Riksdagens byggnader
Betänkande 1992/93:KU33
Konstitutionsutskottets betänkande
1992/93:KU33
Riksdagens byggnader
Innehåll
1992/93 KU33
Sammanfattning
I betänkandet behandlas dels anslaget i budgetpropositionen till riksdagens byggnader (prop. 1992/93:100 bil. 16, A 4), dels riksdagens förvaltningskontors förslag till inköp av bostadsfastighet i kv. Milon (förs. 1992/93:RFK3) jämte motioner. Utskottet har tillstyrkt förslaget till renovering och ombyggnad av riksdagens fastigheter i kv. Neptunus och Mercurius samt projektering i Västra riksdagshuset. Utskottet föreslår att förslaget till ändrade lokaldispositioner härutöver blir föremål för förnyade överväganden av riksdagens förvaltningsstyrelse. Utskottet tillstyrker vidare föreslaget förvärv av fastighet i kv. Milon avsedd för lägenheter för riksdagsledamöter. Två reservationer (nyd) har avgivits beträffande förvärvet av bostadsfastigheten samt sättningsuppmätningar. Meningsyttring har avgivits av v-suppleanten beträffande förvärvet av bostadsfastigheten.
Propositionen
I budgetproposition 1992/93:100 bilaga 16, anslaget under punkt A 4, hemställs att riksdagen till Riksdagens byggnader m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 175400000 kr.
Förslaget
Riksdagens förvaltningskontor föreslår att riksdagen för budgetåret 1993/94 till anslaget A 4 Riksdagens byggnader m.m. utöver vad som tidigare föreslagits anvisar ett reservationsanslag på 17200000 kr.
Motioner
Motioner väckta under allmänna motionstiden 1993
1992/93:K302 av Daniel Tarschys (fp) vari yrkas
1. att riksdagen uppdrar åt förvaltningsstyrelsen att omarbeta förslaget till riksdagens framtida lokalanvändning,
2. att riksdagen under anslaget A 4 Riksdagens byggnader m.m. beräknar medel enligt det förslag som anges i motionen.
1992/93:K314 av Arne Andersson (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger riksdagens förvaltningskontor till känna vad i motionen anförts om att ta avstånd ifrån Lokalkommitténs förslag vad gäller föreslagen flyttning av utskottens kanslier,
2. att riksdagen beslutar att medel som hänför sig till utskottens flyttning från RÖ inte beviljas.
1992/93:K324 av John Bouvin (nyd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger riksdagens förvaltningskontor till känna vad i motionen anförts om nödvändigheten av att göra en kompletterande sättningsuppmätning i riksdagens byggnader,
2. att riksdagen som sin mening ger riksdagens förvaltningskontor till känna vad i motionen anförts om att stoppa planerna på omflyttning inom riksdagens byggnader med omedelbar verkan.
1992/93:K325 av Harriet Colliander och Simon Liliedahl (nyd) vari yrkas
3. att riksdagen beslutar att inte genomföra de av Lokalkommittén föreslagna ombyggnadsarbetena för ca 250 000 000 kr,
4. att riksdagen, om yrkande 3 inte bifalls, som sin mening ger förvaltningsstyrelsen till känna att de omfattande ombyggnader som Lokalkommittén föreslår inte skall komma till utförande under den ekonomiska kris som nu råder i landet,
5. att riksdagen, om yrkande 3 eller 4 inte bifalls, beslutar att endast utföra erforderliga renoveringar i det byggnadsbestånd som enligt Lokalkommitténs förslag skall byggas om för ca 250 000 000 kr,
6. att riksdagen uppdrar åt talmanskonferensen att företa en ny utredning om riksdagshusens kondition och grundläggning innan omfattande ombyggnadsarbeten påbörjas,
7. att riksdagen före beslut om att genomgripande ombyggnader av riksdagens hus skall företas avvaktar resultaten från de utredningar som kan komma att påverka ombyggnadsplanerna,
8. att riksdagen uppdrar åt talmanskonferensen att företa en utredning med syfte att finna större byggnader nära riksdagen som skulle kunna ersätta alla småfastigheter i Gamla stan.
Motioner väckta med anledning av förslaget 1992/93:RFK3
1992/93:K26 av Bengt Hurtig (v) vari yrkas att riksdagen avslår förvaltningskontorets förslag i RFK3 och som sin mening ger förvaltningskontoret till känna vad i motionen anförts om att anskaffa lägenheter till riksdagens ledamöter.
1992/93:K27 av Harriet Colliander (nyd) vari yrkas att riksdagen avslår riksdagens förvaltningskontors förslag att till anslaget A 4 Riksdagens byggnader m.m. anvisa ett reservationsanslag på 17 200 000 kr.
Utskottet
1. Riksdagens byggnader m.m. (A 4)
Propositionen
Riksdagens förvaltningskontor föreslår att till Riksdagens byggnader m.m. för budgetåret 1993/94 anvisas ett reservationsanslag på 175400000 kr.
Riksdagens förvaltningskontor anför att den nuvarande lokalsituationen kännetecknas av en stor rumsbrist. Det går inte att ställa lokaler till förfogande så att redan fattade beslut om ökat personligt stöd till ledamöterna kan genomföras. Inte heller finns extra kanslilokaler till de organ som bereder frågor om riksdagens ökade internationella engagemang, varför ett antal statsrådsrum nu måst tas i anspråk för annan verksamhet.
Tillkomsten av nya partier och förändringar inom riksdagens organisation har hittills föranlett en successiv utflyttning av ett antal enheter till olika lokaler i Gamla stan, vilket enligt kontoret medverkat till en olycklig spridning av organisationen med försvårade samband och långa kommunikationer som följd.
I riksdagens beslut om återflyttning till Helgeandsholmen (förs. 1977/78:5, KU23) gjordes bedömningen att riksdagens framtida expansionsbehov skulle tillgodoses genom ianspråktagande av lokaler i kv. Neptunus och kv. Mercurius på grund av att lokalerna dels var närbelägna, dels ingick i det statliga fastighetsbeståndet.
Förvaltningskontoret erinrar om att riksdagen 1988 hos regeringen begärde dess medverkan till att Utbildningsdepartementets lokaler i kv. Neptunus skulle ställas till riksdagens förfogande främst för att klara det rumsbehov som föranleddes av ett utökat assistentstöd till ledamöterna. Framställningen ledde till att Utbildningsdepartementets planerade flyttning tidigarelades och nu kommer att ske under sommaren 1993. Från den 1 juli 1992 har ifrågavarande lokaler överförts från Byggnadsstyrelsen till riksdagen. Detta har även skett beträffande fastigheterna i kv. Mercurius. I dessa fastigheter inryms bl.a. Nordiska rådet, Riksdagens revisorer och del av riksdagsförvaltningen.
I februari 1989 tillsatte förvaltningsstyrelsen en kommitté (Lokalkommittén) med uppdrag att utreda frågan om riksdagens lokalfrågor och lokalernas disposition på längre sikt. Styrelsens utredningsdirektiv har i sammanfattning varit följande: en lokalmässigt central placering av ledamöter och assistenter lokaler för ökat antal assistenter till ledamöterna förbättrade sociala utrymmen och träffpunkter förenklade och förbättrade invändiga kommunikationer åtskillnad mellan arbete och boende för ledamöter
Lokalkommittén har den 4 oktober 1992 framlagt förslag till lösning dels genom att omdisponera lokalerna i riksdagens hus på Helgeandsholmen och i Gamla stan, dels genom att genomföra ombyggnads-, ändrings- och kompletteringsåtgärder så att byggnaderna blir anpassade till riksdagens verksamhet.
Förslaget innebär enligt förvaltningskontoret att riksdagens lokalbehov säkerställs under lång tid framöver att en önskad organisatorisk struktur erhålls med den politiska verksamheten placerad i centrum, utskotten (sessionssalarna) i anslutning därtill och förvaltningsorganen i periferin att en samlad lösning med goda inre kommunikationer erhålls att utflyttade organisationsenheter återflyttar till riksdagens hus varvid förhyrda lokaler i Gamla stan och i Brandkontoret kan lämnas.
Förvaltningskontoret beräknar att byggstart kan äga rum den 1 oktober 1993. De stora byggåtgärderna kommer att ske under 1994. Återstående åtgärder skall vara avslutade senast maj--juni 1995. Alla omflyttningar avses ske successivt under 1995 och skall vara avslutade före den 1 oktober samma år.
Enligt förvaltningskontoret utgörs den största kostnadsposten av ombyggnader av lokalerna i kv. Neptunus. Kostnaderna beräknas till 111 miljoner kronor, innefattande byggnadsåtgärder, inredning och utrustning. Denna kostnad uppstår oberoende av vem som skall ta lokalerna i anspråk. Lokalerna är enligt förvaltningskontoret hårt slitna, interiört förvanskade och är beträffande de tekniska installationerna i undermåligt skick. T.o.m. budgetåret 1992/93 har erhållits 11 miljoner kronor för projektering av denna ombyggnad. Kvarstående behov är 100 miljoner kronor.
Åtgärderna i kv. Mercurius innefattar ombyggnad för Riksdagsbiblioteket samt i övrigt en renovering, upprustning samt kanalisation och nätverk för ADB-verksamhet och säkerhet. Kostnader, ca 70 miljoner kronor, omfattar byggnadsåtgärder, inredning och utrustning.
För att skapa goda interna kommunikationer mellan riksdagens olika byggnader har föreslagits två kulvertförbindelser, en under Mynttorget och en under Storkyrkobrinken. Kostnaderna för dessa har bedömts till ca 41 miljoner kronor.
Åtgärder i kv. Cephalus (Förvaltningshuset), Mars/Vulcanus (Ledamotshuset) och Riksdagshusets östra del avser tillkomst av sessionssalar m.m. och ny reprocentral samt ombyggnader för omplacering av ledamöter och utskottskanslier. Kostnaden beräknas sammantaget bli ca 34 miljoner kronor.
Beträffande åtgärderna i Riksdagshusets västra del avser dessa i huvudsak utökningar och ändringar av restaurang- och kafélokalerna samt intilliggande utrymmen i syfte att skapa bättre sociala miljöer. Särskilt restauranglokalerna är enligt förvaltningskontoret otillräckliga och orationellt utformade. Då ytterligare utredningar och överväganden erfordras innan förslag kan läggas fram i denna del föreslår förvaltningskontoret att ett belopp om 5 miljoner kronor reserveras för projektering av åtgärder i denna byggnad.
Enligt förvaltningskontoret kan medelsbehovet bedömas till sammanfattningsvis ca 250 miljoner kronor för att genomföra det framlagda förslaget exkl. åtgärder i Riksdagshusets västra del. Av beloppet utgör 130 miljoner kronor åtgärder i kv. Neptunus jämte kulvert och 120 miljoner kronor åtgärder hänförliga till kv. Mercurius, Cephalus och Mars/Vulcanus samt Riksdagshusets östra del. Enligt förvaltningskontoret bedöms kostnader för inredning och utrustning ingå i den angivna summan. Kostnader för eventuell arkeologisk utgrävning har inte medtagits i bedömningen. Inte heller kostnader för evakuering m.m. av berörda butiker under ombyggnadstiden. Bedömningarna utgår från prisläget i januari 1992. De föreslagna åtgärderna beräknas ge sysselsättning motsvarande 150 manår under en tvåårsperiod.
Det periodiserade medelsbehovet (utom RV) bedöms uppgå till 1993/94 140 miljoner kronor 1994/95 100 miljoner kronor 1995/96 10 miljoner kronor
Förvaltningskontorets förslag i övrigt under anslaget gäller fastighetsunderhåll och hyror, slusströskeln i Stallkanalen samt kanalisation och nätverk.
Utskottet har under beredningen av ärendet erhållit information av förvaltningsdirektören och fastighetschefen.
Motionerna
I motion K302 föreslår Daniel Tarschys (fp) att förvaltningsstyrelsen får i uppdrag att omarbeta förslaget till riksdagens framtida lokalanvändning samt att medel under anslaget bör beräknas till det belopp som erfordras för ombyggnaden av Neptunus och eventuella ändringar i västra huset. Motionären anser att förslaget från förvaltningskontoret innebär en dyrbar och fullkomligt onödig flyttcirkus som riksdagen bör avvisa. Den ter sig enligt motionären särskilt utmanande i nuvarande statsfinansiella läge. Motionären finner de föreslagna omflyttningarna minst sagt tvivelaktiga och invänder bl.a. mot att utskottskanslierna läggs långt bort från sessionssalarna. Enligt motionären är det av föga värde för partierna att omkring hälften av ledamöterna -- 144 ledamöter i de fyra största partierna -- ges plats i östra huset. Den andra hälften blir kvar i Ledamotshuset. Motionären undrar efter vilka kriterier en klyvning skall ske; risken för ett A-lag och ett B-lag tycks enligt motionären överhängande. I motionen framhålls att det med en lägre kostnad går att göra mindre ingrepp i befintliga lokaler. Det vore lämpligt att i kv. Neptunus placera ledamöterna i någon eller några partigrupper med vidhängande partikanslier. Avståndet till kammaren blir därifrån kortare än från Förvaltningshuset.
I motion K314 av Arne Andersson (m) hemställs att riksdagen tar avstånd från förvaltningskontorets förslag vad gäller utflyttning av utskottens kanslier samt att medel för föreslagen utflyttning inte beviljas.
Motionären, som godtar att riksdagen övertar och renoverar lokalerna i kv. Neptunus, invänder mot den föreslagna omflyttningen av utskottens kanslier. En sådan skulle skapa nya kommunikationsproblem. Motionären ställer sig vidare tveksam till utredningens förslag om att skapa ett politiskt hjärta i RÖ. Den politiska tyngden kan enligt motionären inte frånkännas RÖ i nuläget, då varje beslut i kammaren till sista stavelsen är formulerat i utskottskanslierna i RÖ. Motionären erinrar vidare om att sedan direktiven till Lokalkommittén skrevs har synen på assistenthjälp förändrats väsentligt bl.a. genom ledamöternas arbete med egna persondatorer. Införandet av voteringsfria kvällar och andra förändringar samt önskemål om att skilja arbete och boende torde inte enligt motionären skapa trängsel eller hög ledamotsnärvaro i redan befintliga lokaler.
Motionären understryker behovet och betydelsen av nära kontakter mellan utskottens presidier och utskottskanslierna. Det vore vidare inte rationellt att skilja utskottens kanslier från utskottens sessionssalar. Detta skulle leda till ytterst arbetsbetungande förhållanden. Motionären motsätter sig inte en utflyttning av biblioteket till annan byggnad om det erfordras för att ge utskotten behövliga utrymmen. Motionären ställer sig vidare tveksam till tankegångarna om att bereda statsråden nya och mer centralt belägna lokaler. Med den fördelning av uppgifter mellan regering och riksdag som vi har i Sverige är det enligt motionären svårt att se varför statsråden skulle vara i riksdagen oftare än deras medverkan i kammaren motiverar.
I motion K324 av John Bouvin (nyd) föreslås att riksdagen uppdrar åt förvaltningskontoret att göra en kompletterande sättningsuppmätning i riksdagens byggnader. I motiveringen erinrar motionären om vissa förhållanden rörande överväganden om grundförstärkning på Helgeandsholmen före återflyttningen. Motionären anser att det i riksdagshusen förekommer sättningar, varför nya mätningar är erforderliga. Motionären motsätter sig vidare det framlagda förslaget till omflyttning under hänvisning till ovissheten bl.a. om det framtida antalet ledamöter.
I motion K325 av Harriet Colliander och Simon Liliedahl (nyd) föreslås (under yrkandena 3--8) 3. att riksdagen beslutar att inte genomföra de av Lokalkommittén föreslagna ombyggnadsarbetena för 250000000 kr, 4. att riksdagen, om yrkande 3 inte bifalls, som sin mening ger förvaltningsstyrelsen till känna att de omfattande ombyggnader som Lokalkommittén föreslagit inte skall komma till utförande under den ekonomiska kris som nu råder i landet, 5. att riksdagen, om yrkandena 3 och 4 inte bifalls, beslutar att endast utföra erforderliga renoveringar i det byggnadsbestånd som enligt Lokalkommitténs förslag skall byggas om för 250000000 kr, 6. att riksdagen uppdrar åt talmanskonferensen att företa en ny utredning om riksdagshusens kondition och grundläggning innan omfattande ombyggnadsarbeten påbörjas, 7. att riksdagen före beslut om genomgripande ombyggnader av riksdagens hus avvaktar resultat från de utredningar som kan komma att påverka ombyggnadsplanerna, 8. att riksdagen uppdrar åt talmanskonferensen att företa en utredning med syfte att finna större byggnader nära riksdagen som skulle kunna ersätta alla småfastigheter i Gamla stan som riksdagen disponerar.
Utskottets bedömning
Utskottet vill inledningsvis understryka vikten av att riksdagen har tillgång till lokaler som motsvarar de krav som måste ställas på ett modernt arbetande parlament. Sedan återflyttningen till Helgeandsholmen 1983 har betydande utbyggnader skett i riksdagens stöd till ledamöterna i form av assistent/sekreterarhjälp. Partikanslierna har expanderat och partistrukturen har genomgått påtagliga förändringar, vilket ställt stora krav på flexibilitet i riksdagens administration. Riksdagen har ökat anspråken på utbyggnad av datateknisk service, och informationshanteringen har utvecklats avsevärt. Utskottens beredningsfunktioner har tilldragit sig ökat massmedialt intresse bl.a. genom de nya möjligheterna till offentliga utfrågningar. Vidare anses det inte längre rimligt att riksdagens ledamöter skall övernatta i sina arbetsrum, vilket ställer nya krav på separata övernattningslägenheter och därmed sammanhängande fastighetsförvaltning. De internationella relationerna har genom händelseutvecklingen under senare år medfört ett vidgat arbetsfält, och större krav har ställts på biträde inför internationella kontakter och service vad gäller kvalificerad dokumentation och bibliotekstjänster. Denna utveckling sammantaget har inneburit ökade krav på nya lokaler.
Som förvaltningskontoret framhåller kännetecknas den nuvarande lokalsituationen av stor rumsbrist. Det ökande behovet av lokaler har hitills täckts genom utflyttning av ett antal enheter till förhyrda lokaler i Gamla stan. För närvarande är utredningstjänsten och redaktionen för tidningen Från riksdag och departement inhyrda i kv. Aurora till en årskostnad av ca 2,5 miljoner kronor, vilket ger en rumskostnad på omkring 50 000 kr. Lokaler för en partigrupp (nyd) hyrs för 900 000 kr, vilket innebär en rumskostnad på omkring 70 000 kr.
Riksdagens förvaltningskontor framhåller i budgetpropositionen att lokalerna i kv. Neptunus och kv. Mercurius sedan den 1 juli 1992 överförts från Byggnadsstyrelsen till riksdagen. Det är alltså riksdagen som nu har ägaransvaret för ifrågavarande fastigheter. Överförandet har skett mot bakgrund av tidigare ställningstaganden från riksdagens sida för tryggande av den långsiktiga lokalförsörjningen. Lokalerna i kv. Neptunus friställs för riksdagens disposition när Utbildningsdepartementet flyttar under sommaren 1993 till nya lokaler i södra Klara. Lokalerna i kv. Mercurius disponeras redan delvis av riksdagsorgan. De andra myndigheter som nu har tjänstelokaler i fastigheten kommer enligt planerna att utflyttas.
Båda fastigheterna är i behov av omfattande renovering. I samband med att riksdagen övertar fastigheterna bör de byggnadsmässigt och tekniskt anpassas till planerad användning. För att möjliggöra effektiva kommunikationer mellan de nya och riksdagens befintliga fastigheter erfordras också förbindande kulvertsystem.
Det av förvaltningsstyrelsen framlagda förslaget innefattar också en plan till en genomgripande omflyttning av verksamheter i riksdagens olika byggnader. I motioner har emellertid invändningar rests mot väsentliga delar av förslaget till ändrade lokaldispositioner.
Utskottet har under beredningen av ärendet funnit skäl att inte nu ta ställning till huvuddelen av förslaget om ändrade lokaldispositioner. Utskottet finner det motiverat att frågan blir föremål för ytterligare överväganden och föreslår därför att riksdagens förvaltningsstyrelse får i uppdrag att på nytt gå igenom lokaldispositionsfrågorna. Utskottet tar i det följande upp vissa till ombyggnadsförslaget direkt kopplade frågor om lokaldispositioner.
Utskottet delar förvaltningsstyrelsens uppfattning att det är erforderligt att nu genomföra ombyggnad, renovering och modernisering av de till riksdagen överförda fastigheterna i kv. Neptunus och Mercurius. Därigenom skapas bl.a. möjligheter att till riksdagens eget fastighetsbestånd återflytta verksamheter för vilka lokaler nu förhyrs i andra byggnader i Gamla stan. Såväl sysselsättnings- som marknadsmässiga skäl talar för en igångsättning av reparationerna redan under år 1993.
Vad gäller lokalerna i kv. Neptunus är dessa som framgår av förvaltningskontorets förslag och de upplysningar som förvaltningsdirektören lämnat utskottet i stort behov av en genomgripande renovering. Utskottet ställer sig positivt till att riksdagen nu genomför den erforderliga upprustningen och den planerade kulvertförbindelsen. Avsikten är att fastigheten skall disponeras av förvaltning och partier.
Förvaltningskontorets förslag beträffande kv. Mercurius innebär att byggnaden renoveras och anpassas för att ta emot Riksdagsbiblioteket. I fastigheten avses flertalet av riksdagens informationsfunktioner samt ADB-verksamheten bli samlade. Detta innebär att utredningstjänsten, som nu disponerar förhyrda lokaler, kan flyttas tillbaka till riksdagens fastighetsbestånd. Utskottet godtar förvaltningsstyrelsens förslag till ombyggnad och disposition av kv. Mercurius samt den erforderliga kulvertförbindelsen. Då fastigheten redan vid ombyggnaden måste anpassas till de särskilda lokallösningar som erfordras för biblioteksverksamhet innebär ställningstagandet också ett tillstyrkande av utflyttning av Riksdagsbiblioteket från Östra riksdagshuset.
Förvaltningsstyrelsens förslag till projekteringsåtgärder i Riksdagshusets västra del avser i huvudsak utökningar och ändringar av restaurang- och kafélokalerna samt intilliggande utrymmen i syfte att skapa utökade utrymmen och bättre sociala miljöer. Utskottet tillstyrker det framlagda förslaget i denna del.
Förvaltningskontoret har i budgetpropositionen beräknat medelsbehovet sammantaget till 250 miljoner kronor periodiserat till 140 miljoner kronor för budgetåret 1993/94, 100 miljoner kronor för 1994/95 och 10 miljoner kronor för 1995/96. I förslaget förutsattes då medel för vissa till den förordade omflyttningen kopplade ombyggnader av Östra riksdagshuset, Ledamotshuset och Förvaltningshuset. Med anledning av utskottets ställningstagande att inte nu ta ställning till den föreslagna omflyttningen utan återsända denna del av ärendet till förvaltningsstyrelsen, bortfaller kostnaderna för denna i nuläget. Utskottet tar inte nu ställning till de föreslagna ombyggnaderna i Förvaltningshuset, Ledamotshuset eller Östra riksdagshuset eftersom dessa förslag hänger samman med omflyttningsförslaget. Förvaltningskontoret har för utskottet redovisat en reviderad kostnadsplan varvid även beaktats prisfall inom byggsektorn. Medelsbehovet för att genomföra den av utskottet tillstyrkta ombyggnaden av kv. Neptunus och Mercurius med de föreslagna kulvertsystemen och de begränsade ombyggnaderna i Västra riksdagshuset har beräknats till sammantaget 198 miljoner kronor fördelat med 100 miljoner kronor för budgetåret 1993/94, 90 miljoner kronor för 1994/95 och 8 miljoner kronor för 1995/96. Utskottets ställningstagande till investeringsförslagen och delar av omflyttningsplanen samt förslaget om förnyat övervägande av omflyttningsfrågorna innebär att yrkandena i motionerna K302, K314, K324 yrkande 2 och K325 yrkandena 3--5 och 7--8 avstyrks.
Utskottet har från förvaltningskontoret inhämtat uppgifter rörande tillkommande kostnader för de arkeologiska utgrävningar som kan bli aktuella i samband med byggandet av kulvertsystemen. Vidare har för evakuering av butikslokaler förvaltningskontoret uppgivit att kostnader på omkring 500 000 kr kan komma att uppstå. Förvaltningskontoret har inte särskilt beräknat medel för dessa ändamål. Utskottet förutsätter att kostnaderna ryms inom de ramar som nu fastställs.
Fråga om kompletterande sättningsuppmätning i riksdagens byggnader på Helgeandsholmen har tagits upp i motionerna K324 yrkande 1 och K325 yrkande 6. I motion K324 föreslås att hittillsvarande vertikala mätningar kompletteras med horisontella. I motion K325 föreslås att riksdagen uppdrar åt talmanskonferensen att företa en utredning om riksdagshusens kondition och grundläggning.
Förvaltningsdirektören har inför utskottet uppgivit att förvaltningskontoret genom anlitande av Byggnadsstyrelsen och expertis från Statens geologiska institut låtit göra mätningar och löpande följer förhållandena. Enligt förvaltningsdirektören har förvaltningskontoret tillgång till landets främsta expertis på området för bedömning av byggnadernas grundförhållanden. Emellertid kan på det sätt som föreslås i motionen mätningarna även kompletteras med horisontella mätningar. Något särskilt uppdrag från riksdagens sida är dock inte påkallat. Motionsyrkandena avstyrks.
Utskottet tillstyrker förvaltningsstyrelsens förslag i övrigt till medelsberäkning under anslagspunkten A 4 för fastighetsunderhåll och hyror, slusströskeln i Stallkanalen samt kanalisation och nätverk.
2. Riksdagens förvaltningskontors förslag (1992/93:RFK3)
Förslaget
I riksdagens förvaltningskontors förslag hemställs att riksdagen för budgetåret 1993/94 till anslaget A 4 Riksdagens byggnader m.m. anvisar ett reservationsanslag på 17200000 kr utöver det belopp som förvaltningskontoret begärt i budgetpropositionen.
Enligt vad som redovisas i förvaltningskontorets förslag förfogar riksdagen i dagsläget över ca 100 bostäder i Stockholms innerstad avsedda för ledamöter med ordinarie bostadsort utanför Storstockholmsområdet. Enligt den långsiktiga målsättningen skall ledamöternas boende i sin kontorsmiljö successivt upphöra, varför en fortsatt bostadsanskaffning ingår i kontorets lokalplanering. För närvarande utnyttjar omkring 150 ledamöter sina kombinerade arbets- och bostadsrum för övernattning. Förvaltningskontoret har slutfört förhandlingar med Securum Fastigheter AB om köp av en fastighet i Gamla stan i kv. Milon nr 9 med adress Munkbron 7. Antalet lägenheter som efter ombyggnad kan erhållas uppgår till 17 (eventuellt 18). Fastigheten innehåller dessutom två butikslokaler i gatuplan.
Kostnaderna för fastigheten i ombyggt skick uppgår till 26500000 kr i fast pris i prisläge januari 1993 (förvärv 6500000 kr, grundförstärkning m.m. 7000000 kr och ombyggnadsarbeten samt byggledning m.m. 13000000 kr). Enligt tidplanen skall inflyttning kunna ske i oktober 1994. Beträffande medelsbehovet redovisas att förvaltningskontoret disponerar kvarstående projekteringsmedel, nämligen 9300000 kr avsedda för det nedlagda bostadsprojektet kv. Ormen vid Slussen. Det nya medelsbehovet för fastigheten vid Munkbron uppgår således till 17200000 kr.
Förvaltningskontoret föreslår att riksdagen dels godkänner köpet av fastigheten i kv. Milon 9, dels medger att återstående projekteringsmedel om 9300000 kr får användas som dellikvid, dels anvisar begärt reservationsanslag på 17200000 kr.
Motionerna
I motionerna K26 av Bengt Hurtig (v) och K27 av Harriet Colliander (nyd) yrkas avslag på förvaltningskontorets förslag RFK3.
Bengt Hurtig erinrar i motion K26 att det framlagda förslaget innebär att riksdagen för 26,5 miljoner kronor får 17--18 lägenheter vilket ger en "styckkostnad" på 1,5 miljoner kronor, vilket är en hög kostnad. Om riksdagen i stället sökte efter fastigheter som inte är lika centralt belägna skulle till samma kostnad avsevärt fler lägenheter kunna anskaffas, framhåller motionären. Inget säger att riksdagsledamöter måste ha gångavstånd mellan bostaden och riksdagen och med de flesta förorter finns mycket goda kommunikationer till centrala Stockholm. Inom flera förorter torde enligt motionären finnas en rad alternativ som för den föreslagna summan skulle kunna innebära flera lägenheter. Att satsa på sådana projekt skulle vara ett betydligt effektivare sätt att använda statens medel.
Harriet Colliander delar förvaltningskontorets uppfattning att ledamöterna enligt målsättningen skall kunna få egen bostad utanför riksdagen. Motionären ställer sig avvisande till förvärvet av kostnadsskäl. Lägenheterna skulle kosta över 1,5 miljoner kronor Man borde kunna lösa anskaffningen av bostäder på ett annat sätt, exempelvis på den öppna marknaden där i dag bostadsrätter på Östermalm kostar omkring 10000 kr per kvadratmeter. Goda enrumslägenheter kan alltså köpas för 300000--400000 kr. För redan beviljade medel på 9,3 miljoner kronor kan man köpa 25--30 lägenheter.
Utskottets bedömning
Förvaltningskontoret har i förslag 1992/93:RFK3 lagt fram förslag om att riksdagen skall förvärva en fastighet i Gamla stan i kv. Milon (Munkbron 7). Kostnaderna för fastigheten i ombyggt och "nyckelfärdigt" skick uppgår till 26 500 000 kr i fast pris räknat i prisläge januari 1993. Antalet lägenheter som kan erhållas uppgår till 17. Det föreslagna förvärvet föreslås ersätta det planerade bostadsprojektet i kv. Ormen vid Slussen för vilket riksdagen anvisat projekteringsmedel. Av dessa kvarstår 9 300 000 kr, vilka föreslås få användas som dellikvid för förvärvet av fastigheten Munkbron 7. Förvaltningskontoret hemställer att riksdagen anvisar 17 200 000 kr i reservationsanslag för det aktuella förvärvet.
Utskottet noterar att för närvarande omkring 150 ledamöter utnyttjar kombinerade arbets- och bostadsrum. Riksdagen har i tidigare sammanhang uttalat att målsättningen bör vara att ledamöternas boende i sin kontorsmiljö successivt skall upphöra. I motionerna K26 och K27 yrkas avslag på förvaltningskontorets förslag. I motion K26 invänder Bengt Hurtig (v) mot den stora kostnaden och förordar att förvaltningskontoret söker efter fastigheter i förorter. Harriet Colliander (nyd) föreslår i motion K27 att förvaltningskontoret för redan beviljade medel på 9,3 miljoner kronor köper mindre bostadsrätter på den öppna marknaden.
Utskottet anser att förvaltningsstyrelsens förslag ligger väl i linje med riksdagens uttalade målsättning och erinrar om att förslaget framtagits efter samråd med den särskilda arbetsgruppen för riksdagsledamöternas bostäder. Utskottet tillstyrker förslaget och avstyrker motionerna.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande sättningsuppmätning i riksdagens byggnader att riksdagen avslår motionerna 1992/93:K324 yrkande 1 och 1992/93:K325 yrkande 6,
res. 1 (nyd)
2. beträffande lokaldispositioner i riksdagens hus
att riksdagen ger riksdagens förvaltningsstyrelse till känna vad utskottet anfört beträffande lokaldispositionsfrågorna,
3. beträffande Riksdagens byggnader att riksdagen
dels med anledning av proposition 1992/93:100, bilaga 16 punkt A 4 och med avslag på motionerna 1992/93:K302, 1992/93:K314, 1992/93:K324 yrkande 2 och 1992/93:K325 yrkandena 3--5 och 7--8,
dels med bifall till förslag 1992/93:RFK3 och med avslag på motionerna 1992/93:K26 och 1992/93:K27
till Riksdagens byggnader m.m. för budgetåret 1993/94 på femtonde huvudtiteln under punkten A 4 anvisar ett reservationsanslag på 152 600 000 kr.
res. 2 (nyd) men. (v)
Stockholm den 13 maj 1993
På konstitutionsutskottets vägnar
Thage G Peterson
I beslutet har deltagit: Thage G Peterson (s), Bertil Fiskesjö (c), Birger Hagård (m), Hans Nyhage (m), Catarina Rönnung (s), Ylva Annerstedt (fp), Kurt Ove Johansson (s), Ingvar Johnsson (s), Ingvar Svensson (kds), Harriet Colliander (nyd), Torgny Larsson (s), Inger René (m), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Henrik S Järrel (m) och Elvy Söderström (s).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Bengt Hurtig (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Sättningsuppmätningar
Harriet Colliander (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med "Enligt förvaltningsdirektören" och slutar med "motionsyrkandena avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet får erinra om att frågan om grundförhållandena på Helgeandsholmen under en lång följd år varit föremål för särskild behandling främst med anledning av motioner. I utskottets betänkande 1987/88:K31 redovisades bl.a en skrivelse jämte bilaga till RFK från Byggnadsstyrelsens tekniske direktör vari lämnades uppgifter rörande frågor om grundförhållanden och sättningsmätningar. Enligt utskottet har debatten om problemet visat på delade meningar bland sakkunskapen. Det är enligt utskottet angeläget att man från riksdagsförvaltningens sida är medveten om riskerna i sammanhanget. Det vore olyckligt om låsningar av prestigeskäl förhindrar en seriös och objektiv utredning. Enligt utskottet bör vidare sådana horisontella sättningsuppmätningar kunna göras som föreslås i motion K324. Enligt utskottets mening bör riksdagen uppdra åt talmanskonferensen att tillsätta en särskild utredning om riksdagshusets grundförhållanden.
dels att utskottets hemställan under mom. 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande sättningsmätningar m.m. att riksdagen
dels med bifall till motion 1992/93:K324 yrkande 1 uppdrar åt riksdagens förvaltningskontor att låta göra horisontella sättningsmätningar,
dels med bifall till motion 1992/93:K325 yrkande 6 uppdrar åt talmanskonferensen att tillsätta en utredning om riksdagshusens grundförhållanden på Helgeandsholmen.
2. Riksdagens byggnader -- kv. Milon
Harriet Colliander (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med "I motionerna" och slutar med "avstyrker motionerna" bort ha följande lydelse:
Utskottet noterar att Förvaltningskontoret i oktober 1990 lade fram förslag om 1,4 miljoner kronor för fortsatt arbete med husprojektet Ormen vid Slussen. I april månad 1991 återkom kontoret och begärde 12,5 miljoner kronor för fortsatt projektering. Byggnaden planerades för 45 lägenheter och kostnaderna beräknades enligt utskottets redovisning uppgå till 102 miljoner kronor, eller ca. 2 miljoner kronor per lägenhet. Utskottet uttalade viss tvekan till det kostsamma projektet, men tillstyrkte föreslagna projekteringsmedel. I tre särskilda yttranden (m, v och mp) uttalades stor tveksamhet med anledning av de höga kostnaderna och det onödigt dyra läget.
Enligt förvaltningskontorets nuvarande uppfattning skall projektet Ormen dessbättre inte fullföljas. I stället föreslås nu förvärv av fastighetetn i kv. Milon som beräknas kosta riksdagen 26,5 miljoner kronor, eller omkring 1,5 miljoner kronor per lägenhet.
Enligt utskottets mening bör på sätt som föreslås i motion K27 (nyd) förvaltningskontoret kunna köpa 25--30 lägenheter för de 9,3 miljoner kronor som finns kvar av projektet Ormen. Riksdagen behöver inte anvisa några ytterligare skattepengar. Goda lägenheter i Stockholms innerstad kan i dag köpas för 300 000--400 000 kr. Utskottet anser att det är motiverat att lägenheterna är belägna i innerstaden med hänsyn till riksdagens arbetsförhållanden.
dels att utskottets hemställan under mom. 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande Riksdagens byggnader att riksdagen
dels med anledning av proposition 1992/93:100 bilaga 16 punkt A 4 och med avslag på motionerna 1992/93:K302, 1992/93:K314, 1992/93:K324 yrkande 2 och 1992/93:K325 yrkandena 3--5 och 7--8,
dels med bifall till motion 1992/93:K27 och med avslag på förslag 1992/93:RFK3 och motion 1992/93:K26 till Riksdagens byggnader m.m. för budgetåret 1993/94 på femtonde huvudtiteln under punkten A 4 anvisar ett reservationsanslag på 135400000 kr, samt ger riksdagens förvaltningskontor till känna vad utskottet anfört om inköp av bostadslägenheter.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Bengt Hurtig (v) anför:
Riksdagens byggnader -- kv. Milon (mom. 3)
Kostnaden per lägenhet är ca 1,5 miljoner kronor och den totala kostnaden 26,5 miljoner kronor. För den summan borde ett betydligt större antal lägenheter ha kunnat erhållas i andra delar av Stockholm. Köpet kan med stor tvekan accepteras med motiveringen att renoveringen av fastigheten också innebär en kulturhistorisk insats. Jag förutsätter också att lägenheterna kan uthyras till andra hyresgäster än riksdagsledamöter om behov av sådan uthyrning skulle uppstå.