Studiestödsfrågor
Betänkande 1990/91:SfU6
Socialförsäkringsutskottets betänkande
1990/91:SFU06
Studiestödsfrågor
Innehåll
1990/91
SfU6
ÅTTONDE HUVUDTITELN (Tilläggsbudget 1)
Sammanfattning
I betänkandet behandlas regeringens förslag om anslag på tilläggsbudget för budgetåret 1990/91 såvitt avser Studiehjälp m.m. och Bidrag till vissa studiesociala ändamål. Utskottet tillstyrker förslaget om ytterligare anslag med 36,7 milj. kr. avseende ersättning till länstrafikhuvudmännen för gymnasieelevers resor mellan hem och skola såsom kompensation för att persontransporter fr.o.m. den 1 januari 1991 beläggs med mervärdeskatt. Vidare tillstyrker utskottet förslaget om ökning av anslaget till vissa studiesociala ändamål med 89milj. kr. avseende studeranderabatter på resor. Utskottet uttalar också i anledning av en motion avseende sådana rabatter på resor i fyra Norrlandslän att utskottet utgår ifrån att CSN även fortsättningsvis strävar efter att förhandla fram de sammantaget förmånligaste möjliga rabatterna inom kostnadsramen.
Vidare behandlas i betänkandet frågan om ändrat inkomstbegrepp i studiemedelssystemet, eftersom det hittills använda begreppet sammanräknad inkomst försvinner i det nya skattesystemet. Utskottet tillstyrker därvid regeringens förslag om att inkomstbegreppet skall avse den sammanräknade inkomsten av tjänst, näringsverksamhet och kapital och avstyrker en motion (m) att i stället begreppet taxerad inkomst skall användas. Utskottets tillstyrkande avser även ett på samma sätt ändrat inkomstbegrepp för återbetalning av studiemedel som uppburits före år 1989.
Till betänkandet har fogats en reservation (m, c) rörande inkomstbegreppet i studiemedelssystemet.
Propositionen
I proposition 1990/91:25, bilaga 4, har regeringen (utbildningsdepartementet)
dels under punkt F3. Studiehjälp m.m. föreslagit riksdagen att till Studiehjälp m.m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1990/91 anvisa ett förslagsanslag på 36700000kr.,
dels under punkt F7. Bidrag till vissa studiesociala ändamål föreslagit riksdagen att till Bidrag till vissa studiesociala ändamål på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1990/91 anvisa ett förslagsanslag på 89000000kr.,
dels under punkten 6. Ändrat inkomstbegrepp i studiemedelssystemet föreslagit riksdagen att anta det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i studiestödslagen (1973:349).
Lagförslaget återfinns som bilaga till betänkandet.
Motionerna
1990/91:Sf9 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar om inkomstbegreppet i studiemedelshanteringen i enlighet med vad som anförts i motionen.
1990/91:Sf11 av Ulla Orring och Britta Bjelle (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om studeranderabatter vid de norrländska länstrafikbolagen.
Yrkande 2 i motion 1990/91:Sf9, som avser en översyn av studiemedelssystemet, kommer utskottet att behandla vid ett senare tillfälle.
Utskottet
F 3. Studiehjälp m.m.
Från anslaget betalas kostnaderna för studiehjälp. Studiehjälp enligt 3kap. studiestödslagen består av studiebidrag och olika tillägg. Elever som studerar på gymnasial nivå har rätt till fria resor till och från skolan om avståndet mellan hemmet och skolan är minst sex kilometer. Resorna finansieras med ett särskilt statsbidrag som fördelas av centrala studiestödsnämnden (CSN) till resp. länstrafikhuvudman under förutsättning att denne ombesörjer att de berörda eleverna får gratis resor.
På statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik förts upp ett förslagsanslag på 250600000 kr. Av detta belopp får enligt regeringens regleringsbrev för budgetåret högst 293200000 kr. utbetalas till länshuvudmännen som ersättning för kostnader för gymnasieelevers resor till och från skolan.
Med hänvisning till att persontransporter fr.o.m. den 1 januari 1991 beläggs med mervärdeskatt föreslår regeringen i proposition 1990/91:25 att statsbidraget till länstrafikhuvudmännen för gymnasieelevernas resor räknas upp med 36,7 milj. kr. och att därför anslaget under rubriken höjs med detta belopp.
Förslaget har inte föranlett något motionsyrkande, och utskottet tillstyrker att till Studiehjälp m.m. för budgetåret 1990/91 anslås ytterligare 36700000kr.
F 7. Bidrag till vissa studiesociala ändamål
Under rubriken har ett förslagsanslag på 17474000 kr. anvisats för budgetåret 1990/91. Från anslaget har tidigare betalats bl.a. bidrag för reserabatter till studerande, knutna till det s.k. CSN-kortet. För innevarande budgetår finns inga medel anslagna till denna post. I 1990 års budgetproposition föreslogs nämligen att det särskilda statsbidraget till detta ändamål skulle avskaffas. Riksdagen ansåg det emellertid väsentligt att reserabatterna till de studerande kunde behållas och om möjligt också utvidgas, allt under förutsättning att det kunde ske inom den gällande kostnadsramen. CSN borde därför enligt riksdagen ta upp förhandlingar om reserabatter med olika trafikföretag, förutom SJ även såväl flyg- och båtbolag som länstrafikbolag. Regeringen bemyndigades att ge CSN i uppdrag att förhandla fram förmånligaste möjliga reserabatter och förelägga regeringen förhandlingsresultatet för godkännande. När förhandlingarna slutförts och kostnaden kunde uppskattas borde regeringen återkomma till riksdagen med begäran om medel på tilläggsbudget (1989/90:SfU14, rskr.202).
I proposition 1990/91:25 redogörs för ett avtal med SJ som CSN enligt givet uppdrag förhandlat fram och som regeringen godkänt. Enligt avtalet berättigar CSN-kortet liksom tidigare till 50% rabatt vid resor i andra klass på SJ-tåg och på Swebus expressbussar. En viss utökning har enligt redogörelsen skett genom att kortet fr.o.m. den 1juli 1990 även gäller för kombinationsresor med SJ-tåg och länståg, länsbussar och det s.k. E4-tåget. Vidare redogör föredragande statsrådet för den redovisning CSN lämnat om sina förhandlingar med olika trafikföretag och om varför det av olika skäl hittills bara varit möjligt att träffa avtal med SJ. Gotlandsbolaget lämnade redan studeranderabatt på mellan 25 och 30%. Vid förhandlingar med länstrafikbolagen i Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län hade framkommit att bolagen redan hade större delen av de aktuella studerandena som fullprisbetalande, och därför krävde full kostnadstäckning från staten för att lämna rabatt. Inkomstbortfallet hade överslagsvis beräknats till ca 65 milj. kr., vilket omöjliggjort fortsatta förhandlingar. I andra fall hade CSNs diskussioner med bussföretag och flygbolag på grund av tidsbrist inte kunnat slutföras för denna avtalsperiod men fortsatte med tanke på nästa.
I propositionen beräknas kostnaderna för bidrag till reserabatter för studerande för budgetåret 1990/91 till 89milj. kr., och regeringen begär att detta belopp anvisas anslaget på tilläggsbudget.
Anslagsyrkandet har inte föranlett några motionsyrkanden och utskottet tillstyrker propositionen i denna del.
I motion Sf11 av Ulla Orring och Britta Bjelle kritiseras uttalandena i propositionen om förhandlingarna med länstrafikbolagen i de fyra Norrlandslänen. Motionärerna befarar att uttalandena innebär att ambitionerna om ytterligare utvidgning av CSN-kortets giltighet läggs på hyllan och protesterar kraftigt mot detta. Det är enligt motionärerna självklart att CSN måste få fortsätta att försöka komma fram till en rimlig överenskommelse med de norrländska länstrafikbolagen.
Utskottet konstaterar att redogörelsen i propositionen avser hittills förda förhandlingar mellan CSN och olika trafikföretag samt att anslaget avser kostnader för innevarande budgetår. Såvitt avser förhandlingar för följande budgetår utgår utskottet från att CSN kommer att fortsatt sträva efter att nå de reserabatter för studerande som sammantaget är de förmånligaste möjliga inom den ram som riksdagen angett. Utskottet utgår därvid från att CSN i dessa strävanden inte utesluter möjligheten till uppgörelse även med de i motionen avsedda länstrafikbolagen.
Med det anförda finner utskottet att motion Sf11 kan anses tillgodosedd och avstyrker bifall till motionen.
Inkomstbegreppet i studiemedelssystemet
Studiemedel enligt 4kap. studiestödslagen utgår till högskolestuderande och till studerande som har fyllt 20 år i gymnasieskolan. Studiemedlen består av en bidragsdel och en lånedel.
Både vid beviljande och vid återbetalning av studiemedel har studiemedelstagarens inkomst betydelse. Vid beviljande av studiemedel sker en behovsprövning mot den studerandes inkomst, och studiemedlen reduceras vid en inkomst som överstiger en viss gräns. Återbetalning av studiemedel skall ske årligen med 4% av studiemedelstagarens inkomst.
Med inkomst avses inom det fr.o.m. år 1989 gällande studiemedelssystemet den sammanräknade inkomsten vid taxeringen till statlig inkomstskatt. Härmed avses summan av inkomster av alla inkomstslag, och hänsyn tas inte till vissa avdrag som får göras innan den taxerade inkomsten fastställs. -- Begreppet sammanräknad inkomst finns inte i skatteförfattningarna men har använts av riksskatteverket i blanketter och information om skatter.
I proposition 1990/91:25 föreslår regeringen -- med hänvisning till att begreppet sammanräknad inkomst vid taxeringen till statlig inkomstskatt inte längre kommer att användas i det nya skattesystem som träder i kraft den 1 januari 1991 -- att i stället skall användas inkomstbegreppet sammanräknad inkomst av tjänst, näringsverksamhet och kapital. Därigenom kommer det nya inkomstbegreppet att i normalfallet motsvara begreppet sammanräknad inkomst enligt nu gällande regler.
Vidare föreslår regeringen -- med hänvisning till det nya skattesystemet -- att även inkomstbegreppet för beräkning av avgiftsunderlag vid återbetalning av studiemedel som uppburits före den 1 januari 1989 ändras till att gälla sammanräknad inkomst av tjänst, näringsverksamhet och kapital, eftersom det är av värde att ett enhetligt inkomstbegrepp kan användas vid all återbetalning av studiemedel.
Ann-Cathrine Haglund m.fl. påpekar i motion Sf9 (yrkande 1) att moderata samlingspartiet upprepade gånger protesterat mot att begreppet sammanräknad inkomst använts vid prövningen av rätt till studiemedel och vid återbetalning samt hävdat att det för den enskilde mer fördelaktiga begreppet taxerad inkomst bör användas. Med den i propositionen föreslagna justeringen av lagtexten konserveras enligt motionärerna orättvisorna med det gällande inkomstbegreppet, och motionärerna vidhåller sin tidigare uppfattning att det är den verkliga betalningsförmågan -- inte någon konstruerad sådan -- som skall utgöra grund för prövningen av rätt till studiemedel och underlag för återbetalningens storlek. I motionen begärs att taxerad inkomst skall användas som inkomstbegrepp i studiemedelssystemet.
Utskottet har tidigare behandlat yrkanden om att begreppet taxerad inkomst skall användas i studiemedelsärenden i stället för begreppet sammanräknad inkomst (se senast 1989/90:SfU14). Utskottet har då avstyrkt bifall med hänvisning till att en prövning som utgår från taxerad inkomst, där inkomsten kan ha reducerats genom avdrag för underskott, inte uppfyller kraven på rättvisa mellan olika kategorier studerande.
Utskottet vidhåller sin principiella inställning i fråga om inkomstbegreppet i studiemedelsärenden. Utskottet avstyrker därför, och med beaktande av att begreppet taxerad inkomst i dess nuvarande form avskaffas i det nya skattesystemet, bifall till motion Sf9 yrkande 1. Utskottet godtar i övrigt de i propositionen framlagda skälen till de föreslagna ändringarna i studiestödslagen och tillstyrker bifall till propositionen i denna del.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande gymnasieelevers skolresor att riksdagen med bifall till propositionen till Studiehjälp m.m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 36700000kr.,
2. beträffande studeranderabatter på resor att riksdagen med bifall till propositionen till Bidrag till vissa studiesociala ändamål på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 89000000kr.,
3. beträffande rabatter i vissa Norrlandslän att riksdagen avslår motion 1990/91:Sf11,
4. beträffande inkomstbegreppet i studiemedelssystemet att riksdagen med avslag på motion 1990/91:Sf9 yrkande 1 antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i studiestödslagen (1973:349). res. (m, c)
Stockholm den 29 november 1990
På socialförsäkringsutskottets vägnar
Doris Håvik
Närvarande: Doris Håvik (s), Gullan Lindblad (m), Karin Israelsson (c), Lena Öhrsvik (s), Margit Gennser (m), Nils-Olof Gustafsson (s), Margareta Persson (s), Hans Dau (m), Barbro Sandberg (fp), Rune Backlund (c), Margó Ingvardsson (v), Ragnhild Pohanka (mp), Maud Björnemalm (s), Christina Pettersson (s), Arne Mellqvist (s), Maria Leissner (fp) och Bo Finnkvist (s).
Reservation
Inkomstbegreppet i studiemedelssystemet (mom. 4)
Gullan Lindblad (m), Karin Israelsson (c), Margit Gennser (m), Hans Dau (m) och Rune Backlund (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med "Utskottet har" och slutar med "denna del." bort ha följande lydelse:
Det inkomstbegrepp som hittills tillämpats inom studiemedelssystemet -- sammanräknad inkomst -- innebär bl.a. att hänsyn inte tas till underskotts- och förlustavdrag som uppkommit på grund av innehav av småhus eller rörelse. Detta drabbar barnfamiljer som ofta föredrar att bo i eget småhus samt många nyetablerade egna företagare. Det inkomstbegrepp som föreslås i propositionen innebär enligt utskottets mening inte någon förbättring i detta avseende utan konserverar orättvisorna med det nu gällande begreppet. Utskottet anser därför att ett förslag bör läggas fram som innebär att vid prövning såväl av rätten till studiemedel som återbetalning skall användas ett begrepp som motsvarar begreppet taxerad inkomst i nuvarande skattesystem och bättre speglar den enskildes ekonomiska situation.
Det anförda bör med anledning av motion Sf9 yrkande 1 ges regeringen till känna.
dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
4. beträffande inkomstbegreppet i studiemedelssystemet att riksdagen dels antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i studiestödslagen (1973:349), dels med anledning av motion 1990/91:Sf9 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Bilaga