Trädgårdsnäring m.m.
Betänkande 1994/95:JoU18
Jordbruksutskottets betänkande
1994/95:JOU18
Trädgårdsnäring m.m.
Innehåll
1994/95 JoU18
Sammanfattning
I detta betänkande behandlar utskottet 16 motionsyrkanden rörande fäbodbruk och trädgårdsnäring m.m. från den allmänna motionstiden 1995. Samtliga motioner avstyrks.
Till betänkandet har fogats sex reservationer.
Motionerna
1994/95:Jo237 av Ragnhild Pohanka och Gudrun Lindvall (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fäbodbruket och dess roll i ett levande kulturlandskap,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur fäbodbruket skall kunna utvecklas,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vad en ökning av antalet fäbodar betyder ur sårbarhets- och beredskapssynpunkt,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en snabb handläggning av frågan då antalet fäbodar minskar katastrofalt för varje år,
5. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av förvärvstillståndshandläggningen rörande försäljning av fäbodar och jordbruksfastigheter,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att fäbodarnas betydelse bör uppmärksammas vad gäller gamla lantraser,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om undantag för fäbod- och småbrukare angående husbehovsslakt,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om slaktvikten för att få EU-stöd,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen angivits när det gäller behovet av annan syn på arealstödet vid betning,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen framhållits om fäbodbrukares undantag från mjölkkvoterna.
1994/95:Jo239 av Gunnar Goude och Gudrun Lindvall (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om EU:s investeringsbidrag till svensk äppelodling,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en differentiering av arbetsgivaravgiften.
1994/95:Jo251 av Maggi Mikaelsson m.fl. (v) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om investeringsstöd till grönsaksproduktion och djurhållning.
1994/95:Jo253 av Christin Nilsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av fosfor- och kvävebalans i växtodling.
1994/95:Jo256 av Bengt Harding Olson m.fl. (fp, m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om korrigering av regelsystemet för omställningsarealen.
1994/95:Jo267 av Björn Ericson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bra trädgårdsväxter till konsumenterna.
Utskottet
Fäbodar
Motionen
I motion Jo237 (mp) yrkandena 1 och 2 framhålls fäbodbrukets betydelse för ett levande kulturlandskap och efterfrågas förslag från regeringen om hur fäbodbruket skall kunna utvecklas. Enligt samma motion, yrkande 3, kan fäbodarna betyda mycket från beredskaps- och sårbarhetssynpunkt med bibehållande av gamla kunskaper. Enligt yrkande 4 minskar antalet fäbodar med en skrämmande hastighet och en snabb handläggning av frågan är därför nödvändig. Enligt yrkande 5 utgör handläggningen av förvärvstillstånd ett stort hinder för yngre brukare att förvärva jordbruksfastigheter. En översyn av förvärvstillståndshandläggningen rörande försäljning av fäbodar och jordbruksfastigheter är därför nödvändig. Motionärerna anför i yrkande 6 att fäbodbruket utgör sista utposten för Svensk Rödkulla, fjällkor och lantrasgetter i ursprunglig miljö. I yrkande 7 anförs att rennäringen har fått vissa undantag för slakt till husbehov, vilket även småbrukare och fäbodbrukare borde få. Lantraserna kan enligt yrkande 8 i samma motion ej komma upp i den stipulerade vikten för att få del av EU:s bidrag till ungnöt, varför villkoren för stödet måste ändras. Enligt yrkande 9 räknas areal med ris, skog, myrmark o.d. ej som betesmark enligt EU:s regler och är därmed inte heller bidragsberättigad. Det bör undersökas om medel för att kompensera för detta kan tas ur miljö- eller glesbygdsstödet. I yrkande 10 anförs att fäbodbrukare och vissa småbrukare borde undantas vid beräkning av mjölkkvoter då de inte kan komma upp i EU:s mjölkkvoter.
Utskottets överväganden
Utskottet har under tidigare riksmöte behandlat frågor om bevarande av fäbodbruket och därvid framhållit bl.a. att fäbodbruket är en väsentlig del av vårt kulturarv och att det är angeläget att denna brukningsform bevaras (1990/91:JoU27). Utskottet erinrar även om att riksdagen tidigare beslutat att miljöprogrammet inom ramen för förordning (EEG) nr 2078/92 skall bestå av tre delprogram (1994/95:JoU7, rskr. 126). Det första delprogrammet skall stödja bevarandet av vissa från natur- och kulturmiljösynpunkt särskilt värdefulla odlingslandskap. Inom ramen för detta program kan stöd lämnas för bl.a. naturbetesmarker och övriga värdefulla natur- och kulturmiljöer. Riksdagen har även beslutat att bevarandeplaner skall upprättas för våra lantraser (1993/94:JoU9, rskr. 87). En vetenskaplig kommitté för biologisk mångfald har dessutom tillsatts av regeringen (dir. 1994:51). Det är även möjligt att lämna stöd för utrotningshotade husdjursraser inom ramen för ovannämnda miljöprogram. Enligt jordförvärvslagen (SFS 1991:670) får förvärv av jordbruksfastighet vägras om fastigheten är belägen i glesbygd och behövs för att främja sysselsättning eller bosättning på orten. Tillstånd prövas av länsstyrelsen. Utskottet vill med anledning av motion Jo237 yrkande 7 erinra om att husbehovsslakt är undantagen från Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 1994:1) om slakt av tamboskap och inhägnat vilt.
Utskottet vidhåller sin tidigare redovisade uppfattning att det är angeläget att fäbodkulturen bevaras. De synpunkter som framförs i motion Jo237 bör i huvudsak kunna tillgodoses inom ramen för det nationella och EU-anknutna regelverk som kan tillämpas på fäbodbruket. Det kan tilläggas att fäbodbruket nyligen behandlats i samband med ett frågesvar i riksdagen (prot. 1994/95:85). Även jordbruksministern redovisade en positiv inställning till fäbodkulturen. Med det anförda föreslår utskottet att motion Jo237, yrkandena 1--7 samt yrkandena 9 och 10, avslås i den mån den inte kan anses tillgodosedd.
Utskottet är inte berett att föreslå någon åtgärd från riksdagens sida med anledning av de i motion Jo237 yrkande 8 framförda synpunkterna beträffande slaktvikten för att få EU-bidrag. I sammanhanget bör framhållas att utskottet nyligen uttalat som sin mening att den gemensamma jordbrukspolitiken, CAP, behöver förändras på flera viktiga punkter. Vid reformeringen av CAP bör en primär uppgift vara att successivt minska såväl antalet regleringar som budgetbelastningen. I enlighet härmed bör man från Sveriges sida visa viss återhållsamhet när det gäller att framföra nya förslag om undantag från det gemensamma regelverket.
Trädgårdsnäring m.m.
Motionerna
Enligt motion Jo239 (mp) yrkande 1 bör svenska äppelodlare få del av EU:s investeringsstöd. Staten bör satsa 10 miljoner kronor för detta ändamål. I yrkande 2 föreslås att möjligheterna till en differentiering av arbetsgivaravgifterna för fast och tillfälligt anställd personal utreds. I motion Jo251 (v) yrkande 3 föreslås att det skapas en möjlighet för stöd till investeringar i lagerbyggnader och maskiner inom den ekologiska grönsaksproduktionen samt till utveckling av nya djurhållningssystem. I motion Jo267 (s) anförs att regeringen bör ge Statens jordbruksverk i uppdrag att i samarbete med Konsumentverket utreda hur konsumenternas möjligheter kan stärkas att välja ett lämpligt växtmaterial inom ramen för ett förväntat ökat utbud av växter med för svenska förhållanden skiftande kvalitet.
Enligt motion Jo253 (s) bör växtförädlingen snarast påbörja program för att finna odlingssätt där balans uppnås mellan fosfor- och kvävegivan och totaluttaget i skörden. Enligt motion Jo256 (fp, m) bör regelsystemet för omställningsstöd korrigeras så att de som överlåter mark ej behöver återbetala omställningsstöd avseende tid då spannmålsproduktion ej skett.
Utskottets överväganden
Utskottet har under innevarande riksmöte tillstyrkt att Sverige inom ramen för EG:s horisontella strukturstöd inför stödformerna startstöd till yngre jordbrukare samt stöd till bearbetning och avsättning av jord- och skogsbruksprodukter (1994/95:JoU13). Dessa stödformer är även tillämpliga på trädgårdsnäringen. Utskottet är inte berett att ta initiativ till några ytterligare stödåtgärder. Därmed avstyrks motionerna Jo239 yrkande 1 och Jo251 yrkande 3.
Motion Jo239 yrkande 2 tar upp arbetskraftskostnaderna i trädgårdsnäringen och dessas betydelse i konkurrenshänseende. Utskottet behandlade denna fråga under föregående riksmöte och uttalade då att arbetskraftskostnaderna i trädgårdsnäringen bör ägnas fortsatt uppmärksamhet (1993/94:JoU22). Regeringen borde härvid särskilt beakta vad dessa kostnader innebär för de svenska trädgårdsföretagens konkurrenskraft på en internationell marknad. Motionen avstyrks i den mån den ej tillgodosetts genom vad som anförts.
Utskottet är inte berett att föreslå något uttalande från riksdagens sida med anledning av vad som i motion Jo267 anförs om bra trädgårdsväxter till konsumenterna. Det finns för närvarande inga gemensamma regler om certifiering av köksväxtplantor inom EU, men ett arbete pågår för att införa sådana. I dagsläget kan företagen välja om de vill certifiera sina växter eller följa EU:s minimiregler om plantkvalitet. Enligt uppgift pågår diskussioner mellan Statens jordbruksverk och Trädgårdsnäringens riksförbund om produktion av lättillgänglig information till konsumenterna i frågan. Utskottet föreslår med det anförda att motionen avslås. Det kan tilläggas att utskottet nyligen behandlat frågor om bevarande av de traditionella sorterna av köksväxter m.m. (1994/95:JoU15). Därvid har utskottet uttalat sig positivt om värdet av ett variationsrikt sortmaterial och hänvisat bl.a. till en svensk landsstudie som skall utreda dessa och närliggande frågor (dir. 1994:77).
Enligt de av riksdagen antagna miljömålen skall kväveläckaget från jordbruket halveras till år 1995, ammoniakutsläppen minskas med 25 % till år 1995 och den totala förbrukningen av handelsgödselkväve minskas med 20 % fram till sekelskiftet. Med anledning av detta har miljöavgifterna på handelsgödsel nyligen höjts (1994/95:JoU7, rskr. 126). Utskottet föreslår därmed att motion Jo253 avslås.
Enligt motion Jo256 bör regelsystemet för omställningsarealen ändras så att de som överlåter mark utan förbehåll om fortsatt omställning ej behöver återbetala omställningsstöd avseende tid då spannmålsproduktion ej skett på marken. Utskottet erinrar om gällande bestämmelser för omställningsstöd som återfinns i förordningen (1991:1177) om inkomst-, omställnings- och anläggningsstöd till jordbrukare m.m. Enligt denna förordning skall stödbelopp återbetalas vid överlåtelse av mark om inte den nye brukaren övertar omställningen. Om det kan anses oskäligt att återkräva hela beloppet får detta sättas ned. För närvarande pågår en rättslig prövning av det ärende som nämns i motionen. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionen.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande utveckling av fäbodbruket
att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo237 yrkandena 1--7, 9 och 10,
res. 1 (mp)
2. beträffande slaktvikt för EU-stöd
att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo237 yrkande 8,
res. 2 (v, mp)
3. beträffande investeringsstöd till trädgårdsodling m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo239 yrkande 1 och 1994/95:Jo251 yrkande 3,
res. 3 (v, mp)
4. beträffande arbetsgivaravgifter för tillfälligt anställda
att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo239 yrkande 2,
res. 4 (mp)
5. beträffande bra trädgårdsväxter till konsumenterna
att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo267,
res. 5 (mp)
6. beträffande behovet av fosfor- och kvävebalans i växtodlingen
att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo253,
7. beträffande regelsystemet för omställningsareal
att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo256.
res. 6 (m, fp)
Stockholm den 20 april 1995
På jordbruksutskottets vägnar
Sinikka Bohlin
I beslutet har deltagit: Sinikka Bohlin (s), Göte Jonsson (m), Kaj Larsson (s), Leif Marklund (s), Ingvar Eriksson (m), Ingemar Josefsson (s), Carl G Nilsson (m), Eva Eriksson (fp), Ann-Kristine Johansson (s), Maggi Mikaelsson (v), Åsa Stenberg (s), Eva Björne (m), Gudrun Lindvall (mp), Lennart Brunander (c), Michael Hagberg (s), Siw Wittgren-Ahl (s) och Marie Wilén (c).
Reservationer
1. Utveckling av fäbodbruket (mom. 1)
Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 3 som börjar med "Utskottet har" och slutar med "anses tillgodosedd" bort ha följande lydelse:
Glansperioden för fäbodarna inföll kring sekelskiftet då det fanns ca 20 000 levande fäbodar i Sverige. I dag finns färre än 150 kvar och antalet sjunker med en skrämmande hastighet. Några av våra gamla rötter håller på att förintas och en kultur håller på att dö ut. De levande fäbodar som i dag finns kvar håller Sveriges äldsta tradition levande. Men fäbodbruket är mer än kultur, det är ett sätt att leva och dessutom en form av ekologiskt anpassat jordbruk. Med utveckling mot ett biologiskt jordbruk, utan kemikalier och konstgödning, kan fäbodarna bli en såväl lönsam som praktisk nisch. Medan djuren betar på fäboden kan marken på gården användas till att odla det foder som djuren behöver under vintersäsongen. Enligt utskottets mening bör stöd till fäbodverksamhet vara en naturlig del av Landsbygd 90-projektet. Blir det för få djurhållare kvar, upphör snart förutsättningarna för de kvarvarande.
Handläggningen av förvärvstillstånd har gjort att det i princip är den som betalar bäst som får köpa jordbruksfastigheter. Detta utgör ett stort hinder för kommande yngre brukare att förvärva jordbruksfastigheter, och utskottet anser därför att en översyn av handläggningen av förvärvsärenden måste genomföras. Fäbodbruket utgör sista utposten för Svensk Rödkulla, fjällkor och lantrasgetter i ursprunglig miljö. Deras fria bete hjälper även till att bevara de sista resterna av en urgammal svensk flora och fauna liksom lokala traditioner. Försvinner detta är det sedan borta för all framtid i vårt land. Enligt utskottets mening hjälper lokalt stöd till fäbodbruket föga, när det nu alltmer drabbas av riksdagsbeslut och EU:s regler.
Enligt utskottets mening kan fäbodarna betyda mycket från beredskaps- och sårbarhetssynpunkt med bibehållande av gamla kunskaper. De spridda brukningsenheterna ger också gott underlag att växa vid behov av ökad produktion av kött- och mjölkprodukter med resursbesparande ekologiskt riktig djurhållning.
De små jordbruken och fäbodarna slås ut bl.a. av hur jordbruksstöden i Sverige varit konstruerade, och EU:s stöd innebär för många nådastöten. Man får inte längre transportera slaktade djur till kontrollslakterier. Rennäringen har fått undantag för slakt till husbehov, vilket enligt utskottets mening även småbrukare och fäbodbrukare borde få.
Fäbodbrukarna har inte ekonomiskt underlag för en maskinpark och köper oftast vinterfoder och låter djuren gå ute så länge som möjligt med mindre avkastning som följd. Man får inte räkna arealer med ris, skog och myrmark e.d. som betesmark, vilket innebär att marken inte är bidragsberättigad enligt EU:s regler. Enligt utskottets mening bör det undersökas om pengar kan tas ur miljöstödet eller glesbygdsstödet för att kompensera för detta. Utskottet anser vidare att då fäbodbrukare och vissa småbrukare inte kan komma upp i EU:s mjölkkvoter bör de undantas vid beräkning av mjölkkvoter. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo237 yrkandena 1--7 samt 9 och 10 bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande utveckling av fäbodbruket
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo237 yrkandena 1--7, 9 och 10 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Slaktvikt för EU-stöd (mom. 2)
Maggi Mikaelsson (v) och Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 3 som börjar med "Utskottet är" och slutar med "gemensamma regelverket" bort ha följande lydelse:
För att få EU-stöd behövs två tjurar per år med en slaktvikt på minst 200 kg. Den vikten kommer inte lantraserna upp i under den stipulerade tiden, då de vid slakten skall vara antingen 10 eller 22 månader (ungdjur). Om den åldern skall behållas måste slaktvikten reduceras för djur av lantras. Enligt utskottets mening bör regeringen verka för en sådan förändring av EU:s regelverk. Riksdagen bör med anledning av motion Jo237 yrkande 8 ge regeringen till känna vad som här anförts.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande slaktvikt för EU-stöd
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo237 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Investeringsstöd till trädgårdsodling m.m. (mom. 3)
Maggi Mikaelsson (v) och Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med "Utskottet har" och slutar med "yrkande 3" bort ha följande lydelse:
I och med Sveriges inträde i EU kan äppelodlare som röjer sina odlingar få upp till 55 000 kr per hektar röjd mark i bidrag. Bidraget begränsas till friska, produktiva odlingar där trädens ålder inte överstiger 20 år. Andra villkor är att ingen nyplantering av äpplen sker på den röjda marken och att bidragstagaren förbinder sig att inte odla äpplen inom de kommande 15 åren. Risken är stor att röjningsbidraget kan få mer långtgående konsekvenser i Sverige än på andra håll i Europa och att även odlare av produktiva, potentiellt lönsamma, svenska odlingar kommer att anamma EU:s röjningspropåer. Detta sammanhänger med att svenska äppelodlare, trots medlemskapet i EU, för närvarande inte kan konkurrera på samma ekonomiska villkor som andra europeiska odlare. Så är t.ex. villkoret för att svenska odlare skall få del av EU:s investeringsbidrag att svenska staten också bidrar, vilket regeringen hitills sagt nej till. För miljöns och för konsumenternas skull är det enligt utskottets uppfattning viktigt att den kommersiella fruktodlingen i Sverige inte minskar. Mot denna bakgrund instämmer utskottet i motion Jo239 yrkande 1 att svensk äppelodling bör få del av EU:s investeringsstöd och att svenska staten satsar 10 miljoner kronor för att svenska äppelodlare skall få samma villkor som andra europeiska odlare i detta avseende.
Grönsaksodlingens ekonomi skiljer sig radikalt från den övriga jordbruksproduktionens eftersom den är både arbets- och kapitalintensiv. Produktionsvärden på flera hundra tusen kronor per hektar är fullt normala i grönsaksodlingen. Lönsamhetsskillnaden vid övergång till ekologisk drift kan följaktligen röra sig om åtskilliga tiotusentals kronor per hektar, även om skillnaden är måttlig räknat i procent. De arealersättningar som är aktuella inom miljöprogrammet kan därför aldrig kompensera mer än en bråkdel av lönsamhetsskillnaden i den ekologiska grönsaksodlingen. För att uppnå motsvarande ekonomiska stimulans till omläggning krävs också kompletterande insatser av annat slag. Utskottet föreslår därför med anledning av motion Jo251 yrkande 3 att det öppnas en möjlighet för stöd till investeringar i lagerbyggnader och maskiner inom den ekologiska grönsaksproduktionen. En annan grupp ekologiska producenter som har särskilt stora kostnader är de som är engagerade i utvecklingen av nya djurhållningssystem, särskilt inom svin- och hönsproduktionen. Även dessa bör enligt utskottets mening ha möjlighet att söka investeringsstöd, i första hand för byggnader.
Riksdagen bör med hänvisning till det anförda, med anledning av motionerna Jo239 yrkande 1 och Jo251 yrkande 3 som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande investeringsstöd till trädgårdsodling m.m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Jo239 yrkande 1 och 1994/95:Jo251 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Arbetsgivaravgifter för tillfälligt anställda (mom. 4)
Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med "Motion Jo239" och slutar med "som anförts" bort ha följande lydelse:
Svenska äppelodlare kan, trots medlemskapet i EU, inte konkurrera på samma villkor som andra europeiska odlare. Orsaken är bl.a. arbetsgivaravgiften som i Sverige är densamma oavsett om det rör sig om fast eller tillfällig anställning. I t.ex. Tyskland är uttaget av arbetsgivaravgift endast några få procent på nettolönen för tillfällig arbetskraft. Utskottet föreslår därför, med anledning av motion Jo239 yrkande 2, att möjligheterna till en differentiering av arbetsgivaravgifter för fast och tillfälligt anställd personal utreds. Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande arbetsgivaravgifter för tillfälligt anställda
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo239 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Bra trädgårdsväxter till konsumenterna (mom. 5)
Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med "Utskottet är" och på s. 5 slutar med "(dir. 1994:77)" bort ha följande lydelse:
Genom Sveriges inträde i EU har förutsättningarna för handel med trädgårdsväxter förändrats. I några avseenden har kvalitetskraven höjts, medan de i andra avseenden har sänkts eller helt tagits bort. Certifiering av plantor av jordgubbar, hallon, svarta vinbär och fruktträd är t.ex. inte längre obligatorisk. Gränserna har öppnats för en fri handel inom unionen med de växter som uppfyller EU:s minimikrav. För några av medlemsländerna, bl.a. Storbritannien, finns enligt uppgift undantag från EU:s krav beträffande försäljning av bl.a. köksväxtfröer. Sverige borde arbeta för ett liknande undantag.
Utskottet anser att det i framtiden kommer att finnas ett större behov än tidigare av kvalitetsinriktad information till konsumenterna gällande växter för olika former av trädgårdsodling. Speciellt angeläget är detta för fritidsodlingens räkning, eftersom man bland fritidsodlarna har mindre kompetens att göra kloka köp än vad yrkesmässiga odlare har. Regeringen bör därför ge Statens jordbruksverk i uppdrag att i samarbete med Konsumentverket utreda hur konsumenternas möjligheter att välja ett bra växtmaterial kan stärkas. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo267 bör riksdagen ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande bra trädgårdsväxter till konsumenterna
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo267 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Regelsystemet för omställningsarealen (mom. 7)
Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson (m), Carl G Nilsson (m), Eva Eriksson (fp) och Eva Björne (m) anser:
dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med "Enligt motion" och slutar med "utskottet motionen" bort ha följande lydelse:
Det jordbrukspolitiska beslutet som riksdagen fattade i juni 1990 syftade till att under en femårig övergångsperiod -- med vissa statliga åtaganden -- avreglera och marknadsanpassa svenskt jordbruk. För att minska överproduktionen av spannmål erbjöds lantbrukare att mot ersättning ta åkerareal ur spannmålsproduktion under en femårsperiod. På grund av ansökan till och senare medlemskapet i EU kunde 1990 års jordbrukspolitiska beslut inte fullföljas. Efter rekommendation från den s.k. omställningskommissionen höjdes bl.a. arealersättningen till spannmålsodlarna och förlängdes systemet med garanterade inlösenpriser.
Först när EU-medlemskapet nu är ett faktum har regler lagts fast när det gäller omställningsarealen. En brukare kan år 1995 ta arealen ur omställning, han får då EU:s arealersättning men samtidigt får han betala tillbaka 40 % av den omställningersättning som uppburits. Om han väntar med övergången till år 1996 får han betala tillbaka 20 %. Detta är en praktisk anpassning av omställningsbestämmelserna med anledning av EU-medlemskapet.
Enligt utskottets uppfattning borde dock företas ytterligare en anpassning av reglerna för en mindre grupp lantbrukare, uppskattningsvis ca 10--20, som råkat illa ut. De åsyftade lantbrukarna har av olika anledningar varit nödsakade att upphöra med jordbruksdrift och har inte lyckats träffa uppgörelse med efterträdare om att överta omställningen. Staten har då återkrävt hela omställningsbeloppet, trots att odling inte förekommit under ett visst antal år. Utskottet anser att det är orimligt att de som försökt men inte lyckats överlåta brukandet med förbehåll om omställningen får betala även för den tid då spannmålsproduktion inte förekommit. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo256 bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande regelsystemet för omställningsarealen
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo256 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.