Statistikfrågor
Betänkande 1991/92:FiU22
Finansutskottets betänkande
1991/92:FIU22
Statistikfrågor (prop. 1991/92:100 bil. 8)
Innehåll
1991/92
FiU22
Sammanfattning
I detta betänkande behandlar utskottet anslagen till statistiska centralbyrån och till folk- och bostadsräkningar. Utskottet tillstyrker anslagen i propositionen.
I betänkandet behandlas 14 motionsyrkanden om bl.a. miljö- och regionala räkenskaper, en ny inkomstutredning och krav på nedläggning av folk- och bostadsräkningarna. Motionerna avstyrks av utskottet.
Till betänkandet har fogats två reservationer, ett särskilt yttrande samt en meningsyttring.
Inledning
I betänkandet behandlar utskottet
dels proposition 1991/92:100 bilaga 8 Finansdepartementet, i vad avser punkterna E8--E9 Statistiska centralbyrån och E10 Folk- och bostadsräkningar,
dels de under allmänna motionstiden väckta motionerna 1991/92:Fi401, 1991/92:Fi402, 1991/92:Fi403, 1991/92:Fi405, 1991/92:Fi407, 1991/92:Fi408 yrkandena 1, 4 och 5, 1991/92:Fi409, 1991/92:Jo612 yrkande 2, 1991/92:Jo646 yrkandena 16 och 17, 1991/92:A805 yrkande 6 och 1991/92:A814 yrkande 2.
SJUNDE HUVUDTITELN
Propositionen
Regeringen föreslår i proposition 1991/92:100 bilaga 8 (finansdepartementet)
dels under punkt E 8 (s. 74--77)
1. att riksdagen till Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 435033000kr.,
2. att riksdagen godkänner den i propositionen föreslagna överföringen från fonden för arbetsmiljöförbättringar till statsbudgetens inkomsttitel,
dels under punkt E 9 (s. 78) att riksdagen till Statistiska centralbyrån: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.,
dels under punkt E 10 (s. 78--79) att riksdagen till Folk- och bostadsräkningar för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 1 576 000 kr.
Motionerna
Natur- och miljöräkenskaper
1991/92:Fi401 av Jan Bergqvist (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om miljöindex och gröna nationalräkenskaper.
1991/92:Fi408 av Margareta Winberg m.fl. (s) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om redovisning av sambanden mellan miljö och ekonomi.
1991/92:Jo612 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om gröna nationalräkenskaper.
1991/92:Jo646 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nödvändigheten av ett intensifierat arbete för att utveckla naturresursräkenskaper,
17. att riksdagen till utvecklandet av naturresursräkenskaper för budgetåret 1992/93 anvisar 5 000 000 kr. i enlighet med vad som anförts i motionen.
Nationalräkenskaper, tillväxtbegrepp
1991/92:Fi402 av John Andersson (v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nationalräkenskaper.
1991/92:Fi408 av Margareta Winberg m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en bredare syn på tillväxtbegreppet,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av nya analysmetoder.
Det obetalda arbetet i nationalräkenskaperna
1991/92:A805 av Karin Starrin och Ingbritt Irhammar (c) vari yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att värdet av det obetalda arbetet tas med i nationalräkenskaperna.
1991/92:A814 av Elisabeth Persson m.fl. (v) vari yrkas
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en statsbudget i enlighet med vad i motionen anförts.
Inkomstutredning
1991/92:Fi409 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär tillsättande av en utredning om låga och höga inkomster enligt vad i motionen anförts om behovet av att studera inkomstfördelningens effekter i olika befolkningsgrupper.
Kooperativ statistik
1991/92:Fi403 av Nils T Svensson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statistik över kooperativ verksamhet.
Omlokalisering av SCB:s verksamhet i Stockholm till Örebro
1991/92:Fi407 av Sture Ericson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en utredning av förutsättningarna att förlägga hela statistiska centralbyråns verksamhet till Örebro.
Folk- och bostadsräkningar
1991/92:Fi405 av Göte Jonsson och Ulf Melin (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att folk- och bostadsräkningen i sin nuvarande form avskaffas.
Utskottet
Inriktningen av statistiska centralbyråns verksamhet
Statistiska centralbyrån (SCB) är central förvaltningsmyndighet för den statliga statistikproduktionen och ansvarar för huvuddelen av denna. Förutom under anslaget E 8. Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser anvisas SCB också medel under anslagen E 9. Statistiska centralbyrån: Uppdragsverksamhet samt E 10. Folk- och bostadsräkningar.
Förslaget i propositionen innebär att den treårsram och allmänna inriktning av SCB:s verksamhet som presenterades i budgetpropositionen 1990 i huvudsak ligger fast. Vissa förändringar gjordes genom omprioriteringar inom ramen för statistikanslaget samt inom andra anslag i budgetpropositionen 1991. Även nu föreslås vissa omprioriteringar. Ny statistik är bl.a. redovisningen av avlagda poäng i högskolan och av företagens personalutbildning. Verksamhet som innebär en anpassning till EES-avtalet och förberedelser för en EG-integration prioriteras.
SCB tar över de konsumentprismätningar som tidigare utfördes av statens pris- och konkurrensverk och länsstyrelserna.
För att kunna genomföra den arbetstidsundersökning som aviserades i budgetpropositionen år 1991 föreslås en överföring på 1040000 kr. från fonden för arbetsmiljöförbättringar. Denna överföring kräver riksdagens godkännande.
För finansiering av investeringar i ADB- och kommunikationsutrustning beräknas SCB för budgetåret 1992/93 ta upp ett lån i riksgäldskontoret på 39407000 kr. Av detta belopp skall 16457000 kr. användas för återstående avgifter till statskontoret för ADB-utrustning som anskaffats t.o.m. innevarande budgetår.
I propositionen föreslås att SCB för nästa budgetår anvisas ett ramanslag under E 8. Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser på 435033000 kr. Detta motsvarar den fastlagda planen för det tredje året i den treåriga budgetramen efter prisomräkning. För uppdragsverksamheten begärs ett förslagsanslag på 1000 kr.
Utöver anslagen till SCB och hithörande motion behandlas i det följande 12 motionsyrkanden i vilka framläggs förslag till utvidgningar eller förbättringar av nuvarande statistikproduktion. Vidare behandlas en motion om utlokalisering av SCB:s hela verksamhet till Örebro.
I en pågående översyn av den statliga statistikens styrning, finansiering och samordning m.m. (dir. 1990:68) behandlas bl.a. gränsdragningen mellan anslags- och uppdragsfinansierad verksamhet. Utredningen kommer att avlämna sitt betänkande i slutet av april. En proposition i detta ämne väntas komma i höst.
Utskottet tolkar de krav på en utvidgning av statistikproduktionen som förs fram i här aktuella motioner så, att motionärerna vill att den begärda statistiken skall finansieras över SCB:s anslag E 8. Allmänt kan sägas att det inte föreligger några olösbara statistiska eller tekniska problem med att ta fram den i motionerna efterfrågade statistiken. Däremot kan kostnaderna i många fall bli betydande. Det bör också nämnas att möjligheter finns för organisationer eller företag att mot ersättning beställa den efterfrågade statistiken från SCB.
Natur- och miljöräkenskaper
I partimotionerna Jo612 (s) yrkande 2 och Jo646 (v) yrkandena 16 och 17 framställs krav på att nationalräkenskaperna kompletteras så att de ger ett bättre underlag för värdering av miljön vid ekonomiska bedömningar. I motion Jo612 (s) framhålls att miljöräkenskapskommittén har redovisat resultatet av sitt arbete i Räkna med miljön! (SOU 1991:37, april 1991). Den borgerliga regeringen har på ett otillräckligt sätt följt upp förslagen, anförs det i motionen. Riksdagen bör uppdra åt regeringen att återkomma med ett fullständigt förslag och med förslag till finansiering.
Även i motion Jo646 (v) understryks att arbetet med att utveckla naturresursräkenskaperna måste påskyndas. I motionen föreslås att berörda myndigheter anvisas 5 milj.kr. för budgetåret 1992/93 för att kunna fullgöra detta uppdrag.
I likhet med här nämnda motioner ställs i motionerna Fi401 av Jan Bergqvist (s) och Fi408 av Margareta Winberg m.fl. (s) yrkande 5 krav på ett genomförande av förslagen i miljöräkenskapskommitténs betänkande.
Miljöräkenskapsutredningens (Räkna med miljön, SOU 1991:37) viktigaste förslag kan sammanfattas i följande tre punkter:
Konjunkturinstitutet (KI) bör ges ett särskilt uppdrag av regeringen att redovisa sambanden mellan miljö och ekonomi. Konjunkturinstitutet bör därvid ha ansvar för att lägga ut uppdrag på enskilda forskare, forskargrupper och institutioner och se till att försök med monetära natur- och miljöräkenskaper kommer till stånd. Ett sådant arbete bör också innefatta utveckling av modeller och metoder för att beräkna en miljöjusterad nationalprodukt.
Statistiska centralbyrån (SCB) bör ges huvudansvaret för att utveckla fysiska naturresurs- och miljöräkenskaper. Utredningen föreslår inrättandet av en energiräkenskap, som dock bara avser användningen av energi. In- och utgående balans för inhemska tillgångar av torv, uran och ved skall alltså inte fastställas inom ramen för räkenskapen. Utredningen föreslår vidare att flödena av metallerna kadmium, bly, krom och kvicksilver skall redovisas i räkenskaperna liksom de kemikalier, vars användning under de närmaste 10--15 åren skall bli föremål för en snabb minskning. Utsläppen till naturen av koldioxid, svaveldioxid, kväveoxider, kolväten och kväve samt, under vissa omständigheter massaindustrins utsläpp av klorerade organiska föreningar (AOX) skall täckas av räkenskaperna. Vidare bör SCB ges uppdrag att förbättra och komplettera statistiken över miljöskyddskostnaderna. Detta bör bl.a. ske genom enkäter till kommunerna, samfärdssektorn, jord- och skogsbruket samt producenter av el, gas och värme.
Naturvårdsverket bör få i uppdrag att utveckla ett system av miljöindex som kan ge en samlad bild av tillståndet i de svenska ekosystemen. Systemet bör också innehålla index som belyser tillståndet i "staden" (inkl. hälsoaspekter och kulturminnesmärken) samt index som visar vår påverkan på klimatet, stratosfärens ozonskikt och de globala naturresurserna.
Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande. I finansplanen aviserades att bl.a. konjunkturinstitutet och SCB skulle få i uppdrag att fortsätta det arbete som påbörjades i miljöräkenskapsutredningen.
Enligt vad utskottet erfarit kommer förslag härom att läggas i kompletteringspropositionen. Därutöver får naturvårdsverket i uppdrag att utveckla ett miljöindexsystem.
Enligt utskottets mening är motionerna Jo612 (s), Jo646 (v), Fi401 (s) och Fi408 (s) yrkande 5 i här aktuella delar tillgodosedda. Utskottet avstyrker sålunda dessa motionsyrkanden.
Nationalräkenskaper och tillväxtbegrepp
I motionerna Fi402 av John Andersson (v) och Fi408 av Margareta Winberg m.fl. (s) yrkandena 1 och 4 föreslås att nationalräkenskapernas område skall breddas.
I motion Fi402 (v) anförs att nationalräkenskaperna måste kunna brytas ned till regional nivå. Sker inte detta kommer fortsättningsvis olika regioners bidrag till vår samlade produktion inte att framgå av statistiken. Detta leder, enligt motionären, till felaktiga slutsatser om Norrlandslänens betydelse för den svenska ekonomin.
Att bryta ned nationalräkenskaperna till regional nivå är förenat med betydande svårigheter. Att fördela produktionen på regioner möter inga problem. Däremot är det i dag inte möjligt att på ett adekvat sätt regionalt fördela sådana variabler som konsumtion, export och import. Om en sådan fördelning skall kunna genomföras med godtagbar kvalitet på redovisad statistik går det med stor sannolikhet inte att undvika ett ökat uppgiftslämnande från företagen. Det bör också i detta sammanhang nämnas att EG har önskemål om att Sverige och övriga EFTA-länder skall upprätta regionala nationalräkenskaper. SCB har mot denna bakgrund påbörjat ett arbete med att utveckla ett system för regionala räkenskaper i enlighet med det system som används inom EG. Ett första steg i detta arbete är att nå en överenskommelse om en lämplig regionindelning.
Med hänvisning till vad utskottet anfört om det pågående arbetet med att upprätta regionala nationalräkenskaper avstyrks motion Fi402 (v).
I motion Fi408 (s) yrkandena 1 och 4 framhålls att tillväxtbegreppet måste ges en kvalitativ dimension. Den ekonomiska analysen måste också omfatta sådana områden som arbetsmiljö, fördelning av välståndet och människans behov av trygghet och omvårdnad.
I motionen förs mycket allmänna resonemang om krav på en bredare ekonomisk analys som inte enbart koncentreras till utvecklingen av det materiella välståndet. Analysen och de verktyg som används i denna analys måste också kunna ta hänsyn till sådana faktorer som yttre miljö, förhållanden på arbetsplatsen, fördelningsfrågor m.m.
Som utskottet ser det råder det knappast några delade meningar om de mycket allmänna aspekter på ekonomisk analys som framförs i motionen. Det finns dock synpunkter i motionen på begreppen tillväxt och ekonomisk utveckling. Denna kritik gäller BNP-begreppet som ett allmänt mått på välfärd. Som utskottet vid ett flertal tillfällen tidigare framhållit (jfr t.ex. 1990/91:FiU22 s. 6--7) kan inte BNP ses som ett fullständigt mått på vår välfärd. Det bör dock framhållas att BNP ger information om viktiga beståndsdelar i välfärden som exempelvis våra konsumtionsmöjligheter. Det är ostridigt att i BNP-måttet inryms faktorer som bidrar till välfärden. Men därav följer inte att en ökning av BNP för med sig en faktisk ökning av vår levnadsstandard. BNP-måttet måste självfallet kompletteras på många områden om man eftersträvar att ge en mer nyanserad och fullständig bild av utvecklingen av levnadsstandarden. Utskottet vill här framhålla att SCB sedan år 1974 producerat statistik om välfärdens utveckling och fördelning, där välfärden mäts med hjälp av en mängd olika komponenter såsom utbildning, arbetsmiljö, fritid och hälsa. Utskottet vill i detta sammanhang understryka att det knappast är möjligt att konstruera ett enda sammanfattande mått för ett så mångfasetterat begrepp som levnadsstandard eller välfärd.
Med hänvisning till vad utskottet här anfört avstyrks motion Fi408 (s) yrkandena 1 och 4.
Det obetalda arbetet i nationalräkenskaperna
I motionerna A805 av Karin Starrin och Ingbritt Irhammar (c) yrkande 6 och A814 av Elisabeth Persson m.fl. (v) yrkande 2 anförs att det obetalda arbetet måste redovisas i nationalräkenskaperna. Det är inte minst viktigt för att kunna få reda på kvinnors bidrag till den totala ekonomin. I motion A814 (v) framhålls vikten av att få ett kompletterande mått på hushållens produktion. Motionärerna påpekar att ett sådant mått har ingått i BNP-måttet fram till år 1930.
Utskottet har vid ett flertal tillfällen behandlat motioner med samma innebörd som här aktuella motioner (jfr t.ex. 1990/91:FiU22 s. 7).
Utskottet delar den uppfattning som framförs i motionen att det är värdefullt att det obetalda arbetet, som i stor utsträckning utförs av kvinnor, görs synligt. Tidsanvändningsstudien, som nu genomförts av SCB, är därvid ett nödvändigt underlag för att bl.a. analysera fördelningen av betalt och obetalt arbete mellan kvinnor och män och för att studera betydelsen av arbetet i hemmet. Genom att mäta omfattningen av det obetalda arbetet blir det också möjligt att exempelvis studera förskjutningar mellan den formella och informella ekonomin. Den primära användningen av tidsanvändningsstudier är att analysera här angivna frågeställningar. En utvidgad redovisning i enlighet med vad som förordas i motionerna kan på grund av svårigheterna att värdera det obetalda arbetet i kronor bli mycket svårtolkad. Det kan här nämnas att SCB i anslutning till ett förslag från Nordiska rådet i sitt kommande treårsprogram föreslår att ett utvecklingsarbete genomförs rörande olika värderingsmetoder.
Med hänvisning till vad utskottet här anfört avstyrks motionerna A805 (c) yrkande 6 och A814 (v) yrkande 2.
Inkomstutredning
I motion Fi409 av Johan Lönnroth m.fl. (v) föreslås att en ny inkomstutredning genomförs. Många statistiska sifferserier pekar mot minskande inkomstskillnader under 1970-talet men ökande under 1980-talet. Detta gäller både mellan olika löntagargrupper, mellan kvinnor och män samt mellan löntagare och kapitalägare. Under 1980-talet har också invandrarna fått en sämre ställning på arbetsmarknaden. Allt större belopp betalas ut i socialbidrag. Till skillnad från den gamla låginkomstutredningen bör den nya också uppmärksamma höga inkomster och förmögenheter.
Utskottet vill med anledning av motion Fi409 (v) anföra följande.
Inkomstfördelningsundersökningen (HINK) och den totalräknade inkomststatistiken ger ett omfattande datamaterial som möjliggör studier av inkomst- och förmögenhetsutvecklingen för alla grupper i samhället. För inkomståren 1978, 1983, 1984, 1985 och 1988 har urvalet utökats i vad avser de mest förmögna hushållen. En sådan förmögenhetsfördjupning görs också för inkomståret 1990, och SCB har ambitionen att göra en redovisning av denna vartannat år.
I rapporten Inkomst- och förmögenhetsfördelningen 1967--87 (bilaga till långtidsutredningen, LU90) gjordes en analys av inkomst- och förmögenhetsfördelningen för hushåll under denna 20-årsperiod. Denna analys kommer att följas upp i en bilaga till årets långtidsutredning (LU92).
Som utskottet ser det är det mot denna bakgrund inte aktuellt att nu anslå ytterligare medel till de ändamål som nämns i motionen. Utskottet avstyrker därför motion Fi409 (v).
Kooperativ statistik
Behovet av en väl utvecklad kooperativ statistik har, sägs det i motion Fi403 av Nils T Svensson m.fl. (s), understrukits genom de senaste årens ökande intresse för kooperativa lösningar inom en rad olika samhällsområden. Särskilt har detta kommit till uttryck i samband med utveckling och förnyelse kring kooperation och offentlig sektor. Det är motionärernas uppfattning att SCB i samarbete med kooperativa rådet bör få i uppdrag att se över möjligheterna att i den officiella statistiken också samlat redovisa de kooperativa verksamhetsformerna. Enligt motionärerna redovisar EG-kommissionen numera kooperativa sektorn i EG:s årliga industrirapport. Detta skulle ytterligare understryka behovet av att ett arbete inleds med att ta fram adekvat och heltäckande statistik vad gäller de kooperativa verksamhetsformerna.
Utskottet behandlade våren 1991 en motion med motsvarande innehåll. Utskottet konstaterade därvid att SCB t.o.m. år 1967 redovisade omsättningsstatistik för detaljhandeln finansierad av bl.a. Kooperativa Förbundet fördelad på bl.a. konsumentkooperativ handel. De krav på en kooperativ statistik som ställs i motionen innebär bl.a. att näringslivet skall kunna beskrivas och uppdelas efter ägarkategori. För närvarande kan detta ske i vissa verksamheter för företag med minst 20 anställda. Denna storleksavgränsning medför emellertid att nya intressanta kooperativa aktiviteter som nämns i motionen -- t.ex. föräldrakooperativa daghem och löntagarägda företag -- inte kan belysas. För att avhjälpa denna brist behöver statistikinsamling genomföras för aktuella kategorier av företag. Kostnaderna för att årligen redovisa den efterfrågade kooperativa statistiken är betydande.
Som framhålls i motionen har EG i en publikation, Panorama of EC Industry, redovisat vissa data om den kooperativa sektorn. Avsnittet om den kooperativa verksamheten är utarbetad av universitetet i Liège på uppdrag av EG-kommissionen. Några krav från EG:s statistiska centralbyrå EUROSTAT på en löpande redovisning av den kooperativa sektorn föreligger inte.
Med det anförda avstyrks motion Fi403 (s).
Statistiska centralbyråns medelstilldelning
Utskottet har inget att erinra mot de i propositionen föreslagna medlen till SCB:s delprogram. Utskottet tillstyrker de begärda medlen till anslaget E 8 rörande statistik, register och prognoser.
Utskottet har heller inget att erinra mot förslaget till anslag E 9 för SCB:s uppdragsverksamhet.
Den i propositionen föreslagna överföringen av medel från fonden för arbetsmiljöförbättringar till statsbudgeten för statistikproduktion biträds av utskottet.
Omlokalisering av SCB:s verksamhet i Stockholm till Örebro
I motion Fi407 av Sture Ericson m.fl. (s) anförs att riksdagen tidigare har beslutat lokalisera huvuddelen av SCB:s verksamhet till Örebro, men inte velat flytta hela verket från Stockholm. Det som nu talar för att frågan prövas på nytt är dels de förändringar som kan väntas inom den statliga statistikverksamheten, dels det mycket allvarliga läget på arbetsmarknaden i Örebro län. Frågan om SCB:s flyttning till Örebro har diskuterats under många år, varför fakta och argument redan finns lätt tillgängliga. En utredning i frågan bör, menar motionärerna, därför snabbt kunna genomföras.
Som finansutskottet framhöll våren 1991 i anslutning till motioner med samma krav som i här aktuell motion (1990/91:FiU22) har nuvarande uppdelning av SCB:s verksamhet på flera orter medfört komplikationer i vissa avseenden men också fördelar. Den delade verksamheten har t.ex. inneburit fördelar genom att SCB därigenom har tillgång till två regionala arbetsmarknader. SCB:s Stockholmsenhet är vidare av stor betydelse för kontakten med användare och kunder i Stockholmsregionen. Utskottet utgår från att frågan om utlokalisering av statlig verksamhet kontinuerligt prövas och att något särskilt uttalande i frågan därför inte är erforderligt. Det kan i detta sammanhang nämnas att arbetsmarknadsutskottet i sitt betänkande om regionalpolitiken (1991/92:AU13) har avstyrkt en motion om en lokalisering av SCB:s Stockholmsenhet till Örebroenheten.
Med hänvisning till vad utskottet här anfört avstyrks motion Fi407 (s).
Folk- och bostadsräkningar
I motsats till de i detta betänkande tidigare behandlade statistikområdena, som är knutna till olika delprogram inom SCB, finansieras folk- och bostadsräkningarna över ett särskilt anslag. Den totala kostnaden i 1988 års prisnivå för FoB 90 är 180 milj.kr. fördelat på budgetåren 1989/90--1992/93. För budgetåret 1992/93 beräknas anslaget till 1576000 kr. I detta belopp ingår 1 milj.kr. från utbildningsdepartementet för utbildningsvariabeln i FoB 90. Budgetåret 1992/93 är sista året som anslag för FoB 90 förs upp på statsbudgeten.
I motion Fi405 av Göte Jonsson och Ulf Melin (m) anförs att i vårt land finns erforderliga uppgifter tillgängliga utan det omfattande insamlande som FoB-arbetet innebär. Många människor är negativa till FoB-arbetet. Somliga känner sig kränkta över att behöva lämna in uppgifter som man menar inte angår myndigheterna. Det finns all anledning att visa respekt för dessa uppfattningar. Tiden är nu mogen för riksdagsbeslut i frågan, anser motionärerna och föreslår att riksdagen beslutar att framtida folk- och bostadsräkningar i sin nuvarande form skall avskaffas.
Utskottet vill med anledning av motion Fi405 (m) anföra följande.
För närvarande är det endast genom folk- och bostadsräkningen som det är möjligt att ta fram statistik som belyser hushållens antal och sammansättning och personernas yrkestillhörighet. Regeringen tillsatte hösten 1989 en parlamentariskt sammansatt statistikkommission för FoB 90 (dir. 1989:57). Kommissionen utreder bl.a. förutsättningarna för att i framtiden övergå till tioårsintervall mellan räkningarna men också förutsättningarna för att gå över till registerbaserade folk- och bostadsräkningar. I betänkandet om FoB 90 (1988/89:FiU24 s. 14) uttalade utskottet att en strävan bör vara att allmänheten inte skall behöva engageras som uppgiftslämnare mer än vart tionde år. Integritetsfrågorna utgör en viktig del av kommissionens utredningsarbete. I avvaktan på kommissionens förslag avstyrker utskottet motion Fi405 (m).
Regeringens förslag till medelsanvisning för budgetåret 1992/93 för folk- och bostadsräkningar biträds av utskottet.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande natur- och miljöräkenskaper att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Fi401, 1991/92:Fi408 yrkande 5, 1991/92:Jo612 yrkande 2 och 1991/92:Jo646 yrkandena 16 och 17,
2. beträffande regionala nationalräkenskaper att riksdagen avslår motion 1991/92:Fi402,
men. (v) - delvis
3. beträffande tillväxtbegrepp att riksdagen avslår motion 1991/92:Fi408 yrkandena 1 och4, men. (v) - delvis
4. beträffande det obetalda arbetet i nationalräkenskaperna att riksdagen avslår motionerna 1991/92:A805 yrkande 6 och 1991/92:A814 yrkande 2,
men. (v) - delvis
5. beträffande inkomstutredning att riksdagen avslår motion 1991/92:Fi409,
men. (v) - delvis 6. beträffande kooperativ statistik att riksdagen avslår motion 1991/92:Fi403,
res. 1 (s)
7. beträffande statistiska centralbyråns medelstilldelning
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bilaga 8 punkt E 8
dels till Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 435033000 kr.,
dels godkänner den i propositionen föreslagna överföringen från fonden för arbetsmiljöförbättringar till statsbudgetens inkomstsida,
8. beträffande anslag till statistiska centralbyråns uppdragsverksamhet att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bilaga 8 punkt E 9 till Statistiska centralbyrån: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.,
9. beträffande omlokalisering av SCB:s verksamhet i Stockholm till Örebro att riksdagen avslår motion 1991/92:Fi407,
10. beträffande framtida folk- och bostadsräkningar att riksdagen avslår motion 1991/92:Fi405,
res. 2 (nyd)
11. beträffande anslag till folk- och bostadsräkningar att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bilaga 8 punkt E 10 till Folk- och bostadsräkningar för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 1576000 kr.
Stockholm den 24 mars 1992
På finansutskottets vägnar
Per-Ola Eriksson I beslutet har deltagit: Per-Ola Eriksson (c), Hans Gustafsson (s), Bengt Wittbom (m), Roland Sundgren (s), Per Olof Håkansson (s), Tom Heyman (m), Lisbet Calner (s), Stefan Attefall (kds), Bo G Jenevall (nyd), Arne Kjörnsberg (s), Roland Larsson (c), Sonia Karlsson (s), Lennart Hedquist (m), Alf Egnerfors (s) och Olle Schmidt (fp).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Lars-Ove Hagberg (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Kooperativ statistik (mom. 6)
Hans Gustafsson, Roland Sundgren, Per Olof Håkansson, Lisbet Calner, Arne Kjörnsberg, Sonia Karlsson och Alf Egnerfors (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med "Utskottet behandlade" och slutar med "motion Fi403 (s)" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är angeläget att redovisa de kooperativa verksamheterna i den offentliga statistiken. SCB skall inom kort lämna sitt förslag till nytt treårsprogram till regeringen. I anslutning till sitt ställningstagande till detta program bör regeringen redovisa ett förslag till och kostnaderna för en löpande redovisning av kooperativ statistik i enlighet med vad som förordas i motion Fi403 (s).
Vad utskottet här anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande kooperativ statistik att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Fi403 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Framtida folk- och bostadsräkningar (mom. 10)
Bo G Jenevall (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.10 som börjar med "Utskottet vill" och slutar med "motion Fi405 (m)" bort ha följande lydelse:
I motion Fi405 (m) framhålls att många människor är negativa till uppgiftsinsamlandet för folk- och bostadsräkningarna. Somliga känner sig kränkta över att behöva lämna in uppgifter som man menar inte angår myndigheterna. Det finns all anledning att visa respekt för dessa uppfattningar. Utskottet är av samma mening som motionärerna.
När frågan om genomförandet av folk- och bostadsräkningar senast behandlades i riksdagen hänvisade riksdagsmajoriteten till den parlamentariskt sammansatta statistikkommissionens arbete (dir. 1989:57). Enligt utskottets uppfattning bör riksdagen redan nu fatta ett omedelbart beslut att framtida folk- och bostadsräkningar inte skall genomföras. Det finns när det gäller detta beslut ingen anledning att avvakta kommissionens slutredovisning. Utskottet tillstyrker således motion Fi405.
dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:
10. beträffande framtida folk- och bostadsräkningar att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Fi405 som sin mening ger regeringen till känna att folk- och bostadsräkningarna i sin nuvarande form skall avskaffas.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Lars-Ove Hagberg (v) anför:
I propositionen föreslås att SCB anvisar ett ramanslag som motsvarar planen för det tredje året i den treåriga budgetramen. Även övriga anslag för finansiering av den offentliga statistiken är i linje med tidigare beslut. Vänsterpartiet har ingen erinran mot hemställan i propositionen under punkterna E 8, E 9 och E 10.
Vad gäller motionerna Jo646 (v), Fi402 (v), Fi408 (s), Fi409 (v), A805 (c) och A814 (v) vill jag anföra följande.
I Vänsterpartiets partimotion Jo646 (v) understryks vikten av ett framtagande av miljöräkenskaper. Vänsterpartiet föreslår att 5 milj.kr. anvisas för detta ändamål. Regeringen har nu meddelat att man i kompletteringspropositionen kommer att lägga fram förslag i enlighet med miljöräkenskapsutredningens förslag. Mot den bakgrunden vill vi i Vänsterpartiet avvakta förslaget i kompletteringspropositionen innan vi gör ett slutligt ställningstagande till vilka resurser som krävs för att upprätta miljöräkenskaper och genomföra en förbättring av miljöstatistiken.
I motion Fi409 (v) föreslås att en ny inkomstutredning tillsätts. Med tanke på de under de senaste tio åren alltmer växande inkomstklyftorna ser Vänsterpartiet det som mycket angeläget att en sådan utredning kommer till stånd. Vi föreslår därför att regeringen snarast utarbetar direktiv till en ny inkomstutredning i enlighet med vad som föreslås i motion Fi409 (v).
I motionerna Fi402 (v), Fi408 (s), A805 (c) och A814 (v) föreslås utvidgningar av den offentliga statistiken inom följande områden:
Fi402 (v): regionala nationalräkenskaper
Fi408 (s): tillväxtbegrepp
A805 (c) och A814 (v): det obetalda arbetet i nationalräkenskaperna.
Vänsterpartiet delar motionärernas uppfattning att den offentliga statistiken måste byggas ut inom dessa områden. I några fall kräver detta att SCB genomför ett betydande utvecklingsarbete. Regeringen bör mot denna bakgrund i anslutning till ställningstagandet till SCB:s kommande treårsprogram beakta de krav på ny statistik som framförs i här aktuella motioner.
Med hänvisning till vad här har redovisats anser jag att utskottets hemställan borde haft följande lydelse:
2. beträffande regionala nationalräkenskaper att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Fi402 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
3. beträffande tillväxtbegrepp att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Fi408 yrkandena 1 och 4 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
4. beträffande det obetalda arbetet i nationalräkenskaperna att riksdagen med anledning av motionerna 1991/92:A805 yrkande 6 och 1991/92:A814 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
5. beträffande inkomstutredning att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Fi409 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.
Särskilt yttrande
Natur- och miljöräkenskaper (mom. 1)
Hans Gustafsson, Roland Sundgren, Per Olof Håkansson, Lisbet Calner, Arne Kjörnsberg, Sonia Karlsson och Alf Egnerfors (alla s) anför:
I den socialdemokratiska partimotionen Jo612 och motionerna Fi401 (s) och Fi408 (s) framhålls att den borgerliga regeringen inte på ett tillfredsställande sätt följt upp förslagen i miljöräkenskapsutredningen. Riksdagen bör därför uppdra åt regeringen att återkomma med ett fullständigt förslag, vilket även bör innehålla förslag till finansiering.
Vi har nu erfarit att regeringen avser att i kompletteringspropositionen anvisa resurser för ett framtagande av miljöräkenskaper och en förbättrad miljöstatistik i enlighet med förslagen i miljöräkenskapsutredningen. Mot den bakgrunden väljer vi att vänta med ett slutligt ställningstagande tills förslagen i kompletteringspropositionen redovisats.
Innehållsförteckning
Sammanfattning1 Inledning1 Propositionen2 Motionerna2 Utskottet4 Inriktningen av statistiska centralbyråns verksamhet4 Natur- och miljöräkenskaper5 Nationalräkenskaper och tillväxtbegrepp6 Regionala nationalräkenskaper6 Tillväxtbegrepp6 Det obetalda arbetet i nationalräkenskaperna7 Inkomstutredning8 Kooperativ statistik8 Statistiska centralbyråns medelstilldelning9 Omlokalisering av SCB:s verksamhet i Stockholm till Örebro9 Folk- och bostadsräkningar10 Hemställan11 Reservationer12 1. Kooperativ statistik (mom. 6) (s)12 2. Framtida folk- och bostadsräkningar (mom. 10) (nyd)12 Meningsyttring av suppleant (v) (mom. 2--5)13 Särskilt yttrande (s) Natur- och miljöräkenskaper (mom. 1)14