Särskild utlänningskontroll
Betänkande 1993/94:JuU14
Justitieutskottets betänkande
1993/94:JUU14
Särskild utlänningskontroll
Innehåll
1993/94 JuU14
Skrivelsen
I skrivelse 1993/94:134 har regeringen (Kulturdepartementet) till riksdagen överlämnat en redogörelse för tillämpningen av lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll under tiden den 1 juli 1992--den 30 juni 1993.
Utskottet
Bakgrund
Särskilda regler i syfte att bekämpa internationell terrorism infördes i svensk lagstiftning år 1973 genom lagen (1973:162) om särskilda åtgärder till förebyggande av vissa våldsdåd med internationell bakgrund. Lagen hade det primära syftet att göra det möjligt att hindra presumtiva terrorister från att komma in i eller stanna kvar i Sverige. Samtidigt syftade bestämmelserna till att skapa möjlighet till särskild kontroll i de fall då sådana utlänningar av humanitära skäl ändå måste beredas en fristad här i landet. Lagen var tidsbegränsad.
Bestämmelserna har ändrats vid flera tillfällen. Sedan den 1 juli 1991 återfinns den aktuella regleringen i lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll (prop. 1990/91:118, JuU29, rskr. 298).
Terroristbestämmelserna och reglerna om särskilda tvångsåtgärder fick, som ovan nämnts, en begränsad giltighetstid vilket innebar en kontrollmöjlighet över regeringens och myndigheternas handlande. När terroristbestämmelserna permanentades år 1975 bestämdes att regeringen varje år skulle lämna en skrivelse till riksdagen med redovisning av terroristbestämmelsernas tillämpning. I samband med införandet av lagen om särskild utlänningskontroll ansågs att den parlamentariska kontrollen av hur regeringen tillämpar terroristbestämmelserna och reglerna om tvångsåtgärder även i fortsättningen bör ske genom att regeringen årligen lämnar en skrivelse härom till riksdagen (prop. 1990/91:118 s. 72 f, JuU29 s. 32). Den senaste redovisningen gjordes i regeringens skrivelse 1992/93:156, JuU18, rskr. 222. Den nu ifrågavarande skrivelsen avser tillämpningen under tiden den 1 juli 1992--den 30 juni 1993.
Lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll
Enligt lagen om särskild utlänningskontroll gäller i korthet att en utlänning kan utvisas om det behövs med hänsyn till rikets säkerhet eller om det med hänsyn till vad som är känt om hans tidigare verksamhet och övriga omständigheter kan befaras att han kommer att begå eller medverka till en brottslig gärning som innefattar våld, hot eller tvång för politiska syften. Undantag görs dock för gärningar utomlands som har övervägande karaktär av politiskt brott. Om det finns ett beslut om utvisning enligt lagen om särskild utlänningskontroll eller om det är sannolikt att ett sådant beslut kommer att meddelas får utlänningen tas i förvar. Har ett utvisningsbeslut inte kunnat verkställas på grund av att utlänningen riskerar t.ex. dödsstraff eller tortyr i det land till vilket han utvisats och verkställigheten till följd härav inhiberats, kan regeringen, eller i vissa fall Stockholms tingsrätt, besluta om anmälningsplikt för utlänningen. Anmälningsplikt innebär en skyldighet för utlänningen att på vissa tider anmäla sig hos en polismyndighet. Härutöver ges under vissa bestämda förutsättningar möjlighet till husrannsakan, hemlig teleavlyssning m.fl. tvångsåtgärder i spaningssyfte. Sådana åtgärder kan bli aktuella också i andra fall än då ett utvisningsbeslut inhiberats. Ett beslut om anmälningsplikt eller tvångsmedel gäller i längst tre år. En förlängning för tiden därefter kräver beslut av domstol. Ett sådant beslut kan överklagas av utlänningen och av Rikspolisstyrelsen (RPS). Härutöver gäller att också regeringens beslut i här aktuella frågor i de flesta fall skall föregås av en förhandling inför domstol.
Regeringens skrivelse
Den vid regeringens skrivelse fogade redogörelsen bygger på skrivelser från RPS och Utrikesdepartementet. Av redogörelsen, i vilken redovisas såväl enskilda fall som den internationella utvecklingen, framgår bl.a. följande.
Lagen om särskild utlänningskontroll har tillämpats vid tre tillfällen under perioden. Samtliga fall rör statslösa palestinier. För alla tre gäller att de har tagits i förvar enligt beslut av RPS och att chefen för Kulturdepartementet därefter förordnat om fortsatt förvar. I samtliga tre fall har också sådan förhandling som avses i 3 och 6 §§ lagen om särskild utlänningskontroll hållits vid Stockholms tingsrätt. Samtliga tre berörda personer har efter ansökan av RPS utvisats av regeringen enligt 1 § första stycket 2 lagen om särskild utlänningskontroll.
Antalet internationella terroristdåd har under perioden, liksom under närmast föregående period, varit relativt fåtaliga. Under perioden har inte genomförts några terroristdåd riktade mot Sverige eller svenska intressen. Politiskt aktiva grupper har emellertid fortsatt att medverka i aktioner riktade mot vissa utländska intressen. Turkiska institutioner har således fortsatt att utsättas för attacker och annan skadegörelse. Attentat mot flyktinganläggningar under perioden bl.a. i Sverige har fått stor uppmärksamhet. Dessa och andra utslag av främlingsfientlighet, rasism och extremism har alltmer kommit att dominera den offentliga debatten.
Framväxten av en organiserad brottslighet i länder i vårt närområde har fått ökad uppmärksamhet och kan utgöra ett allvarligt problem på sikt. En förbättrad kriminalpolisverksamhet, innefattande s.k. kriminalunderrättelseverksamhet, liksom ett utvecklat internationellt samarbete i sådana frågor kommer att krävas för att komma till rätta med denna hotbild.
Överväganden
Utskottet vill liksom tidigare uttala att utskottet finner redogörelsen för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll värdefull. Utskottet anser att framtida redogörelser bör hållas på minst den nivå som gäller för den nu aktuella skrivelsen beträffande såväl redovisning av konkreta, enstaka händelser som analys av den internationella utvecklingen. Detta gäller också mer betydelsefulla lagändringar i länder som är av särskilt intresse i dessa sammanhang.
Utskottet har efter terroristlagstiftningens tillkomst år 1973 (JuU 1973:18 s. 13 f) vid upprepade tillfällen, senast förra året (1992/93:JuU18), vidhållit behovet av en sådan reglering som den aktuella.
Utskottet, som alltjämt har uppfattningen att den aktuella lagstiftningen behövs i syfte att bekämpa internationell terrorism och förebygga våldsdåd med internationell bakgrund, gör inte någon annan bedömning nu. Med dessa uttalanden bör regeringens skrivelse läggas till handlingarna.
Hemställan
Utskottet hemställer
beträffande tillämpning av lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll att riksdagen lägger regeringens skrivelse 1993/94:134 till handlingarna.
Stockholm den 22 februari 1994
På justitieutskottets vägnar
Britta Bjelle
I beslutet har deltagit: Britta Bjelle (fp), Lars-Erik Lövdén (s), Jerry Martinger (m), Bengt-Ola Ryttar (s), Birthe Sörestedt (s), Ingbritt Irhammar (c), Nils Nordh (s), Birgit Henriksson (m), Göran Magnusson (s), Liisa Rulander (kds), Karl Gustaf Sjödin (nyd), Sigrid Bolkéus (s), Siw Persson (fp), Alf Eriksson (s) och Christel Anderberg (m).