Riksdagen och dess myndigheter
Betänkande 1993/94:KU35
Konstitutionsutskottets betänkande
1993/94:KU35
Riksdagen och dess myndigheter
Innehåll
1993/94 KU35
Sammanfattning
I betänkandet behandlas budgetpropositionens förslag om anslag för budgetåret 1994/95 under femtonde huvudtiteln, Riksdagen och dess myndigheter m.m., utom anslaget B 2. Riksdagens revisorer. I betänkandet behandlas även ett antal motioner som rör riksdagens budget och organisationsfrågor m.m.
Utskottet tillstyrker propositionen och avstyrker samtliga motioner. Till betänkandet har fogats tre reservationer och en meningsyttring.
Propositionen
1993/94:100 bilaga 16 A 1 vari yrkas att riksdagen till Riksdagens ledamöter och partier m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 372 625 000 kr.
1993/94:100 bilaga 16 A 2 vari yrkas att riksdagen till Riksdagsutskottens resor utom Sverige för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 18 500 000 kr.
1993/94:100 bilaga 16 A 3 vari yrkas att riksdagen till Riksdagens förlagsverksamhet anvisar ett förslagsanslag på 33 914 000 kr.
1993/94:100 bilaga 16 A 4 vari yrkas att riksdagen till Riksdagens byggnader m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 127 733 000 kr.
1993/94:100 bilaga 16 A 5 vari yrkas att riksdagen till Riksdagens förvaltningskostnader för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 242 101 000 kr.
1993/94:100 bilaga 16 B 1 vari yrkas att riksdagen till Riksdagens ombudmän, Justitieombudsmännen, för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 32 280 000 kr.
1993/94:100 bilaga 16 B 3 vari yrkas att riksdagen till Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 7 960 000 kr.
1993/94:100 bilaga 16 B 4 vari yrkas att riksdagen till Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli: Andel i gemensamma kostnader för Nordiska rådet för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 12 797 000 kr.
Motionerna
1993/94:K301 av Olle Schmidt (fp) vari yrkas att riksdagen beslutar att införa 020-nummer till riksdagen.
1993/94:K304 av Karl-Göran Biörsmark (fp) vari yrkas att riksdagen beslutar öppna en 020-linje till Sveriges riksdag.
1993/94:K310 av Hadar Cars m.fl. (fp, s, c) vari yrkas att riksdagen ger förvaltningsstyrelsen i uppdrag att utreda förutsättningarna och kostnaderna för utsändning per radio av debatterna i kammaren så att många och efter hand allt flera medborgare själva direkt skall kunna ta del av det som sägs och avhandlas i riksdagen.
1993/94:K312 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas
1. att riksdagen till Riksdagens förvaltningskostnader för budgetåret 1994/95 anvisar 230 000 000 kr.
1993/94:K314 av Robert Jousma (nyd) vari yrkas
1. att riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning med uppgift att belysa problematiken kring affären riksdagen kontra Olof af Forselles,
2. att riksdagen, om utredningen enligt yrkande 1 påvisar att af Forselles blivit oskäligt behandlad, reglerar de krav som han eller av honom utsett ombud eventuellt kommer att ställa,
3. att riksdagen i syfte att rädda de kulturellt värdefulla riksdagsbyggnaderna ger förvaltningsstyrelsen i uppdrag att påbörja tredimensionell uppmätning av huskropparnas rörelser.
1993/94:T808 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
2. att riksdagen beslutar ge förvaltningsstyrelsen i uppdrag att vidta åtgärder så att riksdagen kan kommunicera med allmänheten via datorpost.
Utskottet
1. Propositionens förslag
Riksdagens ledamöter och partier m.m. (A 1)
Propositionen
Riksdagens förvaltningskontor föreslår att till Riksdagens ledamöter och partier m.m. anvisas ett förslagsanslag på 372 625 000 kr. Från anslaget finansieras arvoden, kostnadsersättningar och traktamenten till riksdagens ledamöter, arbetsgivaravgifter samt pensioner och inkomstgarantibelopp åt f.d. riksdagsledamöter m.fl. Vidare finansieras reseersättningar vid resor inom Sverige, sjukvårdskostnader och utbildning för riksdagens ledamöter. Kostnader för ledamöternas deltagande i internationellt parlamentariskt samarbete såsom Europarådet, EFTA, ESK, IPU liksom bidragen till ledamöternas enskilda studieresor finansieras även från anslaget. Särskilda medel har avsatts för EG-delegationens och EES gemensamma parlamentarikerkommittés verksamhet. I anslaget ingår slutligen även bidrag till riksdagsledamöternas föreningar/organisationer (bl.a. RIFO) liksom bidraget till partigrupperna.
Ledamöternas arvoden bestäms fr.o.m. den 1 januari 1994 av Riksdagens arvodesnämnd. I propositionen framhålls att vad nämnden kommer fram till beträffande arvodenas storlek kommer att belasta detta anslag.
Enligt uppgift från förvaltningskontoret kommer även arvodena till ledamöterna i Riksdagens arvodesnämnd att belasta detta anslag.
Utskottets bedömning
Utskottet tillstyrker riksdagens förvaltningskontors förslag till anslag för Riksdagens ledamöter och partier m.m.
Riksdagsutskottens resor utom Sverige (A 2)
Propositionen
Riksdagens förvaltningskontor föreslår att till Riksdagsutskottens resor utom Sverige anvisas 18 500 000 kr. Medlen har enligt uppgift från förvaltningskontoret beräknats för mandatperioden 1994/95--1996/97.
Från anslaget finansieras utskottens utrikes resor. I anslaget ingår numera även kostnaderna för medföljande tjänstemän vilka tidigare belastat annat anslag. Medlen disponeras under en treårsperiod som reservationsanslag i enlighet med regler som fastställs av talmanskonferensen.
Utskottets bedömning
Utskottet tillstyrker riksdagens förvaltningskontors förslag till anslag för riksdagsutskottens resor utom Sverige.
Riksdagens förlagsverksamhet (A 3)
Propositionen
Riksdagens förvaltningskontor föreslår att till Riksdagens förlagsverksamhet anvisas ett förslagsanslag på 33 914 000 kr. Under detta anslag har samlats alla kostnader och intäkter för de förlagsprodukter som riksdagen ger ut liksom information i elektronisk form, bl.a. riksdagens publika databaser (Rixlex). Huvuddelen av kostnaderna avser riksdagstrycket som har budgeterats för en volym om 60 000 sidor.
Utskottets bedömning
Utskottet tillstyrker riksdagens förvaltningskontors förslag till anslag för riksdagens förlagsverksamhet för budgetåret 1994/95.
Riksdagens byggnader m.m. (A 4)
Propositionen
Riksdagens förvaltningskontor föreslår att till Riksdagens byggnader m.m. anvisas ett reservationsanslag på 127 733 000 kr.
Utskottets bedömning
Utskottet tillstyrker riksdagens förvaltningskontors förslag till anslag för riksdagens byggnader m.m.
Riksdagens förvaltningskostnader (A 5)
Propositionen
Riksdagens förvaltningskontor föreslår att till Riksdagens förvaltningskostnader anvisas ett ramanslag på 242 101 000 kr. Från anslaget utgår medel för riksdagsförvaltningen exkl. kostnaderna för förlagsverksamhet och fastighetsförvaltning. Kostnaderna avser bl.a. löner, administration, intern service, säkerhet, datateknik, bibliotek och informationsverksamhet.
I propositionen anges att förvaltningskostnaderna, jämfört med innevarande budgetår, beräknas öka med ca 12 miljoner kronor till följd av beräknade effekter av valet, ökade aktiviteter bl.a. på informations- och dataområdena, ianspråktagande av en ny fastighet samt avtalade ökningar av lönekostnaderna. I förslaget ingår även en fortsatt reinvestering av ADB-tekniken, vilken anges vara en förutsättning för fortsatt rationalisering av verksamheten.
Motionen
I motion 1993/94:K312 yrkande 1 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) yrkas att riksdagen till Riksdagens förvaltningskostnader för budgetåret 1994/95 anvisar 230 000 000 kr.
I motionen framhålls att det är angeläget att riksdagen och riksdagens myndigheter underkastas samma hårda sparbeting som gäller för statliga myndigheter och bolag. Därför föreslår motionärerna att förslaget på 242 101 000 kr reduceras med 5 % till 230 000 000 kr.
Utskottets bedömning
I motion 1993/94:K312 yrkande 1 föreslås att anslaget av allmänna besparingsskäl skall reduceras till 230 000 000 kr. Utskottet avstyrker motionens krav på en reduktion med 5 % och tillstyrker förvaltningskontorets förslag.
Riksdagens ombudsmän, Justitieombudsmännen (B 1)
Propositionen
Riksdagens förvaltningskontor föreslår att till Riksdagens ombudsmän, Justitieombudsmännen anvisas ett ramanslag på 32 280 000 kr. Anslagsbeteckningen föreslås ändrad från förslagsanslag till ramanslag.
Av propositionen framgår att ämbetet i anslagsframställningen redovisat ett ettårigt budgetförslag för 1994/95 och hemställt att verksamheten även i fortsättningen skall finansieras med förslagsanslag. Förvaltningskontoret uppger sig inte ha någon erinran mot Justitieombudsmännens medelsberäkning, men anser att även denna verksamhet bör kunna bedrivas med ramanslag.
Utskottets bedömning
Utskottet tillstyrker riksdagens förvaltningskontors förslag till anslag för riksdagens ombudsmän, Justitieombudsmännen för budgetåret 1994/95.
Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli (B 3)
Propositionen
Riksdagens förvaltningskontor föreslår att till Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli anvisas ett förslagsanslag av 7 960 000 kr.
Av propositionen framgår att förslaget ges i avvaktan på det förslag om organisationen av riksdagens internationella verksamhet som förvaltningskontoret avser att återkomma med under våren.
Utskottets bedömning
Förvaltningskontoret har under ärendets beredning i utskottet anmält att man alltjämt avser att under våren lägga fram förslag om hur Nordiska rådets svenska delegation skall organiseras i framtiden. I avvaktan på ett sådant eventuellt organisationsförslag anser utskottet att anslaget kan föras upp med det i budgetpropositionen föreslagna beloppet.
Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli: Andel i gemensamma kostnader för Nordiska rådet (B 4)
Propositionen
Riksdagens förvaltningskontor föreslår att till Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli: Andel i gemensamma kostnader för Nordiska rådet anvisas ett förslagsanslag på 12 797 000 kr.
Utskottets bedömning
Utskottet tillstyrker riksdagens förvaltningskontors förslag till anslag för Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli: Andel i gemensamma kostnader för Nordiska rådet.
2. Telefonsamtal till riksdagen
Motionerna
I motionerna 1993/94:K301 av Olle Schmidt (fp) och 1993/94:K304 av Karl-Göran Biörsmark (fp) yrkas att riksdagen beslutar införa 020-nummer till riksdagen. I motionerna framhålls vikten av att underlätta kontakten mellan riksdagsledamöterna och väljarna. Ett sätt är att se till så att man för ett telefonsamtal till riksdagen endast behöver betala en markering, dvs. införa 020-nummer.
Riksdagens tidigare behandling m.m.
Riksdagen har vid ett flertal tillfällen under senare år behandlat och avstyrkt motioner om inrättande av 020-nummer för samtal till riksdagen, senast hösten 1992. Konstitutionsutskottet (bet. 1992/93:KU9) ansåg då att riksdagen borde avvakta STATTEL-delegationens arbete med frågan om användning av 020-linjer inom statlig verksamhet.
STATTEL-delegationen tillsattes av regeringen i april 1991 och har enligt sina direktiv (dir. 1991:29) i uppdrag att genomföra åtgärder för att effektivisera statliga myndigheters telekommunikationer. I direktiven uppmärksammas 020-tjänsten, som innebär att den som abonnerar på denna står för trafikavgifterna för inkommande samtal med undantag för avgiften för den första markeringen, vilken den uppringande står för. Det betonas i direktiven att ett införande av en sådan tjänst bedöms kraftigt öka statens kostnader, varför även andra lösningar måste utredas.
Riksdagens förvaltningskontor
Utskottet har från Riksdagens förvaltningskontor inhämtat följande upplysningar.
STATTEL-delegationen förbereder f.n. en upphandling av en telefonitjänst för den statliga sidan. Kravspecifikationen kommer att innehålla krav på en tjänst som gör det billigare för allmänheten att ringa till myndigheter. En tjänst som myndigheten själv sedan kan besluta att ansluta sig till eller ej. Enligt delegationens tidsplan skall en kravspecifikation vara färdig om ett år och upphandlingen vara avslutad till slutet av 1995. Telefonitjänsten beräknas vara i bruk under 1996.
Årliga trafikundersökningar har visat en ökning av teletrafiken till riksdagen med 10--15 % per år. Detta har medfört att telefonitjänsten, som dimensionerades för 10 år sedan, är mycket hårt ansträngd under trafiktoppar, med ökade svarstider som följd. En reinvestering i och utbyggnad av en ny telefonväxel har föreslagits i årets budgetproposition (prop. 1993/94:100 bil. 16 anslag A 4).
Kostnaderna för att införa 020-nummer till riksdagen ingår inte i förvaltningskontorets lämnade budgetförslag för budgetåret 1994/95 men förvaltningskontoret har undersökt kostnaden för att införa 020-nummer till riksdagen.
Ett 020-nummer till riksdagen kan införas vid sidan om det vanliga telefonnumret 08-786 40 00. Ett nytt sexsiffrigt 020-nummer kan kopplas till växeln. Direktval kan i detta alternativ inte väljas, utan samtalet kopplas via växeln, vilket skulle kräva ytterligare en deltidstjänst. Dessutom skulle krävas ytterligare utbyggnad av antalet ledningar.
Kostnaderna för teletrafiken med ett 020-nummer är svåra att beräkna men beräknas uppgå till 1,45 miljoner kronor.
De sammanlagda engångskostnaderna för ett 020-nummer kopplat till växeln beräknas till 0,11 miljoner kronor och de årliga kostnaderna för abonnent- och trafikkostnader m.m. till 1,66 miljoner kronor.
En beräkning har även gjorts för alternativet att förse varje riksdagsledamot med ett eget 020-nummer, som komplement till ordinarie nummer i riksdagens växel. De sammanlagda engångsavgifterna för ett individuellt 020-nummer för varje ledamot beräknas till 1,1 miljoner kronor. De årliga kostnaderna för abonnent- och trafikkostnader m.m. skulle utgöra 8,5 miljoner kronor.
Sammanställning av kostnader
1) Ett 020-nummer till växeln Engångsavgifter 0,11 mkr Abonnent- och trafikkost/år 1,66 mkr
2) Ett individuellt 020-nummer för varje ledamot Engångsavgifter 1,1 mkr Abonnent- och trafikkost/år 8,5 mkr
Utöver ovanstående beräkningar tillkommer kostnader för nytryck av brevpapper, visitkort m.m. för komplettering med 020-nummer.
Utskottets bedömning
Beräknad kostnad för införande av 020-samtal till riksdagen framgår av förvaltningskontorets redovisning. Vidare framgår att STATTEL-delegationens arbete med frågan om användning av 020-linjer inom statlig verksamhet fortfarande pågår. Utskottet vidhåller sin tidigare inställning att detta arbete bör avvaktas. Motionerna 1993/94:K301 och 1993/94:K304 avstyrks av utskottet.
3. Direkta radiosändningar av riksdagsdebatter
Motionen
I motion 1993/94:K310 av Hadar Cars m.fl. (fp, s och c) yrkas att riksdagen ger förvaltningsstyrelsen i uppdrag att utreda förutsättningarna och kostnaderna för utsändning per radio av debatterna i kammaren.
Enligt motionärerna vore det värdefullt för förståelsen av och respekten för den representativa demokratin om medborgarna fick möjlighet att också direkt -- dvs. utan sovring och bearbetning av media och vid tidpunkten för debatten -- själva ta del av det som sägs i kammaren och notera talarnas tonfall och engagemang i anföranden och repliker. Det skulle enligt motionärerna ge medborgarna ökad insyn i de parlamentariska arbetsformerna och sannolikt också bidra till en större stringens i debatten i kammaren.
Tidigare riksdagsbehandling m.m.
Konstitutionsutskottet avstyrkte vid riksmötet 1989/90 (bet. 1989/90:KU36) en motion med yrkande om att talmanskonferensen skulle undersöka möjligheterna till sändning i radion av samtliga kammardebatter. I samband härmed avstyrktes även en motion som bl.a. gällde utredning av möjligheterna till förbättrad information om riksdagens arbete. Utskottet delade den uppfattning som uttryckts i en av motionerna om att massmediernas rapportering från kammaren delvis är beroende av när debatterna och voteringarna äger rum. Om kammararbetet koncentrerades mer var det enligt utskottet möjligt att också etermedieföretagen gjorde den bedömningen från nyhetsvärderingssynpunkt att sändningarna från riksdagen bör öka. Enligt utskottet borde riksdagen inte göra något uttalande om fler TV- eller radiosända debatter. Riksdagen följde utskottet.
Vid 1992/93 års riksmöte avstyrkte utskottet (bet. 1992/93:KU9) motioner om ökade TV-sändningar av riksdagsarbetet. Utskottet ansåg att av den redovisning som då lämnats av förvaltningskontoret framgick att mycket omfattande insatser gjorts och var under övervägande inom informationsområdet. Enligt utskottet hade förvaltningsstyrelsen det övergripande ansvaret för informationsfrågorna, och styrelsen kunde genom sin parlamentariska sammansättning under talmannens ledning på lämpligt sätt initiera de förändringar och den utveckling som ändrade förhållanden kan motivera. Frågor om ökade resurser fick aktualiseras i sedvanliga budgetsammanhang. Enligt utskottet torde den för informationsfrågorna särskilt tillsatta parlamentariska referensgruppen här ha särskild betydelse. Några initiativ från utskottets sida med anledning av motionerna ansåg utskottet inte nu påkallade. Riksdagen följde utskottet.
Riksdagens förvaltningskontor
Utskottet har inhämtat följande upplysningar från riksdagens förvaltningskontor.
Förvaltningskontoret vill här erinra om sina övergripande mål att aktivt informera allmänheten om riksdagens arbete och arbetsformer. Detta görs i olika former bl.a. genom service till massmedia men också genom information riktad direkt till allmänheten. För beredning av viktigare policyfrågor inom informationsområdet finns det inom riksdagen en parlamentarisk referensgrupp.
Vissa riksdagsdebatter och öppna utskottsutfrågningar m.m. direktsänds ibland i radio och/eller TV. Beslutet att sända är helt och hållet massmedias eget medan riksdagen svarar för att det rent praktiskt m.m. ordnas på bästa sätt för massmedia.
Det är av största vikt att allmänheten informeras om riksdagens arbete. Det ankommer dock inte på riksdagen att styra massmedias nyhetsvärdering eller vilka debatter som skall sändas direkt. Däremot ankommer det på riksdagen att underlätta massmedias bevakning av riksdagsarbetet.
Fr.o.m. 1993/94 års riksmöte finns en länk mellan riksdagen och Kaknästornet. Genom paraboler direktöverförs ljud och bild från kammaren till Kaknäs. Massmediabolag kan sedan direkt, eller genom markbunden förlängning, "tappa" och sända debatter. Hyran för länken bekostas av riksdagen med 120 000 kr per år. Sedan nya rörliga kameror installerades i kammaren för några år sedan är såväl ljud- som bildkvalitet via länken av mycket hög kvalitet.
Åtgärderna har vidtagits för att underlätta massmedias bevakning av riksdagens arbete. Länken har t.ex. gjort det möjligt för TV 4:s redaktion att vara ständigt uppkopplad till riksdagen via Kaknästornet.
Förvaltningskontoret anser det inte, bl.a. av kostnadsskäl, i dag vara realistiskt med egna radiosändningar från riksdagen. En kontinuerlig utveckling av riksdagens informationsverksamhet är dock av stor vikt.
Utskottets bedömning
Utskottet anser att det är av stor vikt att riksdagens informationsverksamhet kontinuerligt utvecklas. I likhet med föregående år vill utskottet framhålla att förvaltningsstyrelsen har det övergripande ansvaret för informationsfrågorna och att styrelsen genom sin parlamentariska sammansättning, under ledning av talmannen, på ett lämpligt sätt kan initiera de förändringar och den utveckling som kan motiveras av ändrade förhållanden.
Av förvaltningskontorets redovisning framgår att åtgärder vidtas för att underlätta massmedias bevakning av riksdagens arbete. Utskottet anser inte att det är påkallat med något initiativ från riksdagens sida med anledning av motionen. Motion 1993/94:K310 avstyrks av utskottet.
4. Kommunikation med allmänheten via datorpost
Motionen
I motion 1993/94:T808 yrkande 2 av Gudrun Schyman m.fl. (v) begärs att riksdagen skall besluta ge förvaltningsstyrelsen i uppdrag att vidta åtgärder så att riksdagen kan kommunicera med allmänheten via datorpost.
Enligt motionärerna bör riksdagsledamöter och andra förtroendevalda vara möjliga att nå via elektronisk post. Offentliga handlingar hos myndigheter bör finnas tillgängliga på nätet. Datanätet bör enligt motionärerna kompletteras med "Medborgarnas datakontor" där vem som helst kan få fram material från myndigheter.
Riksdagens förvaltningskontor
Utskottet har inhämtat följande upplysningar från riksdagens förvaltningskontor.
Riksdagens datasystem är sedan flera år anslutet till den internationella standarden för elektronisk post, X.400. Alla Allin1-användare kan via en tjänst i riksdagens elektroniska post kommunicera med det publika X.400-nätet. Således kan även extern elektronisk post sändas till riksdagens dataanvändare genom X.400-nätet. För kommunikation mellan några partikanslier i riksdagen och deras partiorganisationer har även upprättats en speciell kommunikation via X.400.
Sedan hösten 1993 deltar förvaltningskontoret i ett pilotprojekt där man knyter ihop X.400 med de facto-standarden Internet. Försöket går ut på att via X.400-koppling kunna ta emot och skicka elektronisk post även till Internet. Kommunikationen mellan de två näten och riksdagens datasystem sker via en dator på det företag som svarar för projektet. Av säkerhetsskäl föredrar riksdagens ADB-enhet för närvarande en kommunikation med Internet via en X.400-koppling.
De Allin1-användare som är intresserade av tillgång till elektronisk post via X.400 och Internet kan således erbjudas detta genom pilotprojektet. Adresseringen kan dock fortfarande vara besvärlig men genom ADB-enhetens försorg kan distributionslistor eller kortnamn skapas. En permanentning av försöket kommer att övervägas senare under året.
Externa användare av riksdagens databas Rixlex har dessutom visat intresse för direkt kommunikation via Internet. Förvaltningskontoret försöker att lösa säkerhetsproblemen i samband med en anslutning av enbart Rixlex till Internet.
Förvaltningskontoret följer i övrigt utvecklingen på området.
Utskottets bedömning
Motionärerna yrkar att förvaltningsstyrelsen skall få i uppdrag att vidta åtgärder så att riksdagen kan kommunicera med allmänheten via datapost. Av förvaltningskontorets redovisning framgår att flera åtgärder har vidtagits och att ytterligare åtgärder är under övervägande vad gäller kommunikation via datanät och informationsspridning i elektronisk form. Mot bakgrund härav anser inte utskottet att det är påkallat med något initiativ från riksdagens sida med anledning av motionen. Utskottet avstyrker motion 1993/94:T808 yrkande 2.
5. Ersättning till Olof af Forselles
Motionen
I motion 1993/94:K314 yrkandena 1 och 2 av Robert Jousma (nyd) yrkas att riksdagen skall begära att regeringen tillsätter en utredning med uppgift att belysa problematiken kring affären riksdagen kontra Olof af Forselles. Vidare yrkas att riksdagen, om utredningen påvisar att Olof af Forselles blivit oskäligt behandlad, reglerar de krav som han eller av honom utsett ombud eventuellt kommer att ställa.
Riksdagens tidigare behandling
Frågan om ekonomisk ersättning från riksdagens sida till Olof af Forselles har behandlats vid ett flertal tillfällen med anledning av motioner, senast våren 1993 (bet. 1992/93:KU29). En redovisning av frågan har lämnats i betänkandet 1987/88:KU10.
Utskottet erinrade vid riksmötet 1988/89 (bet. 1988/89:KU24) om att Riksdagens förvaltningskontor den 3 december 1986 beslutat tillerkänna Olof af Forselles ett belopp ex gratia om 5 000 kr i månaden med början den 1 november 1986 och med upphörande den 30 april 1989 (den månad då Olof af Forselles uppnådde 65 års ålder). Utskottet avstyrkte motionsyrkande om ytterligare ersättning under hänvisning till tidigare intagen principiell ståndpunkt att en fråga av förevarande karaktär borde behandlas av förvaltningsstyrelsen.
Utskottet avstyrkte under riksmötet 1992/93 (bet. 1992/93:KU29) en motion med yrkande om ersättning till Olof af Forselles, under hänvisning till utskottets tidigare ställningstaganden till motioner med samma syfte som den då behandlade. Den aktualiserade frågan fick enligt utskottet anses avgjord för riksdagens del genom förvaltningsstyrelsens beslut den 3 december 1986.
Utskottets bedömning
Utskottet vidhåller sin tidigare inställning i frågan om ersättning till Olof af Forselles, varför motion 1993/94:K314 yrkandena 1 och 2 avstyrks.
6. Tredimensionell uppmätning av riksdagshusen
Motionen
I motion 1993/94:K314 yrkande 3 av Robert Jousma (nyd) begärs att riksdagen i syfte att rädda de kulturellt värdefulla riksdagsbyggnaderna ger förvaltningsstyrelsen i uppdrag att påbörja tredimensionell uppmätning av huskropparnas rörelse.
Enligt motionären rör sig riksdagshusen rejält, vilket på sikt kommer att medföra stora skador. Den planerade höjningen av grundvattennivån kommer enligt motionären inte att återge de av röta skadade pålarna deras förmåga att bära den last de är avsedda att göra.
Riksdagens förvaltningskontor
Med anledning av att utskottet begärt upplysningar från riksdagens förvaltningskontor, har förvaltningskontoret inhämtat ett yttrande från Statens geotekniska institut som anför följande.
Statens geotekniska institut (SGI) har 1990 på riksdagens uppdrag analyserat riksbyggnadernas grundläggning. SGIs sammanfattande bedömning enligt skriftlig rapport är att byggnadernas bestånd ej är i fara. Den omfattande pålningen under byggnaderna innebär att det ej finns risk för att byggnaderna skall falla sönder. Vad som kan hända är att nya sprickor inträffar till följd av de långsamma sättningar som pågår.
Byggnaderna utsattes redan under uppförandet vid seklets början och under de närmaste åren därpå för betydande sättningar. Sättningarna har därefter tillväxt i relativt långsam takt. De är föranledda av s.k. krypdeformationer i grundkonstruktioner och undergrund och kan förväntas fortsätta under lång tid framöver. Sättningshastigheten är i genomsnitt 0,3 à 1,0 mm per år.
Sättningsuppföljningar utförs genom s.k. precisionsavvägning. Mätpunkterna består av särskilt för ändamålet i byggnaderna fast monterade ståldubbar. Avvägning innebär att mätpunkternas höjdläge (nivå) vid varje mättillfälle bestäms i förhållande till fasta referenspunkter. Metoden är erkänd och vedertagen för noggranna sättningsobservationer av bl.a. byggnader och har fördelen att mätningarnas noggrannhet kan värderas ur mätresultaten. Genom mätningarna kan byggnadernas rörelsemönster kartläggas.
För att kunna följa rörelserna i byggnaderna mer i detalj installerades ett antal nya mätpunkter inne i byggnaderna under hösten 1992. Mätningar utförs för närvarande av samtliga mätpunkter 2 gånger per år.
För uppmätning av de små rörelser, som här är aktuella, krävs långsiktiga mätningar över flera år med tillförlitliga metoder, som har känd felmarginal. Nuvarande mätningar ger erforderlig information. Enligt vår uppfattning kommer kompletterande horisontella rörelsemätningar för byggnadernas rörelse inte att ge ytterligare information. Det är således inte meningsfullt att etablera ett system av mätpunkter, exempelvis i byggnadernas fasader, för horisontella rörelsemätningar.
Om horisontella mätningar skulle utföras bör sådana mätningar ske i lokala partier av byggnaderna som uppvisar ojämna vertikala rörelser och i väggkonstruktioner, exempelvis i anslutning till sprickor, där noggranna relativa deformationsmätningar kan utföras.
Utskottets bedömning
Av budgetpropositionen (prop. 1993/94:100 bil. 16, anslag A 4 Riksdagens byggnader m.m.) framgår att utrednings- och projekteringsarbetet av åtgärder för att långsiktigt säkra grundvattennivån på Helgeandsholmen pågår och kommer att fortsätta under 1994/95. Hela projektet beräknas sannolikt kunna vara slutfört under 1995/96, då medel kommer att erfordras för produktionsskedet. Medelsbehovet för det fortsatta arbetet under 1994/95 har beräknats till 7 miljoner kronor.
Mot bakgrund av vad som framkommit i yttrande från Statens geotekniska institut anser inte utskottet att det finns skäl att ge förvaltningskontoret ett sådant uppdrag som motionären önskar. Utskottet avstyrker motion 1993/94:K314 yrkande 3.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande riksdagens ledamöter och partier m.m. att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:100 bilaga 16, A 1 till Riksdagens ledamöter och partier m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 372 625 000 kr, 2. beträffande riksdagsutskottens resor utom Sverige att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:100 bilaga 16, A 2 till Riksdagsutskottens resor utom Sverige för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 18 500 000 kr, 3. beträffande riksdagens förlagsverksamhet att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:100 bilaga 16, A 3 till Riksdagens förlagsverksamhet för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 33 914 000 kr, 4. beträffande riksdagens byggnader m.m. att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:100 bilaga 16, A 4 till Riksdagens byggnader m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 127 733 000 kr, 5. beträffande riksdagens förvaltningskostnader att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:100 bilaga 16, A 5 och med avslag på motion 1993/94:K312 yrkande 1 till Riksdagens förvaltningskostnader för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 242 101 000 kr, res. 1 (nyd) 6. beträffande Justitieombudsmännen att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:100 bilaga 16, B 1 till Riksdagens ombudsmän, Justitieombudsmännen för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 32 280 000 kr, 7. beträffande Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:100 bilaga 16, B 3 till Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 7 960 000 kr, 8. beträffande Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli: Andel i gemensamma kostnader för Nordiska rådet att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:100 bilaga 16, B 4 för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 12 797 000 kr, 9. beträffande telefonsamtal till riksdagen att riksdagen avslår motionerna 1993/94:K301 och 1993/94:K304, 10. beträffande direkta radiosändningar av riksdagsdebatter att riksdagen avslår motion 1993/94:K310, 11. beträffande kommunikation med allmänheten via datorpost att riksdagen avslår motion 1993/94:T808 yrkande 2, 12. beträffande ersättning till Olof af Forselles att riksdagen avslår motion 1993/94:K314 yrkandena 1 och 2, res. 2 (nyd)
13. beträffande tredimensionell uppmätning av riksdagshusen att riksdagen avslår motion 1993/94:K314 yrkande 3. res. 3 (nyd)
Stockholm den 30 mars 1994
På konstitutionsutskottets vägnar
Thage G Peterson
I beslutet har deltagit: Thage G Peterson (s), Bertil Fiskesjö (c), Birger Hagård (m), Stig Bertilsson (m), Catarina Rönnung (s), Kurt Ove Johansson (s), Ingvar Johnsson (s), Hans Göran Franck (s), Ingvar Svensson (kds), Harriet Colliander (nyd), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Ola Karlsson (m), Elvy Söderström (s), Björn von der Esch (m) och Ingela Mårtensson (fp).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Bengt Hurtig (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Riksdagens förvaltningskostnader (mom. 5)
Harriet Colliander (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med "I motion 1993/94:K312" och slutar med "förvaltningskontorets förslag" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den uppfattning som uttryckts i motion 1993/94:K312 om att riksdagen och dess myndigheter bör underkastas samma hårda sparbeting som gäller för statliga myndigheter och bolag. Utskottet tillstyrker därför motionens krav enligt yrkande 1 om en reduktion med 5 % och avstyrker budgetpropositionens förslag till anslagsberäkning.
dels att utskottets hemställan under mom. 5 bort ha följande lydelse: 5. beträffande riksdagens förvaltningskostnader att riksdagen med bifall till motion 1993/94:K312 yrkande 1 och med avslag på proposition 1993/94:100 bilaga 16, A 5 till Riksdagens förvaltningskostnader för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 230 000 000 kr,
2. Ersättning till Olof af Forselles (mom. 12)
Harriet Colliander (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med "Utskottet vidhåller" och slutar med "1 och 2 avstyrks" bort ha följande lydelse:
Mot bakgrund av vad som förekommit i ärendet delar utskottet motionärens uppfattning om att en utredning bör tillsättas för att belysa problematiken kring frågan om affären riksdagen kontra Olof af Forselles. Riksdagen bör därför hos regeringen begära tillsättande av en sådan utredning.
I likhet med motionären anser också utskottet att riksdagen, om denna utredning påvisar att Olof af Forselles blivit oskäligt behandlad, skall reglera de krav som han eller av honom utsett ombud eventuellt kommer att ställa. Detta bör riksdagen som sin mening ge förvaltningskontoret till känna. Utskottets ställningstagande innebär att motion 1993/94:K314 yrkandena 1 och 2 tillstyrks.
dels att utskottets hemställan under mom. 12 bort ha följande lydelse:
12. beträffande ersättning till Olof af Forselles att riksdagen med bifall till motion 1993/94:K314 yrkandena 1 och 2 dels hos regeringen begär tillsättande av en utredning i enlighet med vad utskottet anfört, dels som sin mening ger förvaltningskontoret till känna vad utskottet anfört om ersättning till Olof af Forselles,
3. Tredimensionell uppmätning av riksdagshusen (mom. 13)
Harriet Colliander (nyd) anser
dels att den del av riksdagens yttrande på s. 12 som börjar med "Mot bakgrund" och slutar med "yrkande 3" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärens uppfattning att en tredimensionell uppmätning av huskropparnas rörelse bör göras. Förvaltningskontoret bör få i uppdrag att påbörja en sådan uppmätning. Utskottet tillstyrker därför motion 1993/94:K314 yrkande 3.
dels att utskottets hemställan under mom. 13 bort ha följande lydelse:
13. beträffande tredimensionell uppmätning av riksdagshusen att riksdagen med bifall till motion 1993/94:K314 yrkande 3 som sin mening ger förvaltningskontoret till känna vad utskottet anfört.
Meningsyttring
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Bengt Hurtig (v) anför:
Kommunikation med allmänheten via datorpost (mom. 11)
Det är viktigt att riksdagen vidtar åtgärder för att underlätta en kommunikation mellan allmänheten och riksdagsledamöterna. Användning av datapost är ett enkelt sätt att åstadkomma en sådan kommunikation. Av förvaltningskontorets redovisning framgår att arbete pågår med dessa frågor och att man bl.a. försöker lösa säkerhetsproblemen. Enligt min mening är det viktigt att förvaltningskontoret så snart som möjligt vidtar åtgärder som innebär att riksdagen och allmänheten kan komma i kontakt med varandra via datapost.