Strålskydd
Betänkande 1991/92:FöU10
Försvarsutskottets betänkande
1991/92:FÖU10
Strålskydd
Innehåll
1991/92 FöU10
Sammanfattning
I betänkandet behandlas vad regeringen i propositionen om vissa anslagsfrågor för budgetåret 1992/93 samt om ändringar i den statliga organisationen på kärnavfallsområdet (prop. 1991/92:99) har föreslagit såvitt avser verksamheten vid statens strålskyddsinstitut (SSI) under treårsperioden 1992/93--1994/95 samt anslaget till SSI för budgetåret 1992/93. Inga motioner har avgivits med anledning av propositionen i denna del.
Utskottet föreslår att riksdagen godkänner den av regeringen föreslagna inriktningen av verksamheten vid SSI för perioden 1992/93--1994/95 och att därvid beredskapen mot kärnenergiolyckor förstärks. Det föreslagna ramanslaget för budgetåret 1992/93 för SSI, som inkluderar ett tillskott för olycksberedskapen på 6,7 milj.kr., bör anvisas av riksdagen. Utskottet förordar vidare bifall till regeringens förslag som avser annan form för finansiering av investeringar i anläggningstillgångar och rätten att för tillsynsuppgifter ta ut avgifter som skall ge full kostnadstäckning.
Propositionen
Regeringen (miljö- och naturresursdepartementet) har i proposition 1991/92:99 föreslagit riksdagen att
1. godkänna att verksamheten inom statens strålskyddsinstituts ansvarsområde bedrivs i huvudsak i enlighet med vad regeringen förordat,
2. förstärkning av beredskap mot kärnenergiolyckor skall ske med den finansiering regeringen förordat,
3. till Statens strålskyddsinstitut för budgetåret 1992/93 anvisa ett ramanslag på 74204000 kr.,
4. godkänna att avgifterna enligt förordningen (1976:247) om vissa avgifter till statens strålskyddsinstitut inlevereras till statsverkets checkräkning och redovisas under inkomsttitel på statsbudgeten och att motsvarande utgifter täcks från ramanslaget,
5. medge att statens strålskyddsinstituts statskapital avvecklas och ersätts med lån i riksgäldskontoret,
6. besluta att tillsynsverksamhet utanför kärnenergiområdet riktad till tillståndshavare enligt strålskyddslagen (1988:220) skall bedrivas med full kostnadstäckning,
7. medge att statens strålskyddsinstitut medges rätt att ta ut avgifter för hantering av tillstånd för strålningsanvändning och för registerhållning av industriella strålkällor med full kostnadstäckning.
Utskottet
Bakgrund
Statens strålskyddsinstitut (SSI) är central förvaltningsmyndighet för frågor om skydd av människor, djur och miljö mot skadlig verkan av joniserande och icke-joniserande strålning. Uppföljning och övervakning av strålskyddet i kärnteknisk verksamhet ingår som en del i SSI:s uppgifter inom skyddet mot joniserande strålning. SSI ansvarar, i samverkan med statens räddningsverk, också för beredskapen mot kärnenergiolyckor. SSI har vidare betydande uppgifter utanför det kärntekniska området, såväl vad avser joniserande som icke-joniserande strålning. Exempel på icke-joniserande strålning inom ansvarsområdet är ultraviolett strålning från solen, laserstrålning, mikrovågor samt elektromagnetiska fält från bildskärmar. Verksamheten omfattar bl.a. godkännande av och tillsyn över stora medicinska strålkällor och acceleratorer för medicinskt och industriellt bruk eller forskningsändamål, medelstora strålkällor inom industrin samt små strålkällor i brandvarnare o.d. Vidare ingår råd och anvisningar beträffande naturligt radioaktiva ämnen och naturlig strålning som t.ex. radon i bostäder.
SSI har lämnat en s.k. fördjupad anslagsframställning för budgetåren 1992/93--1994/95. Särskilda rapporter som belyser prioriterad verksamhet och finansieringsfrågor har utarbetats och remissbehandlats.
Riksdagen angav vid sin senaste behandling av energifrågor (prop. 1990/91:88, NU40, rskr. 373, 374) att omställningen av energisystemet måste ske med hänsyn till bl.a. säkerhetskraven. När det gäller det aktuella säkerhets- och strålskyddsläget vid de svenska kärnkraftverken hänvisar regeringen i propositionen (prop. 1991/92:99) till kärnkraftinspektionens (SKI) och SSI:s gemensamma bedömning (SKI Teknisk rapport 90-1, SSI-rapport 90-1) att inga skillnader föreligger mellan verken när det gäller risken för eller konsekvenserna av en allvarlig reaktorolycka. Såväl de radioaktiva utsläppen till omgivningen från kärnkraftverken som stråldoserna till personalen har, enligt SSI:s bedömning, legat på en tillfredsställande låg nivå.
Utgångspunkten för kärnsäkerhetsarbetet och därmed sammanhängande strålskyddskrav i landet är att den som ges tillstånd till kärnteknisk verksamhet också åläggs det direkta ansvaret för att säkerhet och strålskydd upprätthålls, både i verksamheten och gentemot omgivningen. Villkoren för strålskyddet uppställs med stöd av strålskyddslagen (1988:220).
SSI initierar och driver på forskning och utveckling inom strålskyddsområdet. SSI bedriver också strålskyddsforskning i egna laboratorier.
Verksamheten inom strålskyddsområdet är till stor del grundad på internationellt samarbete och informationsutbyte. SSI har härvid ett omfattande samarbete med det internationella atomenergiorganet (IAEA), den internationella strålskyddskommissionen (ICRP) och FN:s vetenskapliga kommitté för atomstrålningens verkningar (UNSCEAR). Vidare har SSI deltagit i EG:s program för strålskyddsforskning och planerar för fortsatt samarbete. Strålskyddsfrågor behandlas också inom ramen för ett nordiskt samarbete och i ett forskningssamarbete med Ryssland och Ukraina.
SKI och SSI har med särskilt anvisade medel inlett ett samarbete inom Östersjöregionen och med de baltiska staterna för att medverka till att förbättra anläggningssäkerhet och strålskydd samt för att bistå vid uppbyggnaden av myndigheter och tillsynsorgan. Hösten 1991 beslutade regeringen om sammanlagt 15 milj.kr. från tredje huvudtitelns reservationsanslag C 1. Bidrag till internationella biståndsprogram, för att inleda detta samarbete. SKI:s och SSI:s insatser samordnas med andra projekt som initierats bl.a. inom EG och bland OECD-länderna.
Statens strålskyddsinstitut -- mål och inriktning
Resultatbedömning
Regeringen redovisar sin resultatbedömning av de senaste årens verksamhet vid SSI och anför därvid bl.a. följande:
Regleringen av marknadsföring och användning av starka, icke-joniserande strålningskällor som lasrar och solarier, har medfört en betydande minskning av skadorna från sådan utrustning. Höjd kvalitet och bättre optimering av strålskyddet inom sjukvården och hos andra användare har konstaterats. Patientdoserna inom röntgendiagnostiken har sänkts.
Verksamheten vid kärntekniska anläggningar fyller högt ställda krav på god strålmiljö. Utsläppen från de svenska kärnkraftverken är små med endast en bråkdel av tillåtet värde till omgivningen. Läget bedöms även gott när det gäller hantering och deponering av radioaktivt avfall. Utsläpp från förvar till omgivningen är låga.
Genomförda övningar tyder på att beredskapsmålen för rådgivning och för samordning av resurser i huvudsak har nåtts. Viss utbildning samt samordning av mätresurser återstår dock.
Insatserna beträffande problemet med radonstrålning har lett till att Sverige som första land har bestämt gränser och utformat åtgärdsprogram. Med detta som grund vidtas åtgärder i fastighetsbeståndet för att sänka radonhalterna.
Prioriterade informationsinsatser har avsett radon och solstrålning.
Regeringens samlade bedömning när det gäller SSI:s verksamhet är att myndigheten arbetar målinriktat och ambitiöst och med hög kompetens. Omvärldsanalyser visar också att myndigheten anses kompetent och trovärdig. Arbetet har hittills bedrivits effektivt och rationellt inom ramen för anvisade resurser.
Mål och inriktning för verksamheten
Regeringen stöder i huvudsak SSI:s förslag till mål, inriktning och prioriteringar. Detta innebär att verksamheten bör inriktas på att förhindra akuta dödsfall och andra allvarliga skador som följd av strålning, förhindra olyckor till följd av användning av acceleratorer och andra starka strålkällor, endast tillåta en medeldos till personal i verksamhet med strålning som är mindre än 5 mSv per år, endast tillåta en maxidos till allmänheten från en given källa på grund av utsläpp av radioaktiva ämnen som är mindre än 0,1 mSv per år, se till att mängden radioaktivt avfall minimeras och att sådant avfall kan tas om hand på ett godtagbart sätt, förebygga eller minska strålningens skadliga sena effekter på stora folkgrupper, uppmärksamma andra strålskyddsproblem som berör stora samhälleliga värden och ytterligare förebygga strålningens skadliga sena effekter för särskilt utsatta individer.
Regeringen utvecklar detta närmare och föreslår en inriktning inom fyra verksamhetsområden sålunda:
Målet när det gäller solstrålningens skadeverkningar skall vara att bidra till att bryta den allvarliga utvecklingen av cancerformen malignt melanom genom bistånd till socialstyrelsen och sjukvårdens huvudmän med vetenskapligt underlag för deras informationskampanjer och andra insatser.
Beträffande kärnenergitillsynen skall målet vara att den normala driften av kärntekniska anläggningar i Sverige kan förenas med en säker strålmiljö för människor som arbetar vid anläggningarna eller bor i dessas närhet, liksom för djur och natur. Kriterier för omhändertagande av högaktivt avfall skall i samarbete med SKI tas fram för praktisk tillämpning.
Olycksberedskapen skall i stort sett bibehållas på den nivå som uppnåtts efter olyckan i Tjernobyl samt därutöver utvecklas i enlighet med statsmakternas beslut. Härvid skall en samordnad, nationell beredskap mot utsläpp av radioaktiva ämnen upprätthållas och vidareutvecklas samt förståelse skapas för denna beredskap. Tillsyn över kärntekniska anläggningar skall bedrivas på minst nuvarande nivå.
Målet för informationsverksamheten skall vara att sprida sådan kunskap om strålning att befogad respekt skapas, samtidigt som obefogad oro undanröjs. Härvid prioriteras insatser för att minska cancerfallen till följd av radon och solstrålning samt för att minska doserna vid röntgenundersökningar. Samhällets kunskaper om strålning skall förbättras.
För den kommande treårsperioden betonar regeringen i övrigt bl.a.: SSI bör kartlägga behovet av strålskyddsutbildning. Olycksberedskapen skall prioriteras. Utbildning och samordning av mätresurser bör intensifieras. En nationell expertgrupp för sanering vid utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning skall upprättas och antalet mätstationer skall ökas. SSI bör fortsätta arbetet med att decentralisera verksamhet. SSI:s affärsverksamhet bör bedrivas med full kostnadstäckning och får inte inkräkta på ordinarie verksamhet. Affärsverksamheten bör inte omfatta mer än 15 % av omsättningen.
Utskottet noterar regeringens positiva bedömning av de senaste årens verksamhet vid SSI och vill för sin del understryka betydelsen av SSI:s arbete. Inte minst är det en grannlaga uppgift att bidra till att skapa respekt för strålningens risker och samtidigt undanröja obefogad oro.
Utskottet har ingen erinran mot den av regeringen föreslagna inriktningen av verksamheten vid SSI under perioden 1992/93--1994/95 och föreslår bifall till propositionen i denna del. Utskottet utgår från att riksdagen inför ett förnyat ställningstagande till en flerårig inriktning av SSI:s verksamhet får en genomarbetad redovisning av läget i verksamheten och av hur detta svarar mot de mål och den inriktning som utskottet nu tillstyrker.
Ekonomiska resurser
Planeringsram och anslag
Regeringen beräknar för perioden 1992/93--1994/95 en planeringsram på 219812000 kr.
Medel för SSI:s verksamhet har hittills anvisats under anslagen C 1. Statens strålskyddsinstitut: Uppdragsverksamhet och C 2. Bidrag till statens strålskyddsinstitut.
Verksamheten inom SSI:s huvudprogram 3, kärnenergitillsyn -- olycksberedskap, har ökat efter olyckan i Tjernobyl och ett resurstillskott erfordras. Utredningen om kärnkraftsberedskapen har i sitt betänkande (SOU 1989:86) Samhällets åtgärder mot allvarliga olyckor lämnat förslag till fortsatt inriktning och därmed sammanhängande resursbehov. I enlighet med ett regeringsbeslut i januari 1992 får SSI disponera 3,5 milj.kr. av reserverade medel för förstärkning av olycksberedskapen. Enligt regeringens mening skulle ett ytterligare tillskott på 6,7 milj.kr. innebära att beredskapen kan höjas till godtagbar nivå. Bl.a. bör behovet av mätstationer, av mätkompetens och av särskild saneringsberedskap då kunna tillgodoses. Det ankommer på den svenska kärnkraftindustrin att svara för de totala kostnaderna för beredskapsförstärkningen.
Chefen för näringsdepartementet har i 1992 års budgetproposition (prop. 1991/92:100, bil. 13) föreslagit att 3 milj.kr. av de medel som beräknats under tolfte huvudtitelns anslag H 4. Energiforskning under budgetåret 1992/93 får disponeras av SSI för att höja forskningskompetensen för beredskap mot kärnenergiolyckor. Frågan om medel för fortsatt strålskyddsforskning bör, enligt regeringen, beredas i samband med nästa forskningspolitiska beslut.
Som följd av den förordade fleråriga inriktningen av SSI:s verksamhet, med en treårig planeringsram, föreslår regeringen en övergång från de tidigare förslags- och reservationsanslagen till ett ramanslag. Detta nya anslag, C 1. Statens strålskyddsinstitut, har för budgetåret 1992/93 beräknats till 74204000 kr.
Regeringen förordar vidare att avgifter från kärnkraftverken skall levereras till statsverkets checkräkning och redovisas under inkomsttitel i statsbudgeten. Tillsynsverksamheten utanför kärnenergiområdet, som riktas mot tillståndshavare m.m. enligt strålskyddslagen (1988:220), förutsätts bedrivas med full kostnadstäckning.
Regeringen förordar ävenledes att SSI:s statskapital avvecklas och att investeringar i stället finansieras med lån i riksgäldskontoret. För investeringar i anläggningstillgångar beräknar regeringen att SSI behöver ta upp lån på högst 7647000 kr. Av detta belopp är 6547000 kr. avsett för avräkning av statskapitalet.
En ingående reservation från budgetåret 1991/92 föreslås föras över till ramanslaget.
Utskottet har ingen erinran mot den av regeringen beräknade planeringsramen eller mot vad regeringen förordat beträffande verksamheten för budgetåret 1992/93. Utskottet noterar att regeringen föreslagit ett tillskott på 6,7 milj.kr. för olycksberedskapen samt föreslår bifall till propositionens förslag att anvisa ett ramanslag till SSI för budgetåret 1992/93 på 74204000 kr.
Utskottet förordar ävenledes bifall till vad regeringen har föreslagit beträffande finansieringen av den förstärkta beredskapen mot kärnenergiolyckor, tillsynsverksamheten samt av anläggningstillgångar vid SSI.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande verksamheten inom statens strålskyddsinstituts ansvarsområde att riksdagen godkänner regeringens förslag,
2. beträffande finansiering av förstärkt beredskap mot kärnenergiolyckor att riksdagen bifaller regeringens förslag,
3. beträffande anslag till Statens strålskyddsinstitut att riksdagen med bifall till regeringens förslag för budgetåret 1992/93 under fjortonde huvudtiteln till Statens strålskyddsinstitut anvisar ett ramanslag på 74204000 kr.,
4. beträffande avgifterna enligt förordningen (1976:247) om vissa avgifter till statens strålskyddsinstitut att riksdagen med bifall till regeringens förslag godkänner att vissa avgifter till statens stålskyddsinstitut inlevereras till statsverkets checkräkning och redovisas under inkomsttitel på statsbudgeten och att motsvarande utgifter täcks från ramanslaget,
5. beträffande avveckling av statskapitalet vid statens strålskyddsinstitut att riksdagen med bifall till regeringens förslag medger att statens strålskyddsinstituts statskapital avvecklas och ersätts med lån i riksgäldskontoret,
6. beträffande kostnadstäckning av tillsynsverksamhet utanför kärnenergiområdet att riksdagen med bifall till regeringens förslag beslutar att tillsynsverksamhet utanför kärnenergiområdet riktad till tillståndshavare enligt strålskyddslagen (1988:220) skall bedrivas med full kostnadstäckning,
7. beträffande avgifter för hantering av tillstånd för strålningsanvändning att riksdagen med bifall till regeringens förslag medger att statens strålskyddsinstitut medges rätt att ta ut avgifter för hantering av tillstånd för strålningsanvändning och för registerhållning av industriella strålkällor med full kostnadstäckning.
Stockholm den 31 mars 1992
På försvarsutskottets vägnar
Arne Andersson
I beslutet har deltagit: Arne Andersson (m), Sture Ericson (s), Iréne Vestlund (s), Hans Lindblad (fp), Gunhild Bolander (c), Barbro Evermo Palmerlund (s), Christer Skoog (s), Robert Jousma (nyd), Sven Lundberg (s), Stig Grauers (m), Karin Wegestål (s), Henrik Landerholm (m), Jan-Olof Franzén (m) och Åke Carnerö (kds).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Jan Jennehag (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.