av lagförslagen har utskottet gjort vissa iakttagelser av detaljkaraktär. I en del fall bör detta föranleda några smärre justeringar av de föreslagna författningsändringarna.
I propositionen föreslås en ändring i 33 § 3 mom. kommunalskattelagen (KL). Förslaget har i denna del brutits ut eftersom förslag har lagts fram i proposition 1993/94:50 om att momentet skall upphöra att gälla fr.o.m. den 1 januari 1994 (bet. 1993/94:SkU15).
I propositionen föreslås ingen ändring i anvisningarna till 22 § KL. I punkt 6 av dessa anvisningar finns emellertid en felaktig hänvisning. Utskottet föreslår att denna felaktighet rättas till i samband med de nu aktuella författningsändringarna.
I punkt två av de föreslagna övergångsbestämmelserna till ändringarna i KL har en datumangivelse kommit att bli oriktig. En rättelse bör vidtas.
I propositionen föreslås vidare vissa ändringar i 2 § 1 mom. och 3 § 1 och 2 mom. lagen om statlig inkomstskatt (SIL). Även dessa författningsrum är föremål för ändringsförslag i andra propositioner och har därför brutits ut. 2 § 1 mom. tas upp i anslutning till behandlingen av proposition 1993/94:50 (bet. 1993/94:SkU15) och 3 § 1 och 2 mom. i samband med proposition 1993/94:85 (bet. 1993/94:SkU16). Överflyttningarna föranleder även en viss anpassning av ikraftträdandebestämmelserna.
I 25 § 8 mom. första stycket SIL föreskrivs en minskning av omkostnadsbeloppet i vissa fall när uppskov har medgivits enligt lagen (1978:970) om uppskov med beskattning av realisationsvinst. Bestämmelsen bör omfatta även uppskov enligt den äldre uppskovslagen från 1968.
Med de anförda justeringarna tillstyrker utskottet propositionen och avstyrker alla nu behandlade yrkanden om avslag på eller ändring i de däri framlagda förslagen. Utskottet avstyrker således motionerna Sk2, Sk3 och Sk4 i berörda delar.
Utredning om reavinstbeskattningen
I motion Sk2 (yrkande 2) av Lars Hedfors m.fl. (alla s) begärs en översyn av reavinstbeskattningen i vissa situationer. Motionärerna tänker närmast på försäljningar med små vinster, bostadsbyte inom samma flerfamiljsfastighet eller bostadsrättsförening och äldre människor som vill slippa gå i trappor o.dyl. Även i motion Sk3 (yrkande 2) av Eva Zetterberg och Lars Werner (båda v) begärs förslag om särskilda uppskovs- och lättnadsregler vid bostadsbyte av medicinska skäl eller handikapp- eller åldersskäl. I den sistnämnda motionen (yrkande 3) begärs också förslag om finansiering av ett uppskovssystem utan negativa budgeteffekter. Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) yrkar i motion Sk4 (yrkande 3) ett fullständigt slopande av "flyttskatten", även för andelslägenheter.
Utskottets ställningstagande till regeringens förslag om uppskovsregler vid bostadsbyten m.m. innebär att ett uppskovssystem som omfattar endast en begränsad kategori bostadsinnehavare, som har särskilt ömmande skäl att byta bostad, inte kan anses aktuellt. Inte heller finns det enligt utskottets mening anledning att utreda finansieringen av ett annorlunda utformat uppskovssystem. Vad gäller tanken att helt slopa reavinstbeskattningen av bostäder delar utskottet regeringens uppfattning att en sådan ordning av rättviseskäl och av statsfinansiella skäl inte är lämplig. Frågan om beskattning av andelslägenheter skall tas upp av utredningen om beskattning av fastigheter (dir. 1992:111). Utskottet förutsätter att frågan om reavinstbeskattningen tas upp i det sammanhanget och anser därför att resultatet av detta utredningsarbete bör avvaktas innan ställning tas till denna reavinstbeskattningsfråga. Med det anförda avstyrker utskottet samtliga nu behandlade motionsyrkanden.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande införande av ett nytt uppskovssystem m.m. att riksdagen med anledning av proposition 1993/94:45 och med avslag på motionerna 1993/94:Sk2 yrkande 1, 1993/94:Sk3 yrkande 1 och 1993/94:Sk4 yrkandena 1 och 2 antar de i proposition 1993/94:45 framlagda förslagen till 1. lag om uppskovsavdrag vid byte av bostad, 2. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) med de ändringarna att 33 § 3 mom. utgår ur förslaget, att i punkt 6 första stycket tredje meningen av anvisningarna till 22 § ordet "fjärde" byts ut mot ordet "tredje" och att i punkt 2 av ikraftträdandebestämmelserna uttrycket "30 juni" byts ut mot uttrycket "1 januari", 3. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt med de ändringarna att 2 § 1 mom. och 3 § 1 och 2 mom. utgår ur förslaget och att 25 § 8 mom. och punkt 1 av ikraftträdandebestämmelserna erhåller följande lydelse.
Regeringens förslag Utskottets förslag
25 §
8 mom. Avyttras en fastighet 8 mom. Avyttras en fastighet
som har förvärvats som som har förvärvats som
ersättning för en annan ersättning för en annan
fastighet och har uppskov fastighet och har uppskov
medgetts enligt lagen medgetts enligt lagen
(1978:970) om uppskov med (1968:276) om uppskov i vissa
beskattning av fall med beskattning av
realisationsvinst, skall realisationsvinst eller lagen
omkostnadsbeloppet minskas i (1978:970) om uppskov med
motsvarande mån. beskattning av
realisationsvinst, skall
omkostnadsbeloppet minskas i
motsvarande mån.
Av lagen -- -- -- -- -- -- -- där anges.
Ikraftträdandebestämmelserna
1. Denna lag träder i kraft 1. Denna lag träder i kraft
den 1 januari 1994 och den 1 januari 1994 och
tillämpas -- med undantag tillämpas -- med undantag
för bestämmelserna om för bestämmelserna om
avdrag för förluster i 2 avdrag för förluster i
§ 1 § mom. sista 25 § 11 mom. och 26 § 10
stycket, 25 § 11 mom. och mom. -- på avyttringar som
26 § 10 mom. -- på skett den 8 september 1993 och
avyttringar som skett den 8 senare. Reglerna om avdrag
september 1993 och senare. för förluster i
Reglerna om avdrag för nämnda lagrum tillämpas
förluster i nämnda på avyttringar som sker den
lagrum tillämpas på 1 juli 1994 och senare.
avyttringar som sker den 1
juli 1994 och senare. 4. lag om ändring i
skatteregisterlagen
(1980:343),
5. lag om ändring i lagen
(1987:813) om homosexuella
sambor med de ändringarna
att lagens rubrik ändras
till "lag om ändring i
lagen (1993:000) om ändring
i lagen (1993:935) om
ändring i lagen (1987:813)
om homosexuella sambor", att
den gällande lydelsen skall
omfatta även de
ändringar som gjorts enligt
riksdagsbeslut den 1 december
1993 (rskr. 1993:45, prop.
1993/94:21, bet. 1993/94:KU12)
samt att den föreslagna
punkten 14 skall betecknas
punkt 17,
6. lag om ändring i lagen
(1990:325) om
självdeklaration och
kontrolluppgifter.
res. 1 (s)
res. 2 (nyd)
2. beträffande utredning om reavinstbeskattningen m.m. att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Sk2 yrkande 2, 1993/94:Sk3 yrkandena 2 och 3 och 1993/94:Sk4 yrkande 3, res. 3 (s) res. 4 (nyd)
3. beträffande regeringens skrivelse 1993/94:2 att riksdagen lägger regeringens skrivelse 1993/94:2 till handlingarna.
Stockholm den 2 december 1993
På skatteutskottets vägnar
Knut Wachtmeister
I beslutet har deltagit: Knut Wachtmeister (m), Lars Hedfors (s), Filip Fridolfsson (m), Kjell Johansson (fp), Ivar Franzén (c), Anita Johansson (s), Karl-Gösta Svenson (m), Bruno Poromaa (s), Harry Staaf (kds), Peter Kling (nyd), Gunnar Nilsson (s), Carl Fredrik Graf (m), Sverre Palm (s), Karl Hagström (s) och Inger Lundberg (s).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Lars Bäckström (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Införande av ett nytt uppskovssystem m.m. (mom. 1)
Lars Hedfors, Anita Johansson, Bruno Poromaa, Gunnar Nilsson, Sverre Palm, Karl Hagström och Inger Lundberg (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 32 med "Utskottet ansluter" och slutar på s. 33 med "berörda delar" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill inledningsvis erinra om att de nuvarande principerna för beskattningen av realisationsvinster på villor och bostadsrätter infördes i samband med skattereformen som överenskoms under enighet mellan Socialdemokraterna och Folkpartiet i syfte att få till stånd en rimlig avvägning mellan å ena sidan kravet på en likformig kapitalbeskattning och å andra sidan behovet av att undvika allvarliga inlåsningseffekter på bostadsmarknaden. Enligt utskottets uppfattning har reglerna fungerat alltför kort tid för att man i nuvarande konjunkturläge med arbetslöshet och fallande bostadspriser skall kunna dra några slutsatser om den nuvarande beskattningens bostadspolitiska effekter, och någon kartläggning av några sådana effekter redovisas heller inte i propositionen. I likhet med s-ledamöterna i bostadsutskottet anser utskottet följaktligen att det inte har framkommit tillräckliga skäl att nu frångå de gällande principerna.
Det finns också flera allvarliga brister och nackdelar med regeringens förslag. Som s-ledamöterna i bostadsutskottet framhållit löser förslaget bara delvis problemet med det nuvarande systemets inlåsningseffekter. Uppskovet innebär ju inte en definitiv skattelättnad för den skattskyldige utan endast att skattebetalningen skjuts på en obestämd framtid. Det nya systemet kan också uppfattas som orättvist av t.ex. den som i brist på arbete är nödsakad att flytta från orten och som inte kan finansiera en ny villabostad eller bostadsrätt genom att sälja en gammal. Härtill kommer att systemet snedvrider bostadsmarknaden genom att det uppmuntrar till en efterfrågan av allt dyrare ersättningsbostäder, som genom uppskovssystemet får en skattefavör och vars priser av samma anledning trissas upp ytterligare. Nackdelen med en sådan utveckling är bl.a. att den kan leda till ökade klyftor mellan å ena sidan villaägare och bostadsrättsinnehavare, vars bostäder kontinuerligt stiger i värde, och å andra sidan andra lägenhetsinnehavare. Vidare kan det nya uppskovssystemet -- som s-ledamöterna i bostadsutskottet också framhållit -- ge upphov till regionalpolitiska effekter av negativt slag genom att bostadspriserna oftast är högre i storstäderna och på de större orterna. Andra omständigheter som talar mot införandet av det nya uppskovssystemet är att det komplicerar skattesystemet och försvårar skattekontrollen.
Det anförda innebär att utskottet tillstyrker avslagsyrkandena i motionerna Sk2 (s) och Sk3 (v) och avstyrker propositionen. Vidare avstyrker utskottet motion Sk4 i nu aktuella delar.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
1. beträffande införande av ett nytt uppskovssystem m.m. att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Sk2 yrkande 1 och 1993/94:Sk3 yrkande 1 avslår proposition 1993/94:45 och motion 1993/94:Sk4 yrkandena 1 och 2,
2. Införande av ett nytt uppskovssystem m.m. (mom. 1)
Peter Kling (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 32 med "Utskottet ansluter" och slutar på s. 33 med "berörda delar" bort ha följande lydelse:
Som anförts av nyd-ledamoten i bostadsutskottet innebär det av regeringen föreslagna uppskovssystemet tillsammans med övriga ändringar i reavinstbeskattningen ett steg i rätt riktning som bör bidra till att ta bort en del av hindren mot en mer rörlig bostadsmarknad och en effektivare användning av bostadsbeståndet. Borttagandet av 9-procentsregeln kan emellertid för somliga innebära skatteskärpningar som inte varit kända i förväg. Den kategori som främst kan drabbas härav är enligt utskottets bedömning landets pensionärer vilka i många fall sedan lång tid tillbaka äger en villa eller en bostadsrättslägenhet. Med hänsyn härtill förordar utskottet en längre avvecklingstid av 9-procentsregeln än som föreslås i propositionen. Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av propositionen och med bifall till nyd-motionen Sk4 beslutar att 9-procentsregeln skall på den skattskyldiges begäran få tillämpas vid avyttringar som företas senast under år 1999 om bostaden ägts eller innehafts i minst tio år. Motionerna Sk2 och Sk3 i berörda delar avstyrks.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
1. beträffande införande av ett nytt uppskovssystem m.m. att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk4 yrkandena 1 och 2, med anledning av proposition 1993/94:45 och med avslag på motionerna 1993/94:Sk2 yrkande 1 och 1993/94:Sk3 yrkande 1 antar de i proposition 1993/94:45 framlagda lagförslagen med den ändringen i fråga om förslaget till lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt att i ikraftträdandebestämmelserna införs en ny punkt, punkt 3, av följande lydelse:
"3. Utöver vad som stadgas i punkt 2 får vid avyttring under tiden den 1 juli 1994--den 31 december 1999 av sådan privatbostadsfastighet eller bostadsrätt som ägts respektive innehafts av den skattskyldige de senaste tio åren före avyttringen och som skall anses ha avsett den skattskyldiges permanentbostad under samma tid, i stället för vad som stadgas i punkt 1, bestämmelserna i 25 § 9 mom. första stycket respektive 26 § 7 mom. första stycket i deras lydelse intill den 1 januari 1994 tillämpas om den skattskyldige yrkar det."
3. Utredning om reavinstbeskattningen m.m. (mom. 2)
Lars Hedfors, Anita Johansson, Bruno Poromaa, Gunnar Nilsson, Sverre Palm, Karl Hagström och Inger Lundberg (s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 34 börjar med "Utskottets ställningstagande" och slutar med "behandlade motionsyrkanden" bort ha följande lydelse:
Som framhålls i motionerna Sk2 (s) och Sk3 (v) kan det finnas situationer där den nuvarande beskattningen -- trots att den i stort får anses fungera väl -- leder till vissa oacceptabla effekter för enskilda hushåll. I första hand gäller detta vid försäljningar av bostäder där vinsten är liten och i allt väsentligt kan anses utgöra en ersättning för inflationen. Inte sällan är det fråga om försäljningar inom en och samma fastighet. Det kan givetvis också gälla dem som byter bostad av medicinska skäl eller av handikapp- eller åldersskäl.
Regeringen bör enligt utskottets uppfattning skyndsamt utreda möjligheterna att införa regler som löser problemen i de beskrivna situationerna. Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna, och därmed tillstyrker utskottet motionerna Sk2 och Sk3 i berörda delar.
dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
2. beträffande utredning om reavinstbeskattningen m.m. att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Sk2 yrkande 2 och 1993/94:Sk3 yrkande 2, med anledning av motion 1993/94:Sk3 yrkande 3 och med avslag på motion 1993/94:Sk4 yrkandena 1 och 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört angående reavinstbeskattningen i vissa situationer,
4. Utredning om reavinstbeskattningen m.m. (mom. 2)
Peter Kling (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 34 börjar med "Utskottets ställningstagande" och slutar med "behandlade motionsyrkanden" bort ha följande lydelse:
Utskottet ansluter sig till den uppfattning som förts fram av nyd-ledamoten i bostadsutskottet i en avvikande mening till bostadsutskottets yttrande, nämligen att det nu föreslagna uppskovssystemet inte är tillräckligt för att rätta till skevheterna och ta bort hindren mot en bättre fungerande bostadsmarknad där valet av bostad inte bestäms av beskattningseffekterna utan de boendes önskningar och behov. För att nå dithän förutsätts att reavinstbeskattningen av bostäder snarast tas bort. Detta gäller givetvis även reavinstbeskattningen av andelslägenheter som av någon obegriplig anledning inte omfattas av regeringens förslag.
Riksdagen bör enligt utskottets uppfattning göra ett tillkännagivande i enlighet med vad nu anförts. Det innebär att utskottet tillstyrker motion Sk4 i nu aktuell del.
dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
2. beträffande utredning om reavinstbeskattning m.m. att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk4 yrkande 3 och med avslag på motionerna 1993/94:Sk2 yrkande 2 och 1993/94:Sk3 yrkandena 2 och 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört angående ett avskaffande av reavinstbeskattningen för bostäder.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Lars Bäckström (v) anför:
Jag ansluter mig till reservationerna 1 och 3 (båda s).
Bostadsutskottets yttrande
1993/94:BoU1y
Bilaga
Uppskovsregler vid bostadsbyten m.m.
Till skatteutskottet
Skatteutskottet har den 19 oktober 1993 beslutat att bereda bostadsutskottet tillfälle att avge yttrande över proposition 1993/94:45 Uppskovsregler vid bostadsbyten m.m. jämte motioner.
Bostadsutskottet överväger förslaget främst ur bostadspolitisk synvinkel.
Propositionen
I proposition 1993/94:45 Uppskovsregler vid bostadsbyten m.m. läggs fram ett förslag till ett nytt uppskovssystem vid bostadsbyten som i korthet innebär följande. Den som säljer sin permanentbostad i form av en villa eller en bostadsrätt (ursprungsbostad) kan skjuta upp beskattningen av reavinsten om han förvärvar en minst lika dyr bostad (ersättningsbostad) senast året efter försäljningen och bosätter sig där. Är den nya bostaden billigare skjuts beskattningen av en viss del av vinsten upp medan återstoden beskattas. Den obeskattade vinsten från ursprungsbostaden beskattas vid försäljningen av ersättningsbostaden. Skattetekniskt byggs uppskovsreglerna upp kring ett särskilt avdrag -- uppskovsavdrag -- som medges vid den taxering då vinsten från den avyttrade bostaden redovisas.
Förslaget om ett nytt uppskovssystem gör det enligt propositionen nödvändigt att i vissa hänseenden ändra reglerna för reavinstbeskattningen -- detta därför att det nya uppskovssystemet bygger på att vinstberäkningen sker enligt en konventionell metod. De föreslagna ändringarna innebär bl.a. att de s.k. takreglerna (9- och 18-procentsreglerna) för privatbostadsfastigheter och motsvarande bostadsrätter tas bort. Regeringens förslag innebär att 50 % av den konventionellt beräknade vinsten skall utgöra den skattepliktiga vinsten. På motsvarande sätt föreslås att vid förlust 50 % av förlusten skall få dras av. De tidigare övergångsreglerna -- som innebär att äldre regler får användas vid beräkning av omkostnadsbeloppet -- föreslås bibehållna för privatbostadsfastigheter. Övergångsregeln för bostadsrätter föreslås däremot slopad.
De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas på avyttringar fr.o.m. den 8 september 1993. Regeringen har den 7 september 1993 i en skrivelse (skr. 1993/94:2) till riksdagen överlämnat ett meddelande enligt 2 kap. 10 § regeringsformen med en begäran att de nya reglerna skall tillämpas fr.o.m. den 8 september 1993. I fråga om regler för förlustavdrag föreslås dock att dessa skall vara tillämpliga på avyttringar som sker fr.o.m. den 1 juli 1994.
Motionerna
Med anledning av propositionen har väckts motionerna 1993/94:Sk2 (s), 1993/94:Sk3 (v) samt 1993/94:Sk4 (nyd).
Dagens regler har enligt motion Sk2 (s) fungerat en alltför kort period för att det skall vara möjligt att dra några säkra slutsatser om beskattningens olika bostadspolitiska effekter. Enligt motionärerna ger dock nuvarande beskattning i allmänhet ett resultat som förenar kravet på en likformig kapitalbeskattning med behovet av att undvika allvarliga inlåsningseffekter på bostadsmarknaden. Med hänvisning härtill föreslås att regeringens förslag skall avslås -- yrkande 1. Det kan enligt motionärernas mening emellertid finnas situationer där beskattningen leder till vissa oacceptabla effekter för enskilda hushåll. I första hand anges detta gälla vid försäljningar av bostäder som kännetecknas av små vinster som i allt väsentligt utgör en ersättning för inflationen. För att undvika en oskälig beskattning i sådana situationer föreslås därför att en översyn av realisationsvinstbeskattningen för bostäder skall göras -- yrkande 2.
Även i motion Sk3 (v) yrkande 1 hemställs om avslag på regeringens förslag. Enligt motionärernas mening bör förslaget avvisas främst av statsfinansiella skäl. Riksdagen bör därför begära att regeringen lägger fram ett förslag om hur ett eventuellt införande av uppskov med reavinstbeskattningen skall kunna ske utan negativa budgeteffekter -- yrkande 3. Med befintliga regelsystem och under rådande förhållanden på fastighetsmarknaden finns det dock fall där enskilda kan drabbas av ett omotiverat stort skatteuttag. Enligt motionsförslaget bör därför möjlighet till uppskov införas inom nuvarande system t.ex. för den som byter bostad av medicinska skäl eller på grund av ålder eller handikapp -- yrkande 2.
Med hänvisning till att regeringens förslag faktiskt kan innebära en försämring för långa fastighetsinnehav förordas i Ny demokratis partimotion Sk4 att den 9-procentiga takregeln övergångsvis skall bibehållas för såväl privatbostadsfastigheter som bostadsrätter -- yrkandena 1 och 2. Enligt förslaget skall den aktuella regeln få tillämpas som en alternativ regel t.o.m. utgången av år 1999. I motionens yrkande 3 hemställs dessutom att regeringen skyndsamt skall lägga fram ett förslag om att helt slopa den s.k. flyttskatten.
Utskottet
I propositionen anförs att de nuvarande reglerna för realisationsvinstbeskattningen utgör en hämmande faktor när det gäller försäljningar av villor och bostadsrätter. Bostadsutskottet delar denna uppfattning. Det finns även enligt utskottets mening anledning att tro att många välmotiverade bostadsbyten inte genomförs på grund av skattereglernas utformning. Reglerna hindrar därmed en önskvärd rörlighet på bostadsmarknaden -- något som i sin tur leder till ett ineffektivt utnyttjande av det befintliga bostadsbeståndet. Det finns mot bakgrund härav anledning att ge skattereglerna vid försäljningen av bostäder en mera ändamålsenlig utformning i enlighet med förslaget i propositionen. Enligt utskottets mening bör sålunda ett uppskovssystem för villor och bostadsrätter införas i enlighet med regeringens förslag. Regeringens förslag tillstyrks i sin helhet. Motionerna Sk2 (s) yrkande 1, Sk3 (v) yrkandena 1 och 3 samt Ny demokratis partimotion Sk4 yrkandena 1 och 2 om avslag på regeringens förslag m.m. avstyrks.
Utskottet är, med hänvisning till de ovan förordade uppskovsreglerna, inte berett att nu ställa sig bakom förslaget i Ny demokratis partimotion Sk4 yrkande 3 om ett fullständigt slopande av realisationsvinstbeskattningen på bostäder. Motionen avstyrks.
Utskottets ställningstagande ovan innebär att förslagen i motionerna Sk2 (s) yrkande 2 och Sk3 (v) yrkande 2 om en utredning avseende särskilda uppskovsregler i vissa fall inom ramen för dagens system får anses sakna aktualitet. Motionsyrkandena avstyrks.
Stockholm den 18 november 1993
På bostadsutskottets vägnar
Agne Hansson
I beslutet har deltagit: Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist (s), Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m), Magnus Persson (s), Erling Bager (fp), Sören Lekberg (s), Mikael Odenberg (m), Rune Evensson (s), Ulf Björklund (kds), Britta Sundin (s), Birger Andersson (c), Marianne Carlström (s), Lars Stjernkvist (s) och Dan Eriksson i Stockholm (nyd).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Lars Werner (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Avvikande meningar
1. Uppskovssystem m.m.
Oskar Lindkvist, Magnus Persson, Sören Lekberg, Rune Evensson, Britta Sundin, Marianne Carlström och Lars Stjernkvist (alla s) anser att den del av utskottets yttrande som under rubriken Utskottet börjar med "I propositionen" och slutar med "Motionsyrkandena avstyrks" bort ha följande lydelse:
De regler som i dag gäller för realisationsvinstbeskattningen av bostäder infördes i samband med skattereformen. Reglerna har därför endast varit i kraft under en relativt kort tid. Som framhålls i motion Sk2 (s) innebär det att det är svårt att dra några säkra slutsatser om beskattningens bostadspolitiska effekter. Inte minst gäller detta med avseende på de obalanser som rått på bostadsmarknaden under senare år. Det finns enligt utskottets mening sålunda inte nu underlag för annan bedömning än att nuvarande beskattning i allmänhet ger ett resultat som förenar kravet på en likformig kapitalbeskattning med behovet av att undvika allvarliga inlåsningseffekter på bostadsmarknaden. Regeringens förslag avvisas redan på denna grund.
Förutom de ovan resta invändningarna mot att införa ett uppskovssystem uppvisar regeringsförslaget sådana principiella brister att det inte heller av detta skäl bör införas. Ett uppskovssystem innebär sålunda inte någon definitiv skattelättnad utan endast att skattebetalningen skjuts på en obestämbar framtid. Någon permanent lösning av problemen med eventuella inlåsningseffekter uppnås därmed inte. Kritik kan enligt utskottets mening dessutom riktas mot att det föreslagna uppskovssystemet förutsätter att ersättningsbostaden är lika dyr eller dyrare än den avyttrade bostaden. Detta leder bl.a. till att bostadsefterfrågan styrs mot dyrare bostäder -- något som i sin tur också kan ge regionalpolitiska effekter genom att bostadspriserna oftast är högre i våra storstäder och på de större orterna. Införandet av ett uppskovssystem ger dessutom ett mera komplicerat skattesystem där bl.a. skattekontrollen försvåras,
Med hänvisning till det nu anförda avstyrker utskottet regeringens förslag i sin helhet i enlighet med förslagen i motionerna Sk2 (s) yrkande 1 samt Sk3 (v) yrkande 1. Övriga nu aktuella motionyrkanden avstyrks.
De hittillsvarande erfarenheterna av dagens realisationsvinstbeskattning av bostäder ger inte underlag för någon annan bedömning än att beskattningen i stort måste anses fungera väl med avseende på bl.a. skatteuttag och påverkan på bostadsmarknaden. Som framhålls i motion Sk2 (s) kan det dock finnas situationer där beskattningen leder till vissa oacceptabla effekter för enskilda hushåll. I första hand gäller detta vid försäljningar av bostäder där vinsten är liten och i allt väsentligt kan anses utgöra en ersättning för inflationen. Inte sällan är det fråga om försäljningar som syftar till ett bostadsbyte inom samma fastighet. Det kan t.ex. gälla äldre människor som flyttar till en bostad i markplanet för att slippa gå i trappor.
För att undvika en oskälig beskattning i de ovan relaterade situationerna bör en översyn av realisationsvinstbeskattningen för bostäder göras i enlighet med förslagen i motionerna Sk2 (s) yrkande 2 och Sk3 (v) yrkande 2. Utskottets ställningstagande i denna del bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
2. Uppskovssystem m.m.
Dan Eriksson i Stockholm (nyd) anser att den del av utskottets yttrande som under rubriken Utskottet börjar med "I propositionen" och slutar med "Motionen avstyrks" bort ha följande lydelse:
Vi har i dag en bostadsmarknad som är i uppenbar obalans. En starkt bidragande orsak till detta är realisationsvinstbeskattning av bostäder. Denna beskattning hämmar på ett avgörande sätt rörligheten på bostadsmarknaden. De av regeringen nu föreslagna uppskovsreglerna tillsammans med övriga ändringar i reavinstbeskattningen har också till syfte att ta bort detta hinder och därmed effektivisera användningen av vårt bostadsbestånd. Införandet av ett uppskovssystem innebär därför ett steg i rätt riktning. Det förordade uppskovssystemet bör därför kunna accepteras under en övergångstid. Däremot finns det enligt bostadsutskottets mening anledning att närmare överväga utformningen av de övergångsbestämmelser som bör gälla vid avyttring av villor och bostadsrätter i anslutning till att de nya reglerna införs.
Regeringens förslag innebär bl.a. att den s.k. 9-procentsregeln skall få tillämpas t.o.m. den 30 juni 1994. Som skäl för att takregeln övergångsvis skall kunna tillämpas anförs i propositionen att de förordade ändringarna i realisationsvinstbeskattningen i vissa fall kan komma att innebära skatteskärpningar som inte varit kända i förväg. Det är även enligt bostadsutskottets mening mot bakgrund härav rimligt att övergångsbestämmelserna ges en sådan utformning att effekter av denna typ motverkas. Det finns däremot inte anledning att begränsa tidsperioden för tillämpningen av 9-procentsregeln på det snäva sätt som regeringen föreslår. Enligt utskottets mening bör denna regel i stället få tillämpas, om den skattskyldige så begär, vid avyttringar som företas senast under år 1999.
Vad utskottet nu med bifall till Ny demokratis partimotion Sk4 yrkandena 1 och 2 samt med anledning av regeringens förslag anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Övriga motionsyrkanden avstyrks.
Sett i ett längre perspektiv är det nu förordade uppskovssystemet dock inte tillräckligt. En väl fungerande bostadsmarknad där det är de boendes behov som styr valet av bostad förutsätter nya, helt neutrala skatteregler. Reavinstbeskattningen av bostäder bör därför snarast tas bort helt i enlighet med förslaget i Ny demokratis partimotion Sk4 yrkande 3. Även i denna del bör utskottets ställningstagande ges regeringen till känna.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Lars Werner (v) anför:
Jag ansluter mig till den avvikande meningen (s).