Teletaxorna samt bidrag till VHVJ-järnvägen
Betänkande 1991/92:TU23
Trafikutskottets betänkande
1991/92:TU23
Teletaxorna samt bidrag till VHVJ-järnvägen
Innehåll
1991/92
TU23
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet två förslag i kompletteringspropositionen som berör kommunikationsdepartementet samt tre motioner. Utskottet tillstyrker regeringens förslag om ett engångsbidrag på 3,7 milj.kr. till Växjö-Hultsfred-Västervik Järnvägsaktiebolag. Därmed tillgodoses en v-motion i samma fråga, som väcktes under den allmänna motionstiden i januari i år. Utskottet motsätter sig regeringens förslag att besluten om teletaxorna fullt ut skall delegeras till televerket fr.o.m. den 1 juli 1992. Enligt utskottets mening bör denna tidpunkt fastställas i samband med riksdagens ställningstagande till de förslag om principer för taxesättning och pristak som regeringen skall förelägga riksdagen. Utskottet har ingen erinran mot den av regeringen förordade höjningen av hushållens abonnemangsavgift med 30 kr. (exkl. moms) per kvartal fr.o.m. den 1 juli 1992. Till betänkandet är fogat en reservation och två särskilda yttranden.
Propositionen
SJÄTTE HUVUDTITELN
D. Järnvägar
Regeringen har i proposition 1991/92:150 i bilaga I:4 (kommunikationsdepartementet) under denna rubrik (s. 1--2) föreslagit riksdagen att till Bidrag till Växjö-Hultsfred-Västervik Järnvägsaktiebolag för budgetåret 1992/93 anvisa ett anslag på 3 700 000 kr.
J. Telekommunikationer
Regeringen har i bilaga I:4 (kommunikationsdepartementet) under denna rubrik (s. 2--4) föreslagit riksdagen att godkänna vad i propositionen anförts om teletaxorna.
Motionerna
Motion väckt med anledning av propositionen
1991/92:T23 av Sven-Gösta Signell m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om teletaxorna.
Motioner framlagda under den allmänna motionstiden i januari 1992
1991/92:T523 av Bengt Hurtig (v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bidrag till Växjö-Hultsfred-Västervik Järnvägsaktiebolag.
1991/92:T820 av Kjell Ericsson m.fl. (c, m, fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att beslutet om televerkets taxor bör omprövas i enlighet med vad som anförts i motionen.
Utskottet
1 Bidrag till Växjö-Hultsfred-Västervik Järnvägsaktiebolag (VHVJ)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att VHVJ får ett engångsbidrag på 3,7 milj.kr. för sin verksamhet på den smalspåriga järnvägen Växjö-Hultsfred-Västervik. VHVJ bedriver för närvarande viss turisttrafik och skoltågstrafik på banan och har planer på att utöka verksamheten till att även omfatta viss godstrafik. Det får -- som framhålls i propositionen -- ankomma på regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att besluta om villkoren för bidraget med utgångspunkt i att en långsiktig överlevnad för bolagets verksamhet så långt möjligt skall säkerställas. Regeringens förslag och utskottets ställningstagande till detsamma innebär att motion T523 (v), som väcktes under den allmänna motionstiden i januari i år, tillgodoses. Motionen bör sålunda kunna lämnas utan vidare åtgärd från riksdagens sida.
2 Teletaxorna
2.1 Bakgrund
Riksdagen ställde sig år 1987 bakom ett regeringsbeslut året dessförinnan om en långsiktigt ökad kostnadsanpassning av televerkets taxor (prop. 1986/87:100 bil. 8, bet. TU17, rskr. 212). I riksdagens beslut framhölls att priserna för utlandssamtal och för rikssamtal i genomsnitt var dubbelt så höga som televerkets kostnader för dem. För storföretagen, som stod för huvuddelen av televerkets intäkter från telefonnätet, var det intressant -- och möjligt -- att leda sin trafik vid sidan av det allmänna telenätet. En sådan utveckling skulle kunna få starkt negativa konsekvenser för televerkets ekonomi, vilka till sist skulle drabba hushållen. Det var därför enligt riksdagsbeslutet motiverat att i god tid och under kontrollerade former genomföra en omläggning av taxorna. Våren 1991 beslutade riksdagen om införande av ett pristak för telefoni som innebar att telefontaxorna skulle få öka med högst 70% av förändringen av nettoprisindex (prop. 1990/91:87, bet. TU28, rskr. 369). Pristaket kombinerades med ett krav på att televerkets totalproduktivitet skulle öka med 3% per år. Med det sålunda fastlagda prismålet och mot bakgrund av riksdagsbeslutet år 1987 om en omstrukturering av taxorna bedömdes taxebesluten kunna fullt ut delegeras till televerket. Det nya prismålet skulle gälla med början år 1992 och med år 1991 som basår. Med stöd av detta riksdagsbeslut förberedde televerket en taxeomläggning som skulle genomföras den 1 januari 1992, då också det för omläggningen erforderliga författningsstödet skulle träda i kraft genom en ändring i teleförordningen (1985:765). Ändringen innebar i huvudsak att regeringens rätt att besluta om hushållens abonnemangsavgift, om samtalsmarkeringsavgiften samt om markeringsintervallens längd för lokalsamtal delegerades till televerket. I december år 1991 beslutade riksdagen, med bifall till ett yrkande i en s-motion, att ompröva det sistnämnda riksdagsbeslutet och att pristaket för telefontaxorna borde omformuleras (bet. 1991/92:FiU10, rskr. 108). Taket borde, framhölls i det nya beslutet, knytas till den del av verksamheten där verket saknar konkurrens, dvs. till hushållens telefonkostnader. Ett tak på 25% eller 50% av övriga prisers ökningstakt borde övervägas. I avvaktan på en sådan förnyad prövning borde ikraftträdandet av de tidigare beslutade ändringarna skjutas upp ett halvt år, dvs. delegeringen av taxebesluten skulle senareläggas till den 1 juli 1992.
2.2 Regeringens överväganden och förslag
I den proposition som utskottet nu har att behandla framhålls att riksdagens beslut i december 1991 medförde att televerkets planerade taxeomläggning per den 1 januari 1992 inte kunde genomföras. Vidare framhålls att verket inte fick höja abonnemangsavgiften för hushållen under år 1991, något som verket hade föreslagit året dessförinnan. Verket har emellertid genomfört taxehöjningar på de områden som inte kräver regeringsbeslut. Den uteblivna taxehöjningen per den 1 januari 1992 medför enligt verkets beräkningar ett intäktsbortfall på 600 milj.kr. Av propositionen framgår vidare att televerket har kommit in till regeringen med en analys av alternativa pristak för telefoni enligt riksdagens beslut. Verket konstaterar att det beslutade pristaket på 70% av förändringen av nettoprisindex för telefoni innebär att totalproduktiviteten måste öka med 3% per år för att lönsamhetskraven skall klaras. Ett lägre pristak skulle i konsekvens med detta leda till än högre krav på produktiviteten. Verket bedömer att en ytterligare produktivitetsökning inte är realistisk. Föredragande departementschefen erinrar om att regeringen i årets budgetproposition föreslagit att televerket skall ombildas till aktiebolag den 1 januari 1993 och att regeringen avser återkomma till riksdagen dessförinnan med en samlad redovisning av åtgärder och förslag inför bolagiseringen. Inom kommunikationsdepartementet pågår för närvarande en genomlysning av televerkets kostnadsstruktur och principer för taxesättning. I detta arbete kommer naturligen frågor om ett pristak för i första hand hushållstelefonin att behandlas. I avvaktan på arbetets slutförande bör någon genomgripande omstrukturering av televerkets taxor inte genomföras under år 1992. Det är dock angeläget -- betonar departementschefen -- att utbyggnaden av telenätet inte försenas, inte minst med hänsyn till rådande sysselsättningsläge. Televerket bör därför i avvaktan på senare regeringsförslag kunna genomföra en höjning av hushållens abonnemangsavgift med 30 kr. (exkl. moms) per kvartal den 1 juli 1992 i enlighet med vad verket självt förordat. Genom en sådan höjning -- som departementschefen för egen del finner rimlig -- inkl. övriga förändringar som televerket självt kan besluta om, kommer den genomsnittliga prisnivån för telefoni att höjas med ca 2,3% under år 1992. Prisnivån för hushållstelefoni kommer att höjas med ca 3,6%. Med denna utgångspunkt bör den uppskjutna förändringen i teleförordningen enligt regeringen kunna träda i kraft som avsett den 1 juli 1992.
2.3 Motionerna
I motion T23 (s) framhålls att regeringen ännu inte redovisat några av de av riksdagen begärda underlagen för beslut om den framtida taxepolitiken. Rätten att besluta om teletaxorna bör enligt motionärerna överföras till televerket först efter det att principerna för taxesättning och pristak fastställts av riksdagen. Delegeringen av taxebesluten bör sålunda inte genomföras per den 1 juli 1992. Vad gäller den höjning av kvartalsavgiften som televerket förordar finner motionärerna det orimligt att begära ett ställningstagande av riksdagen utan att denna fått del av något beslutsunderlag.
Enligt motion T820 (c, m, fp), som väcktes under den allmänna motionstiden i januari i år, bör riksdagen ompröva sitt beslut i december 1991, varigenom de av televerket till årsskiftet 1991/92 planerade taxehöjningarna inte kunde genomföras.
2.4 Utskottets ställningstaganden
Vad först gäller tidpunkten för delegering av taxebesluten delar utskottet den i motion T23 (s) uttalade uppfattningen att de erforderliga ändringarna i teleförordningen inte bör träda i kraft den 1 juli 1992. Någon genomgripande omstrukturering av televerkets taxor avses ju ändå inte enligt propositionen genomföras under innevarande år. Mot bakgrund av riksdagens beslut i december 1991 och det utredningsarbete som för närvarande pågår synes det utskottet naturligt att tidpunkten för delegering av taxebesluten bestäms i samband med riksdagens ställningstagande till de förslag om principer för taxesättning och pristak som regeringen nu aviserar. Med det sagda tillstyrker utskottet motion T23 (s) i den del som nu är i fråga samt avstyrker regeringens förslag i motsvarande del och motion T820 (c, m, fp). Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Utskottet anser i likhet med regeringen att det i rådande sysselsättningsläge är angeläget att utbyggnaden och moderniseringen av telenätet inte försenas. Med hänsyn härtill samt den omständigheten att verket inte fick genomföra sitt förslag om en höjning av abonnemangsavgiften för hushållen under år 1991 delar utskottet departementschefens uppfattning att en sådan höjning nu bör genomföras. Beloppet i fråga, 30 kr. per kvartal exkl. mervärdesskatt, synes även utskottet rimligt. Utskottet delar sålunda inte den i motion T23 (s) uttalade uppfattningen att riksdagen inte kan ta ställning i frågan på grund av bristfälligt beslutsunderlag och avstyrker därför motionen i den delen. Regeringens förslag i motsvarande del tillstyrks.
Vidare tillstyrker utskottet att riksdagen godkänner vad i propositionen i övrigt, i ovan ej behandlade delar, anförts om teletaxorna.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande bidrag till VHVJ att riksdagen dels med bifall till regeringens förslag till Bidrag till Växjö-Hultsfred-Västervik Järnvägsaktiebolag för budgetåret 1992/93 under sjätte huvudtiteln anvisar ett anslag på 3 700 000 kr., dels lämnar motion 1991/92:T523 utan vidare åtgärd,
2. beträffande tidpunkten för delegering av taxebeslut att riksdagen med bifall till motion 1991/92:T23 i denna del samt med avslag på regeringens förslag i denna del och motion 1991/92:T820 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, res. (m, fp, c, kds)
3. beträffande höjning av hushållens abonnemangsavgift att riksdagen med avslag på motion 1991/92:T23 i denna del godkänner vad som anförts i propositionen om teletaxorna i denna del,
4. beträffande propositionen i övrigt att riksdagen godkänner vad som anförts i propositionen om teletaxorna i de delar som inte omfattas av utskottets hemställan ovan.
Stockholm den 26 maj 1992
På trafikutskottets vägnar
Rolf Clarkson
I beslutet har deltagit: Rolf Clarkson (m), Sten Andersson i Malmö (m), Sven-Gösta Signell (s), Kenth Skårvik (fp), Håkan Strömberg (s), Elving Andersson (c), Sten-Ove Sundström (s), Lars Svensk (kds), Kenneth Attefors (nyd), Bo Nilsson (s), Lars Björkman (m), Jarl Lander (s), Ines Uusmann (s), Tom Heyman (m) och Krister Örnfjäder (s).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Bengt Hurtig (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservation
Tidpunkten för delegering av taxebeslut (mom.2)
Rolf Clarkson (m), Sten Andersson i Malmö (m), Kenth Skårvik (fp), Elving Andersson (c), Lars Svensk (kds), Lars Björkman (m) och Tom Heyman (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med "Vad först" och på s. 5 slutar med "till känna" bort ha följande lydelse: Av propositionen framgår att regeringen vid utformningen av framtida pristak kommer att beakta att ett sådant i första hand bör tillämpas på de områden som är utsatta för ingen eller svag konkurrens, dvs. för närvarande hushållstelefonin. I avvaktan på att riksdagen föreläggs förslag till bl.a. pristak och principer för en framtida taxestruktur bör enligt propositionen någon genomgripande omstrukturering av televerkets taxor inte genomföras under år 1992. Utskottet har för sin del ingen erinran mot vad sålunda anförts. Med hänvisning härtill har utskottet inte heller något att invända mot regeringens förslag att fullt ut delegera taxebesluten till televerket fr.o.m. den 1 juli 1992. Syftet med motion T820 (c, m, fp) torde genom detta ställningstagande få anses i huvudsak tillgodosett. Den påkallar därför ingen åtgärd från riksdagens sida och avstyrks följaktligen. Motion T23 (s) avstyrks i nu berörd del.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande tidpunkten för delegering av taxebeslut att riksdagen med avslag på motionerna 1991/92:T23 i denna del och 1991/92:T820 godkänner vad som anförts i propositionen om teletaxorna i i denna del,
Särskilda yttranden
1. Höjning av hushållens abonnemangsavgift (mom.3)
Sven-Gösta Signell, Håkan Strömberg, Sten-Ove Sundström, Bo Nilsson, Jarl Lander, Ines Uusmann och Krister Örnfjäder (alla s) anför:
I avvaktan på att regeringen tar ställning till förslag om pristak och principer för en framtida taxestruktur är det regeringen som får fatta beslut om bl.a. hushållens abonnemangsavgift med ledning av de riktlinjer som riksdagen lagt fast. Som framhålls i motion T23 (s) kan riksdagen inte rimligen uttala sig om den höjning av abonnemangsavgiften som regeringen och televerket nu förordar, eftersom något nöjaktigt underlag för ett sådant uttalande inte har förelagts riksdagen i propositionen. Regeringen borde sålunda ha fattat beslutet och därefter för riksdagen ha redovisat skälen härför.
2. Höjning av hushållens abonnemangsavgift (mom.3)
Kenneth Attefors (nyd) anför:
Ny demokrati kan acceptera en höjning av hushållens abonnemangsavgift med 30 kr. per kvartal, eftersom televerket inte fått genomföra någon höjning av den avgiften under de senaste två åren. Härtill kommer att verkets investeringsplaner allvarligt kan rubbas och, som en följd därav, att många anställda kan komma att bli uppsagda, om inte den av regeringen förordade höjningen nu får ske. Sådana konsekvenser är vi i Ny demokrati angelägna att söka undvika. Vi är däremot inte beredda att ta ställning till en höjning av samtalsavgifterna utan tillgång till material som belyser effekterna härav för olika abonnentkategorier och olika riktnummerområden. Vi förutsätter att sådant material kommer att föreläggas riksdagen i samband med de förslag som regeringen aviserat inför en bolagisering av televerket. Vi utgår vidare från att regeringen i det sammanhanget kommer att klargöra hur en sund konkurrens skall bedrivas mellan olika teleoperatörer med beaktande av den telepolitiska målsättningen att telesystemet skall utformas så att det möjliggör sociala hänsynstaganden och bidrar till en regional balans.