Slopad kilometerskatt och ny skatt på dieselolja
Betänkande 1992/93:SkU13
Skatteutskottets betänkande
1992/93:SKU13
Slopad kilometerskatt och ny skatt på dieselolja
Innehåll
1992/93 SkU13
Sammanfattning
I betänkandet tillstyrker utskottet att kilometerskatten ersätts med en särskild skatt om 1,35 kr per liter för dieselolja som används i personbilar, lastbilar och bussar. Härvid uttalar utskottet att skatten bör relateras till miljöklasserna för oljor och att målet bör vara att bränsleskatten i miljöklass 2 inte överstiger den skatt som beräknas gälla inom EG.
När det gäller förslaget om en senareläggning av viss del av den nya försäljningsskatten för tunga fordon fr.o.m. 1993 års modell föreslår utskottet att riksdagen med anledning av två motioner i stället beslutar att skjuta upp hela den nya försäljningsskatten för tunga fordon till 1994 års modell.
I övrigt tillstyrker utskottet propositionen och avstyrker motionerna.
Vid betänkandet har fogats reservationer från s och nyd samt meningsyttring från v.
Propositionen
Regeringen (Finansdepartementet) hemställer i proposition 1992/93:124 att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till
1. lag om dieseloljeskatt och användning av vissa oljeprodukter,
2. lag om lagerskatt på dieselolja,
3. lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1988:327),
4. lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1988:327),
5. lag om ändring i lagen (1988:328) om vägtrafikskatt på utländska fordon,
6. lag om ändring i lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon,
7. lag om ändring i lagen (1991:608) om ändring i lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon,
8. lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt,
9. lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter,
10. lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69),
11. lag om ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skattefordringar,
12. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),
13. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343),
14. lag om ändring i lagen (1951:442) om förhandsbesked i taxeringsfrågor,
15. lag om ändring i bevissäkringslagen (1975:1027) för skatte- och avgiftsprocessen,
16. lag om ändring i lagen (1972:435) om överlastavgift,
17. lag om ändring i tullagen (1987:1065).
Lagförslagen 9--17 behandlas i annat sammanhang.
I propositionen föreslås att kilometerskatten för dieseldrivna fordon slopas den 1 oktober 1993 och ersätts med en särskild skatt på dieselolja.
Den särskilda skatten på dieselolja föreslås bli 1,35 kr per liter och skall tas ut utöver nu gällande energi- och koldioxidskatter. Skatten skall tas ut för sådan dieselolja som används i personbilar, bussar och lastbilar. Energiskatten för oljeprodukter i miljöklass 1 föreslås sänkt från 90 kr till 5 kr per m3.
Ett särskilt märkningssystem föreslås infört för att det skall bli möjligt att skilja mellan hög- och lågbeskattad olja. Ett särskilt sanktionssystem föreslås tillämpat vid oriktig användning av märkta oljeprodukter.
Vissa justeringar av fordonsskatterna på personbilar, lastbilar och bussar föreslås. För lastfordonen föreslås dessutom vissa ändringar i fordonsskatterna som en anpassning till nya bärighetsregler för vägnätet.
Som en följd av EES-avtalet föreslås vissa skattereduktioner för lastfordon som används i s.k. kombinerad trafik. Dessa regler föreslås träda i kraft redan den 1 januari 1993.
En viss justering föreslås av ikraftträdandereglerna för de regler om försäljningsskatt inom miljöklassystemet som riksdagen tidigare beslutat om. I samband därmed föreslås vissa ändringar av skattskyldighetsreglerna i lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon. Dessa ändringar föreslås träda i kraft den 1 januari 1993.
Lagförslagen har följande lydelse.
NY SIDA STÅENDE TEXT se prop. s. 2-32 NY SIDA
Motionerna
1992/93:Sk11 av Peter Kling m.fl. (nyd) vari yrkas
1. att riksdagen avslår proposition 1992/93:124 i de delar som avser införande av dieselskatt och försäljningsskatt för tunga fordon,
2. att riksdagen i enlighet med vad i motionen anförts beslutar om att beskatta dieseln i miljöklass ett med 1,05 kronor/liter, dieselolja miljöklass två med 1,05 kronor/liter samt dieselolja miljöklass tre med 1,65 kronor/liter,
3. att riksdagen beslutar att inte införa beskattning av tunga fordon i miljöklass tre med 20 000 kronor resp. 65 000 kronor.
1992/93:Sk12 av Roland Larsson (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om ökad miljöstyrning för dieseltåg i enlighet med vad som anförts i motionen.
1992/93:Sk13 av Ian Wachtmeister (nyd) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar höja fordonsskatten för personbilar som inte kan drivas med dieselolja med 400 kronor,
2. att riksdagen, vid avslag på yrkande 1, beslutar höja fordonsskatten för personbilar eller andra personbilar på ett sådant sätt att syftet med höjningen väsentligen tillgodoses.
1992/93:Sk14 av Olle Lindström och Wiggo Komstedt (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den särskilda dieselskatten,
2. att riksdagen beslutar ändra ikraftträdandet av de nya reglerna för den särskilda försäljningsskatten för lastbilar i enlighet med vad som anförts i motionen.
1992/93:Sk15 av Roland Lében (kds) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om miljödifferentiering av den särskilda bränsleskatten,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en sänkning av den fasta fordonsskatten.
1992/93:Sk16 av Annika Åhnberg (-) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till underlag för förhandlingar med EFTA, EG och andra lämpliga samarbetspartner om ett internationaliserat skatte- och avgiftssystem för vägtrafik byggt på territorialitetsprincipen,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till genomarbetad strategi för att öka andelen biobaserade drivmedel,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en ökad andel dieseldriven personbilstrafik inte kan accepteras,
4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till reducerad fordonsskatt för bussar i enlighet med vad som i motionen anförts,
5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till beskattning av dieselolja som används till fritidsbåtar,
6. att riksdagen hos regeringen begär förslag till åtgärder för att stimulera till övergång från fossildiesel till biodrivmedel i arbetsfordon och motorredskap,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om införande av beskattning som gynnar kombitrafik.
1992/93:Sk17 av Hugo Bergdahl (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om differentiering av skatten på dieselolja samt tidpunkten för ikraftträdandet av de nya reglerna om försäljningsskatt.
Utskottet
Slopad kilometerskatt och ny skatt på dieselolja
I propositionen föreslår regeringen att kilometerskatten ersätts med en särskild skatt på dieselbränsle. Sveriges deltagande i en kommande europeisk transportmarknad ställer enligt vad som anförs i propositionen krav på att trafiken över gränserna kan ske på ett effektivt sätt, utan gränshinder. Inför ett kommande svenskt medlemskap i EG måste beskattningsregler bl.a. på vägtrafikområdet anpassas så att gränskontrollåtgärder inte längre erfordras. Kilometerskatten måste därför ersättas med någon annan skatteform, och i propositionen föreslås att de kilometerskattepliktiga fordonen i stället beskattas på samma sätt som i övriga länder i Europa, dvs. genom en skatt på bränslet. Avsikten är att omläggningen skall vara statsfinansiellt neutral, och den nya skatten på diesel föreslås bli 1,35 kr per liter.
Enligt propositionen motiverar övergången från kilometerskatt till dieseloljeskatt att en extra insats görs för att stimulera användningen av den diesel som har mindre skadeverkningar på miljön. Den allmänna energiskatten för oljeprodukter i miljöklass 1 föreslås därför sänkt från 9 öre till ett halvt öre per liter.
Den nya dieselskatten skall i princip gälla de kilometerskattepliktiga fordonen, dvs. registrerade personbilar, lastbilar och bussar. Trafiktraktorer, jordbrukstraktorer, motorredskap, militära fordon och fordon som används inom inhägnat område blir således inte skattepliktiga. Någon motsvarighet till de nuvarande undantagen från kilometerskatt för vissa äldre fordon, diplomatfordon eller räddningsfordon föreslås inte.
Även om en dieselskatt på 1,35 kr per liter innebär att den genomsnittliga beskattningen är oförändrad medför omläggningen från kilometerbeskattning till bränslebeskattning fördelar resp. nackdelar för vissa fordonstyper och användarkategorier. I propositionen redovisas dessa förändringar närmare och föreslås justeringar av fordonsskatten för att uppnå en bättre balans mellan beskattningen av dieselbilar å ena sidan och bensinbilar å andra sidan.
När det gäller personbilarna krävs enligt propositionen en femdubbling av fordonsskatten för att balans skall uppnås för en normal bilist. Med hänsyn till att detta är en kraftig ökning föreslås att höjningen begränsas till en fördubbling när det gäller årsmodell 1993 och tidigare. En konsekvens är att personbilar som körs långt -- t.ex. i yrkesmässig trafik -- gynnas i förhållande till dagsläget. Det bör enligt vad som anförs i propositionen övervägas om andra instrument än skatter kan användas för att säkerställa en god miljöeffekt. Denna fråga bereds i särskild ordning.
För lastbilar och släpvagnar som grupp innebär övergången till dieselbeskattning inte någon ändring av skattebelastningen. Inom gruppen gynnas bränsleeffektiva kombinationer vilket enligt propositionen kan vara positivt ur transporteffektivitets- och miljösynpunkt. När det gäller skillnaderna i vägslitage mellan olika fordons- och axelkonstruktioner kan dessa av naturliga skäl inte beaktas på samma sätt vid dieselbeskattning. Kommande åtgärder vad gäller fordonsbeskattningen bör enligt vad som anförs samordnas med de gemensamma regler på detta område som EG så småningom kan förväntas besluta om.
Dagens kilometerskattesatser för bussar är låga i förhållande till vad som gäller för andra fordon. Omläggningen innebär därför en viss kostnadsökning. Denna kompenseras delvis genom att fordonsskatten slopas för vikter över tre ton. Bussarnas relativa konkurrenssituation kommer enligt vad som anförs i propositionen också att förbättras genom den höjning av bensinskatten som sker den 1 januari 1993.
Eftersom dieselskatten endast skall gälla olja som används i personbilar, lastbilar och bussar kommer obeskattad olja, som är avsedd för uppvärmning, traktorer etc., att finnas allmänt tillgänglig. För att förhindra att sådan olja används i dieselskattepliktiga fordon införs ett kontrollsystem som bygger på att obeskattad dieselolja tillsätts särskilda färg- och märkämnen och att en sanktion införs mot oriktig användning av sådan olja. En särskild avgift kommer att tas ut av ägaren -- och i vissa fall brukaren -- av dieselskattepliktiga fordon som innehåller märkt olja. Avgiften uppgår till 10000 kr för personbil och 10000 -- 50000 kr för bussar och lastfordon. Om förseelsen upprepas inom ett år utgår en avgift om 15000 kr resp. 15000 kr--75000 kr. Nedsättning eller befrielse från avgiften kan medges om särskilda skäl föreligger. Avgiften är inte avdragsgill.
Det nya systemet tillämpas fr.o.m. den 1 oktober 1993. Särskilda bestämmelser gäller för kilometerskatten under en övergångsperiod på 6 månader, den 31 mars--den 1 oktober 1993. Mätare behöver inte monteras på fordon som blir kilometerskattepliktiga under denna period. Skatten tas i stället ut efter schablon. Den som så önskar skall dock ha rätt att få skatten debiterad med hjälp av räknare. Motsvarande gäller för övriga fordon om en mätare skulle bli obrukbar under denna period. Slutligen tas en särskild skatt ut på dieselolja som hålls i lager vid ikraftträdandet den 1 oktober och är avsedd att användas i dieselskattepliktiga fordon. Skatten tas ut i den mån lagret överstiger 5000 liter.
I flera motioner -- Sk14 (yrkande 1) av Olle Lindström och Wiggo Komstedt (m), Sk17 (delvis) av Hugo Bergdahl (fp), Sk15 (yrkande 1) av Roland Lében (kds) och Sk11 (yrkande 1 delvis och 2) av Peter Kling m.fl. (nyd) -- framhålls att den svenska tunga trafiken har en betydande konkurrensnackdel gentemot utländsk trafik. Det är enligt motionärerna viktigt att skattebelastningen på den tunga trafiken minskas, och i motionerna framställs yrkanden som syftar till en sänkning av den föreslagna dieselskatten för olja i miljöklass 1 och 2 och en kompenserande höjning av skatten för olja miljöklass 3. När den tunga trafiken går över till lägre beskattade oljor uppnås enligt motionärerna både miljö- och konkurrensfördelar. I Sk15 begärs vidare ett tillkännagivande om att fordonsskatten för tunga fordon bör sänkas med 20 % (yrkande 2).
I motion Sk16 (yrkande 4) anför Annika Åhnberg (-) att den i propositionen föreslagna sänkningen av fordonsskatten för tunga bussar i och för sig kan vara motiverad i den mån dessa drabbas av en drastisk höjning av kostnaderna, men åtgärden bör enligt motionären i så fall begränsas till en period om 5--10 år. Under denna period bör reduktionen successivt övergå till att vara en reduktion enbart för bussar med höga miljöprestanda. Ett förslag av denna innebörd bör läggas fram av regeringen.
Enligt utskottets mening utgör den föreslagna omläggningen ett steg på vägen i en anpassningsprocess som är nödvändig om Sverige skall kunna delta i den europeiska transportmarknad som nu utvecklar sig och så småningom vara medlem i EG.
Inom EG pågår för närvarande ett arbete på att anta gemensamma regler för hur beskattningen av den tunga vägtrafiken skall vara utformad. Enighet föreligger hittills om regler för beskattningen av dieselolja fr.o.m. år 1993. Reglerna innebär bl.a. att en miniminivå motsvarande cirka 2 kr per liter införs. Medlemsländerna får ha en högre skattenivå, men skatten på dieselolja får inte understiga den beslutade nivån. I våra grannländer Danmark och Tyskland är skatten cirka 2,10 kr resp. 2,20 kr per liter. Efter omläggningen till dieselskatt kommer det svenska punktskatteuttaget på diesel att uppgå till 2,28 kr per liter i miljöklass 1, till 2,56 kr per liter i miljöklass 2 och till 2,81 kr per liter i miljöklass 3. Den svenska beskattningen av diselolja i miljöklass 2 och 3 ligger således klart över den beskattning som gäller hos våra närmaste grannar inom EG.
I EG har vidare under flera år diskuterats gemensamma regler för fordonsskatt, också inkluderande miniminivåer. Enligt det senast förslaget ligger minimiskatten för de allra tyngsta fordonen på 7700 kr (3+2 axlar). Detta förslag har lagts fram så sent som i oktober i år och innebär en halvering av minimiskattesatserna i förhållande till tidigare förslag. De svenska skattesatserna ligger på en mycket högre nivå. För de tyngsta fordonen uppgår fordonsskatten i Sverige till nära 35000 kr. Till denna skillnad i kostnadshänseende kommer nu att diskussionen om motorvägsavgifter som förs inom EG med all sannolikhet kommer att leda till att Tyskland får godkännande för att sänka sina fordonsskatter och ersätta dessa med motorvägsavgifter, som också kommer att tas ut av svenska bilar.
Som framgått är det frågan om en utveckling som ställer krav på en hög beredskap från svensk sida inte bara när det gäller att anpassa skattelagarnas tekniska utformning utan också när det gäller skattebelastningen. Med hänsyn till konkurrenssituationen finns det enligt utskottets mening starka skäl att anpassa den svenska skattenivån på transporter till vad som beräknas gälla inom den europeiska gemenskapen.
För att stimulera till användning av miljövänligare dieselprodukter bör beskattningen av dieselolja relateras till miljöklasserna 1, 2 och 3. Eftersom Sverige står i begrepp att inleda medlemsförhandlingar med EG är det viktigt att beskattningen utformas på detta sätt för att poängtera miljöprofilen. Enligt utskottets mening bör målet därför vara att bränsleskatten avseende miljöklass 2 inte skall överstiga den skatt som beräknas gälla inom EG. En sådan åtgärd tar bort incitamentet för såväl svenska som utländska fordon att vid internationell trafik tanka fordonen utanför landets gränser med ett mindre miljövänligt bränsle.
Skatteutskottet förutsätter att regeringen noga följer denna fråga och återkommer till riksdagen med de ändringsförslag som bedöms motiverade.
Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen och avstyrker motionerna Sk11, Sk14, Sk15 och Sk17 till den del de inte kan anses tillgodosedda genom vad utskottet anfört.
Utskottet avstyrker även motion Sk16 yrkande 4.
I motion Sk16 anför Annika Åhnberg (-) att Sverige bort ta initiativ till ett arbete i syfte att konstruera en europeisk vägtrafikbeskattning som gör det möjligt att beskatta den tunga trafiken där den framförs och yrkar att riksdagen hos regeringen begär ett underlag för förhandlingar med EFTA, EG och andra lämpliga samarbetspartners om en sådan beskattning (yrkande 1). Motionären framhåller att beskattningen i framtiden måste differentieras ytterligare till biobränslenas fördel. En strategi för att öka andelen biobaserade drivmedel bör enligt motionären baseras på internationellt samarbete och på en analys av de bränslen som nu presenteras. Motionären yrkar att riksdagen begär ett förslag till en sådan strategi (yrkande 2). Vidare begärs ett tillkännagivande om att det måste finnas en beredskap för det fall personbilstrafik med annan diesel än biodiesel skulle öka (yrkande 3). Motionären yrkar också att regeringen får återkomma med förslag om dieselbeskattning av fritidsbåtar (yrkande 5) och av traktorer och motorredskap (yrkande 6).
Som framgår av vad utskottet anfört ovan pågår det redan en diskussion inom EG om motorvägsavgifter och andra metoder för att beskatta den tunga trafiken där den framförs. Någon anledning till ett initiativ från riksdagens sida föreligger således inte i denna del. När det gäller biobränslen pågår det både internationellt och i Sverige ett arbete som syftar till att gynna användningen av dessa. Utskottet förutsätter att regeringen följer frågan och återkommer till riksdagen med de förslag som bedöms motiverade. Behovet av en beredskap när det gäller en eventuell ökning av den yrkesmässiga trafiken med personbilsdiesel i yrkesmässig trafik har som framgått ovan redan uppmärksammats i regeringskansliet. Utskottet är inte heller berett att tillstyrka en utvidgning av skatteplikten på det sätt som motionären föreslår. Med det anförda avstyrker utskottet motion Sk16 i nu aktuella delar.
I motion Sk12 av Roland Larsson (c) framhålls att det finns ett behov av en ökad miljöstyrning för dieseltåg. Enligt motionären skulle en sådan uppnås om banavgifterna reducerades samtidigt som bränslet beläggs med energi- och koldioxidskatt. Motionären yrkar att riksdagen begär ett förslag med detta innehåll.
Det kan nämnas att de trafikavgifter som tas ut för banutnyttjandet bygger på tågtrafikens samhällsekonomiska miljökostnader. Detta innebär bl.a. att det utgår en rörlig miljöavgift för avgasutsläpp från dieseldrivna lok, lokomotorer och motorvagnar. Någon motsvarande avgift belastar däremot inte elektriska lok och motorvagnar. I sammanhanget kan vidare nämnas att en översyn nyligen gjorts av trafikens samhällsekonomiska kostnader på uppdrag av Kommunikationsdepartementet (Ds 1992:44). Utredningen som bl.a. behandlar miljöavgifter som styrmedel har varit föremål för remissbehandling under hösten 1992. Vidare kan nämnas att regeringen har aviserat att man har för avsikt att under våren 1993 redovisa en utvärdering av 1988 års trafikpolitiska beslut vad gäller bl.a. den då beslutade rekonstruktionen av SJ.
Enligt utskottets mening finns det mot den angivna bakgrunden inte skäl nog för riksdagen att ta något särskilt initiativ. Det kan emellertid noteras att nuvarande system inte medför någon fördel för den som använder bränsle i miljöklass 1 eller 2. Utskottet utgår ifrån att regeringen uppmärksammar denna fråga och anser det därför inte motiverat att nu begära ett förslag med det innehåll som motionären önskar. Utskottet avstyrker motionen.
Försäljningsskatten på tunga fordon
I propositionen läggs fram ett förslag som rör miljöklasserna för nya fordon.
Riksdagen beslutade i juni 1991 att införa ett miljöklassystem för nya fordon. Miljöklassningen trädde i kraft den 1 januari 1992 och tillämpas på fordon av 1993 och senare års modeller. De fordon av 1993 års modell som sålts under hösten 1992 har således miljöklassats vid typbesiktningen. Riksdagens beslut innebär att försäljningsskatten för personbilar är differentierad efter miljöklass. När det gäller de tyngre fordonen infördes en differentierad försäljningsskatt för lätta lastbilar med flak samt tunga lastbilar och bussar i miljöklasserna 2 och 3 för att gynna fordonen i miljöklasserna 1 och 2. De nya skattereglerna trädde i kraft den 1 juli 1992 och tillämpas fr.o.m. 1993 års modell. Inkomsterna från den nya försäljningsskatteplikten för lätta lastbilar med flak och tunga lastbilar och bussar återfördes genom en sänkning av kilometerskatten som träder i kraft den 1 januari 1993. Riksdagens beslut innebar dessutom att den nya försäljningsskatten i miljöklass 3 skall tillämpas på fordon av 1992 och tidigare års modeller som typbesiktigas efter den 1 januari 1993.
I propositionen anförs att introduktionen av 1993 års modeller försenats kraftigt och att försäljningen av årsmodell 1992 därför måste fortsätta längre än normalt. Enligt föredragande statsrådet är det skäligt att beskattningen av 1992 års modeller senareläggs så att dessa kan säljas ut på ett normalt sätt. Några negativa miljöeffekter uppstår inte eftersom 1993 års modeller är försenade. I propositionen föreslås därför att tillämpningen av den nya försäljningsskatten på tunga fordon av 1992 och tidigare års modeller skjuts fram sex månader från den den 1 januari till den 1 juli 1993.
I flera motioner framhåller motionärerna att bilindustrin ännu inte kan tillhandahålla lastbilar med olika miljöegenskaper och att köparna därför är hänvisade till lastbilar i miljöklass 3. De yrkar att försäljningsskatten för tunga fordon i sin helhet skjuts till den 1 januari 1994 och 1994 års modeller. Sådana yrkanden framställs i motionerna Sk14 (yrkande 2) av Olle Lindström och Wiggo Komstedt (m) och Sk17 (delvis) av Hugo Bergdahl (fp). I motion Sk11 ( yrkande 1 delvis och 3) av Peter Kling m.fl. (nyd) yrkas att försäljningsskatten i miljöklass 3 slopas.
Utskottet har vid en uppvaktning med representanter från Bilindustriföreningen, Scania Trucks & Buses, Volvo Lastvagnar och Philipson Lastbilar fått bekräftat att några fordon av 1993 års modell som uppfyller kraven för miljöklass 1 eller 2 inte kommer att produceras. Arbetet med att ta fram dessa motorer kan beräknas ge resultat i form av provmotorer först under 1994.
Utskottet konstaterar att den försäljningsskatt som lagts på tunga fordon i syfte att styra mot inköp av fordon i miljöklasserna 1 och 2 i vart fall inte kan ha någon styreffekt när det gäller 1993 års modeller. Enligt utskottets mening bör introduktionen av den nya försäljningsskatten i sin helhet skjutas upp till 1994 års modell när det gäller tunga fordon.
Enligt vad utskottet inhämtat har någon försäljningsskatt för tunga fordon av årsmodell 1993 i miljöklass 3 ännu inte tagits ut. Utskottet bedömer därför att det inte kommer att medföra några större olägenheter att skattereglerna för dessa årsmodeller nu ändras trots att de varit i kraft sedan den 1 juli 1992. Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av propositionen i denna del och motionerna Sk14 och Sk17 beslutar att försäljningsskatten på tunga fordon inte skall tas ut på 1993 och tidigare års modeller. Motion Sk11 avstyrks av utskottet.
Kombitrafik
I propositionen föreslås att fordonsskatten skall återbetalas helt eller delvis för lastbilar och släpvagnar som i större omfattning fraktas med järnväg i Sverige. Genom förslaget anpassas de svenska reglerna till vad som enligt EES-avtalet bör gälla i Sverige.
I motion Sk16 (yrkande 7) anför Annika Åhnberg (-) att också transporter med järnväg utanför Sverige bör grunda rätt till skattereduktion och begär ett tillkännagivande härom.
Enligt de EG-direktiv som tillämpas här finns det möjlighet att medge återbetalning också för transporter med järnväg utanför Sverige. Som anförs i propositionen bör denna möjlighet tills vidare inte utnyttjas eftersom detta skulle komplicera förfarandet. Utskottet avstyrker motionsyrkandet.
Fordonsskatten för bensindrivna personbilar
I motion Sk13 (yrkande 1 delvis och 2) återkommer Ian Wachtmeister (nyd) med yrkanden om en höjning av fordonsskatten för personbilar.
Utskottet har avstyrkt ett liknande yrkande från samme motionär i sitt yttrande (1992/93:SkU3y) till finansutskottet över proposition 1992/93:50 om åtgärder för stabilisera den svenska ekonomin. Utskottet har inte ändrat uppfattning i denna fråga och avstyrker därför även dessa yrkanden.
Propositionen i övrigt
Beträffande propositionen i övrigt har utskottet inte funnit någon anledning till erinran. Utskottet tillstyrker därför propositionen i dessa delar.
Utskottet föreslår dock den justering av 14 § lagen om dieseloljeskatt och användning av vissa oljeprodukter som framgår av hemställan.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande slopad kilometerskatt och ny skatt på dieselolja att riksdagen bifaller proposition 1992/93:124 i denna del och avslår motionerna 1992/93:Sk11 yrkande 1 i denna del och 2, 1992/93:Sk14 yrkande 1, 1992/93:Sk15 yrkandena 1 och 2 och 1992/93:Sk17 i denna del, res. 1 (s) -- motiv. res. 2 (nyd) men. (v)
2. beträffande fordonsskatten för bussar att riksdagen bifaller proposition 1992/93:124 i denna del och avslår motion 1992/93:Sk16 yrkande 4, men. (v)
3. beträffande ett skattesystem för vägtrafik som bygger på territorialitetsprincipen att riksdagen avslår motion 1992/93:Sk16 yrkande 1, men. (v)
4. beträffande biobaserade drivmedel att riksdagen avslår motion 1992/93:Sk16 yrkande 2, men. (v)
5. beträffande dieseldriven personbilstrafik att riksdagen avslår motion 1992/93:Sk16 yrkande 3, men. (v)
6. beträffande dieselskatt för fritidsbåtar att riksdagen avslår motion 1992/93:Sk16 yrkande 5, men. (v)
7. beträffande dieselskatt för traktorer och motorredskap att riksdagen avslår motion 1992/93:Sk16 yrkande 6, men. (v)
8. beträffande energi- och koldioxidskatt på diesel för tågtrafik att riksdagen avslår motion 1992/93:Sk12, men. (v)
9. beträffande försäljningsskatten på tunga fordon att riksdagen med anledning av proposition 1992/93:124 i denna del och motionerna 1992/93:Sk14 yrkande 2 och 1992/93:Sk17 i denna del och med avslag på motion 1992/93:Sk11 yrkande 1 i denna del och 3 beslutar att försäljningsskatten på tunga fordon inte skall tas ut på 1993 och tidigare års modeller, res. 3 (s) res. 4 (nyd)
10. beträffande återbetalning av fordonsskatt vid kombitrafik att riksdagen bifaller proposition 1992/93:124 i denna del och avslår motion 1992/93:Sk16 yrkande 7, men. (v)
11. beträffande fordonsskatten för bensindrivna personbilar att riksdagen avslår motion 1992/93:Sk13 yrkandena 1 och 2, res. 5 (nyd)
12. beträffande propositionen i övrigt att riksdagen bifaller proposition 1992/93:124 i övrigt,
13. beträffande lagförslagen att riksdagen med anledning av vad utskottet ovan anfört och hemställt antar de inledningsvis redovisade förslagen till
1. lag om dieseloljeskatt och användning av vissa oljeprodukter, med den ändringen att 14 § erhåller följande som utskottets förslag betecknade lydelse
Regeringens förslag Utskottets förslag
14 § Har avgift
påförts någon och
skall sådan avgift
påföras honom för
ytterligare tillfälle inom
ett år från det tidigare
tillfället, tas avgiften ut
med en och en halv gång
högre belopp än som
följer av 13§.
14 § Har avgift
påförts någon och
skall sådan avgift
påföras honom för
ytterligare tillfälle inom
ett år från det tidigare
tillfället, tas avgiften ut
med en och en halv gånger
det belopp som följer av
13§.
2. lag om lagerskatt på vissa oljeprodukter, 3. lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1988:327), 4. lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1988:327), 5. lag om ändring i lagen (1988:328) om vägtrafikskatt på utländska fordon, 6. lag om ändring i lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon, 7. lag om ändring i lagen (1991:608) om ändring i lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon, med den ändring att lagen erhåller följande som utskottets förslag betecknade lydelse
Regeringens förslag Utskottets förslag
1. Denna lag träder i kraft
den 1 juli 1992.
2. För fordon med en
totalvikt av högst 3500
kilogram som vid
registrerings- eller
typbesiktning betecknats som
1992 eller tidigare års
modell tillämpas de
äldre bestämmelserna
till och med utgången av
december 1992.
För fordon med en totalvikt
överstigande 3500 kilogram
som vid registrerings- eller
typbesiktning betecknats som
1992 eller tidigare års
modell tillämpas de
äldre bestämmelserna
till och med utgången av
juni 1993.
Efter nämnda tidpunkt skall
de angivna fordonen vid
tillämpningen av 8 §
anses tillhöra
miljöklass 3.
1. Denna lag träder i kraft
den 1 juli 1992.
2. För fordon med en
totalvikt av högst 3500
kilogram som vid
registrerings- eller
typbesiktning betecknats som
1992 eller tidigare års
modell tillämpas de
äldre bestämmelserna
till och med utgången av
december 1992.
3. För fordon med en
totalvikt överstigande 3500
kilogram som vid
registrerings- eller
typbesiktning betecknats som
1993 eller tidigare års
modell tillämpas de
äldre bestämmelserna
till och med utgången av
december 1993.
4. Vid tillämpning av 8
§ i dess nya lydelse skall
fordon som vid registrerings-
eller typbesiktning betecknats
som 1992 eller tidigare års
modell anses tillhöra
miljöklass 3.
8. lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt.
Utskottet hemställer vidare att ärendet avgörs efter endast en bordläggning.
Stockholm den 8 december 1992
På skatteutskottets vägnar
Knut Wachtmeister
I beslutet har deltagit: Knut Wachtmeister (m), Filip Fridolfsson (m), Bo Forslund (s), Kjell Johansson (fp), Anita Johansson (s), Ivar Franzén (c), Bruno Poromaa (s), Karl-Gösta Svenson (m), Yvonne Sandberg-Fries (s), Harry Staaf (kds), Peter Kling (nyd), Gunnar Nilsson (s), Carl Fredrik Graf (m), Sverre Palm (s) och Karl Hagström (s).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Lars Bäckström (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Slopad kilometerskatt och ny skatt på dieselolja (mom.1 -- motiveringen)
Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa, Yvonne Sandberg-Fries, Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström (alla s) anser att den del av utskottets yttrande som på s. 38 börjar med "Som framgått" och slutar med "bedöms motiverade." bort ha följande lydelse:
Som framgått är det fråga om en utveckling som ställer krav på en hög beredskap från svensk sida inte bara när det gäller att anpassa skattelagarnas tekniska utformning utan också när det gäller skattebelastningen. Med hänsyn till konkurrenssituationen finns det enligt utskottets mening starka skäl att noga följa utvecklingen av skattenivån på transporter inom den europeiska gemenskapen.
För att stimulera till användning av miljövänligare dieselprodukter kan det i framtiden bli nödvändigt att beskattningen av dieselolja relateras till miljöklasserna 1, 2 och 3. Vidare kan man behöva överväga åtgärder för att ta bort incitamentet för svenska och utländska fordon att vid internationell trafik tanka utanför landets gränser med ett mindre miljövänligt bränsle.
Skatteutskottet förutsätter att regeringen noga följer denna fråga och återkommer till riksdagen med de ändringsförslag som bedöms motiverade.
2. Slopad kilometerskatt och ny skatt på dieselolja (mom.1 och mom. 13 i denna del)
Peter Kling (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 38 börjar med "För att stimulera" och slutar med "vad utskottet anfört." bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets bedömning skulle en skattesats på 1:35 kr per liter innebära en alltför stor beslastning för de svenska företagen.
Konsumtionen av dieselolja är i dag inriktad på miljöklasserna 2 och 3. Dieselolja i miljöklass 2 svarar för ca 45% av marknaden och dieselolja i miljöklass 3 för ca 55%. Dieselolja i miljöklass 1 används nästan inte alls beroende främst på att denna typ av diesel inte tillverkas i stor skala i dag. Oljan i miljöklass 1 kommer dock inom en snar framtid att finnas på marknaden i samma utsträckning som oljor i miljöklasserna 2 och 3.
För att uppnå största möjliga miljöeffekt är det önskvärt att så många förbrukare som möjligt så fort som möjligt går över till dieselolja i miljöklasserna 1 och 2. Utskottet föreslår därför att skattesatserna på dieseloljor bestäms till 1,05 kr per liter i miljöklasserna 1 och 2 och till 1,65 kr per liter i miljöklass 3.
Detta leder till att förbrukarna inom en snar framtid övergår till dieseloljor i miljöklasserna 1 och 2. Härigenom uppnås dels en förbättrad miljö, dels en anpassning av den svenska bränslebeskattningen till vad som gäller inom EG. Företagen får en rättvisare konkurrenssituation. Vidare elimineras incitamentet för åkarna att fylla sina tankar med miljöovänlig diesel innan de far in i Sverige.
Ändringen innebär inte någon kostnad ut statsfinansiell synpunkt så länge konsumtionsmönstret är oförändrat. När förbrukarna övergår till oljor i miljöklasserna 1 och 2 kan bortfallet beräknas till ca 300--500 miljoner kronor. Dessa uteblivna skatter kompenseras enligt utskottets mening av att flera svenska företag kan överleva och t.o.m. expandera när de får ökad konkurrenskraft gentemot utländska företag.
Utskottet anser således att propositionen bör bifallas med den ändring som yrkas i motion Sk11 yrkande 1 delvis och yrkande 2. Härigenom får motionerna Sk14, Sk15 och Sk17 anses tillgodosedda, och utskottet avstyrker därför dessa.
dels att moment 1 och moment 13 i motsvarande del i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
1. beträffande slopad kilometerskatt och ny skatt på dieselolja att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Sk11 yrkande 1 i denna del och 2 och 1992/93:Sk14 yrkande 1 och med anledning av propositionen i denna del och motionerna 1992/93:Sk15 yrkandena 1 och 2 och 1992/93:Sk17 i denna del beslutar att den föreslagna dieselskatten skall utgå med 1:05 kr per liter i miljöklasserna 1 och 2 och med 1:65 kr per liter i miljöklass 3,
13. beträffande lagförslagen såvitt avser slopad kilometerskatt och ny skatt på dieselolja att riksdagen med anledning av vad utskottet ovan anfört och hemställt antar det inledningvis redovisade förslaget till
1. lag om dieseloljeskatt och användning av vissa oljeprodukter, med den ändringen att 5 § erhåller följande som utskottets förslag betecknade lydelse
Regeringens förslag Utskottets förslag
5 § Dieseloljeskatt tas ut
med 1350 kronor per
kubikmeter.
5 § Dieseloljeskatt tas ut
med 1050 kronor per kubikmeter
för olja i
miljöklasserna 1 och 2 och
med 1650 kronor per kubikmeter
för olja i miljöklass 3.
3. Försäljningsskatten på tunga fordon (mom. 9 och mom. 13 i denna del)
Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa, Yvonne Sandberg-Fries, Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 40 börjar med "Utskottet konstaterar" och slutar med "avstyrks av utskottet." bort ha följande lydelse:
Försäljningsskatten på tunga fordon har införts för att gynna de fordon som har bättre miljöegenskaper än vad som kan uppställas som ett generellt krav. Med hänsyn till att införandet av denna skatt inte borde öka beskattningen av den tunga trafiken återfördes de medel som beräknades inflyta genom en sänkning av kilometerskatten. Inkomsterna beräknades till 200 miljoner kronor per år vilket motiverade en sänkning av kilometerskatten med 10%. Denna sänkning genomförs den 1 januari 1993.
I sammanhanget kan nämnas att ytterligare en sänkning av kilometerskatten genomförs per den 1 januari 1993. Denna är avsedd att kompensera den tunga trafiken för den höjning av koldioxidskatten som beslutades under våren 1992. Den höjda koldioxidskatten var i sin tur avsedd att finansiera den sänkning av industrins energiskatter som träder i kraft den 1 januari 1993. Denna sänkning av kilometerskatten har kostnadsberäknats till 510 miljoner kronor.
Av det anförda framgår att försäljningsskatten för tunga fordon och den 10-procentiga sänkningen av kilometerskatten tillsammans är avsedda att vara statsfinansiellt neutrala.
Enligt utskottets mening bör ett uppskov med försäljningsskatten för tunga fordon inte genomföras utan att det först klargörs hur inkomstminskningen skall kompenseras. Under utskottsbehandlingen har de fyra regeringspartierna varken redovisat något underlag eller angivit någon viljeinriktning i detta hänseende. Ett ensidigt uppskov medför också att de miljömål som uppnås genom miljöklassningen och den differentierade försäljningsskatten kommer i fara genom att det etableras en ny och lägre skattenivå för 1993 års modeller. Det är sannolikt att det kommer att framställas krav på kompensation när försäljningsskatten skall tas ut för 1994 års modeller, och detta kan i sin tur leda till att hela systemet urholkas.
Då någon enighet inte kunnat nås med regeringspartierna när det gäller finansieringsfrågan och då ett ensidigt uppskov med försäljningsskatten riskerar uppställda miljömål är utskottet inte berett att tillstyrka ett uppskov med försäljningsskatten. Med det anförda avstyrker utskottet de olika förslagen om senarelagd och slopad försäljningsskatt för tunga fordon.
Utskottet har inte funnit någon anledning till erinran mot att försäljningsskatten på de tunga fordon som inte är miljöklassade senareläggs något och tillstyrker därför propositionen i denna del.
dels att moment 9 och moment 13 i motsvarande del i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
9. beträffande försäljningsskatten på tunga fordon att riksdagen med avslag på motionerna 1992/93:Sk11 yrkandena 1 i denna del och 3, 1992/93:Sk14 yrkande 2 och 1992/93:Sk17 i denna del bifaller propositionen i denna del,
13. beträffande lagförslagen såvitt avser försäljningsskatten på tunga fordon att riksdagen med anledning av vad utskottet ovan anfört och hemställt antar det inledningsvis redovisade förslaget till lag om ändring i lagen (1991:608) om ändring i lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon.
4. Försäljningsskatten på tunga fordon (mom. 9 och mom. 13 i denna del)
Peter Kling (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 40 börjar med "Utskottet konstaterar" och slutar med "avstyrks av utskottet." bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning kan försäljningsskatten på tunga fordon över huvud taget inte ge de positiva miljöeffekter som man vill uppnå med dem. Detta hänger samman med att det ännu under flera år inte kommer att finnas fordon som klarar kraven i miljöklasserna 1 eller 2. I USA som ligger långt framme på detta område finnas i dag inget tungt fordon som hamnar i dessa miljöklasser. När det gäller Europa kommer man att införa krav som motsvarar vår miljöklass 2 i oktober 1995 resp. oktober 1996. Man kan utgå ifrån att svensk bilindustri siktar på att klara dessa europeiska krav.
Någon anledning att skjuta upp introduktionen av försäljningsskatten till årsmodell 1994 finns det inte. Det framstår redan som klart att det inte heller kommer att finnas några fordon av 1994 års modell som klarar miljöklass 1 eller 2. Detta framgick också indirekt i samband med uppvaktningen från Bilindustriföreningen m.fl. då det uppgavs att man 1994 kommer att ha provmotorer framtagna som klarar miljöklass 2.
En följd av att försäljningsskatt läggs på tunga fordon blir vidare att många åkeriföretag kommer att behålla sina gamla bilar så länge som möjligt. Detta leder givetvis till en försämrad miljö jämfört med att åkeriföretagen skulle investera i nya fordon som har avsevärt bättre avgasrening än äldre fordon. Ytterligare en viktig negativ effekt av denna skatt är att den redan hårt ansatta bilindustrin får ytterligare svårigheter genom kraftigt minskad försäljning av tunga fordon, med efterföljande försvagning av statens inkomster.
Enligt utskottets mening bör försäljningsskatten för tunga fordon i miljöklass 3 nu slopas. Att skatten i miljöklass 2 står kvar gör inget eftersom det inte finns och under överskådlig tid inte kommer att finnas något sådant fordon.
dels att moment 9 och moment 13 i motsvarande del i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
9. beträffande försäljningsskatten på tunga fordon att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Sk11 yrkande 1 i denna del och 3 och med anledning av proposition 1992/93:124 i denna del och motionerna 1992/93:Sk14 yrkande 2 och 1992/93:Sk17 i denna del beslutar att slopa försäljningsskatten på tunga fordon i miljöklass 3,
13. beträffande lagförslagen såvitt avser försäljningsskatten på tunga fordon att riksdagen med anledning av vad utskottet ovan anfört och hemställt antar följande
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon
Härigenom föreskrivs i fråga om 8 § lagen (1978:69) om försäljningsskatt1 att i kolumnen för miljöklass 3 orden "20000 kronor" och "65000 kronor" skall bytas ut mot ordet "--".
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.
1 Senaste lydelse 1991:608.
5. Fordonsskatten för bensindrivna personbilar (mom.11 och mom. 13 i denna del)
Peter Kling (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 41 börjar med "Utskottet har" och slutar med "dessa yrkanden." bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening måste det tas fram ett alternativ till den höjning av bensinskatten som i annat sammanhang föreslagits för att förstärka statens inkomster. Genom bensinskattehöjningen riskerar vi att få Europas dyraste bensin. En sådan höjning skulle slå hårt, inte minst mot glesbygdsbefolkningen som dessutom saknar alternativ till bilen.
Ett alternativ är att höja fordonsskatten. Genom att höjningen av bensinskatten medför minskat bilåkande, en minskning av turismen och genom höjt KPI en uppräkning av pensioner och bidrag torde det räcka om bensinskatten höjs med 400 kr per personbil som inte drivs med diesel.
Utskottet föreslår att denna höjning genomförs för att skapa det statsfinansiella utrymme som behövs för att höjningen av bensinskatten skall kunna undvikas.
dels att moment 11 och moment 13 i motsvarande del i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
11. beträffande fordonsskatten för bensindrivna personbilar att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Sk13 yrkande 1 och med anledning av motion 1992/93:Sk13 yrkande 2 beslutar höja fordonsskatten för personbilar som inte drivs med dieselolja med 400 kr,
13. beträffande lagförslagen såvitt avser fordonsskatten för bensindrivna personbilar att riksdagen med anledning av vad utskottet ovan anfört och hemställt antar det inledningsvis redovisade förslaget (lagförslag 3) till lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1988:327), med den ändringen att i bilagan under B Personbilar siffran "355" byts ut mot siffran "755" och siffran "445" byts ut mot siffran "845".
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring av suppleant får avges från Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Lars Bäckström (v) anför:
Slopad kilometerskatt och ny skatt på dieselolja (mom. 1)
Skattesystemet måste utformas så att miljövänliga drivmedel gynnas. Det statsfinansiella läget tillåter inte ofinansierade intäktsminskningar. En omfördelning av dieselskatten mellan miljöklasserna är därför en lämplig åtgärd. En lägre skattenivå i miljöklasserna 1 och 2 och en högre i miljöklass 3 skulle enligt min mening på sikt kunna ge positiva effekter på miljön.
Jag anser att utskottet under detta moment bort bifalla yrkandet i motion Sk17 om ett tillkännagivande till regeringen av denna innebörd.
Fordonsskatten för bussar (mom. 2)
Kollektivtrafiksystemen är en förutsättning för resurshushållning och framkomlighet, särskilt i tätortstrafiken. Men kollektivtrafiken är också i hög grad en källa till miljöförstörande utsläpp.
Inom Storstockholms Lokaltrafik och på andra håll i landet pågår utvecklingsarbete med alternativa bränslen, snålare energiförbrukning m.m. Men utvecklingstakten är inte imponerande hög. Kilometerskattesystemet har gynnat kollektivtrafiken. Vid en skatteomläggning drabbas därför kollektivtrafiken av kostnadsökningar. Regeringen föreslår att detta kompenseras med slopad fordonsskatt.
Då skatteomläggningen ger en ökning av kostnaderna är en skattereduktion befogad, men den bör vara avgränsad i tiden till förslagsvis fem--tio år. Under dessa år bör subventionen successivt övergå från generell reduktion av fordonsskatt till en reduktion för bussar med höga miljöprestanda.
Riksdagen bör med bifall till motion Sk16 hos regeringen begära ett sådant förslag.
Ett skattesystem för vägtrafik som bygger på territorialitetsprincipen (mom. 3)
Regeringen föreslår att kilometerskatten på dieselfordon avskaffas. Man hänvisar till alltmer internationaliserade vägtransportsystem och öppna gränser, vilket antas omöjliggöra kilometerbeskattningen eftersom den kräver en tämligen omfattande administrativ hantering vid varje gränspassage för såväl svenskregistrerade som utländska fordon.
Samtidigt förs i Europa en intensiv diskussion om hur ett skatte- och/eller avgiftssystem kan konstrueras för att vägtrafiken skall bära sina miljökostnader. I en rapport till den tyska förbundsregeringen konstateras att 68% av den tyska skogen har försurningsskador. Skogsvårdande myndigheter kräver att trafikpolitiken läggs om.
Sverige borde ha tagit initiativ till ett arbete i syfte att konstruera en kilometerskatt på Europanivå så att den tunga trafiken beskattas där den framförs. Även om kilometerskatten avskaffas, så utesluter inte detta ett initiativ till en territoriellt anknuten beskattning på Europanivå.
Riksdagen bör med bifall till motion Sk16 hos regeringen begära ett förslag till underlag för förhandlingar med EFTA och EG och i andra lämpliga internationella samarbetsfora om ett skatte- och avgiftssystem för vägtrafik byggt på territorialitetsprincipen.
Biobaserade drivmedel (mom. 4)
En hög fordonsbeskattning på persondieslar kan tänkas bromsa utvecklingen av biobaserade drivmedel för dessa fordon. Sådana utvecklas nu snabbt. Det gäller särskilt förestrade rapsoljor. Blandningar av biobränslen och mineraloljor finns också. Men ännu är inte dessa nya bränslen ordentligt utvärderade med avseende på miljöeffekter. Det är inte möjligt att i dag gynna biodrivmedel genom låg fordonsbeskattning eftersom man riskerar att gynna personbilstrafik på fossildiesel. I framtiden måste beskattningen av drivmedel ytterligare differentieras till biodrivmedlens fördel. Det är dock inte möjligt att nu lämna ett sådant förslag, då det saknas genomarbetat underlag.
Riksdagen bör med bifall till motion Sk16 hos regeringen begära ett förslag till långsiktig strategi för att öka andelen biobaserade drivmedel. En sådan strategi bör baseras på internationellt samarbete. Inom EG pågår nu arbete för att kraftigt sänka beskattningen på biobränslen. Inför en sådan strategi måste också miljöeffekterna av de nya bränslen som nu presenteras noggrant analyseras.
Dieseldriven personbilstrafik (mom. 5)
I propositionen höjs fordonsskatten på persondieslar mer än det ursprungliga förslaget i utredningen. Det finns en risk att detta inte räcker för att motverka en ökning av konventionell personbilsdieseltrafik. Det gäller särskilt personbilar som körs långt i yrkesmässig trafik.
En beredskap måste finnas om förslaget till höjd fordonsskatt på persondieslar inte i tillräckligt hög grad förmår styra bort från en ökad persondieseltrafik och andelen biodieslar inte tar det ökade utrymmet. En ökning av antalet dieseldrivna personbilar utan en motsvarande ökning av biobaserade drivmedel kan inte accepteras. Riksdagen bör med bifall till motion Sk16 som sin mening ge regeringen detta till känna.
Dieselskatt för fritidsbåtar (mom. 6)
På tjugo år ha fritidsbåtsflottan nästan fördubblats. 90% av utsläppen av kolväten från fartyg kommer från fritidsbåtarna. Stoft och kolmonoxid släpps också ut i stora mängder, liksom kväveoxid och givetvis koldioxid. I dag finns det 750000 fritidsbåtar.
Miljökraven för fritidsbåtar bör skärpas. Regeringen avvisar i propositionen utredningsförslaget att utvidga skatteplikten till att gälla även dieselolja för fritidsbåtar. Riksdagen bör med bifall till motion Sk16 begära att regeringen snarast återkommer med förslag till beskattning även av dieselolja som används till fritidsbåtar.
Dieselskatt för traktorer och motorredskap (mom. 7)
Vissa fordonstyper som inte är kilometerskattepliktiga skall inte omfattas av den förändrade skatten, men även jordbrukstraktorer och motorredskap ger upphov till miljöstörande utsläpp och en stimulans på dessa områden till övergång till biobränslen är mycket angelägen. En mer likartad beskattning skulle också minska eventuella problem med skatteundandragande genom användning av lågskatteoljor i fordon, som skall träffas av dieseloljebeskattningen.
Regeringen bör därför med bifall till motion Sk16 återkomma till riksdagen med förslag till åtgärder för att stimulera till övergång från fossil diesel till biodrivmedel i arbetsfordon och motorredskap.
Energi- och koldioxidskatt på diesel för tågtrafik (mom. 8)
Även om det i dag tas viss miljöhänsyn vid utformningen av banavgifterna för tågtrafik talar mycket för att effektivare styrmedel bör införas som leder till en mer miljövänlig drift av dieseltåg. Detta kan uppnås genom att koldioxidskatt och energiskatt införs på tågdiesel och genom att skatteintäkterna används för en motsvarande reducering av banavgiften. Reduceringen bör ske oavsett om diesel eller rapsolja används. Härigenom skulle även rapsolja göras konkurrenskraftig på järnväg, på samma sätt som på landsväg.
Effekterna av detta förslag bör utredas noggrant. En fråga som exempelvis måste lösas är hur de operatörer som också är ägare av sina banor skall hanteras. Problemet är att dessa operatörer inte betalar någon banavgift. De skulle i stället kunna ges dispens från den föreslagna skatten eller få någon form av återbäring på erlagd skatt.
Regeringen bör med bifall till motion Skl2 hos regeringen begära ett förslag om ökad miljöstyrning av tåg i enlighet med vad som anförts.
Återbetalning av fordonsskatt vid kombitrafik (mom. 10)
Genom EES-avtalet har vi åtagit oss att gynna kombitrafik via reduktion av fordonsskatt för vägfordon som delvis transporterats med tåg. I regeringens förslag undantas de tågtransporter som sker utomlands från underlaget för skattereduktion.
Miljöproblemen stannar dock inte vid gränsen. Mer än 90% av de svavel- och kväveutsläpp som försurar de svenska skogarna, markerna och vattnen kommer från andra länder. Det gagnar alltså vår miljö om svenska transportörer får tillgodoräkna sig tågtransporter utomlands som underlag för skattereduktion. Riksdagen bör som sin mening ge regeringen detta till känna.
Yrkanden
Med hänvisning till vad ovan anförts anser jag vidare att utskottet under momenten 1--8 och 10 bort hemställa
1. beträffande slopad kilometerskatt och ny skatt på dieselolja att riksdagen bifaller proposition 1992/93:124 i denna del och med bifall till motion Sk17 i denna del och med anledning av motionerna Sk11 yrkande 1 i denna del och 2, Sk14 yrkande 1, Sk15 yrkandena 1 och 2 som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om differentiering av skatten på dieselolja,
2. beträffande fordonsskatten för bussar att riksdagen bifaller proposition 1992/93:124 i denna del och med bifall till motion Sk16 yrkande 4 hos regeringen begär förslag till reducerad fordonsskatt för bussar i enlighet med vad som anförts,
3. beträffande ett skattesystem för vägtrafik som bygger på territorialitetsprincipen att riksdagen med bifall till motion Sk16 yrkande 1 hos regeringen begär förslag till underlag för förhandlingar med EFTA, EG och andra lämpliga samarbetspartner om ett internationaliserat skatte- och avgiftssystem för vägtrafik byggt på territorialitetsprincipen,
4. beträffande biobaserade drivmedel att riksdagen med bifall till motion Sk16 yrkande 2 hos regeringen begär förslag till genomarbetad strategi för att öka andelen biobaserade drivmedel,
5. beträffande dieseldriven personbilstrafik att riksdagen med bifall till motion Sk16 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om att en ökad andel dieseldriven personbilstrafik inte kan accepteras,
6. beträffande dieselskatt för fritidsbåtar att riksdagen med bifall till motion Sk16 yrkande 5 hos regeringen begär förslag till beskattning av dieselolja som används till fritidsbåtar,
7. beträffande dieselskatt för traktorer och motorredskap att riksdagen med bifall till motion Sk16 yrkande 6 hos regeringen begär förslag till åtgärder för att stimulera till övergång från fossildiesel till biodrivmedel i arbetsfordon och motorredskap,
8. beträffande energi- och koldioxidskatt på diesel för tågtrafik att riksdagen med bifall till motion Sk12 hos regeringen begär förslag om ökad miljöstyrning för dieseltåg i enlighet med vad som anförts,
10. beträffande återbetalning av fordonsskatt vid kombitrafik att riksdagen bifaller proposition 1992/93:124 i denna del och med bifall till motion Sk16 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om införande av beskattning som gynnar kombitrafik.