Statsbudgetens inkomster för budgetåret 1994/95
Betänkande 1993/94:FiU27
Finansutskottets betänkande
1993/94:FIU27
Statsbudgetens inkomster för budgetåret 1994/95
Innehåll
1993/94
FiU27
Propositionen
I bilaga 1 till proposition 1993/94:150 (kompletteringspropositionen) har regeringen föreslagit att riksdagen
4. godkänner beräkningen av statsbudgetens inkomster för budgetåret 1994/95.
Utskottet
I det reviderade budgetförslaget beräknas statsinkomsterna för budgetåret 1994/95 uppgå till 368,2 miljarder kronor. Det är 8,5 miljarder kronor högre än beräkningen i budgetpropositionen.
Det ankommer på finansutskottet att göra justeringar för sådana förändringar som inte har kunnat beaktas i propositionen. De inkomstberäkningar som redovisas i kompletteringspropositionen bör därför jämkas med hänsyn till de ändringar som riksdagen vidtagit efter det att denna proposition lades fram.
Riksdagen har beslutat att ändra några av de skatteregler som tillämpas vid beräkningen av energiskatt (bet. 1993/94:SkU34, rskr. 297). Det gäller bl.a. reglerna för kraftvärmeavdraget, industrileveransavdraget för värmeverk samt industribeskattningen av växthusnäringen. Riksdagen beslutade vidare införa en särskild miljöbonus för vindkraft.
Beträffande kraftvärmeavdraget beslutade riksdagen att slopandet av halva avdraget skjuts fram. I propositionen (prop. 1992/93:50) om åtgärder för att stabilisera den svenska ekonomin angavs att en helt slopad avdragsrätt för allmän energiskatt på fossila bränslen i kraftvärmeproduktion beräknades öka statens intäkter från den allmänna energiskatten på bränslen med 200 miljoner kronor. Den varaktiga nettobudgeteffekten avseende den totala konsoliderade offentliga sektorn beräknades till 100 miljoner kronor. Dessa kalkyler baserades på oförändrade volymer.
Bedömningen av vilken effekt en halvering av avdraget har är emellertid svår att göra. I samband med att skatteutskottet föreslog riksdagen att låta halva kraftvärmeavdraget vara kvar även efter den 1 januari 1995 -- i avvaktan på vidare utredning -- så bedömde utskottet att det är osäkert om en helt slopad avdragsrätt ger ökade skatteintäkter. Därav drog skatteutskottet slutsatsen att åtgärden inte krävde någon särskild finansiering.
Finansutskottet, som i detta sammahang skall bedöma de statsfinansiella effekterna av beslutet för nästa budgetår, kan konstatera att Riksrevisionsverket vid sina beräkningar av statens inkomster utgått från ett fullt avdrag för år 1994 och ett helt slopat avdrag för år 1995. Dessa beräkningar bör justeras på så sätt att inkomsterna ökas under perioden den 1 juli--31 december med 50 miljoner kronor och minskas med 50 miljoner kronor för resterande del av nästa budgetår. Beslutet om uppskov med denna åtgärd föranleder följaktligen inte finansutskottet att föreslå någon justering med anledning av de nu redovisade förändringarna.
Vad avser beslutet att senarelägga industribeskattningen av växthusnäringen beräknas detta medföra att inkomsterna minskar med 1 miljon kronor. För vindkraftsbonusen saknas uppgift om de finansiella effekterna, men dessa torde vara så begränsade att de inte föranleder finansutskottet att göra någon justering av statens samlade inkomster. Beträffande industrileveransavdraget för värmeverk beräknas intäkterna öka med 6 miljoner kronor till följd av riksdagens beslut att schablonisera detta avdrag.
Riksdagen beslutade med anledning av två olika motionsförslag att dels höja dieseloljeskatten för miljöklass 1 med 100 kr per kubikmeter, dels att det skall utgå en kompensation vid användning av miljövänlig dieselolja i arbetsfordon (bet. 1993/94:SkU25, rskr. 443). Höjningen av dieseloljeskatten beräknas öka inkomsterna av dieseloljeskatt för miljöklass 1 med 110 miljoner kronor för budgetåret 1994/95. Den kostnad som beräknas uppstå för den kompensation som utgår vid användning av miljövänlig dieselolja i arbetsfordon beräknas bli ca 85 miljoner kronor för nästa budgetår.
Riksdagen beslutade vid samma tillfälle även om skattefrihet för vissa äldre utdelningar som vidareutdelas samt om ändrade regler om skogskonto vid räntefördelning (bet. 1993/94:SkU25, rskr. 443). De statsfinansiella effekterna av dessa beslut är inte beräknade. De torde emellertid inte påverka statsinkomsterna i särskilt stor omfattning, varför förändringarna inte föranleder utskottet att göra några justeringar av motsvarande inkomsttitlar.
Totalt sett beräknas budgeteffekten av ovan redovisade förändringar bli en inkomstökning om 30 miljoner kronor. Statsbudgetens inkomster under budgetåret 1994/95 beräknas därmed till 368 190 667 000 kronor. En specifikation av statsbudgetens inkomster återfinns i en bilaga till finansutskottets betänkande 1993/94:FiU29 om statsbudgeten.
Av utskottet föreslagna förändringar i specifikationen av statsbudgetens inkomster budgetåret 1994/95 1 000-tal kr
00>Inkomsttitel41>Beräknat i 63>Av utskottet 83>Förändring 00> 41>det rev. bud-63>föreslagen 00> 41>getförslaget63>beräkning
00>1428 09>Energiskatter56>19 549 00078>19 579 00098>+30 000
00>Summa 98>+30 000
Hemställan
Utskottet hemställer
beträffande statsbudgetens inkomster budgetåret 1994/95 att riksdagen med anledning av proposition 1993/94:150 bilaga 1 yrkande 4 godkänner vad utskottet anfört om beräkningen av statsbudgetens inkomster för budgetåret 1994/95.
Utskottet hemställer att ärendet avgörs efter endast en bordläggning.
Stockholm den 10 juni 1994
På finansutskottets vägnar
Per-Ola Eriksson
I beslutet har deltagit: Per-Ola Eriksson (c), Göran Persson (s), Bengt Wittbom (m), Roland Sundgren (s), Lars Leijonborg (fp), Per Olof Håkansson (s), Lisbet Calner (s), Tom Heyman (m), Yvonne Sandberg-Fries (s), Stefan Attefall (kds), Ian Wachtmeister (nyd), Arne Kjörnsberg (s), Sonia Karlsson (s), Lennart Hedquist (m) och Karin Starrin (c).