Skatteregler för elcertifikat och utsläppsrätter (prop. 2004/05:33)
Betänkande 2004/05:SKU16
Skatteutskottets betänkande2004/05:SKU16
Skatteregler för elcertifikat och utsläppsrätter (prop. 2004/05:33)
Sammanfattning I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens förslag i proposition 2004/05:33 om beskattningen av elcertifikat och utsläppsrätter. Utskottet avstyrker en motion (c) om att regeringen bör återkomma med lagförslag i syfte att motverka den skattehöjning på stödrättigheter som kan bli följden av EU:s jordbruksreform. Regeringens förslag bedöms inte ha några offentligfinansiella effekter. Vid betänkandet har fogats en reservation (kd, c).
Utskottets förslag till riksdagsbeslut 1. Skatteregler för elcertifikat och utsläppsrätter Riksdagen antar regeringens i bilaga 2 till detta betänkande återgivna förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229). Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:33. 2. Beskattningen av jordbrukets stödrättigheter Riksdagen avslår motion 2004/05:Sk9. Reservation (kd, c) Stockholm den 30 november 2004 På skatteutskottets vägnar Susanne Eberstein Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Susanne Eberstein (s), Anna Grönlund Krantz (fp), Ulla Wester (s), Lennart Hedquist (m), Per Erik Granström (s), Per-Olof Svensson (s), Per Landgren (kd), Marie Engström (v), Lennart Axelsson (s), Ulf Sjösten (m), Mats Berglind (s), Catharina Bråkenhielm (s), Stefan Hagfeldt (m), Britta Rådström (s), Barbro Feltzing (mp), Anne-Marie Ekström (fp) och Staffan Danielsson (c).
Redogörelse för ärendet Ärendet och dess beredning I ärendet behandlar utskottet regeringens proposition 2004/05:33 om skatteregler för elcertifikat och utsläppsrätter och en motion som väckts med anledning av propositionen. Regeringens och motionärernas förslag till riksdagsbeslut redovisas i bilaga 1. Regeringens förslag till lagtext återges i bilaga 2. Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen föreslås att elcertifikat och utsläppsrätter skall utgöra lagertillgångar hos skattskyldiga som är berättigade att få utsläppsrätter eller elcertifikat tilldelade eller hanterar egen eller annans kvotplikt. En uttrycklig lagregel föreslås också som klargör att stöd i form av utsläppsrätter eller elcertifikat skatterättsligt utgör näringsbidrag. Därmed beskattas utsläppsrätter respektive elcertifikat först vid avyttringen. Utsläppsrätter och elcertifikat får värderas till det lägsta av nettoförsäljningsvärdet eller anskaffningsvärdet. Samtliga företag som ingår i en intressegemenskap (i detta sammanhang företag som har möjlighet att utväxla koncernbidrag med avdragsrätt och, i fråga om handelsbolag, handelsbolaget och annat företag som ingår i samma koncern som bolaget) skall dock tillämpa samma metod vid lagervärderingen. En särskild regel om avdrag för skuld som hänför sig till faktiska utsläpp respektive kvotplikt införs. Avdrag för en sådan skuldreservering får endast ske till den del utsläppen respektive kvotplikten överstiger innehavda utsläppsrätter respektive elcertifikat. Vidare får de samlade avdragen hos företag i en intressegemenskap uppgå till högst ett belopp som motsvarar skillnaden mellan företagens samlade utsläpp respektive kvotplikt och företagens samlade innehav av utsläppsrätter respektive elcertifikat. Reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2005.
Utskottets överväganden Skatteregler för elcertifikat och utsläppsrätter Utskottets förslag i korthet Riksdagen bifaller proposition 2004/05:33 Skatteregler för elcertifikat och utsläppsrätter. Propositionen Elcertifikat och utsläppsrätter skall utgöra lagertillgångar hos skattskyldiga som är berättigade att få utsläppsrätter eller elcertifikat tilldelade eller hanterar egen eller annans kvotplikt. Det klargörs att stöd i form av utsläppsrätter eller elcertifikat skatterättsligt utgör näringsbidrag. Därmed beskattas utsläppsrätter respektive elcertifikat först vid avyttringen. Utsläppsrätter och elcertifikat får värderas till det lägsta av nettoförsäljningsvärdet eller anskaffningsvärdet. Samtliga företag som ingår i en intressegemenskap skall tillämpa samma metod vid lagervärderingen. En särskild regel om avdrag för skuld som hänför sig till faktiska utsläpp respektive kvotplikt införs. Avdrag för en sådan skuldreservering får endast ske till den del utsläppen respektive kvotplikten överstiger innehavda utsläppsrätter respektive elcertifikat. Vidare får de samlade avdragen hos företag i en intressegemenskap uppgå högst till ett belopp som motsvarar skillnaden mellan företagens samlade utsläpp respektive kvotplikt och företagens samlade innehav av utsläppsrätter respektive elcertifikat. Lagförslagen beträffande elcertifikat och utsläppsrätter förväntas inte ha några offentligfinansiella effekter och bedöms inte ge upphov till några merkostnader för Skatteverket eller någon annan myndighet. Reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2005. Utskottets ställningstagande Utskottet har inget att erinra mot regeringens förslag och tillstyrker propositionen. Beskattningen av jordbrukets stödrättigheter Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår motionsförslag om att regeringen skyndsamt bör återkomma med lagförslag rörande beskattningen av jordbrukets stödrättigheter. Jämför reservation (kd, c). Bakgrund EU beslutade under år 2004 om en jordbruksreform som innebär att i princip samtliga nuvarande direktstöd inom vegetabiliesektorn och animaliestöden frikopplas från produktionen. Regeringen redovisade i en skrivelse 2003/04:137 Genomförande av EU:s jordbrukspolitik i Sverige till riksdagen i april 2004 sina överväganden. Regeringens bedömning var att införandet av ett frikopplat gårdsstöd skulle ske enligt en s. k. blandmodell med verkan fr.o.m. år 2005. Modellen innebär i huvudsak en regionalisering av nuvarande stöd där all åkermark inom en region erhåller samma grundstöd per hektar men där viss del av stöden inom främst animaliesektorn förblir gårdskopplade. Riksdagen (2003/04:MJU22) delade regeringens bedömningar. Propositionen EU-stöd och nationellt stöd till jordbruket behandlas enligt gällande rätt som näringsbidrag vid beskattningen. Näringsbidrag beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet enligt de speciella regler som gäller för näringsbidrag i 29 kap. inkomstskattelagen (1999:1229). Genom att dagens arealstöd i praktiken är nära bundet till fastigheten kommer jordbruksstödsreformen och bildandet av från fastigheten fristående stödrättigheter enligt Skatteverket att leda till att en del av det marknadsvärde på fastigheten som i dagsläget utgörs av kapitaliserade stöd överförs till marknadsvärdet på de nya stödrättigheterna. Genom att en försäljning av en näringsfastighet beskattas i inkomstslaget kapital kommer värdeöverföringen från fastigheten till de fristående stödrättigheterna vid en fastighetsförsäljning att leda till en högre beskattning jämfört med i dag. I inkomstslaget näringsverksamhet varierar skattesatsen mellan 45-70 procent, inklusive egenavgifter. I inkomstslaget kapital är skattesatsen 30 procent. För att lindra effekterna av värdeöverföringen har Skatteverket föreslagit en övergångsregel när stödrättigheter avyttras i samband med en fastighetsförsäljning. Regeln innebära att ersättningen för stödrättigheten, under vissa förutsättningar, skall beskattas i inkomstslaget kapital i stället för i inkomstslaget näringsverksamhet. Hur stor värdeöverföringen skulle komma att bli kunde Skatteverket inte bedöma eftersom det när uppdraget genomfördes inte stod klart hur systemet med stödrättigheter skulle komma att se ut. Regeringen anser i likhet med övervägande antal remissinstanser att frågan om stödrättigheternas beskattning måste utredas ytterligare innan lagstiftning sker. Till dess får stödrättigheterna hanteras inom ramen för befintligt regelverk och eventuella tillämpningsproblem lösas i rättstillämpningen. Motionen I motion Sk9 av Jörgen Johansson m.fl. (c) yrkas att regeringen skyndsamt bör återkomma med lagförslag i syfte att motverka den skattehöjning som den nya jordbruksstödreformen ger upphov till. Utskottets ställningstagande Utskottet delar regeringens uppfattning att beskattningen av jordbrukets stödrättigheter behöver utredas ytterligare innan lagstiftning sker och att beskattningen till dess får ske inom ramen för befintligt regelverk. Utskottet anser att det saknas anledning för riksdagen att göra något uttalande i frågan och avstyrker motion Sk9.
Reservation Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservation. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet. Beskattningen av jordbrukets stödrättigheter, punkt 2 (kd, c) av Per Landgren (kd) och Staffan Danielsson (c). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om beskattningen av jordbrukets stödrättigheter. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Sk9. Ställningstagande Den nya jordbruksstödsreformen kommer, om ingenting görs, att medföra stora omotiverade skattehöjningar vid överlåtelser av stödrättigheter. Syftet med reformen är att stärka jordbrukets konkurrenskraft och en höjning av skatten skulle motverka detta syfte och ge inlåsningseffekter som hindrar nödvändiga rationaliseringar och fastighetsförsäljningar. Jordbruksstödsreformen införs redan från årsskiftet och vi anser att riksdagen genom ett tillkännagivande måste klargöra för regeringen att en utredning om en lagändring därför bör göras skyndsamt.
Bilaga 1 Förteckning över behandlade förslag Propositionen Proposition 2004/05:33 Skatteregler för elcertifikat och utsläppsrätter: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229). Följdmotion 2004/05:Sk9 av Jörgen Johansson m.fl. (c): Riksdagen begär att regeringen skyndsamt återkommer med lagförslag i syfte att motverka den skattehöjning den nya jordbruksstödsreformen ger upphov till.
Bilaga 2 Regeringens lagförslag