Storstadsöverenskommelserna
Betänkande 1994/95:TU22
Trafikutskottets betänkande
1994/95:TU22
Storstadsöverenskommelserna
Innehåll
1994/95
TU22
Sammanfattning
I detta betänkande behandlar utskottet regeringens förslag i budgetpropositionen om de överenskommelser som träffats om trafik och miljö för Stockholmsområdet (den s.k. Dennisöverenskommelsen) och Göteborgsområdet (den s.k. Göteborgsöverenskommelsen) samt anknytande motionsyrkanden från den allmänna motionstiden. Utskottet anser det nödvändigt att förbättra trafik- och miljöförhållandena i storstadsområdena. För detta krävs långsiktiga beslut med omfattande investeringar där berörda parter gemensamt agerar för att nå regionalt förankrade trafikpolitiska mål. Utskottet konstaterar samtidigt att osäkerhet råder kring Dennisöverenskommelsens genomförande och ekonomi. Kostnader som förutsatts finansieras genom trafikavgifter riskerar därmed att påföras statsbudgeten. Riksdagen föreslås därför begära av regeringen att den snarast återkommer med förslag till åtgärder som gör att överenskommelsens ekonomiska förutsättningar tryggas. Dennisöverenskommelsen får således inte innebära ökade statsfinansiella kostnader eller att investeringsmedel överförs från redan planerade trafikprojekt i övriga landet till Stockholmsområdet. Utskottet tillstyrker regeringens förslag om utökade statliga garantier med högst 822 miljoner kronor för att förbereda och genomföra vissa delar av Dennisöverenskommelsen. Garantiramen avser bl.a. en påbörjad utbyggnad av vägtullstationer och en miljöanpassning av Norra länken som är en del av den planerade ringleden runt Stockholms innerstad. Utskottet tillstyrker vidare regeringens förslag att ytterligare statliga garantier på 150 miljoner kronor ställs ut för det fortsatta förberedelsearbetet med Göteborgsöverenskommelsen. Utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden med hänvisning bl.a. till de överväganden som regeringen förutses göra om Dennisöverenskommelsens ekonomi och genomförande samt till den beredning som för närvarande pågår om det s.k. tredje spåret över Riddarholmen.
Till betänkandet är fogat sex reservationer. C-, v- och mp-ledamöterna anser att Dennisöverenskommelsen bör omprövas och att i avvaktan härpå inga ytterligare statliga kreditgarantier ställs ut. V- och mp-ledamöterna förordar en tunnellösning för det s.k. tredje spåret och att inga ytterligare statliga garantier ställs ut för Göteborgsöverenskommelsen. Mp-ledamoten anser vidare att kommunerna bör ges rätt att ta ut lokala trafikavgifter från vägtrafiken.
SJÄTTE HUVUDTITELN
Propositionen
Storstadsöverenskommelserna
Regeringen föreslår i proposition 1994/95:100 bilaga 7 (Kommunikationsdepartementet) i avsnittet A. Infrastruktur under denna rubrik (s. 24--29) 1. att riksdagen bemyndigar regeringen att låta Riksgäldskontoret teckna statlig borgen i prisnivå januari 1992 omfattande 272 miljoner kronor för att påbörja utbyggnaden av vägtullstationer (222 miljoner kronor), information (30 miljoner kronor), ledningscentral (20 miljoner kronor) och 250 miljoner kronor för att fortsätta förberedelsearbetet för övriga vägprojekt i Stockholmsregionen samt 300 miljoner kronor för miljöanpassning av Norra länkens anslutning vid Värtan, 2. att riksdagen bemyndigar regeringen att låta Riksgäldskontoret justera de i propositionen angivna borgensåtagandena med tillkommande räntekostnader för upptagna lån samt beräknade behov av justeringar för prisökningar i samhället, 3. att riksdagen bemyndigar regeringen att låta Riksgäldskontoret teckna statlig borgen i prisnivå januari 1992 omfattande 150 miljoner kronor för det fortsatta förberedelsearbetet med Göteborgsöverenskommelsen.
Motionerna
1994/95:T217 av Karl-Erik Persson m.fl. (v) vari yrkas 1. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Öster- och Västerleden i Dennisöverenskommelsen och Öresundsbron lyfts ur berörda investeringsprogram på grund av ekologiska och ekonomiska skäl.
1994/95:T221 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ompröva och avslå de anvisade statliga medlen till Dennis- och Adelsohnpaketen, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Dennis- och Adelsohnöverenskommelsen återremitteras till kommunerna för att framöver få ett miljövänligare förslag, 8. att riksdagen beslutar att bifalla miljövänligt storstadsförslag (Stockholm och Göteborg) med klar dominans av kollektivtrafikinvesteringar, 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att medel bör anvisas till nödvändiga kollektivtrafiksatsningar i Stockholm och Göteborg i väntan på nya kommunikationsplaner, 10. att riksdagen beslutar om lagstadgat tillstånd för kommunerna att under eget överinseende installera och driva de s.k. miljöavgiftsstationerna, 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att kommunerna bör beviljas statliga lån för att bygga miljöavgiftsstationerna.
1994/95:T225 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att varje meter planerad ny väg (motorväg o.d., ej kommunala vägar) skall motsvaras av minst en meter spårbunden kollektivtrafik, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att man inom ramen från anslaget om infrastrukturinvesteringar i storstäder ger högsta prioritet till kollektivtrafiksatsningar, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att nya vägprojekt (motorvägar o.d., ej kommunala vägar) i storstäderna skjuts upp fram till dess att riksdagen kan ges garantier om att dessa utbyggnader inte kommer att leda till ökad biltrafik på lång sikt.
1994/95:T228 av Birgitta Wistrand m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om genomförandet av överenskommelsen om trafiksystemet i Stockholmsregionen.
1994/95:T230 av Birgit Friggebo m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statlig medfinansiering för byggande av en tunnel för ett tredje och fjärde spår i Stockholm.
1994/95:T231 av Elisa Abascal Reyes m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om att kommuner bör ges rätt att införa lokala trafikavgifter fr.o.m. den 1 januari 1996 i enlighet med vad som anförts i motionen.
1994/95:T232 av Elving Andersson m.fl. (c) vari yrkas 20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Öster- och Västerleden.
1994/95:T233 av Andreas Carlgren och Lennart Daléus (båda c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om initiativ i syfte att omförhandla Dennisuppgörelsen, 2. att riksdagen avslår ytterligare garantier för Dennisledens utbyggnad innan resultatet av en omförhandling är klar, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om överföring av investeringsmedel till Banverket för att möjliggöra förläggning av tredje spåret i tunnel.
1994/95:T234 av Mikael Odenberg m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av den s.k. Dennisöverenskommelsens genomförande, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Vägverkets garantiåtaganden, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en statlig Dennissamordnare.
1994/95:T530 av Ewa Larsson m.fl. (mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att detaljplanearbetet för tredje spåret avbryts intill dess att riksdagen tagit förnyad ställning till behovet av ökad spårkapacitet i Stockholm, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att infrastrukturmedel i Stockholmsregionen omfördelas för att möjliggöra finansiering av ökad spårkapacitet förlagd i tunnel.
1994/95:A467 av Birgit Friggebo m.fl. (fp) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjlighet för regionens företrädare till avgörande inflytande över de kommande vägtullarnas och avgifternas utformning, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kommande behov av ytterligare regionala avgifter.
1994/95:Jo628 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om användandet av bilavgifter i städer.
1994/95:Jo641 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas 17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att inte bygga Öster- och Västerleden.
1994/95:Kr205 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas 2. att riksdagen budgetåret 1995/96 bör omfördela medel från det s.k. Dennispaketet till en tunnel under Riddarfjärden för att skona vårt historiska kulturarv.
Utskottet
1 Ärendet och dess beredning
Regeringen tillkallade år 1990 tre förhandlare -- en för Stockholmsregionen, en för Göteborgsregionen och en för Malmöregionen -- med uppdrag att tillsammans med berörda parter träffa överenskommelser om trafiksystemen i de tre storstadsregionerna. Syftet var att i dessa regioner förbättra miljösituationen, öka tillgängligheten samt skapa bättre förutsättningar för utveckling. Preliminära överenskommelser redovisades för riksdagen våren 1991 (prop. 1990/91:87). Våren 1991 förordade utskottet i sitt av riksdagen godkända betänkande att överenskommelserna skulle fullföljas (bet. 1990/91:TU24, rskr. 286). Utskottet bedömde att uppgörelserna skulle leda till att en angelägen utveckling främjades så att trafiken kunde utvecklas och miljöproblemen bemästras. Utskottet ansåg också att överenskommelserna rimmade väl med de trafikpolitiska beslut som riksdagen tidigare antagit. Enligt riksdagsbeslutet förutskickades, i enlighet med överenskommelserna, ett statligt bidrag på sammanlagt 5,5 miljarder kronor, varav 3,5 miljarder kronor till Stockholmsregionen, 1,3 miljarder kronor till Göteborgsregionen och 700 miljoner kronor till Malmöregionen. Ett villkor för att statsbidragen skulle utgå var att syftet med uppgörelserna kunde uppnås i sina huvuddrag. Efter riksdagsbeslutet har överenskommelserna vidareutvecklats. I september 1992 träffades en överenskommelse för Stockholmsregionen och i juni 1993 en för Göteborgsregionen. För Malmöregionen har en överenskommelse träffats med berörda parter i juni 1992.
Den överenskommelse som träffades den 29 september om trafik och miljö för Stockholmsregionen, fortsättningsvis benämnd Dennisöverenskommelsen, innebär trafikinvesteringar för nära 36 miljarder kronor fram till år 2005. Av investeringarna utgör kollektivtrafikåtgärder ca 15,8 miljarder kronor, utbyggnad av trafikleder ca 18,2 miljarder kronor samt övriga väganknutna investeringar ca 1,9 miljarder kronor. Enligt överenskommelsen skall finansieringen ske genom statliga investeringsanslag, investeringsmedel från Stockholms läns landsting samt genom avgifter på biltrafiken. För en närmare redovisning av överenskommelsens innehåll och finansieringsförutsättningar hänvisas till utskottets betänkande 1993/94:TU24 Finansieringen av vissa väginvesteringar i Stockholms län m.m. Sedan 1991 har riksdagen behandlat Dennisöverenskommelsens genomförande och därvid bl.a. ställt ut statliga kreditgarantier för vissa vägprojekt. Det senaste beslutet fattades våren 1994 och innebar att regeringen bl.a. bemyndigades låta Riksgäldskontoret teckna statlig borgen för vägprojekt intill en kostnad av högst 9 miljarder kronor (prop. 1993/94:86, bet. TU24, rskr. 247). Lånegarantin omfattar samtliga vägprojekt som redan hade påbörjats eller som skall påbörjas fram t.o.m. första halvåret 1995. Utbyggnaden av Öster- och Västerleden innefattas därmed inte i garantiramen. Vidare beslöts om en statlig garanti intill en kostnad av högst 1 miljard kronor för erforderligt förberedelsearbete och marklösen m.m. Beslutet innebar även att staten får utställa en lånegaranti intill en kostnad av högst 1,5 miljarder kronor för utveckling av avgiftssystemet och övriga väganknutna miljöinvesteringar. Garantierna omfattar, utöver byggkostnaden, även vad som hittills lånats upp för förberedelser av vissa vägprojekt i Stockholms län m.m. Därutöver omfattar den statliga lånegarantin räntekostnader för upptagna lån samt justeringar för prisökningar.
Göteborgsöverenskommelsen omfattar investeringar i kollektivtrafikanläggningar, miljöåtgärder och trafikleder under perioden 1994--2003 på sammanlagt 9 miljarder kronor. I överenskommelsen förutsätts att staten svarar för väginvesteringar om sammanlagt 860 miljoner kronor från Vägverkets byggnadsanslag. Staten förutsätts även finansiera stora delar av kollektivtrafiksatsningarna på 1 610 miljoner kronor. De resterande väginvesteringarna i uppgörelsen, drygt 6 miljarder kronor, skall finansieras med vägtullar. För en närmare beskrivning av överenskommelsens innehåll och finansieringsvillkor hänvisas till utskottets betänkande 1993/94:TU34 Överenskommelse om investeringar i trafikens infrastruktur i Göteborgsregionen. För att förbereda vissa vägprojekt enligt Göteborgsöverenskommelsen beslöt riksdagen våren 1994 att ställa ut en statlig lånegaranti på 260 miljoner kronor (prop. 1993/94:169, bet. TU34, rskr. 435). Riksdagen beslöt samtidigt att ett finansieringsbolag skall bildas med uppgift att bl.a. ta upp lån för kostnaderna för förberedelsearbetena samt att 1 610 miljoner kronor av statliga medel skall betalas ut till vissa kollektivtrafikinvesteringar i Göteborgsregionen.
2 Storstadsöverenskommelserna
2.1 Regeringens förslag
Regeringen lämnar i budgetpropositionen en översiktlig lägesbeskrivning för de tre storstadsöverenskommelserna.
Beskrivningen av Dennisöverenskommelsen visar att de kollektivtrafikinvesteringar som Storstockholms Lokaltrafik (SL) ansvarar för i stort sett genomförs som planerat eller i en snabbare takt än vad överenskommelsen förutsätter. Planeringen av snabbspårvägen och förlängningen av tunnelbanan är dock försenad. På järnvägsområdet pågår utbyggnaden av Nynäsbanan medan tredje spåret över Riddarholmen och utbyggnaden mellan Kallhäll och Kungsängen är försenade. På vägsidan pågår utbyggnaden av Yttre tvärleden. En del av Haningeleden har dock försenats. Utbyggnaden av Ringen är kraftigt försenad. Utbyggnaden av Norra länken beräknas bli försenad ett år, vilket innebär att den inte kan öppnas för trafik förrän år 1999 i stället för som planerat år 1997. Vägverket räknar dock med att alla projekt skall kunna vara färdigställda till år 2005. Även införandet av vägtullar kommer att bli försenat. Enligt överenskommelsen skall vägtullar börja tas ut i samband med att någon del av Ringen öppnas för trafik. Detta innebär att tullarna på vägtrafiken kan tas ut tidigast i februari 1999 i stället för år 1996 som tidigare förutsatts. Av regeringens redovisning framgår att ekonomin i vägledsprojekten blir alltmer känslig ju senare vägtullarna införs. Det finns dessutom en risk enligt regeringen att genomförandet av vägdelen försenas ytterligare. Med hänsyn till att staten har ställt ut garantier för ett flertal projekt som för närvarande är under utbyggnad och således belastar projektet med räntekostnader anges att regeringen måste överväga att begränsa Vägverkets utbyggnader enligt Dennisöverenskommelsen. Vägverket kan enligt propositionen inte tillåtas att genomföra utbyggnader som omfattar större belopp än de som sammanlagt finns avsatta för kollektivtrafikens utbyggnad enligt Dennisöverenskommelsen och som ännu inte har utbetalats till Stockholms läns landsting samt för väginvesteringar i Region Stockholm. Garantierna bör därför inte få tas i anspråk i större omfattning än att upptagna lån kan återbetalas utan att infrastrukturinvesteringarna i andra delar av landet drabbas.
För den trafiköverenskommelse som träffats för Göteborgsregionen, den s.k. Göteborgsöverenskommelsen, erinras om att en garantiram har ställts ut om högst 260 miljoner kronor för vissa förberedelsearbeten (prop. 1993/94:169, bet. TU34, rskr. 435). Regeringen anger vidare att under perioden juli 1995 t.o.m. december 1996 beräknar Vägverket att ytterligare 150 miljoner kronor erfordras för fortsatta förberedelsearbeten av vägutbyggnaderna enligt överenskommelsen.
För trafiköverenskommelsen i Malmöområdet har enligt budgetpropositionen statliga bidrag utbetalats genom Vägverket i enlighet med överenskommelsens tidsplan. Kommunalförbundet för Malmöhus läns kollektivtrafik (Malmöhus Trafik) har därvid redovisat att regionens åtaganden inom ramen för den s.k. Malmöhusöverenskommelsen säkerställts. Malmöhus Trafik har konstaterat vissa förseningar i genomförandet av åtgärderna men beräknar att dessa förseningar skall kunna återhämtas. Hela programmet beräknas därmed kunna genomföras under den avtalade tidsperioden, dvs. senast under år 1998. I sammanhanget kan nämnas att till skillnad från överenskommelserna för Stockholms- och Göteborgsområdena ingår ingen avgiftsfinansiering med biltullar i storstadsöverenskommelsen för Malmöområdet.
Regeringen föreslår i budgetpropositionen utökade garantiramar för genomförandet av Dennisöverenskommelsen och Göteborgsöverenskommelsen. För den fortsatta verksamheten och genomförandet av Dennisöverenskommelsen föreslås att riksdagen bemyndigar regeringen att låta Riksgäldskontoret teckna ytterligare statlig borgen. Förslaget omfattar sammanlagt 822 miljoner kronor i utökad garantiram. Av garantiramen avser 272 miljoner kronor utbyggnad av vägtullstationer, informationsinsatser och ledningscentral samt 250 miljoner kronor fortsatt förberedelsearbete för övriga vägprojekt. I garantiramen ingår vidare 300 miljoner kronor för miljöanpassning av Norra länkens anslutning vid Värtan. Det betyder att det statliga borgensåtagandet för Norra länken därmed utökas från 2 880 miljoner kronor till 3 180 miljoner kronor i 1992 års prisnivå.
De statliga borgensåtagandena föreslås även omfatta ett bemyndigande för Riksgäldskontoret att justera garantierna med tillkommande räntekostnader för upptagna lån samt för beräknade behov av justeringar för prisökningar i samhället. För att förbereda vissa investeringar i trafikens infrastruktur i Göteborgsregionen föreslås att Riksgäldskontoret får teckna statlig borgen på ytterligare 150 miljoner kronor i 1992 års prisnivå.
2.2 Motionsförslag
Övergripande synpunkter på storstadsöverenskommelserna redovisas i motionerna T221 och T225 (båda mp). Kritik riktas mot de överenskommelser som träffats för Stockholms- och Göteborgsområdena och en omförhandling efterlyses som möjliggör en miljöanpassad trafikutveckling.
Enligt motion T221 (mp) är de överenskommelser som träffats om trafiken i Stockholms- och Göteborgsområdena miljöpolitiskt felaktiga. Motionärerna hänvisar till att otaliga exempel från storstäder världen över, inte minst i Västeuropa, har visat att nya vägar aldrig löser problemen. Tvärtom bereder de mark för ökad biltrafik och efter några år kan nya "autoinfarkter" väntas. De statliga medlen till Dennisöverenskommelsen bör därför omprövas och kommunerna bör återkomma med ett nytt miljövänligare paket med en klar dominans av kollektivtrafiksatsningar. Inga medel bör anvisas till de båda överenskommelserna innan ett nytt hållbart förslag tagits fram. I avvaktan på nya kommunikationsplaner bör dock medel anvisas för att påbörja de nödvändiga kollektivtrafiksatsningar som redan är planerade och som inte förutsätter vägutbyggnader.
I motion T225 (mp) anges att kollektivtrafiksatsningarna i såväl Dennisöverenskommelsen som Göteborgsöverenskommelsen är undermåliga i jämförelse med de totala väginvesteringarna. Kollektivtrafiken bör ha en klart dominerande roll när framtidssatsningar görs. Motionärerna föreslår att i stället för att avväga satsningarna mellan vägar och kollektivtrafikåtgärder i pengar, så bör medlen fördelas efter antal meter som byggs. Varje meter planerad ny motorväg eller dylikt skall således motsvaras av minst en meter spårburen kollektivtrafik. För att de ekonomiska kalkylerna skall kunna hållas föreslås att kollektivtrafiksatsningarna ges högsta prioritet, medan däremot väginvesteringarna skjuts på framtiden tills riksdagen kan få garantier om att de planerade lederna inte kommer att leda till ökad biltrafik.
Invändningar mot de grundläggande förutsättningarna för Dennisöverenskommelsen framförs även i motion T233 (c). Processen bakom överenskommelsens tillkomst bedöms i motionen som stötande utifrån allmänna demokratiska principer. Den tänkta trafiksatsningen löser inte heller Stockholmsområdets trafikproblem utan förstör avgörande natur- och kulturvärden och innebär en oacceptabel miljöbelastning. Satsningen på kollektivtrafiken är vidare enligt motionen för liten i förhållande till satsningen på motorleder. Ekonomin för Österleden, Västerleden m.fl. är dessutom mycket bräcklig. Detta medför att det finns en risk att räntorna inte kan betalas. Staten kommer i så fall att bli tvungen att täcka kostnaderna. Det stora problemet med Dennisöverenskommelsen är dock att den inte har tillkommit för att långsiktigt lösa miljö- och trafikproblemen. Syftet är i stället att skapa förutsättningar för ökad exploatering och traditionell tillväxt. Enligt motionen bör regeringen därför ta initiativ till en omförhandling av Dennispaketet i syfte att tillsammans med regionens olika aktörer få fram en trafikuppgörelse som skapar förutsättningar för en god ekonomi och miljö.
Regeringens förslag om utökad garantiram behandlas i två motioner.
I motion T233 (c) anges att riksdagen inte bör besluta om nya borgensåtaganden innan resultatet av en omförhandling av Dennisöverenskommelsen är klar.
I motion T221 (mp) framhålls att de anvisade statliga medlen till Dennis- och Göteborgsöverenskommelserna bör omprövas. I detta yrkande torde innefattas att motionärerna även avstyrker regeringens förslag om utökad garantiram för att genomföra trafiköverenskommelserna för Stockholms- och Göteborgsområdet.
Flera motioner har väckts om Dennisöverenskommelsens genomförande. I motionerna föreslås bl.a. åtgärder för att samordna och påskynda genomförandet, att vissa vägprojekt lyfts ur överenskommelsen och att den objektsvisa garantigivningen slopas.
I motion T228 (m) framhålls att Ringens färdigställande är en förutsättning för de miljöförbättrande åtgärder som planeras i Stockholms innerstad samt för utbyggnaden av stomnätet för innerstadens busstrafik. Vägtullarnas införande förutsätter också att hela Ringen kommer till stånd. Därmed är färdigställandet av Ringen en finansiell förutsättning för flertalet kollektivtrafiksatsningar och för de miljöanknutna miljöinvesteringarna. Utbyggnaden av Ringen är dock kraftigt försenad. Därmed försenas uttaget av vägtullar vilket ökar räntebelastningen på projektet samtidigt som angelägna investeringar i miljö och kollektivtrafik försenas. Enligt motionen är det ytterst angeläget att staten har kontroll över vägtrafikinvesteringarnas kostnadsutveckling och därmed det samlade garantiåtagandet för utbyggnaden av trafiklederna. För att inte överenskommelsen skall riskeras föreslås att Vägverket inom ramen för det samlade garantiåtagandet får överföra lånegarantier för objekt vars kostnader understiger ramarna till objekt med högre kostnader än beräknat.
I motion T234 (m) anförs att det är ytterst angeläget att staten har kontroll över vägtrafikinvesteringarnas kostnadsutveckling och därmed det samlade garantiåtagandet för utbyggnaden av trafiklederna. Samtidigt bör inte staten riskera överenskommelsen på grund av stelbenthet, utan se till helheten. Regeringen har fastställt statens garantiåtaganden objektsvis. De första projekten i Dennisöverenskommelsen har -- bl.a. till följd av lågkonjunkturen -- kunnat upphandlas till lägre kostnader än planerat. Vägverkets garantiåtaganden har därmed inte behövt infrias fullt ut. De överskott som finns kvar föreslås kunna överföras till andra projekt i den mån dessa skulle överskrida fastställda ramar. I motionen framhålls vidare att vissa investeringar är en förutsättning för andra investeringar. Om exempelvis Ringen, vars vägavgifter skall finansiera andra delar av överenskommelsen, fördröjs äventyras hela överenskommelsen. Det anges därför som oroande att delar av överenskommelsen utsatts för betydande förseningar bl.a. genom att så många olika intressenter och huvudmän är inblandade i genomförandet. Staten som initierat Dennisöverenskommelsen bör enligt motionen ha ett intresse av att densamma fullföljs, varför staten bör utse en särskild Dennissamordnare.
I motionerna Jo641 och T232 (båda c) framhålls att Öster- och Västerleden i Stockholmsregionen innebär oacceptabla ingrepp i oersättlig miljö och därför inte bör byggas. Resurser bör i stället satsas på bättre kollektivtrafik, främst modern spårteknik och regionaltåg, samt bättre infartsparkeringar och en miljömässig styrning av trafiken, bl.a. med hjälp av avgifter.
I motion T217 (v) anförs att minskad vägtrafik är en förutsättning för ett framtida, ekologiskt uthålligt samhälle. Investeringsmedel bör därför omföras från nya motorvägsbyggen till investeringar i bl.a. järnvägstrafik, informationsteknologi och biobränsledrivna bussar. Öster- och Västerleden tillhör de projekt som medför störst skador på samhället. Investeringskostnaderna är gigantiska. Kostnaderna för Öster- och Västerleden har beräknats till mellan 10 och 20 miljarder kronor. Till detta kommer drift- och underhållskostnader. Enligt motionen är det troligt att inkomsterna från vägtrafiken inte räcker för att finansiera projekten. Motionärerna anser det fullständigt oacceptabelt att göra dessa investeringar såväl från miljösynpunkt som från ekonomisk synpunkt. Om dessa projekt inte byggs kan inkomsterna från biltullar, vägavgifter, etc. finansiera en utbyggnad av miljöanpassad kollektivtrafik, m.m. Det skulle innebära en besparing för statskassan.
Fem motioner har väckts som säger nej till järnvägsprojektet tredje spåret, dvs. den planerade bansträckningen från Centralstationen till Söder Mälarstrand över Riddarholmen. Samtliga motioner förordar en tunnellösning men redovisar olika finansieringsförslag för att täcka de merkostnader som en tunnellösning innebär.
I motion T233 (c) framhålls att genomförandet av tredje spåret förbi Riddarholmen är en angelägen satsning för att trygga kollektivtrafikens framkomlighet. Däremot är den planerade utformningen ett stort hot mot omistliga kulturvärden. Därför bör det tredje spåret förläggas i tunnel. För att åstadkomma detta bör investeringsmedel motsvarande 2 miljarder kronor överföras från Vägverkets investeringsanslag till Banverkets anslag för nyinvesteringar. Överföringen av investeringspengar kan möjliggöras genom att medlen i den nationella väghållningsplanen reduceras.
I motion T230 (fp) framhålls att Gamla stan och Riddarholmen är en av Sveriges mest symbolladdade kulturmiljöer. Ett förord för en tunnel är dock inte bara en fråga för stadsmiljön, utan även tågtrafiken har mycket att vinna på en sådan lösning. Spårkapaciteten genom huvudstaden skulle tryggas långsiktigt genom att ett fjärde spår därmed också möjliggörs. Skilda spårsystem för fjärr- och lokaltåg ger också en mer tillförlitlig trafikföring och förbättrad kollektivtrafikstandard. En tunnellösning anges ligga i både statens och regionens intresse. Kostnaden för en tunnellösning bör därför delas mellan staten och regionen. Statens merkostnad om ca 1 miljard kronor föreslås täckas genom omfördelning inom infrastrukturprogrammet.
I motion T228 (m) understryks angelägenheten av att spårkapaciteten förstärks. Annars begränsas effekten av pågående och förestående järnvägsinvesteringar för fjärrtågs- och regionaltågstrafiken i Storstockholms- och Mälardalsområdet. Spårinvesteringarna är även avgörande för att den lokala järnvägstrafiken skall kunna upprätthålla och senare förstärka sin konkurrenskraft. I annat fall kommer regioninvånarnas arbetsresor med bil att öka med betydande miljö- och framkomlighetsproblem som följd. Motionärerna anser därför att en förstärkning av spårkapaciteten i tunnel bör komma till stånd.
I motion T530 (mp) anges att en kraftig opinion i Stockholm vill att tredje spåret skall läggas i tunnel. Politikerna i Stockholms stad är också eniga om detta. Om så inte sker riskeras att kulturhistoriskt värdefulla byggnader på Riddarholmen förstörs. Motionärerna anser vidare att det är nödvändigt och viktigt att politiskt planera för ytterligare expanderad tågkommunikation också efter år 2020. En tunnel rymmer även ett fjärde spår och öppnar möjligheter för enklare och snabbare byten vid Odenplan och Liljeholmen och tar bort behovet av ytterligare en bro vid Årsta. Restidsvinster kan också uppnås med en tunnel, vilket medför god samhällsekonomi på lång sikt. Genom att välja tunnelalternativet undviks dessutom att Riddarholmen blir en gigantisk byggarbetsplats under kulturhuvudstadsåret 1998. Riksdagen måste möjliggöra en omfördelning av medel avsatta för infrastruktursatsningar i regionen för att finansiera del av tunnelbygget.
I motion Kr205 (mp) om kulturpolitiken framhålls att en vacker huvudstad är en angelägenhet för hela landet. Det historiska arvet skall i alla sammanhang respekteras. Motionärerna föreslår mot denna bakgrund att medel från Dennisöverenskommelsen omfördelas för att bekosta en tunnel under Riddarfjärden så att det historiska kulturarvet kan skonas.
2.3 Utskottets ställningstagande
2.3.1 Dennisöverenskommelsen
Utskottet behandlar inledningsvis Dennisöverenskommelsens genomförande.
I sitt av riksdagen godkända betänkande 1990/91:TU24 framhöll utskottet att det är angeläget att trafik- och miljösituationen i landets storstadsområden förbättras (prop. 1990/91:87 delvis, rskr. 286). Åtgärder i storstädernas trafiksystem har, ansåg utskottet, stor betydelse för miljösituationen och tillväxten i hela landet. Utskottet bedömde att för detta krävdes långsiktiga beslut om omfattande investeringar och ett stort antal samverkande åtgärder där olika parter gemensamt agerar för att nå regionalt förankrade trafikpolitiska mål. Utskottets uppfattning att det är nödvändigt att förbättra trafik- och miljöförhållandena i våra storstadsområden ligger fast. I alla tre storstadsregionerna behövs förbättrade trafiksystem för att lösa trafikproblemen, öka tillgängligheten och skapa bättre förutsättningar för regionernas utveckling. Utvecklade trafikstrukturer i storstadsområdena är också angelägna av miljöskäl. Utskottet anser det samtidigt nödvändigt att överenskommelserna ingående följs upp och att staten har god kontroll över riskerna och kostnadsutvecklingen. Enligt 1991 års riksdagsbeslut har också förutsatts att riksdagen ges möjlighet att noggrant följa ekonomin för utbyggnaden av trafiksystemet i bl.a. Stockholmsområdet. Enligt de riktlinjer som lagts fast för den statliga garantigivningen gäller vidare att garantier bör underkastas samma restriktiva prövning som gäller för vanliga utgiftsåtaganden. Utskottet har mot denna bakgrund inhämtat uppgifter om ekonomin för utbyggnaden av trafiksystemet i Stockholmsområdet och sökt bedöma den risk som statens garantiåtaganden innebär. Utskottet kan härvid konstatera att osäkerhet råder om såväl utgifts- som inkomstsidan liksom om tidsplanen för överenskommelsens genomförande. Med hänsyn till att vägutbyggnaderna finansieras med lån som ges med statlig borgen medan den slutliga betalningen avses ske med trafikavgifter finns en risk att statsbudgeten belastas med utgifter för överenskommelsen utöver vad som ursprungligen har beslutats. Enligt utskottets mening strider detta mot grundförutsättningarna för Dennisöverenskommelsen. Det statsfinansiella läget förhindrar också ökade kostnadsåtaganden från statens sida för att genomföra trafikinvesteringar i Stockholmsområdet. Enligt utskottets mening bör det inte heller komma i fråga att överföra redan avsatta investeringsmedel från övriga landet till Stockholmsområdet. Utskottet anser därför att regeringen så snart som möjligt bör redovisa för riksdagen en hållbar modell för hur planerade trafik- och miljöinvesteringar i Stockholmsområdet kan genomföras i för statsfinanserna kontrollerbara former. Regeringen bör därvid överväga att införa en övre gräns för skuldsättningen i Dennisöverenskommelsen. Vad utskottet nu anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.
I avvaktan på att en hållbar modell presenteras har utskottet inget att erinra mot vad regeringen anfört om att utbyggnader inte bör tillåtas som omfattar större belopp än de som sammanlagt finns avsatta dels för kollektivtrafikens utbyggnad enligt Dennisöverenskommelsen och som ännu inte har utbetalats till Stockholms läns landsting, dels för väginvesteringar i regionen. Garantierna bör således inte få tas i anspråk i större omfattning än att upptagna lån kan återbetalas utan att övriga utbyggnader av trafikens infrastruktur i landet drabbas. Utskottet är med hänsyn till den ekonomiska utvecklingen och kravet på en skärpt kostnadskontroll inte berett förorda att lånegarantier, som föreslås i motionerna T228 och T234 (båda m), får överföras mellan olika objekt inom överenskommelsen. Det betyder således att om ett projekt blir dyrare än beräknat måste frågan redovisas för riksdagen. När det gäller det motionsförslag som väckts om en statlig samordnare för Dennisöverenskommelsen vill utskottet erinra om att Vägtullsutredningen (K 1994:03) nyligen i sitt delbetänkande Vägtullar i Stockholmsregionen föreslagit att en särskild styrgrupp bildas för det fortsatta arbetet, i vilken även regeringen bör vara representerad (SOU 1994:142). Gruppens huvudsakliga uppgift föreslås vara att tillse att upplåningsbehovet inte skenar i väg genom att överväga såväl kostnads- som intäktssidan. Utskottet anser för sin del att det är önskvärt att regeringen tillsätter en styrgrupp, samordnare eller motsvarande för att underlätta en diskussion mellan staten och regionen om olika frågor rörande Dennisöverenskommelsen. Något initiativ från riksdagens sida är dock enligt utskottets mening inte erforderligt med hänvisning till vad utskottet anfört om att regeringen för riksdagen bör redovisa en ekonomiskt hållbar modell för Dennisöverenskommelsen och till beredningen av Vägtullutredningens förslag.
Utskottet vill vidare beträffande de motionsyrkanden som förordar att Öster- och Västerleden lyfts ur Dennisöverenskommelsen hänvisa till att de lånegarantier som riksdagen ställt ut är knutna till särskilda projekt och att de endast omfattar de delar av Dennisöverenskommelsens väginvesteringar som har byggstart före juli 1995. Detta betyder att utbyggnaden av Öster- och Västerleden inte innefattas i medgivna garantiramar. Med hänvisning till vad som nu anförts avstyrker utskottet motionerna T217 (v), T221 (mp), T225 (mp), T228 (m), T232 (c), T233 (c), T234 (m) och Jo641 (c) i nu behandlad del om Dennisöverenskommelsens genomförande.
Utskottet övergår därefter till att behandla regeringens förslag om utökad garantiram för Dennisöverenskommelsen.
Utskottet konstaterar att garantierna erfordras bl.a. för att införa ett avgiftssystem med vägtullar. Till följd av riksdagens beslut om inrättande av en nationalstadspark vid Haga-Brunnsviken har ökade krav ställts på en miljöanpassning av Norra länken, vilket beräknas leda till en kostnadsökning med ca 300 miljoner kronor. Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag om utökad garantiram med sammanlagt 882 miljoner kronor. Utskottet avstyrker följaktligen motionerna T221 (mp) och T233 (c) i nu aktuell del.
2.3.2 Spårkapaciteten i Stockholm
Utskottet kan konstatera, när det gäller de motionsyrkanden som tar upp tredje spåret, dvs. den planerade bansträckningen från Centralstationen till Söder Mälarstrand, att kapacitetsproblemen redan är besvärande för tågtrafiken genom Stockholm. Till detta kommer den utveckling av tågtrafiken som för närvarande pågår genom utbyggnaden av Svealandsbanan (klar år 1997), Nynäsbanan (klar år 1997), Arlandabanan (klar år 1998) och Mälarbanan (klar år 1999). För att kunna dra nytta av den pågående utbyggnaden av regional- och fjärrtågstrafiken krävs enligt utskottets mening att kapacitetsproblemen i Stockholm snarast undanröjs. Beträffande hur den nödvändiga spårutbyggnaden bör genomföras vill utskottet erinra om att det i sitt av riksdagen godkända betänkande 1992/93:TU35 (rskr. 446) har förutsatt att om en finansieringslösning kan åstadkommas för ett tunnelalternativ, som inte inkräktar ekonomiskt eller verksamhetsmässigt på det övriga järnvägsbyggandet, bör den nu förordade ytsträckningen kunna frångås. Utskottet framhöll vidare att det bör ankomma på berörda intressenter att ta sådana initiativ. Utskottets uppfattning ligger fast. Enligt vad utskottet erfarit bereder regeringen för närvarande två förvaltningsärenden som berör det tredje spåret över Riddarholmen. Det ena avser en överklagad detaljplan och det andra en ansökan om tillstånd till ingrepp i statliga byggnadsminnen. Med hänvisning till pågående beredning avstyrker utskottet motionerna T228 (m), T230 (fp), T233 (c), T530 (mp) och Kr205 (mp) i nu behandlad del.
2.3.3 Göteborgsöverenskommelsen
Utskottet konstaterar att syftet med Göteborgsöverenskommelsen är att stärka regionens utveckling genom att förbättra tillgängligheten till regioncentrum samt säkerheten och miljön i hela regionen. Ett genomförande av överenskommelsen innebär också enligt utskottets mening en angelägen utbyggnad av regionens kollektivtrafik och vägar. Vid riksdagens behandling av Göteborgsöverenskommelsen våren 1994 gav riksdagen regeringen till känna att pågående utredningsarbete om utformning av vägtullar även bör omfatta en undersökning dels av omfattningen av de projekt som överenskommelsen avser, dels av möjligheten att använda annan lokalt eller regionalt avgränsad finansiering än vägtullar (prop. 1993/94:169, bet. TU34, rskr. 435). Regeringen har i februari 1995 gett tilläggsdirektiv till Vägtullsutredningen (K 1994:03) om utformning av alternativ till vägtullar i Göteborg (dir. 1995:17). Enligt direktiven skall utredningen undersöka omfattningen av och tidsplanen för de vägprojekt som Göteborgsöverenskommelsen avser samt föreslå en samlad lokal eller regional finansiering av de redovisade vägprojekten. Om nya lösningar tas fram till följd av utredningsarbetet, förutsätts parterna nå enighet härom. Utredningens uppdrag skall redovisas senast den 15 augusti 1995. Utskottet förutsätter att även nya lösningar kommer att innebära att syftet med Göteborgsöverenskommelsen nås i sina huvuddrag och ställer sig därför bakom regeringens förslag om utökad garantiram med 150 miljoner kronor för det fortsatta förberedelsearbetet. Motionerna T221 och T225 (båda mp) avstyrks följaktligen i nu behandlad del.
3 Lokala trafikavgifter
3.1 Motionsförslag
Förslag om införande och utformning av trafikavgifter redovisas i fyra motioner.
I motion T221 (mp) framhålls att i dagsläget tycks trafikavgifter motiveras dels av finansieringsskäl, dels av miljöskäl. Trafikavgifter kan dock inte tjäna båda dessa syften. Stora vägprojekt som ringleden kan inte försvaras med miljöargument. Motionärerna föreslår därför att trafikavgifter klart och entydigt införs som miljöavgifter, för att minska privatbilismen in till storstädernas centrum men även för att delfinansiera vägunderhåll och drift. Detta kan dock bara ske om kollektivtrafiken samtidigt byggs ut så att den kan anpassas till behoven och blir ett fullgott alternativ. I motionen hänvisas vidare till att det i dagsläget finns en fullt utvecklad avancerad teknik för att införa smidiga avgiftsstationer som inte förorsakar trafikstockningar. Motionärerna föreslår att kommunerna ges tillstånd att under eget överinseende införa och sköta avgiftsstationerna. Kommunerna bör även beviljas statliga lån för att bygga ut avgiftsstationer.
I motion T231 (mp) anges att tätortstrafiken belastar miljö och hälsa i betydligt högre grad än landsortstrafiken. Den ekonomiska effektiviteten ökar därför med lokala trafikavgifter. För att få en bra styreffekt och ett rättvist system bör avgifterna inte tas ut i form av en biltull utan zonindelas. En zonindelning ger exempelvis föraren möjligheten att själv styra sin kostnad, vilket ökar effektiviteten i systemet. I motionen redovisas hur trafikavgifterna bör utformas och differentieras över tiden och mellan olika fordonskategorier samt hur en smidig debiteringsteknik kan utformas med hjälp av ny informationsteknologi. Trafiken i innerstaden beräknas med det beskrivna systemet kunna minska med ca 30 %, vilket gör att luftföroreningarna, trängseln och bullernivån kan reduceras kraftigt. Motionärerna bedömer att det beskrivna avgiftssystemet är av intresse för många kommuner som har stora problem med innerstadstrafiken. För att åstadkomma nödvändiga förändringar i stadstrafiksystemet föreslås vidare att kommunerna ges rätt att själva besluta om att införa lokala trafikavgifter.
I motion Jo628 (fp) föreslås också att regeringen bör förelägga riksdagen ett förslag som ger möjlighet för kommuner att införa bilavgifter i större tätorter. Som motiv anförs inte bara behovet av medel till trafikinvesteringar utan också miljöskäl. Enligt motionen finns det i dag ny teknik som gör det möjligt att införa mycket smidiga avgiftssystem. Bilavgifter har däremot ingen plats i glesbygd, där alternativa transportmedel saknas.
I motion A467 (fp) framhålls att det är uppenbart att ansvaret för trafikavgifternas utformning i Stockholmsområdet inte bör fråntas regionen. Denna utgångspunkt måste ligga till grund för regeringens kommande förslag om vägtullar i Stockholmsregionen. Regionens företrädare bör därför ges ett avgörande inflytande över avgifternas utformning. Enligt motionen kan vidare långsiktiga krav på miljöanpassning av transportsystemet fordra ytterligare och mer generella avgifter för att minska biltrafikvolymen. Med hänsyn till olika landsändars skilda förutsättningar kan större pålagor behöva bli regionala. Utgångspunkten bör vara att avgifter beslutas regionalt, i dag följaktligen av landstinget, och att de skall användas för att tillgodose regionala behov.
3.2 Utskottets ställningstagande
Utskottet kan konstatera att regeringen i mars 1994 har tillsatt en särskild utredare med uppdrag att göra överväganden och lämna förslag om vägtullar, Vägtullsutredningen (dir. 1994:37). Utredaren har i november 1994 lämnat ett delbetänkande med ställningstagande i vissa övergripande frågor samt lämnat förslag om utformning av vägtullar i Stockholmsområdet (SOU 1994:142 Vägtullar i Stockholmsregionen). Utredningens delbetänkande har remissbehandlats. Regeringen, som för närvarande bereder frågan, har för avsikt att under hösten 1995 framlägga en proposition till riksdagen med lagstiftningsförslag. Som redovisats tidigare har Vägtullsutredningen i februari 1995 getts tilläggsuppdrag att undersöka möjligheten att använda annan lokalt eller regionalt avgränsad finansiering än vägtullar i Göteborgsområdet (dir. 1995:17). Uppdraget skall redovisas i augusti 1995. Utskottet vill vidare hänvisa till att Trafik- och klimatkommittén (1993:01), i sitt delbetänkande Miljözoner för trafik i tätorter (SOU 1994:92), framhållit "att det vore en fördel om kommuner som kompletterande möjlighet till förbud hade möjlighet att införa system med avgifter för trafik i tätorter". Kommittén framlägger dock inget konkret förslag i sitt delbetänkande utan anger att man i sitt slutbetänkande avser återkomma med förslag till lagstiftning som bemyndigar kommuner att ta ut avgift för fordons tillträde till miljözon. Avgiften skall kunna differentieras med hänsyn till fordons miljöklasstillhörighet. Kommittén avser att avge sitt slutbetänkande senast den 31 maj 1995. Utskottet kan konstatera att de frågor som väckts i motionerna om trafikavgifternas utformning liksom bl.a. om kommunal befogenhet att införa avgifter är föremål för beredning. I avvaktan på resultatet av detta arbete bör de aktuella motionerna T221 (mp), T231 (mp), Jo628 (fp) och A467 (fp) inte bli föremål för någon åtgärd från riksdagens sida. Motionsyrkandena avstyrks följaktligen.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande Dennisöverenskommelsens genomförande att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:T217 yrkande 1 i denna del, 1994/95:T221 yrkandena 6--9 i denna del, 1994/95:T225 yrkandena 4--6 i denna del, 1994/95:T228 i denna del, 1994/95:T232 yrkande 20, 1994/95:T233 yrkande 1, 1994/95:T234 och 1994/95:Jo641 yrkande 17 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, res. 1 (c, v) res. 2 (mp)
2. beträffande utökad garantiram för Dennisöverenskommelsen att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1994/95:T221 yrkande 6 i denna del och 1994/95:233 yrkande 2 dels bemyndigar regeringen att låta Riksgäldskontoret teckna statlig borgen i prisnivå januari 1992 omfattande 272 miljoner kronor för att påbörja utbyggnaden av vägtullstationer (222 miljoner kronor), information (30 miljoner kronor), ledningscentral (20 miljoner kronor) och 250 miljoner kronor för att fortsätta förberedelsearbetet för övriga vägprojekt i Stockholmsregionen samt 300 miljoner kronor för miljöanpassning av Norra länkens anslutning vid Värtan, dels bemyndigar regeringen att låta Riksgäldskontoret justera de i propositionen angivna borgensåtagandena med tillkommande räntekostnader för upptagna lån samt beräknade behov av justeringar för prisökningar i samhället, res. 3 (c, v, mp)
3. beträffande tredje spåret att riksdagen avslår motionerna 1994/95:T228 i denna del, 1994/95:T230, 1994/95:T233 yrkande 3, 1994/95:T530 och 1994/95:Kr205 yrkande 2, res. 4 (v, mp)
4. beträffande Göteborgsöverenskommelsen att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1994/95:T221 yrkandena 6--9 i denna del och 1994/95:T225 yrkandena 4--6 i denna del bemyndigar regeringen att låta Riksgäldskontoret teckna statlig borgen i prisnivå januari 1992 omfattande 150 miljoner kronor för det fortsatta förberedelsearbetet med Göteborgsöverenskommelsen, res. 5 (v, mp)
5. beträffande lokala trafikavgifter att riksdagen avslår motionerna 1994/95:T221 yrkandena 10 och 11, 1994/95:T231, 1994/95:Jo628 yrkande 10 och 1994/95:A467 yrkandena 3 och 4. res. 6 (mp)
Stockholm den 4 maj 1995
På trafikutskottets vägnar
Monica Öhman
I beslutet har deltagit: Monica Öhman (s), Wiggo Komstedt (m), Bo Nilsson (s), Jarl Lander (s), Jan Sandberg (m), Ulrica Messing (s), Sivert Carlsson (c), Tom Heyman (m), Kenth Skårvik (fp), Hans Stenberg (s), Karl-Erik Persson (v), Birgitta Wistrand (m), Elisa Abascal Reyes (mp), Lena Sandlin (s), Claes-Göran Brandin (s), Christina Axelsson (s) och Ingemar Josefsson (s).
Reservationer
1. Dennisöverenskommelsens genomförande (mom. 1)
Sivert Carlsson (c) och Karl-Erik Persson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med "I sitt" och på s. 13 slutar med "Dennisöverenskommelsens genomförande" bort ha följande lydelse: Utskottet anser att de trafiköverenskommelser som träffats för Stockholms- och Göteborgsområdena vilar på miljöpolitiskt felaktiga förutsättningar. Som utskottet kunnat konstatera befinner sig också Dennisöverenskommelsen i en allvarlig ekonomisk kris. Förutsedda intäkter från biltullarna förmår inte täcka kostnaderna. Genom att vägutbyggnaderna lånefinansieras uppstår därmed en växande skuldbörda som staten genom borgensåtaganden bär ansvaret för. Utskottet anser därför att grunderna för Dennisöverenskommelsen snarast måste omprövas. Regeringen bör således ta initiativ till en omförhandling av uppgörelsen i syfte att tillsammans med regionens olika aktörer få fram en trafikuppgörelse som skapar förutsättningar för god ekonomi och god miljö. En sådan omförhandling måste bl.a. leda till ökade satsningar på kollektivtrafik och till att Österleden och Västerleden inte byggs. Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motionerna T217 (v), T232 (c), T233 (c) och Jo641 (c) tillstyrks i denna del, bör av riksdagen ges regeringen till känna. Utskottets ställningstagande innebär vidare att syftet med motionerna T221 och T225 (båda mp) delvis tillgodoses, medan motionerna T228 (m) och T234 (m) avstyrks i nu behandlad del.
dels att utskottets hemställan under mom. 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande Dennisöverenskommelsens genomförande att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:T217 yrkande 1 i denna del, 1994/95:T232 yrkande 20, 1994/95:T233 yrkande 1 och 1994/95:Jo641 yrkande 17, med anledning av motionerna 1994/95:T221 yrkandena 6--9 i denna del och 1994/95:T225 yrkandena 4--6 i denna del samt med avslag på motionerna 1994/95:T228 i denna del och 1994/95:T234 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Dennisöverenskommelsens genomförande (mom. 1)
Elisa Abascal Reyes (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med "I sitt" och på s. 13 slutar med "Dennisöverenskommelsens genomförande" bort ha följande lydelse: Utskottet bedömer att de trafiköverenskommelser som träffats för Stockholms- och Göteborgsområdena vilar på miljöpolitiskt felaktiga förutsättningar. Som utskottet kunnat konstatera befinner sig också Dennisöverenskommelsen i en allvarlig ekonomisk kris. Förutsedda intäkter från biltullarna förmår inte täcka kostnaderna. Genom att vägutbyggnaderna lånefinansieras uppstår därmed en växande skuldbörda som staten genom borgensåtaganden bär ansvaret för. Utskottet anser därför att grunderna för Dennisöverenskommelsen snarast måste omprövas. Regeringen och berörda kommuner bör återkomma med ett nytt miljövänligare paket med en klar dominans av kollektivtrafiksatsningar. Inga medel bör därför anvisas eller upplånas till de båda överenskommelserna innan ett nytt ekonomiskt och miljömässigt hållbart förslag tagits fram. I avvaktan på nya kommunikationsplaner bör dock medel anvisas för att påbörja de kollektivtrafiksatsningar som redan är planerade och som inte förutsätter vägutbyggnader. En ekonomisk avvägning bör göras av satsningen mellan vägar och kollektivtrafik, så att medlen fördelas efter antal meter som byggs. Varje meter planerad ny motorväg eller dylikt skall således motsvaras av minst en meter spårburen kollektivtrafik. För att de ekonomiska kalkylerna skall kunna hållas bör kollektivtrafiksatsningarna ges högsta prioritet, medan däremot väginvesteringarna bör skjutas på framtiden tills riksdagen kan få garantier om att de planerade lederna inte kommer att leda till ökad biltrafik. Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motionerna T221 och T225 (båda mp) tillstyrks i behandlad del, bör av riksdagen ges regeringen till känna. Utskottets ställningstagande innebär vidare att syftet med motionerna T217 (v), T232 (c), T233 (c) och Jo641 (c) torde tillgodoses i behandlad del, medan motionerna T228 (m) och T234 (m) avstyrks i behandlad del.
dels att utskottets hemställan under mom. 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande Dennisöverenskommelsens genomförande att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:T221 yrkandena 6--9 i denna del, 1994/95:T225 yrkandena 4--6 i denna del, med anledning av motionerna 1994/95:T217 yrkande 1 i denna del, 1994/95:T232 yrkande 20, 1994/95:T233 yrkande 1 och 1994/95:Jo641 yrkande 17 samt med avslag på motionerna 1994/95:T228 i denna del och 1994/95:T234 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Utökad garantiram för Dennisöverenskommelsen (mom. 2)
Sivert Carlsson (c), Karl-Erik Persson (v) och Elisa Abascal Reyes (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med "Utskottet konstaterar" och på s. 14 slutar med "aktuell del" bort ha följande lydelse: Utskottet anser att med den ekonomiska kris som Dennisöverenskommelsen befinner sig i är det orimligt att ytterligare utöka den statliga garantigivningen. Utskottet avstyrker därför regeringens förslag. Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motionerna T221 (mp) och T233 (c) tillstyrks i behandlad del, bör av riksdagen ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under mom. 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande utökad garantiram för Dennisöverenskommelsen att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:T221 yrkande 6 i denna del och 1994/95:233 yrkande 2 avslår regeringens förslag om att dels bemyndiga regeringen att låta Riksgäldskontoret teckna statlig borgen i prisnivå januari 1992 omfattande 272 miljoner kronor för att påbörja utbyggnaden av vägtullstationer (222 miljoner kronor), information (30 miljoner kronor), ledningscentral (20 miljoner kronor) och 250 miljoner kronor för att fortsätta förberedelsearbetet för övriga vägprojekt i Stockholmsregionen samt 300 miljoner kronor för miljöanpassning av Norra länkens anslutning vid Värtan, dels bemyndiga regeringen att låta Riksgäldskontoret justera de i propositionen angivna borgensåtagandena med tillkommande räntekostnader för upptagna lån samt beräknade behov av justeringar för prisökningar i samhället,
4. Tredje spåret (mom. 3)
Karl-Erik Persson (v) och Elisa Abascal Reyes (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med "Beträffande hur" och slutar med "behandlad del" bort ha följande lydelse: Utskottet anser det angeläget att kapacitetsproblemen för järnvägstrafiken kan lösas. Den planerade utformningen av ett tredje spår över Riddarholmen står dock i konflikt med omistliga kulturvärden. Utskottet anser därför att en tunnellösning i stället bör genomföras för att klara den nödvändiga spårutbyggnaden. Genom att ett fjärde järnvägsspår därmed också möjliggörs kan en framtidsinriktad utbyggnad ske av spårkapaciteten genom huvudstaden. Skilda spårsystem för fjärr- och lokaltåg ger vidare en förbättrad trafikföring och en ökad standard för kollektivtrafiken. Utskottet anser att eventuella merkostnader för en tunnellösning bör finansieras genom en omfördelning av de infrastrukturmedel som avsatts för trafikinvesteringar i Stockholmsregionen. Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att syftet med motionerna T228 (m), T230 (fp), T233 (c), T530 (mp) och Kr205 (mp) tillgodoses i nu behandlad del, bör av riksdagen ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under mom. 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande tredje spåret att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:T228 i denna del, 1994/95:T230, 1994/95:T233 yrkande 3, 1994/95:T530 och 1994/95:Kr205 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Göteborgsöverenskommelsen (mom. 4)
Karl-Erik Persson (v) och Elisa Abascal Reyes (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med "Utskottet konstaterar" och på s. 15 slutar med "behandlad del" bort ha följande lydelse: Utskottet bedömer att den trafiköverenskommelse som träffats för Göteborgsområdet vilar på miljöpolitiskt felaktiga förutsättningar. De ekonomiska möjligheterna att finansiera Göteborgsöverenskommelsen får vidare bedömas som osäkra. Utskottet anser därför att grunderna för Göteborgsöverenskommelsen snarast måste omprövas. Regeringen bör ta initiativ till att en omförhandling kommer till stånd. I avvaktan härpå bör inga ytterligare statliga garantier ställas ut för vägutbyggnader. Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motionerna T221 och T225 (båda mp) tillstyrks i behandlad del, bör av riksdagen ges regeringen till känna. Utskottets ställningstagande innebär vidare att regeringens förslag om utökad garantiram avstyrks.
dels att utskottets hemställan under mom. 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande Göteborgsöverenskommelsen att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:T221 yrkandena 6--9 i denna del och 1994/95:T225 yrkandena 4--6 i denna del dels avslår regeringens förslag om statlig borgen för det fortsatta förberedelsearbetet med Göteborgsöverenskommelsen, dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Lokala trafikavgifter (mom. 5)
Elisa Abascal Reyes (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med "Utskottet kan" och på s. 17 slutar med "avstyrks följaktligen" bort ha följande lydelse: Utskottet kan konstatera att införandet av trafikavgifter i dag motiveras på två sätt, nämligen dels av finansieringsskäl, dels av miljöskäl. Trafikavgifter kan dock inte tjäna båda dessa syften. Utskottet anser därför att trafikavgifter klart och entydigt skall införas som miljöavgifter, för att minska privatbilismen in till storstädernas centrum men även för att delfinansiera vägunderhåll och drift. Som redovisats i motionerna T221 och T231 (båda mp) finns det i dagsläget en fullt utvecklad och avancerad teknik för att införa smidiga avgiftsstationer som inte förorsakar trafikstockningar. Utskottet anser därför att kommunerna bör ges tillstånd att under eget överinseende införa och sköta avgiftsstationerna. Kommunerna bör även beviljas statliga lån för att bygga dessa avgiftsstationer. Regeringen bör snarast återkomma till riksdagen med förslag till lagstiftning och ekonomiska förutsättningar som gör det möjligt för kommunerna att införa trafikavgifter. Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motionerna T221 och T231 (båda mp) tillstyrks i nu behandlad del, bör av riksdagen ges regeringen till känna. Utskottets ställningstagande innebär vidare att syftet med motionerna Jo628 och A467 (båda fp) i behandlad del torde tillgodoses. Motionsyrkandena avstyrks följaktligen.
dels att utskottets hemställan under mom. 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande lokala trafikavgifter att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:T221 yrkandena 10 och 11 samt 1994/95:T231 och med avslag på motionerna 1994/95:Jo628 yrkande 10 och 1994/95:A467 yrkande 3 och 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Innehållsförteckning
Sammanfattning1 Propositionen2 Storstadsöverenskommelserna2 Motionerna2 Utskottet5 1 Ärendet och dess beredning5 2 Storstadsöverenskommelserna6 2.1 Regeringens förslag6 2.2 Motionsförslag8 2.3 Utskottets ställningstagande12 2.3.1 Dennisöverenskommelsen12 2.3.2 Spårkapaciteten i Stockholm14 2.3.3 Göteborgsöverenskommelsen14 3 Lokala trafikavgifter15 3.1 Motionsförslag15 3.2 Utskottets ställningstagande16 Hemställan17 Reservationer18