Transportforskning
Betänkande 1990/91:TU15
Trafikutskottets betänkande
1990/91:TU15
Transportforskning
Innehåll
1990/91
TU15
Sammanfattning
I betänkandet tillstyrker utskottet förslagen i årets budgetproposition om medel till transportforskningen för nästa budgetår. Detta innebär en nivåhöjning av FoU-medlen till VTI och TFB med 3 milj.kr. resp. 1 milj.kr. I anknytning till förslagen i budgetpropositionen tar utskottet upp sex motioner som väckts under den allmänna motionstiden. Motionerna gäller frågor om FoU-verksamhetens inriktning och lokalisering.
Till betänkandet har fogats tre reservationer och ett särskilt yttrande. V-ledamöterna reserverar sig mot att utskottet avstyrker ett yrkande i en v-motion om att statens engagemang i projekt typ PROMETHEUS bör omföras till insatser för utveckling av miljövänlig kollektivtrafik (res. 1). C-, v- och mp-ledamöterna reserverar sig vidare mot att utskottet lämnar utan vidare åtgärd motionsyrkanden om särskilda insatser för att påskynda en utveckling av spårtaxi (res. 2 och 3). Mp-ledamoten har avgett ett särskilt yttrande om särskilda insatser för forskning och utveckling av miljöanpassad kollektivtrafik m.m.
SJÄTTE HUVUDTITELN
Transportforskning
Propositionen
Regeringen (kommunikationsdepartementet) föreslår i proposition 1990/91:100 under avsnitt H. Transportforskning (s. 121--125) 1. att riksdagen till Statens väg- och trafikinstitut för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr., 2. att riksdagen till Bidrag till statens väg- och trafikinstitut för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 52289000 kr., 3. att riksdagen till Statens väg- och trafikinstitut: Återanskaffning av viss basutrustning för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 5000000 kr., 4. att riksdagen till Transportforskningsberedningen för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 43361000 kr., 5. att riksdagen medger att regeringen bemyndigar transportforskningsberedningen att besluta om statligt stöd till forskning, utveckling och demonstrationsprojekt under budgetåren 1992/93 och 1993/94 inom en ram av 36000000 kr., resp. 25000000 kr.
Motionerna
1990/91:T249 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas 8. att riksdagen beslutar att de olika anslag som via olika verk och myndigheter går till EG-projekten DRIVE och PROMETHEUS samt till försöksvägar bl.a. i Västsverige överförs till transportforskningsberedningens insatser för miljövänlig kollektivtrafik.
1990/91:T269 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motion 1990/91:Bo543 anförts om utveckling av spårtaxi för 2000-talets kollektivtrafik.
1990/91:T429 av Ivar Virgin (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utprovning av ett spårtaxisystem.
1990/91:T433 av Viola Claesson (v) vari yrkas att riksdagen beslutar om ett utvecklingsbidrag till ett automatiskt spårtrafiksystem i en medelstor stad i enlighet med vad i motionen anförts.
1990/91:T912 av Inger Hestvik m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att VTIs planerade enhet för forskning inom järnvägsområdet förläggs till Borlänge.
1990/91:T918 av Åsa Domeij m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett samlat statligt initiativ för utveckling av spårbilssystem.
Utskottet
1. Anslag till statens väg- och trafikinstitut, m.m.
Anslag till verksamheten
Verksamheten vid statens väg- och trafikinstitut (VTI) finansieras dels med bidrag direkt över statsbudgeten via reservationsanslaget Bidrag till statens väg- och trafikinstitut, dels med ersättning för uppdragsforskning, som redovisas under förslagsanslaget Statens väg- och trafikinstitut. Bidraget över statsbudgeten är avsett att täcka VTIs kostnader för myndighetsuppgifter och egen FoU-verksamhet. Vidare finns sedan budgetåret 1989/90 ett reservationsanslag för återanskaffning av viss basutrustning vid institutet. Regeringen föreslår i budgetpropositionen att bidragsanslaget till VTI räknas upp realt med 3 milj.kr. till sammanlagt 52289000 kr. Utskottet konstaterar att förslaget följer riksdagens senaste forskningspolitiska beslut (prop. 1989/90:90 avsnitt 15, bet. TU26, rskr. 335). VTI skall enligt detta beslut erhålla en nivåhöjning på sammanlagt 6 milj.kr under en treårsperiod, varav 1 milj.kr. anvisats för innevarande budgetår, 3 milj.kr. beräknades för budgetåret 1991/92 och resterande 2 milj.kr. förutsågs anvisas för budgetåret 1992/93. I propositionen föreslås vidare att riksdagen för nästa budgetår till I1. Statens väg- och trafikinstitut anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr. och till I3. Statens väg- och trafikinstitut: Återanskaffning av viss basutrustning ett reservationsanslag på 5 milj.kr. Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning.
Järnvägsforskningens lokalisering
I motion T912 (s) yrkas att VTIs enhet för forskning inom järnvägsområdet förläggs till Borlänge. I motionen nämns att ett avtal träffats mellan de tre statliga trafikverken i Borlänge -- vägverket, banverket och trafiksäkerhetsverket --, länstrafikföretaget AB Dalatrafik och högskolan i Falun/Borlänge om finansiering av ett Centrum för transportforskning. Avtalet innebär att de tre statliga verken tillsammans med AB Dalatrafik vardera tillskjuter 0,5 milj.kr. under år 1991. Enligt motionärerna skulle ett betydelsefullt komplement till detta forskningscentrum utgöra den del av VTI som nu är under uppbyggnad med inriktning mot järnvägsforskning. Utskottet vill erinra om att enligt 1989 års trafikpolitiska beslut skall VTI utvecklas till ett väg- och järnvägsinstitut. En breddad inriktning vid VTI till att även omfatta järnvägsfrågor bedömdes innebära att de FoU-resurser som fanns vid institutet skulle kunna samordnas och utnyttjas effektivare. Riksdagen har vidare genom 1990 års forskningspolitiska beslut prioriterat järnvägsforskning och anvisat utökade resurser till VTI för denna typ av forskning. Enligt vad utskottet erfarit har VTI under år 1990 inrättat en särskild avdelning för järnvägsforskning. Verksamheten är i ett uppbyggnadsskede där programarbete, personalrekrytering samt forsknings- och utvecklingsarbete löper parallellt. Järnvägsforskning bedrivs också vid VTIs övriga forskningsavdelningar när FoU-projekten sammanfaller med respektive avdelnings kompetensprofil. Möjligheten att i nära samarbete mellan forskarna utnyttja institutets bredd och kompetens i tvärvetenskapliga projekt -- jämte närheten till Linköpings universitet -- bedöms av institutet som en värdefull tillgång och var också ett av huvudargumenten för riksdagsbeslutet om en uppbyggnad av järnvägsforskningen till VTI. I sammanhanget kan vidare nämnas att VTI nyligen med SJ och banverket träffat avtal om forskningssamverkan. Enligt vad utskottet erfarit bedömer banverket det som angeläget med järnvägsforskning i anslutning till huvudkontoret i Borlänge. Ett nära samarbete mellan forskare och medarbetare inom banverket anges kunna ge viktiga samordningsvinster. Banverket bedömer det vidare som positivt om VTI inleder samarbete med Centrum för transportforskning i Borlänge. Utskottet bedömer det som viktigt att järnvägsforskningen vid VTI i Linköping kan byggas upp enligt tidigare riksdagsbeslut och att institutets tvärvetenskapliga inriktning och kompetens kan tas till vara på åsyftat sätt. Utskottet avstyrker därför en omflyttning av VTIs avdelning för järnvägsforskning. Utskottet konstaterar vidare att högskolan i Falun/Borlänge kan ha en roll när det gäller den framtida trafikforskningen. FoU inom järnvägsområdet berör en lång rad discipliner varför ett brett spektrum av satsningar erfordras. Genom de tre trafikverkens lokalisering till Borlänge finns vidare en miljö som kan främja tvärvetenskapliga FoU-insatser men också ge underlag för en förbättrad rekrytering av kompetent arbetskraft till verken. Utskottet förutsätter att, inom ramen för det samarbete som både SJ, banverket, transportforskningsberedningen och VTI har etablerat med olika universitet och högskolor om FoU-insatser, frågan om utveckling av ett samarbete med Centrum för transportforskning i Falun/Borlänge kan komma upp till prövning. Med hänvisning till vad som nu har anförts synes inte motionen påkalla någon åtgärd från utskottets sida varför utskottet avstyrker densamma.
2. Anslag till transportforskningsberedningen, m.m.
Anslag till verksamheten
Transportforskningsberedningen (TFB) har till uppgift att planera, initiera, stödja och samordna forskning, utveckling och demonstrationsprojekt som rör transporter, trafik och trafiksäkerhet. I budgetpropositionen föreslås att riksdagen dels under reservationsanslaget Transportforskningsberedningen för nästa budgetår anvisar 43361000 kr., dels medger att regeringen bemyndigar TFB att besluta om statligt stöd till forskning, utveckling och demonstrationsprojekt under budgetåren 1992/93 och 1993/94 inom en ram av 36000000 kr. resp. 25000000 kr. Medelsanvisningen innebär enligt kommunikationsministern en real höjning med 1 milj.kr. enligt 1990 års forskningspolitiska beslut. Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
FoU-verksamhetens inriktning
I motion T249 (v) begärs att statligt stöd till forskning och utveckling typ PROMETHEUS bör omföras till TFBs insatser för miljövänlig kollektivtrafik. Motionärerna kritiserar den satsning som genom detta samarbete görs från svensk sida på bilismen med dess negativa effekter på människors hälsa och på miljön. I motionen anges vidare att dessa system laborerar med satellitkontroll och övervakning av trafikströmmarna på vägarna. Enligt vad utskottet erfarit har TFB i december 1990 inom ramen för sitt samordningsansvar presenterat en rapport med en lägesbeskrivning och plan för statens insatser vad gäller PROMETHEUS och DRIVE. Enligt den gemensamma kommittén för projektet kan resursbehovet fram till år 1994 anges till 355 milj.kr., varav staten genom olika FoU-organ förutsätts svara för 130 milj.kr., vägverket för 100 milj.kr., televerket för 25 milj.kr. och industrin för 100 milj.kr. Det bör framhållas att de angivna satsningarna är att betrakta som önskemål från kommittén och att en prioritering och bedömning förutsätts göras senare. I rapporten görs också ett försök till sammanställning av vilka vinster som kan uppnås med informationsteknologin i vägtrafiken. Dessa vinster anges huvudsakligen stå att finna inom fyra områden, nämligen trafiksäkerhet, energiförbrukning och luftföroreningar, framkomlighet och tillgänglighet samt inom infrastrukturområdet. Utskottet har tidigare, senast under förra riksmötet (bet. 1989/90:TU26 s. 12--13), behandlat statens engagemang i projekt typ PROMETHEUS. Utskottet har därvid pekat på projektets trafiksäkerhetsinriktning och att det är väsentligt att man från svensk sida följer FoU som bedrivs utanför vårt land för att vi skall kunna tillgodogöra oss resultaten av vad som därvid kommer fram. Utskottet har nu samma uppfattning. Beträffade stöd till FoU om miljövänlig kollektivtrafik erinrar utskottet om det omfattande arbete som bedrivs på området av TFB. Enligt vad utskottet erfarit pågår vidare diskussioner om att starta likartade projekt för järnvägstrafik med deltagande bl.a. av SJ och banverket. Sålunda har EGs Transportdirektorat inbjudit bl.a. Sverige till diskussioner om deltagande i ett nytt planerat forskningsprogram (EURET). Budgetunderlaget är av naturliga skäl ännu begränsat. En bedömning som redovisas i regeringens proposition om näringspolitik för tillväxt (prop. 1990/91:87) är att på sikt omfattningen kan bli av samma storleksordning som de tidigare nämnda projekten på vägsidan. Med hänvisning till vad som nu har anförts avstyrks motionsyrkandet.
I fyra motioner yrkas på ökade insatser för att främja utvecklingen av ett spårbilssystem.
Enligt motion T269 (c) framhålls att staten måste satsa kraftfullt på att stödja forskning och utveckling av modern miljövänlig teknik för Stockholmsregionens trafikförsörjning. Ett system med spårtaxi bedöms av motionärerna bl.a. kunna kraftigt reducera driftkostnaderna i jämförelse med konventionell kollektivtrafik. I motion T429 (m) anges att ett spårbilssystem på ett avgörande sätt i framtiden kan påverka uppbyggnaden av infrastrukturen i våra större städer. Om pågående förstudie kring projektet uppvisar ett positivt resultat bör enligt motionären staten tillsammans med någon kommun och med näringslivet medverka till en praktisk utprovning av systemet. I motion T433 (v) begärs att från infrastrukturfonden anvisas ett bidrag på minst hälften av byggkostnaden för den första etappens utbyggnad av ett spårbilssystem i en medelstor stad. Slutligen i motion T918 (mp) yrkas att riksdagen uttalar sitt stöd för systemet och att staten aktivt går in med ett riskkapital för att en prototyp och provbana skall kunna tas fram.
Enligt vad utskottet erfarit pågår bl.a. inom TFBs ram förstudier kring spårbilssystemet. I en studie söker man klarlägga de ekonomiska, tekniska och samhälleliga förutsättningarna för ett spårbilssystem. Ett projekt genomförs vidare i Gävle där en simulering görs av hur ett spårbilssystem kan komma att verka vad gäller hastighet, kapacitet, driftsäkerhet, ekonomi m.m. Styrelsen för teknisk utveckling (STU) är vidare engagerad i ett projekt som innefattar utformningen av ett spårtaxisystem i en specifik tätort. Utskottet anser i likhet med vad som anförts i motionerna att det är väsentligt att nya typer av trafiklösningar utvecklas. Spårbilssystem har också flera fördelar ur miljösynpunkt som gör en fortsatt uppföljning och utprovning angelägen. Utskottet förutsätter därför att en fortsatt utveckling av nya trafiklösningar, typ spårbilssystem, kan komma att prövas inom ramen för de insatser som avsätts för teknikutveckling på transportområdet. Med hänvisning till det anförda anser utskottet att syftet med motionsyrkandena delvis blir tillgodosedda. Motionerna kan därför i denna del lämnas utan vidare åtgärd från riksdagens sida.
3. Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande anslaget till Statens väg- och trafikinstitut att riksdagen till Statens väg- och trafikinstitut för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.,
2. beträffande anslaget till Bidrag till statens väg- och trafikinstitut att riksdagen till Bidrag till statens väg- och trafikinstitut för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 52289000 kr.,
3. beträffande anslaget till Statens väg- och trafikinstitut: Återanskaffning av viss basutrustning att riksdagen till Statens väg- och trafikinstitut: Återanskaffning av viss basutrustning för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 5000000 kr.,
4. beträffande järnvägsforskningens lokalisering att riksdagen avslår motion 1990/91:T912,
5. beträffande anslaget till Transportforskningsberedningen m.m. att riksdagen a) till Transportforskningsberedningen för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 43361000 kr., b) medger att regeringen bemyndigar transportforskningsberedningen att besluta om statligt stöd till forskning, utveckling och demonstrationsprojekt under budgetåren 1992/93 och 1993/94 inom en ram av 36000000 kr. resp. 25000000 kr., 6. beträffande statligt stöd till forskning och utveckling typ PROMETHEUS att riksdagen avslår motion 1990/91:T249 yrkande 8, res. 1 (v)
7. beträffande utvecklingen av ett spårbilssystem att riksdagen lämnar motionerna 1990/91:T269 yrkande 3, 1990/91:T429, 1990/91:T433 och 1990/91:T918 utan vidare åtgärd. res. 2 (c, mp) res. 3 (v)
Stockholm den 7 mars 1991
På trafikutskottets vägnar
Birger Rosqvist
Närvarande: Birger Rosqvist (s), Ove Karlsson (s), Olle Östrand (s), Elving Andersson (c), Sven-Gösta Signell (s), Görel Bohlin (m), Margit Sandéhn (s), Sten-Ove Sundström (s), Sten Andersson i Malmö (m), Hugo Bergdahl (fp), Rune Thorén (c), Viola Claesson (v), Roy Ottosson (mp), Jarl Lander (s), Yngve Wernersson (s), Tom Heyman (m) och Anders Castberger (fp).
Reservationer
1. Statligt stöd till forskning och utveckling typ PROMETHEUS (mom.6)
Viola Claesson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med "Utskottet har" och slutar med "avstyrks motionsyrkandet" bort ha följande lydelse: Utskottet anser att det finns en rad frågetecken runt det statliga engagemanget i de nämnda europeiska FoU-projekten. Det gäller såväl målsättningarna för arbetet och projektens finansiering som möjligheterna för Sverige att reellt påverka arbetet. Som framhålls i motionen T249 (v) har under årtionden många sett bilen som en frihetssymbol. Men när antalet bilar ökat till en viss mängd hotar den i stället friheten. Med statliga medel forskar och utvecklar bil- och elektronikindustrin projekt, där autopiloter skall kunna ta över bilförarens ansvar. Biltrafiken skall förtätas genom bilkonvojer, där den mänskliga faktorn utgör ett alltför osäkert inslag. Utskottet delar mot denna bakgrund bedömningen i motionen att allt statligt engagemang i PROMETHEUS och DRIVE bör avbrytas samt att alla statliga medel till dessa projekt skall dras in och i stället satsas på FoU som gynnar kollektivtrafiksystem. Vad utskottet sålunda anfört om statligt stöd till forskning och utveckling typ PROMETHEUS bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande statligt stöd till forskning och utveckling typ PROMETHEUS att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T249 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Utvecklingen av ett spårbilssystem (mom. 7)
Elving Andersson (c), Rune Thorén (c) och Roy Ottosson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "Utskottet anser" och slutar med "riksdagens sida" bort ha följande lydelse: Utskottet anser att det behövs rejält nya satsningar på trafiksystem som kan göra kollektivtrafiken både mer effektiv mer och attraktiv. Ett nytt trafiksystem baserat på spårbilar utgör därför en mycket lovande teknisk utveckling som bör främjas. Spårbilssystem har också klara fördelar från miljö- och trafikpolitisk synpunkt. Genom trafiksystemets smidiga anpassning till samhällsmiljön kan även handikappade och rörelsehindrade resenärer ges en betydligt bättre standard än med konventionella trafiksystem. Utbyggnaden av ett spårbilssystem skulle vidare kunna få en stor betydelse för svenskt näringsliv med många nya sysselsättningstillfällen samtidigt som anläggning av en referensanläggning skulle kunna ge goda möjligheter på exportmarknaden. Ett nytt transportsystem av detta radikalt nya slag kräver, som framhålls i motion T918 (mp), en kombination av samhälls- och företagsengagemang och ett helt nytt betraktelsesätt där trafiken sätts in i ett industripolitiskt och internationellt perspektiv. För att förverkliga den beskrivna teknikutvecklingen krävs en bred uppslutning från både industri och samhälle. Första steget bör vara att riksdagen uttalar sitt stöd för projektet och att regeringen därefter tar de nödvändiga stegen för att starta ett innovationsförlopp. Staten bör härvid aktivt gå in med ett riskkapital för att en prototyp och provbana skall kunna anläggas. Vad utskottet sålunda anfört om utvecklingen av ett spårbilssystem, vilket innebär att motion T918 (mp) tillstyrks och att syftet med motionerna T269 (c) yrkande 3, T429 (v) och T433 (m) till väsentlig del tillgodoses, bör av riksdagen ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande utvecklingen av ett spårbilssystem att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T918 och med anledning av motionerna 1990/91:T269 yrkande 3, 1990/91:T429 och 1990/91:T433 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
3. Utvecklingen av ett spårbilssystem (mom.7)
Viola Claesson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "Utskottet anser" och slutar med "riksdagens sida" bort ha följande lydelse: Utskottet anser att det behövs rejält nya satsningar på trafiksystem som kan göra kollektivtrafiken både mer effektiv och mer attraktiv. Ett nytt trafiksystem baserat på spårbilar utgör därför en mycket lovande teknisk utveckling som bör främjas. Spårbilssystem har också klara fördelar från miljö- och trafikpolitisk synpunkt. Genom trafiksystemets smidiga anpassning till samhällsmiljön kan även handikappade och rörelsehindrade resenärer ges en betydligt bättre standard än med konventionella trafiksystem. Utbyggnaden av ett spårbilssystem skulle vidare kunna få en stor betydelse för svenskt näringsliv med många nya sysselsättningstillfällen samtidigt som anläggning av en referensanläggning skulle kunna ge goda möjligheter på exportmarknaden. Utskottet delar mot denna bakgrund den uppfattning som framförs i motion T429 (v) att ett statligt utvecklingsbidrag bör lämnas till minst hälften av kostnaden för byggandet av en första etapp av ett spårbilssystem. Utbyggnaden bör ske i en medelstor stad som är i behov av nya trafiklösningar och regionalpolitiska satsningar. Utskottet anser vidare att den förordade satsningen bör finansieras från infrastrukturfonden. Vad utskottet sålunda anfört om utvecklingen av ett spårbilssystem, vilket innebär att motion T429 (v) tillstyrks och att syftet med motionerna T269 (c) yrkande 3, T433 (m) och T918 (mp) till väsentlig del tillgodoses, bör av riksdagen ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande utvecklingen av ett spårbilssystem att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T429 och med anledning av motionerna 1990/91:T269 yrkande 3, 1990/91:T433 och 1990/91:T918 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Särskilt yttrande
Anslaget till Transportforskningsberedningen (mom.5)
Roy Ottosson (mp) anför:
Miljöpartiet de gröna anser att ytterligare 100 milj.kr. per år bör satsas på forskning och utveckling av miljöanpassad kollektivtrafik m.m. Även fullskaliga utvecklingsprojekt, som t.ex. försök med prototyp av spårbilssystem, bör kunna ingå. Anslaget bör utgå varje år under en treårsperiod, dvs. totalt med 300 milj.kr. för perioden 1991/92--1994/95. Förslaget lades fram till riksdagen i samband med det forskningspolitiska beslutet våren 1990, men avslogs sedermera av riksdagen. Förslaget upprepas i årets partimotioner om vägtrafiken (T207) samt den om trafikpolitiken med anledning av regeringens tillväxtproposition. Vi återkommer således till det vid ett senare tilfälle.