Statlig förvaltning
Betänkande 1992/93:FiU19
Finansutskottets betänkande
1992/93:FIU19
Statlig förvaltning (prop. 1992/93:100 bil. 8)
Innehåll
1992/93
FiU19
Sammanfattning
I betänkandet behandlas olika frågor som gäller den statliga förvaltningspolitiken. Utskottet tillstyrker regeringens förslag till riktlinjer för organisation och finansiering av administrativt stöd till myndigheterna. Utskottet har inte heller något att erinra mot vad regeringen förordat om uppföljning av pågående strukturförändringar inom statsförvaltningen samt myndigheternas telefonservice m.m.
Utskottet tar i betänkandet också upp åtta motioner som behandlar olika frågor om den statliga verksamhetens styrning, ledning, finansiering och organisation. Enligt utskottets mening ligger många av de åtgärder som föreslås i motionerna i flera avseenden väl i linje med det pågående förändringsarbetet inom den statliga förvaltningen. Utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden.
Till betänkandet har fogats två reservationer från Ny demokrati om avveckling av statlig verksamhet och om kvalitetsfrågor i offentlig förvaltning samt en reservation från Socialdemokraterna om styrning av statliga verk och bolag. Dessutom har ett särskilt yttrande avgivits av företrädaren för Ny demokrati.
Inledning
I detta betänkande behandlar utskottet
dels proposition 1992/93:100 (budgetpropositionen), i vad avser
bilaga 1 Finansplanen, avsnitt 2.5 Avgiftsfinansierad verksamhet (mom. 22) och
bilaga 8 Finansdepartementet punkterna
2 Organisation och finansering av administrativt stöd till myndigheterna,
4 Uppföljning av organisations- och strukturförändringar inom statsförvaltningen och
5 Statliga myndigheters telekommunikationer,
dels de under allmänna motionstiden väckta motionerna
1992/93:Fi702 av Anders Nilsson och Inga-Britt Johansson (s), 1992/93:Fi708 av Inga-Britt Johansson och Maja Bäckström (s), 1992/93:Fi709 av Inga-Britt Johansson och Anders Nilsson (s), 1992/93:Fi711 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd), 1992/93:Fi714 av Ingvar Svensson (kds) och 1992/93:Fi719 av Ian Wachtmeister och Stefan Kihlberg (nyd). 1992/93:A810 av Inger Hestvik m.fl. (s) yrkande 3, 1992/93:Bo237 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m) yrkande1.
Propositionens förslag
I proposition 1992/93:100 bilaga 1 Finansplanen föreslår regeringen -- efter föredragning av statsrådet Anne Wibble -- i avsnitt 2.5 (s.119--122)
22. att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts om statliga myndigheters telefonservice och avgifter för postbefordran.
I proposition 1992/93:100 bilaga 8 Finansdepartementet föreslår regeringen -- efter föredragning av statsrådet Anne Wibble --
dels under punkt 2 (s. 6--15)
att riksdagen godkänner riktlinjerna för organisation och finansiering av administrativt stöd till myndigheterna,
dels under punkt 4 (s. 18)
att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts om uppföljning av organisations- och strukturförändringar inom statsförvaltningen,
dels under punkt 5 (s. 19)
att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts om statliga myndigheters telekommunikationer.
Motionsyrkandena
1992/93:Fi702 av Anders Nilsson och Inga-Britt Johansson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om personalredovisning vid struktur- och personalförändringar.
1992/93:Fi708 av Inga-Britt Johansson och Maja Bäckström (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av åtgärder för att förbättra resultatstyrningen i den statliga förvaltningen.
1992/93:Fi709 av Inga-Britt Johansson och Anders Nilsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att utveckla förvaltningskompetensen till stöd för en effektiv förvaltningspolitik.
1992/93:Fi711 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till inrättande av en statlig avvecklingskommission i enlighet med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att antalet anställda i den statliga sektorn som ett delmål miskas inom en treårsperiod till den nivå som rådde 1959.
1992/93:Fi714 av Ingvar Svensson (kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en översyn vad gäller samordningsansvaret för den statliga förvaltningen.
1992/93:Fi719 av Ian Wachtmeister och Stefan Kihlberg (nyd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kvalitet inom offentlig förvaltning,
2. att riksdagen hos regeringen begär att den instans regeringen finner lämpligast får i uppdrag att initiera framväxten av kvalitetscertifierade myndigheter, förvaltningar och verk i enlighet med vad som anförts i motionen.
1992/93:A810 av Inger Hestvik m.fl. (s) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om styrning av statliga verk och bolag,
1992/93:Bo237 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att offentliga myndigheter inte bör tillämpa underprissättning i konkurrenssyfte gentemot privata företag,
Utskottet
Organisation och finansiering av administrativt stöd till myndigheterna
I budgetpropositionen (prop. 100 bil. 8 punkt 2) begär regeringen riksdagens godkännande av vissa riktlinjer för organisation och finansiering av administrativt stöd till de statliga myndigheterna.
Enligt de bedömningar som görs i propositionen fungerar den befintliga stödverksamheten i stora delar väl. Vissa problem finns dock beträffande behovsanpassning, outnyttjade samordningsvinster och otydliga regler när det gäller ansvarsfördelningen mellan de myndigheter som tillhandahåller administrativt stöd.
I propositionen förordas att stöd bör tillhandahållas på myndigheternas villkor samt att stödet bör styras av myndigheternas behov och efterfrågan. Administrativt stöd i statlig regi bör tillhandahållas om en privat marknad saknas eller om det finns sådana konkurrensbegränsningar på en befintlig marknad att det är oförmånligt för staten att utnyttja den. Vidare bör enligt regeringens mening den stödverksamhet som till sin karaktär är unik för statsförvaltningen och den stödverksamhet, som har stor betydelse för styrningen av statsförvaltningen och där krav ställs på enhetlighet, bedrivas i statlig regi.
Verksamhetsformen myndighet bör väljas om stödet tillhandahålls i statlig regi och kraven på efterfrågestyrning vara bestämmande vid utformingen av stödorganisationen. Stödverksamheten bör enligt propositionens riktlinjer täcka sina kostnader. Med utgångspunkt i de angivna riktlinjerna redovisar regeringen därefter vissa allmänna slutsatser beträffande inriktningen av de berörda myndigheternas stöd. Det rör Försvarets civilförvaltning, Kammarkollegiet, Riksrevisionsverket, Statens löne- och pensionsverk, Statens arbetsgivarverk samt Statskontoret. Närmare preciseringar av inriktning m.m. görs i samband med regeringens anmälan av resp. myndighets anslag.
Utskottet tillstyrker de av regeringen föreslagna riktlinjerna för den administrativa stödverksamheten till de statliga myndigheterna.
Statliga myndigheters telefonservice och avgifter för postbefordran
I finansplanen (prop. 100 bil. 1) redovisar regeringen vissa åtgärder som regeringen avser att vidta och som gäller utformningen av de statliga myndigheternas telefonservice samt möjligheterna att ta ut avgifter för viss postbefordran.
Enligt propositionen bör det ankomma på den enskilda myndigheten att själv bedöma om den, inom ramen för sina resurser, skall införa 020-nummer. En myndighet bör också självständigt kunna besluta om att ta ut avgift för telefonupplysningar genom 071-nummer, om det kan medföra att myndigheten tillhandahåller en service som går utöver den skyldighet myndigheten har enligt sekretesslagen och förvaltningslagen. Ett bemyndigande bör lämnas myndigheterna genom att ett tillägg görs till avgiftsförordningen.
Utskottet noterar de klarlägganden och förslag för de statliga myndigheternas telefonservice som lämnas i propositionen.
Statliga myndigheters telekommunikationer
I budgetpropositionen (prop. 100 bil. 8 punkt 5) lämnas en redogörelse för de kostnadsminskningar som kan göras genom en bättre samordning av myndigheternas telekommunikationstjänster. Redogörelsen föranleder inte något uttalande från utskottets sida.
Uppföljning av organisations- och strukturförändringar inom statsförvaltningen
Som anges i budgetpropositionen (prop. 100 bil. 8 punkt 4) uttalade finansutskottet våren 1991 i samband med behandlingen av det s.k. omställningsprogrammet att riksdagen borde ges möjlighet till en kontinuerlig och samlad uppföljning av programmets effekter.
Enligt utskottets mening är det angeläget att de pågående organisatoriska förändringarna inom statsförvaltningen blir föremål för uppföljning. Utskottet vill i sammanhanget också hänvisa till vad utskottet anför i sitt denna dag justerade betänkande 1992/93:FiU17 med anledning av Riksdagens revisorers granskning av omstruktureringarna i statsförvaltningen (förs. 1992/93:RR3). Utskottet ser därför positivt på att Statskontoret skall ges i uppdrag att genomföra en uppföljning av organisations- och strukturförändringarna inom statsförvaltningen.
Personalredovisning vid strukturförändringar
I motion Fi702 av Anders Nilsson och Inga-Britt Johansson (s) ställs krav på bättre redovisning av personalkonsekvenserna vid organisations- och strukturförändringar inom statsförvaltningen. Enligt motionärerna har regeringen inte redovisat sin uppfattning på det personalpolitiska området. En samlad analys av personalkonsekvenserna som blir en följd av de samlade förslagen i budgetpropositionen bör göras. Analysen bör innehålla förslag till åtgärder som krävs för att man skall uppnå trygghetsmålet "att ingen anställd skall bli arbetslös till följd av arbetsbrist" (trygghetsavtalet 1 §).
Utskottet vill peka på att i kompletteringspropositionen 1992 lämnades en redovisning för personalkonsekvenserna av beslutade och pågående strukturförändringar. En motsvarande redogörelse kommer att göras i årets kompletteringsproposition. Regeringen kommer därvid även att redovisa personalkonsekvenserna av förändringar till följd av innevarande års budgetproposition och förslag som presenterats i olika särpropositioner. Beträffande de personalpolitiska frågorna vill utskottet understryka att trygghetsavtalet och Trygghetsstiftelsens arbete syftar till att så långt möjligt undvika arbetslöshet till följd av de strukturförändringar som genomförs.
Utskottet avstyrker med hänvisning till det anförda motion Fi702 (s).
Kompetensstöd till förvaltningspolitiken
I motion Fi709 av Inga-Britt Johansson och Anders Nilsson (s) pekas på behovet att utveckla förvaltningskompetensen till stöd för en effektiv förvaltningspolitik. I motionen sägs att riksdagen och regeringen har ett ansvar för att en strategisk och medveten förvaltningspolitik förs. Kravet på tydlighet och nytänkande skärps i tider av stora strukturförändringar. Med resultatstyrning lämnas alltmer av genomförandet över till myndigheterna. Detta ökar de folkvaldas ansvar för att offentlighets- och rättssäkerhetskrav inte eftersätts. Enligt motionärerna finns det på lokal nivå risk för att förvaltningskompetens får stå tillbaka för verksamhetskompetens. Riksdagen och regeringen bör som huvudmän för verksamheten försäkra sig om kvaliteten på den förvaltningsstrategiska kompetensen till stöd för förvaltningspolitiken.
Utskottet vill erinra om att införandet av mål- och resultatstyrning innebär en förändrad ansvars- och befogenhetsfördelning mellan regeringen och myndigheterna. Mot denna bakgrund tog regeringen i 1992 års budgetproposition upp frågan hur stödet till regeringskansliet och myndigheterna borde organiseras och finansieras. Bl.a. angavs att stöd som finns på marknaden normalt inte bör tillhandahållas av staten. Med anledning därav föreslogs att det statliga huvudmannaskapet för SIPU skulle upphöra från den 1 juli 1992. Det blev också riksdagens beslut. SIPU:s uppgift var bl.a. att verka som central servicemyndighet för kompetensutveckling inom statsförvaltningen.
I årets budgetproposition har regeringen som tidigare framgått förelagt riksdagen förslag om vissa principer för det administrativa stödet till myndigheterna. Utskottet har ovan förordat att riksdagen ställer sig bakom dessa principer. Vidare föreslås att Statskontoret skall knytas närmare regeringskansliet och som stabsorgan bl.a. medverka till att utveckla de nya styrformerna i statsförvaltningen. Utskottet utgår från att regeringen fortlöpande inom ramen för sitt förvaltningspolitiska arbete prövar hur behoven av förvaltningsstrategisk kompetens skall tillgodoses. Med det anförda avstyrker utskottet motion Fi709 (s).
Förbättrad resultatstyrning i den statliga förvaltningen
I motion Fi708 av Inga-Britt Johansson och Maja Bäckström (s) anges att regeringen i budgetpropositionen i samband med sin redovisning av erfarenheterna av den nya budgetprocessen tagit upp ett antal betydelsefulla förhållanden. Det gäller den otillräckliga beställarkompetensen i regeringskansliet, behovet av bra ledarskap i förvaltningen och de anställdas medverkan i resultatstyrningen. Konkreta förslag till åtgärder saknas emellertid. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med åtgärdsförslag om hur regeringskansliet avser att arbeta vidare med dessa frågor.
Enligt utskottets mening är det viktigt att se utvecklingen av de nya styrformerna som en successiv förändringsprocess. Sedan ett antal år redovisas erfarenheterna med att utveckla budgetprocessen och mål- och resultatstyrningen årligen för riksdagen i samband med budgetpropositionerna. Som framgår av budgetpropositionen kommer regeringen i det fortsatta arbetet att uppmärksamma flera av de förhållanden som tas upp av motionärerna. Utskottet avstyrker med det anförda motion Fi708 (s).
Styrning av statliga verk och bolag
I motion A810 av Inger Hestvik m.fl. (s) om kvinnorna och regionalpolitiken hävdas bl.a. att den pågående avregleringen och bolagiseringen av statlig verksamhet kan minska möjligheterna att upprätthålla en likvärdig service över hela landet. Det gäller t.ex. Postverket, Televerket, Vattenfall samt avregleringen av elmarknaden, inrikesflyget m.fl. Negativa effekter kan uppstå för glesbygden.
Motionärerna menar att riksdag och regering bör ta tillbaka styrningen över affärsverken. Det behövs en nationell politik inom de områden som affärsverken omfattar. Vidare anförs att möjligheterna till utlokalisering av statlig verksamhet bör finnas med som en målsättning i de rationaliseringar och bantningar som nu sker.
Utskottet vill för sin del anföra följande. I ESO-rapporten SJ, Televerket och Posten -- bättre som bolag? (Ds 1991:77) behandlas bl.a. frågan om den statliga styrningen i samband med bolagisering av statliga affärsverk. I rapporten konstateras att avgörande för en bolagisering av dessa affärsverk är att aktiebolaget kan väntas ge verksamheten högre kostnadseffektivitet och därmed också högre samhällsekonomisk effektivitet än affärsverket. Övriga mål -- av fördelningspolitisk eller regionalpolitisk och social natur -- kan åläggas lika väl självständiga bolag som de i princip mer styrbara affärsverken. En förutsättning är att statsmakterna verkligen är bestämda i sin vilja att genomdriva sina mål. De medel som behövs kan vara ekonomiska styrmedel (t.ex. skatter, subventioner eller avgifter), upphandlingar eller regleringar (genom preciseringar i lag eller annan författning).
Enligt utskottets mening är det väsentligt att regionalpolitiska och sociala hänsyn beaktas i samband med bolagisering av statlig verksamhet. I samband med ställningstagandena till de enskilda fallen bör därför en väl genomarbetad konsekvensanalys finnas. Inför de aviserade bolagiseringarna av såväl SJ som Posten och Televerket har ett omfattande utredningsarbete bedrivits. Det finns som utskottet ser det därför goda möjligheter för riksdagen att göra avvägningar mellan olika mål för de berörda verksamheterna. Därigenom kan en nationell politik formas som beaktar såväl kraven på kostnadseffektivitet som regional balans och som möjliggör sociala hänsynstaganden. Utskottet avstyrker därför bifall till motion A810 (s) yrkande 3.
Samordning av statlig förvaltning
I motion Fi714 av Ingvar Svensson (kds) yrkas på en översyn av samordningsansvaret för den statliga förvaltningen. En väl fungerande förvaltning förutsätter en god samordning. Utan en effektiv samordning finns risker för att beslut fattade av riksdag och regering inte får det genomslag som avsågs vid beslutstillfället. De nuvarande bristerna måste enligt motionären åtgärdas och en översyn är därför nödvändig.
Utskottet delar helt motionärens syn på behovet av samordning och samverkan mellan olika statliga organ. Någon övergripande och allmän översyn av samordningsfrågorna på det sätt som förespråkas i motionen är däremot inte aktuell. Samordningsfrågorna bör liksom hittills i stället prövas successivt, bl.a. inom ramen för budgetprocessen. Ansvaret för att så sker vilar på regeringen. Utskottet vill i sammanhanget peka på den reformering av den regionala statliga förvaltningen som skett i och med beslutet om en samordnad länsförvaltning. Det bör också erinras om den parlamentariska regionberedningens uppdrag att göra en översyn av den regionala nivåns uppbyggnad och indelning. Utskottet avstyrker med det anförda motion Fi714 (kds).
Statliga myndigheters avgiftssättning
Enligt ett yrkande i motion Bo237 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m) bör offentliga myndigheter inte få tillämpa underprissättning i konkurrenssyfte gentemot privata företag. Med exempel från Lantmäteriverket pekar motionärerna på problem som enligt deras uppfattning kan uppstå med myndigheter som samtidigt bedriver myndighetsutövning och konkurrensutsatt uppdragsverksamhet. Det finns enligt motionärerna exempel på att Lantmäteriverket blandar ihop anslagsmedel i myndighetsutövningen med uppdrag i den konkurrensutsatta sektorn, vilket snedvrider konkurrensen.
Utskottet har samma principella inställning som motionärerna men har givetvis inte möjlighet att uttala sig om det enskilda fall som tas upp i motionen. Det är nödvändigt att myndigheterna gör åtskillnad på den del av verksamheten som gäller myndighetsuppgifter och den del som är marknadsorienterad. Överväganden om att renodla Lantmäteriverkets olika verksamheter är en central fråga för den nyligen tillsatta utredningen om en översyn av verkets organisation m.m.
Utskottet vill i sammanhanget erinra om att i avgiftsförordningen (1992:191) finns numera enhetliga och tydliga regler för myndigheternas avgiftssättning. Som huvudprincip för avgiftsfinansierad verksamhet gäller att full kostnadstäckning skall erhållas genom avgifterna. Utskottet vill också peka på betydelsen av att kraven på uppföljning av verksamhetens resultat successivt kommer att skärpas i och med att de nya principerna för resultatredovisning får genomslag. Den pågående förändringen av styrningen och finansieringen av den statliga verksamheten torde enligt utskottets mening ge goda möjligheter att komma till rätta med de problem som motionärerna aktualiserar. Utskottet avstyrker mot denna bakgrund motion Bo237 (m) yrkande 1.
Avveckling av statlig verksamhet
I motion Fi711 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) framhålls att Ny demokratis uppfattning är att antalet verk och myndigheter måste minska liksom antalet statliga tjänstemän. En statlig avvecklingskommission bör bildas med uppgift att utreda och föreslå vilka verk och myndigheter som skall avvecklas och att administrera avvecklingsverksamheten. Som ett delmål bör gälla att antalet anställda i den statliga verksamheten inom en treårsperiod skall minska till den nivå som rådde 1959.
Utskottet konstaterar att statsförvaltningen för närvarande genomgår omfattande strukturförändringar som kommer att innebära en betydande reducering av antalet anställda. Regeringen har aviserat att en bedömning av personalkonsekvenserna av den pågående omställningen skall redovisas i årets kompletteringsproposition. Utskottet anser för sin del att det är vanskligt att ta antalet anställda ett visst år som utgångspunkt för rationaliseringsarbetet. Som exempel kan nämnas att många av de verksamheter som år 1959 var anslagsfinansierade nu är intäktsfinansierade. Att minska antalet anställda är i sig inte något mål. Målet bör vara att genom strukturella förändringar skapa en effektiv och ändamålsenlig statsförvaltning.
Utskottet kan inte heller tillstyrka inrättandet av ett särskilt organ för avveckling. Detta skulle innebära nya utgifter och besvärande gränsdragningsproblem. Regeringen har redan ett stöd i omstrukturerings- och rationaliseringsarbetet av RRV och Statskontoret. Med hänvisning till vad utskottet här anfört avstyrks motion Fi711 (nyd).
Kvalitet i offentlig förvaltning
I motion Fi719 av Ian Wachtmeister och Stefan Kihlberg (nyd) konstateras att det pågår ett intensivt arbete med kvalitetsfrågor inom hela näringslivet. Standarder för kvalitetssäkring finns utvecklade och bör kunna anpassas även till offentlig förvaltning. Regeringen bör initiera ett omfattande arbete med syfte att införa ett kvalificerat kvalitetstänkande inom hela den statliga förvaltningen. En kvalitetscertifiering av myndigheter, förvaltningar och verk är lämplig, anför motionärerna.
Utskottet har ingen annan mening än motionärerna när det gäller kvalitetsfrågornas betydelse. Ett arbete med denna inriktning pågår inom statsförvaltningen på initiativ av regeringen. Av stor betydelse i sammanhanget är att myndigheterna inom ramen för den nya budgetprocessen i den årliga resultatredovisningen skall redovisa hur man har lyckats med att förbättra kvaliteten. Föreskrifter med denna innebörd finns i förordningen (1993:134) om myndigheters årsredovisning och anslagsframställning.
Inom ett antal sektorer har initiativ tagits inom kvalitetsområdet. Bl.a. har Socialdepartementet nyligen utgivit en studie med goda exempel på kvalitetsarbete i kommuner och landsting inom områdena vård och omsorg. De statliga myndigheterna bedriver på många håll ett ambitiöst arbete med kvalitetsfrågor, vilket bl.a. redovisats i rapporter från Statskontoret om resultatmått och serviceundersökningar.
Med hänvisning till vad utskottet här anfört avstyrks motion Fi719 (nyd).
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande organisation och finansiering av administrativt stöd till myndigheterna att riksdagen godkänner de i proposition 1992/93:100 bilaga 8 punkt 2 förordade riktlinjerna för organisation och finansiering av administrativt stöd till myndigheterna,
2. beträffande statliga myndigheters telefonservice och avgifter för postbefordran att riksdagen lägger proposition 1992/93:100 bilaga 1 yrkande 22 till handlingarna,
3. beträffande statliga myndigheters telekommunikationer att riksdagen lägger proposition 1992/93:100 bilaga 8 punkt 5 till handlingarna,
4. beträffande uppföljning av organisations- och strukturförändringar inom statsförvaltningen att riksdagen lägger proposition 1992/93:100 bilaga 8 punkt 4 till handlingarna,
5. beträffande personalredovisning vid strukturförändringar att riksdagen avslår motion 1992/93:Fi702,
6. beträffande kompetensstöd till förvaltningspolitiken att riksdagen avslår motion 1992/93:Fi709,
7. beträffande förbättrad resultatstyrning i den statliga förvaltningen att riksdagen avslår motion 1992/93:Fi708,
8. beträffande styrning av statliga verk och bolag att riksdagen avslår motion 1992/93:A810 yrkande 3, res. 1 (s)
9. beträffande samordning av statlig förvaltning att riksdagen avslår motion 1992/93:Fi714,
10. beträffande statliga myndigheters avgiftssättning att riksdagen avslår motion 1992/93:Bo237 yrkande 1,
11. beträffande avveckling av statlig verksamhet att riksdagen avslår motion 1992/93:Fi711, res. 2 (nyd)
12. beträffande kvalitet i offentlig förvaltning att riksdagen avslår motion 1992/93:Fi719. res. 3 (nyd)
Stockholm den 25 mars 1993
På finansutskottets vägnar
Per-Ola Eriksson
I beslutet har deltagit: Per-Ola Eriksson (c), Hans Gustafsson (s), Bengt Wittbom (m), Lars Leijonborg (fp), Roland Sundgren (s), Per Olof Håkansson (s), Tom Heyman (m), Lisbet Calner (s), Stefan Attefall (kds), Bo G Jenevall (nyd), Arne Kjörnsberg (s), Roland Larsson (c), Sonia Karlsson (s), Lennart Hedquist (m) och Alf Egnerfors (s).
Reservationer
1. Styrning av statliga verk och bolag (mom. 8)
Hans Gustafsson, Roland Sundgren, Per Olof Håkansson, Lisbet Calner, Arne Kjörnsberg, Sonia Karlsson och Alf Egnerfors (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med "Utskottet vill" och slutar med "yrkande 3" bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar att det på många håll -- inte minst i glesbygden -- finns en berättigad oro för vad den pågående bolagiseringen och avregleringen av statlig verksamhet kan innebära. Det finns betydande risker för att den grundläggande servicen inte kan upprätthållas på ett rättvist sätt i hela landet. Centralisering och bantning av verksamheten liksom differentiering av priser kan medföra stora konsekvenser för näringsliv och arbetsmarknad. Detta kan drabba inte minst kvinnorna.
Enligt utskottets uppfattning är inte verksamhetsformen den avgörande frågan när det gäller möjligheterna att ställa fördelningspolitiska eller regionalpolitiska krav på en statlig verksamhet. Viktigare är hur vissa mål för en verksamhet kan uppnås på det mest effektiva sättet. Målen kan uppnås på olika sätt och med skilda medel. En central utgångspunkt är att varje verksamhet måste analyseras för sig. De individuella förutsättningarna och villkoren måste vara avgörande för valet av metoder.
Enligt utskottet bör associationsformen och de därmed sammanhängande finansieringsproblemen, marknadsförutsättningarna och samhällsåtagandena bedömas i ett sammanhang. Det innebär att följande förutsättningar bör gälla vid bolagisering av de statliga affärsverken:
Det statliga ägandet lämnas oförändrat. Försäljningar av de nationella tillgångar som Televerket, Posten och SJ utgör saknar aktualitet.
Praktiska lösningar för att trygga sociala åtaganden måste garanteras.
Regionala förpliktelser måste uppfyllas på ett tillfredsställande sätt.
Riksdag och regering har att fastställa service- och kvalitetsmått för branschen.
Konkurrensen mellan olika aktörer måste ske på likvärdiga villkor, vilket innebär en solidarisk finansiering av sociala och regionala åtaganden.
Allmänhetens insyn i statligt ägda bolag skall ske efter i princip samma villkor som i kommunala bolag, varigenom bl.a. handlingsoffentlighet tryggas.
Med det anförda tillstyrker utskottet motion A810 yrkande 3.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:
8. beträffande styrning av statliga verk och bolag
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:A810 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Avveckling av statlig verksamhet (mom. 11)
Bo G Jenevall (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med "Utskottet konstaterar" och slutar med "Fi711 (nyd)" bort ha följande lydelse:
Utskottet kan i allt väsentligt ställa sig bakom den allmänna inriktningen av den omvandling av den statliga förvaltningen som regeringen inlett. Utskottet anser emellertid att rationaliseringarna bör drivas med större kraft och att bestämda och avläsbara mål bör sättas upp. En möjlighet är därvid att, som framhålls i motion Fi711 av Ny demokrati, ange ett visst antal anställda som den statliga verksamheten bör minska med under en mandatperiod.
Utskottet menar också att en särskild avvecklingskommission bör bildas. Kommissionen bör bestå av fristående experter. Den skall ha till uppgift att utreda och föreslå vilka myndigheter och verksamheter som bör avvecklas samt administrera avvecklingen. Vad utskottet anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna. Utskottet tillstyrker motion Fi711 (nyd).
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:
11. beträffande avveckling av statlig verksamhet att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Fi711 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Kvalitet i offentlig förvaltning (mom. 12)
Bo G Jenevall (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med "Utskottet har" och slutar med "Fi719 (nyd)" bort ha följande lydelse:
Utskottet har samma uppfattning som motionärerna när det gäller kvalitetsfrågornas betydelse inom offentlig förvaltning. Enligt utskottet är det viktigt att på ett mer systematiskt sätt än för närvarande dra nytta av det kvalitetsarbete som sedan många år pågår inom näringslivet. En kvalitetscertifiering av statliga verk och myndigheter enligt den standard som etablerats för privata tjänsteföretag i de västeuropeiska länderna bör därför initieras. Vad utskottet anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna. Utskottet tillstyrker motion 1992/93:Fi719 (nyd).
dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:
12. beträffande kvalitet i offentlig förvaltning att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Fi719 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Särskilt yttrande
Statliga myndigheters telefonservice och avgifter för postbefordran (mom. 2)
Bo G Jenevall (nyd) anför:
Av regeringens redovisning i finansplanen (avsnitt 2.5) framgår att riksdagen redan våren 1989 ansåg att de statliga myndigheternas telefonservice borde förbättras genom en ökad användning av 020-systemet. Den närmare omfattningen av denna service skulle enligt riksdagens beslut övervägas av regeringen.
Frågan har nu grundligen utretts. I finansplanen konstaterar regeringen endast att det ankommer på den enskilda myndigheten att själv bedöma om den, inom ramen för sina resurser, bättre kan uppfylla de krav som ställs på verksamheten i servicehänseende genom att införa 020-nummer eller andra motsvarande lösningar som kan erbjudas på telefoniområdet. Någon reglering eller annan åtgärd är därför inte aktuell.
Jag vill i sammanhanget endast konstatera att det tagit mycket lång tid att åstadkomma ett synnerligen magert resultat.