Statsbudgetens utgifter för budgetåret 1993/94
Betänkande 1992/93:FiU32
Finansutskottets betänkande
1992/93:FIU32
Statsbudgetens utgifter för budgetåret 1993/94
Innehåll
1992/93 FiU32
Propositionen
I bilaga 1 till proposition 1992/93:150 (kompletteringspropositionen) har regeringen föreslagit riksdagen att
6. godkänna beräkningen av förändringar i anslagsbehållningarna för budgetåret 1993/94,
7. godkänna beräkningen av Beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto för budgetåret 1993/94,
I kompletteringspropositionen framhålls att det får ankomma på riksdagens finansutskott att göra justeringar för sådana förändringar som inte kunnat beaktas i propositionen.
Utskottet
De samlade statsutgifterna ett visst budgetår utgör summan av alla utgiftsanslag fördelade på 17 huvudtitlar, vilka främst motsvarar departementens ansvarsområden, förändringar i behållningar på reservationsanslag, beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto.
I det följande kommenterar utskottet beräkningarna av dessa budgetposter i statsbudgeten för budgetåret 1993/94.
Statsbudgetens utgiftsanslag
I budgetpropositionen beräknades medelsbehovet på statsbudgetens drygt 600 utgiftsanslag under budgetåret 1993/94 till 510,2 miljarder kronor.
Därefter har regeringen i 19 särpropositioner och riksdagens förvaltningsstyrelse i ett förslag lagt fram förslag för riksdagen som sammantagna ökar anslagsbehovet med netto 10,0 miljarder kronor. Det ändrade medelsbehovet är föranlett av de förslag regeringen och riksdagens förvaltningsstyrelse fört fram i propositionerna/förslaget 1992/93:174 om administrationen av bostadsbidragen till barnfamiljer m.m. (+6275,6mkr) 1992/93:169 om högre utbildning (+1753,0mkr) 1992/93:159 om stöd och service till vissa funktionshindrade (+1571,3mkr) 1992/93:170 om forskning (+1267,4mkr) 1992/93:178 om vissa socialförsäkringsfrågor (+750,0mkr) 1992/93:254 om svensk FN-styrka till f.d. Jugoslavien (+600,0mkr) 1992/93:200 om Televerket (+539,0 mkr) 1992/93:179 om åtgärder mot klimatpåverkan (+338,0 mkr) 1992/93:225 om EES-avtalet (+270,0 mkr) 1992/93:160 om husläkare (+200,0 mkr) 1992/93:226 om en ny skogspolitik (+17,9 mkr) 1992/93:RFK3 om riksdagens byggnader (+17,2 mkr) 1992/93:183 om jordbruket och trädgårdsnäringen (+16,0 mkr) 1992/93:158 om skolans internationalisering (+16,0 mkr) 1992/93:173 om Barnombudsman (+1,4 mkr) 1992/93:194 om statsbidrag till kommuner för ett tredje gymnasieår (±0,0 mkr) 1992/93:182 om anslag till SCB (-5,0 mkr) 1992/93:184 om fiskefrågor (-23,0 mkr) 1992/93:172 om Boverket (-43,9 mkr) 1992/93:176 om infrastrukturinvesteringar (-3560,3 mkr)
Slutligen har regeringen i kompletteringspropositionen föreslagit att vissa anslag höjs med 7,2 miljarder kronor. De största enskilda anslagshöjningarna i kompletteringspropositionen avser anslaget till vuxenstudiestöd som räknats upp med 2788,9 miljoner kronor samt anslaget till ett utbyggt treårigt gymnasium som tillförts ytterligare 1622,0 miljoner kronor.
Med de jämkningar som tillkommit under våren 1993 uppgår därmed regeringens och riksdagens förvaltningsstyrelses förslag till medelsberäkning för budgetåret 1993/94 till sammanlagt 527,4 miljarder kronor. Det är 17,2 miljarder kronor mer än motsvarande belopp i budgetpropositionen.
Utskottet har i efterföljande tabell ställt samman regeringens och riksdagens förvaltningsstyrelses (RFK) förslag till medelsberäkning med de ändringar som riksdagen beslutat att göra i dessa förslag. En mer detaljerad redovisning av de ändringar som riksdagen vidtagit lämnas i en bilaga till betänkandet.
Tabell. Sammanställning av riksdagens beslut med anledning av regeringens förslag för budgetåret 1993/94 1 000-tal kr
29>Av regeringen43>Av riksdagen57>Förändring 29>föreslaget 43>beslutat 57>Ökning (+) 29>belopp43>belopp57>Minskn. (-)
00>Utgiftsanslag 00>Kungl. hov- och slottsstaterna 38>65 226 52>65 226 66>0
00>Justitiedepartementet38>19 189 701 52>19 192 701 66>+3 000
00>Utrikesdepartementet38>16 701 863 52>16 701 863 66>0
00>Försvarsdepartementet38>38 902 745 52>38 902 745 66>0
00>Socialdepartementet38>126 566 711 52>126 566 011 66>-700
00>Kommunikationsdeparte- 00>03>mentet38>15 617 154 52>29 132 354 66>+13 515 200 00>Finansdepartementet 38>97 073 011 52>97 238 011 66>+165 000 00>Utbildningsdepartementet 38>38 571 294 52>38 569 142 66>-2 152
00>Jordbruksdepartementet38>7 003 672 52>7 008 672 66>+5 000 00>Arbetsmarknadsdepartementet38>47 209 598 52>47 209 598 66>0 00>Kulturdepartementet38>15 902 933 52>15 954 407 66>+51 474 00>Näringsdepartementet 38>4 258 523 52>4 289 372 66>+30 849
00>Civildepartementet 38>2 227 811 52>2 228 243 66>+432 00>Miljö- och naturresurs- 00>03>departementet38>2 258 521 52>2 258 521 66>0 00>Riksdagen och dess myndig- 00>03>heter 38>883 978 52>843 978 66>-40 000 00>Räntor på statsskulden, m.m. 38>95 000 000 52>96 000 000 66>+1 000 000 00>Oförutsedda utgifter 38>1 000 52>1 000 66>0
00>Summa utgiftsanslag 38>527 433 741 52>542 161 844 66>+14 728 103
Av den bilagda sammanställningen framgår att riksdagen beslutat ändra medelstilldelningen på sammanlagt 69 anslag. Av dessa förändringar har 10 sin grund i att medel omfördelats från ett anslag till ett annat. Sådana förändringar, som alltså inte påverkar de samlade utgifterna, har skett inom Utrikes-, Kommunikations-, Utbildnings- och Näringsdepartementens ansvarsområden.
På förslag av utbildningsutskottet (UbU14) har riksdagen också lagt fast andra principer för resurstilldelning till universitet och högskolor än regeringen förordat (prop. 169), och som en följd härav har medelstilldelningen på 31 anslag justerats. Dessa justeringar, som också innefattar korrigeringar av vissa felaktigt beräknade anslag i propositionen, har i endast begränsad utsträckning påverkat de samlade utgifterna.
Dessutom har riksdagen beslutat att i 22 fall höja anslag med sammanlagt 16163,4 miljoner kronor och i 6 fall minska anslag med 1435,3 miljoner kronor.
Regeringen har i proposition 176 föreslagit en omfattande satsning på infrastrukturinvesteringar. Enligt förslaget skulle investeringarna finansieras vid sidan av statsbudgeten genom upplåning i Riksgäldskontoret. Trafikutskottet (TU35) har tillstyrkt infrastruktursatsningarna men på finansutskottets inrådan (FiU4y) inte godtagit den föreslagna finansieringsmodellen. Trafikutskottet har i stället förordat att infrastrukturinvesteringar redovisas över statsbudgeten. Riksdagen har anslutit sig till denna uppfattning.
Ändringen leder till att underskottet på statsbudgeten ökar mycket kraftigt. Det bör emellertid uppmärksammas att denna ökning är av redovisningsteknisk natur och saknar statsfinansiell betydelse i och med att statens samlade upplåningsbehov i praktiken förblir oförändrat. Med den av regeringen föreslagna lösningen skulle Riksgäldskontoret, förenklat uttryckt, ha behövt låna upp medel för att finansiera dels underskottet i statsbudgeten, dels de föreslagna infrastrukturinvesteringarna. Nu får Riksgäldskontoret låna upp i princip samma belopp för att finansiera ett något större budgetunderskott som inkluderar infrastruktursatsningen.
Enligt regeringens förslag skulle infrastrukturinvesteringarna ha finansierats med ett särskilt på statsbudgeten uppfört kapitalkostnadsanslag avseende räntor och amorteringar. I proposition 176 föreslogs att 1353 miljoner kronor skulle anvisas för detta ändamål. Detta anslag behövs inte längre. När nu samma upplåningsbehov i stället läggs in i statsbudgeten ökar å andra sidan belastningen på statsskuldräntorna. Med hänsyn härtill har utskottet i ett särskilt betänkande (FiU28) föreslagit att detta anslag skall räknas upp med 1000 miljoner kronor.
Riksdagens ställningstagande till infrastrukturinvesteringarna innebär sålunda dels att vissa utgiftsanslag på Kommunikationsdepartementets huvudtitel justerats med sammanlagt 13465 miljoner kronor netto, dels att statsskuldräntorna räknats upp med 1000 miljoner kronor. Totalt ökas alltså belastningen på utgiftsanslagen med 14465 miljoner kronor. Som nämnts är det här en redovisningsteknisk justering utan statsfinansiell betydelse. Om man därför bortser från denna ökning, begränsar sig riksdagens påslag på statsutgifterna till 263,1 miljoner kronor netto. Detta motsvarar 0,5 promille av de samlade utgiftsanslagen under nästa budgetår. Av dessa utgiftsökningar har 50 miljoner kronor finansierats genom ett förhöjt avkastningskrav på Postverket, vilket ökar statsinkomsterna med samma belopp.
De förändringar som gjorts i utgiftsanslagen för budgetåret 1993/94 sedan budgetpropositionen lades fram kan sammanfattas på följande sätt (mkr).
Utgiftsanslag enligt budgetpropositionen 66>510 198
00>Förslag lämnade i särpropositioner m.m.66>+9 949 00>Förslag lämnade i kompletteringspropositionen66>+7 287 00>Av riksdagen beslutade ändringar 00>03>statsskuldräntor 66>+1 000 00>03>infrastrukturinvesteringar inom transportsektorn66>+13 465 00>03>övriga anslag (se bilagda specification)66>+263
Summa utgiftsanslag i statsbudgeten66>542 162
Förändring av anslagsbehållningar
För reservationsanslag gäller att en besparing på ett sådant anslag får sparas till efterföljande budgetår. Som en följd härav kan utbetalningarna ett visst budgetår komma att avsevärt avvika från det anslagna beloppet. Summan av alla dessa avvikelser registreras som en förändring av anslagsbehållningarna.
En minskning av anslagsbehållningarna är liktydigt med att utnyttjandet av reservationsmedel överstiger vad som anvisats i form av reservationsanslag för det aktuella budgetåret. En del av anslagsbehållningarna från tidigare år måste då tas i anspråk. Minskningen registreras därför som en ökad belastning på statsbudgetens utgiftssida.
Omvänt gäller att anslagsbehållningarna ökar när utbetalningarna från reservationsanslagen understiger vad som anvisats på dem. Detta tas upp som en negativ post på utgiftssidan.
I det reviderade budgetförslaget räknar föredraganden med att anslagsbehållningarna kommer att minska med 4,5 miljarder kronor under budgetåret 1993/94, dvs. det blir en extra belastning på budgeten av denna omfattning. Som tidigare nämnts har riksdagen på förslag av trafikutskottet frångått regeringens förslag till finansiering av infrastrukturinvesteringar och i stället anvisat 14,5 miljarder kronor netto för detta ändamål över statsbudgeten. Riksdagen har samtidigt dragit in 5,9 miljarder kronor i utestående reservationer på vissa äldre reservationsanslag avsedda för infrastrukturinvesteringar. I sitt budgetförslag har regeringen schablonmässigt räknat med att dessa äldre infrastrukturanslag svarat för två tredjedelar av minskningen av anslagsbehållningarna, dvs. 3 miljarder kronor. De medel som på förslag av trafikutskottet nu anvisats för infrastrukturinvesteringar beräknas i allt väsentligt bli förbrukade under nästa budgetår.
Utskottet räknar således med att anslagsbehållningarna under budgetåret 1993/94 kommer att minska med 1,5 miljarder kronor.
Beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto
För att redan i statsbudgeten kunna redovisa en total budgetbelastning, som så nära som möjligt ansluter sig till det väntade utfallet, används en ospecificerad post kallad Beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto. På den förs sådana utgifter och inkomster upp, för vilka konkreta förslag ännu inte föreligger eller där beloppen inte exakt kan beräknas.
I det reviderade budgetförslaget föreslås att posten Beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto förs upp med 6,0 miljarder kronor för budgetåret 1993/94.
Utskottet gör ingen annan bedömning än föredraganden.
De samlade statsutgifterna
Sammanfattningsvis beräknar utskottet statsutgifterna för budgetåret 1993/94 på följande sätt (mkr).
00>Statsutgifter 1993/94 41>Budgetför- 66>Utskottet 00> 41>slag i 00> 41>prop. 150
00>Utgiftsanslag exkl. statsskuldräntor 50>431 81166>446 162 00>Statsskuldräntor 50>95 000 66>96 000 00>Förändringar i anslagsbehållningar 50>4 500 66>1 500 00>Beräknat tillkommande utgiftsbehov, 00>03>netto 50>6 00066>6 000
Summa statsutgifter 50>537 31166>549 662
Utskottet har i betänkande 1992/93:FiU31 beräknat statsbudgetens inkomster under budgetåret 1993/94 till 343990,1 miljoner kronor. Utskottet beräknar således att underskottet på statsbudgeten detta budgetår kommer att uppgå till 205671,7 miljoner kronor.
Statens lånebehov
I takt med att statlig verksamhet i ökad utsträckning har kommit att finansieras vid sidan av statsbudgeten har budgetsaldot blivit ett allt mindre användbart mått på statens samlade upplåningsbehov och förändringarna i statsskulden. I kompletteringspropositionen beräknas budgetunderskottet för budgetåret 1993/94 till 191,2 miljarder kronor medan lånebehovet för samma period uppskattas till 255,3 miljarder kronor. Mellanskillnaden förklaras av verksamheter som lånefinansieras i Riksgäldskontoret vid sidan av statsbudgeten.
I efterföljande sammanställning återges regeringens redovisning av upplåningsbehovet för nästa budgetår enligt de bedömningar som gjorts i dels årets budgetproposition, dels kompletteringspropositionen. Jämsides härmed visas också hur den sistnämnda bedömningen påverkats av riksdagens ställningstaganden i olika anslagsfrågor.
Tabell. Lånebehov budgetåret 1993/94 Miljarder kronor
33>Av regeringen 57>Av FiU 33>beräknat belopp57>beräknat 33>i BP45>i KP57>belopp
Budgetunderskott 38>162,3 50>191,2 62>205,7
00>Utlåning 38>7,0 50>7,2 62>7,2
00>Finansiering av underskott 00>i Arbetsmarknadsfonden 38>27,6 50>36,5 62>36,5
00>Finansiering av underskott 00>i Lönegarantifonden 38>3,6 50>3,9 62>3,9
00>Infrastrukturinvesteringar 38>4,8 50>16,5 62>0,0
00>Lånebehov 38>205,3 50>255,3 62>253,3
Som framgår av sammanställningen har riksdagens beslut att lyfta in infrastrukturinvesteringarna i statsbudgeten samt övriga vidtagna korrigeringar inneburit att statens samlade upplåningsbehov begränsats med 2,0 miljarder kronor.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande förändringar i anslagsbehållningarna att riksdagen med anledning av proposition 1992/93:150 bilaga 1 mom. 6 godkänner vad utskottet anfört om beräkningen av förändringar i anslagsbehållningarna för budgetåret 1993/94,
2. beträffande Beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto att riksdagen godkänner den i proposition 1992/93:150 bilaga 1 mom. 7 redovisade beräkningen av Beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto för budgetåret 1993/94.
Utskottet hemställer att ärendet avgörs efter endast en bordläggning.
Stockholm den 10 juni 1993
På finansutskottets vägnar
Per-Ola Eriksson
I beslutet har deltagit: Per-Ola Eriksson (c), Hans Gustafsson (s), Lars Tobisson (m), Allan Larsson (s), Roland Sundgren (s), Per Olof Håkansson (s), Tom Heyman (m), Lisbet Calner (s), Stefan Attefall (kds), Ian Wachtmeister (nyd), Arne Kjörnsberg (s), Roland Larsson (c), Sonia Karlsson (s), Lennart Hedquist (m) och Carl B Hamilton (fp).
Bilaga