Riksdagen och dess myndigheter m.m.
Betänkande 1994/95:KU39
Konstitutionsutskottets betänkande
1994/95:KU39
Riksdagen och dess myndigheter m.m.
Innehåll
1994/95 KU39
Sammanfattning
I betänkandet behandlas budgetpropositionens förslag om anslag för budgetåret 1995/96 under femtonde huvudtiteln, Riksdagen och dess myndigheter m.m., utom anslaget B 2 Riksdagens revisorer. I betänkandet behandlas även fyra motioner som berör riksdagens budget.
Riksdagens förvaltningsstyrelse föreslår en höjning av grundbidraget till de riksdagspartier som inte är i regeringsställning med 450 000 kr per parti och år. Förvaltningsstyrelsen föreslår också en höjning av ledamotsstödet från en assistent/utredare per tre ledamöter till en assistent/utredare per 2,5 ledamöter. Utskottet tillstyrker förslagen. Mot dessa förslag reserverar sig de moderata ledamöterna.
Utskottet förordar att frågan om inrättande av ett EU-informationskontor behandlas senare under våren 1995.
Utskottet avstyrker samtliga övriga motioner.
Propositionen
1994/95:100 bilaga 16 A 1 vari yrkas 1. att riksdagen till Riksdagens ledamöter och partier m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 610 610 000 kr, 2. att riksdagen antar lag om ändring i lagen (1994:1066) om statligt bidrag till partigrupperna i riksdagen enligt bilagan.
1994/95:100 bilaga 16 A 2 vari yrkas att riksdagen till Riksdagsutskottens resor utom Sverige för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 3 800 000 kr.
1994/95:100 bilaga 16 A 3 vari yrkas att riksdagen till Riksdagens förvaltningskostnader för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 441 800 000 kr.
1994/95:100 bilaga 16 A 4 vari yrkas att riksdagen till Riksdagens byggnader m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 57 230 000 kr.
1994/95:100 bilaga 16 B 1 vari yrkas att riksdagen till Riksdagens ombudsmän, Justitieombudsmännen, för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 50 437 000 kr.
Motioner
1994/95:K306 av Elving Andersson och Kerstin Warnerbring (c) vari yrkas att riksdagen uppdrar åt förvaltningsstyrelsen att ta fram ett handlingsprogram för att miljöanpassa riksdagen som arbetsplats.
1994/95:K313 av förste vice talman Anders Björck m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen avslår förvaltningsstyrelsens förslag att höja det statliga bidraget till partigrupperna med 10 800 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen.
1994/95:K315 av Ragnhild Pohanka m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger förvaltningskontoret till känna vad i motionen anförts om energisnåla glödlampor, 2. att riksdagen som sin mening ger förvaltningskontoret till känna vad i motionen anförts om byggnadsmaterial och målarfärger.
1994/95:K318 av Lars Björkman m.fl. (m, c, fp) vari yrkas att riksdagen hos riksdagens förvaltningskontor begär en utredning om att minska kostnaderna för ledamöternas resor genom att erbjuda dem som så önskar ett SLTF-kort i enlighet med vad som anförts i motionen.
Utskottet
Riksdagens ledamöter och partier m.m. (A 1)
Propositionen
Riksdagens förvaltningskontor föreslår att till Riksdagens ledamöter och partier m.m. anvisas ett förslagsanslag på 610 610 000 kr. Från anslaget finansieras arvoden, kostnadsersättningar och traktamenten till riksdagens ledamöter, arbetsgivaravgifter samt pensioner och inkomstgarantibelopp åt f.d. riksdagsledamöter m.fl. Vidare finansieras reseersättningar vid resor inom Sverige, sjukvårdskostnader och utbildning för riksdagens ledamöter. Kostnader för ledamöternas deltagande i internationellt parlamentariskt samarbete såsom Europarådet, IPU liksom bidragen till ledamöternas enskilda studieresor finansieras även från anslaget. Särskilda medel har avsatts för arvoden till Sveriges 22 ledamöter i EU-parlamentet samt för EU-nämndens verksamhet. I anslaget ingår slutligen även bidrag till riksdagsledamöternas föreningar/organisationer (bl.a. RIFO) liksom bidraget till partigrupperna.
För stödet till partigrupperna föreslås dels en ökning av grundbidraget för partier som inte är i regeringsställning, dels en uppräkning av ledamotsbidraget för assistent/utredarstöd från beräkningsgrunden 1 assistent på 3 ledamöter till 1 assistent på 2,5 ledamöter. Höjningen av grundbidraget motiveras av partikansliernas ökade arbetsbelastning för bevakning av EU-frågor såväl i EU-nämnden som i fackutskotten. Höjningen av assistentstödet grundas bl.a. på de synpunkter som framkommit i en enkät om ledamöternas service som genomfördes under våren 1994 och som utvisade att assistent/utredarstödet till den enskilde ledamoten bedömts vara otillräckligt. Förvaltningsstyrelsen föreslår att riksdagen antar ändringar i lagen (1994:1066) om statligt bidrag till partigrupperna i riksdagen i enlighet med bilaga 1 till propositionen. Av lagförslaget framgår att förvaltningsstyrelsens ambition är att en ny uppräkning skall göras inför budgetåret 1997 med innebörd att beräkningsgrunden skall vara en assistent på två ledamöter.
Ledamöternas arvoden bestäms fr.o.m. den 1 januari 1994 av en särskild nämnd, Riksdagens arvodesnämnd. Förvaltningskontoret har beräknat medel för arvodena enligt nu gällande nivå. Vad nämnden senare kan komma fram till beträffande arvodenas storlek kommer att belasta detta anslag.
Motionen
I motion K313 hemställer Anders Björck m.fl. (m) att riksdagen avslår förvaltningsstyrelsens förslag att höja det statliga bidraget till partigrupperna med 10 800 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen.
Enligt motionärerna måste den allvarliga ekonomiska situation, som landet befinner sig i och som innebär att praktiskt taget all övrig statlig verksamhet får finna sig i minskade eller i bästa fall oförändrade anslag, beaktas även av riksdagen som beslutar om nedskärningar för andra offentliga verksamheter. Det finns enligt motionärerna en överhängande risk för att förvaltningsstyrelsens beslut om ökade partibidrag uppfattas som en provokation av bl.a. allmänheten. De önskemål det här är fråga om bör enligt motionärerna tillgodoses genom att partigrupperna själva gör de omfördelningar som behövs inom befintliga ramar.
Utskottets bedömning
Förvaltningsstyrelsen föreslår en ökning av det ekonomiska stödet till partier som inte är i regeringsställning med hänvisning till den ökade arbetsbelastningen på partiernas kanslier vad avser bevakningen av EU-frågor i EU-nämnden och utskotten. Utskottet anser för sin del att den föreslagna ökningen av grundbidraget i dessa fall är väl motiverad och tillstyrker förslaget. Utskottet tillstyrker i enlighet härmed förslaget till ändring av 5 § i lagen (1994:1066) om statligt stöd till partigrupperna i riksdagen.
Utskottet har tidigare (bet. 1992/93:KU9) framhållit att ett gott personligt stöd till ledamöterna, innefattande såväl utredar- och handläggarfunktioner som sedvanlig assistenthjälp, är en förutsättning för att ledamöterna skall ha möjlighet att på bästa sätt fullgöra sina uppdrag.
Utskottet konstaterar vidare att detta stöd varit oförändrat sedan den 1 juli 1991, då det höjdes till motsvarande en assistent per tre ledamöter. Sedan dess har behovet av ett förbättrat administrativt stöd bekräftats av bl.a. den nämnda enkäten som genomfördes våren 1994 och som redovisats av förvaltningskontoret i september 1994.
Med hänvisning till vad utskottet tidigare uttalat principiellt och till riksdagens ambition att långsiktigt förbättra ledamöternas administrativa stöd, som präglat besluten i denna fråga sedan 1988, tillstyrker utskottet förvaltningsstyrelsens förslag om en uppräkning av ledamotsstödet såvitt avser budgetåret 1995/96, innebärande att ledamotsstödet beräknas till en assistent per 2,5 ledamöter.
Av förvaltningsstyrelsens förslag framgår att ambitionen är att ytterligare förbättra stödet från den 1 januari 1997 genom en ny uppräkning. Utskottet delar denna uppfattning men anser det för sin del rimligt att förvaltningsstyrelsen återkommer i frågan i samband med 1997 års budget. Detta medför att förslaget till ändring i 10 § lagen (1994:1066) om statligt stöd till partigrupperna i riksdagen och den föreslagna ikraftträdandebestämmelsen har förändrats. Utskottets förslag till ändring framgår av bilaga 2.
Utskottet avstyrker motion K313 med hänvisning till vad utskottet anfört i det föregående.
Vad gäller föreslagna medel på 14 miljoner kronor till arvoden m.m. för Sveriges 22 ledamöter i EU-parlamentet bör dessa enligt utskottets mening brytas ut ur anslaget A 1 enligt propositionens förslag och redovisas som ett särskilt anslag i budgeten. I enlighet härmed föreslår utskottet att anslaget A 1 reduceras med den nämnda summan. Utskottet lämnar i ett särskilt betänkande (bet. 1994/95:KU48) förslag till reglering av EU-parlamentarikernas arvoden m.m. Beslut om medelsanvisning bör fattas i samband med behandlingen av detta betänkande.
Utskottet tillstyrker förvaltningsstyrelsens förslag i övriga delar.
Riksdagsutskottens resor utom Sverige (A 2)
Propositionen
Riksdagens förvaltningskontor föreslår att till Riksdagsutskottens resor utom Sverige anvisas ett reservationsanslag på 3 800 000 kr.
Anslaget för 1995/96 är avsett att täcka medelsbehovet för mandatperioden. För verksamheten har beräknats de merkostnader som uppkommer genom att utskottens ledamöter utökats från 15 till 17 samt effekterna av att utskotten i ökad utsträckning förväntas resa i delegationer. Medel har också beräknats för EU-nämndens resor som i dessa sammanhang likställs med utskottens.
Utskottets bedömning
Utskottet tillstyrker förvaltningsstyrelsens förslag.
Riksdagens förvaltningskostnader (A 3)
Propositionen
Riksdagens förvaltningskontor föreslår att till Riksdagens förvaltningskostnader anvisas ett ramanslag på 441 800 000 kr.
Från anslaget utgår medel för riksdagsförvaltningen exkl. kostnaderna för fastighetsförvaltningen. Kostnaderna avser bl.a. löner, administration, intern säkerhet, datateknik, förlagsverksamhet, bibliotek och informationsverksamhet.
Av propositionen framgår bl.a. att medel avsätts för nya lokala system för personal-, löne- och ekonomiadministration i linje med utvecklingen inom statsförvaltningen i övrigt. Medel avsätts också för fortsatt kompetensutveckling, särskilt språkutbildning. I budgetförslaget ingår även medel för slutförande av reinvesteringen i ADB-systemet. Målet är att under 1995 ersätta terminalerna med persondatorer. Medel finns också avsatta för driften av tidigare beslutat informationscentrum i kvarteret Neptunus. Vidare har medel i storleksordningen 3 miljoner kronor beräknats för ett särskilt informationskontor för EU-information i riksdagens regi.
Medel har också beräknats för viss personalförstärkning till följd av ianspråktagandet av en ny fastighet, effekterna av EU-medlemskapet, ökad satsning på information och Rixlex samt nya behov inom data- och dokumentationsverksamheten. Frågan om nya permanenta föredragandetjänster inom utskottsorganisationen har skjutits upp i avvaktan på resultatet av Riksdagsutredningens arbete. Medel har dock avsatts för en förstärkning av finansutskottets kansli med hänvisning till utskottets roll i den nya budgetprocessen.
Utskottets bedömning
Utskottet tillstyrker förvaltningskontorets förslag med undantag för de medel -- 3 miljoner kronor -- som är avsedda för ett EU-informationskontor i riksdagens regi. Frågan om finansieringen av det tilltänkta informationskontoret behandlas i samband med ett aviserat förslag i denna fråga i kompletteringspropositionen.
Riksdagens byggnader (A 4)
Propositionen
Riksdagens förvaltningskontor föreslår att till Riksdagens byggnader m.m. anvisas ett reservationsanslag på 57 230 000 kr.
Av propositionen framgår bl.a. att riksdagen disponerar totalt lokaler till en omfattning av ca 120 000 kvm BTA (totalarea) exklusive bostäder. Beträffande ombyggnaden av riksdagens hus uppgår medelsbehovet för 1995/96 till 8 miljoner kronor. Till detta kommer vissa tillkommande kostnader på totalt ca 14,5 miljoner kronor. Insatser har beräknats för vissa arbetsmiljö- och ventilationsinvesteringar samt handikappanpassningar av riksdagens hus. I och med att fastigheterna i kvarteren Neptunus och Merkurius tas i full drift kan vissa förhyrningar avslutas och kostnaderna därmed minskas.
Utskottets bedömning
Utskottet tillstyrker förvaltningsstyrelsens förslag.
Riksdagens ombudsmän, Justitieombudsmännen (B 1)
Propositionen
Riksdagens förvaltningsstyrelse föreslår att till Riksdagens ombudsmän, Justitieombudsmännen, anvisas ett ramanslag på 50 437 000 kr.
Ämbetet har med hänvisning till det stigande antalet klagomål och med bibehållet verksamhets- och kvalitetsmål begärt medel till en personalförstärkning med en föredragandetjänst. Mot ämbetets medelsberäkning har förvaltningsstyrelsen inget att erinra. Enligt styrelsen får det ankomma på konstitutionsutskottet att ta ställning till lämpliga åtgärder för att komma till rätta med ärendebalansen.
Bemanning, ärendebalanser m.m. vid JO-ämbetet
I en rapport från revisionsavdelningen vid Sveriges riksbank (dnr 94-3119-REV) om ADB-stödets effekter på verksamheten vid JO-ämbetet redovisas bl.a. ärendetillströmning, ärendeavverkning och ärendebalanser för perioden 1989/90 -- 1993/94. Det framgår att antalet ärenden ökade kontinuerligt under perioden, från 3 688 till 4 741 (29 %). Antalet avgjorda ärenden ökade under samma period från 3 693 till 4 570 (24 %), vilket resulterade i en ökande ärendebalans, från 801 till 1 002 (25 %).
Antalet handläggare ökade under den aktuella perioden från 30 till 32, medan biträdespersonalen minskade från 18 till 16. Den totala personalstyrkan har varit oförändrad under perioden.
Det framgår vidare av rapporten att datoriseringen, som påbörjades 1989/90, bidragit till en relativt kraftig uppgång i produktiviteten under de tre första åren. Därefter har produktiviteten stagnerat, mätt i antal ärenden per årsarbetande, eller minskat, mätt i antal ärenden per handläggare och JO.
Av en skrivelse till utskottet (dnr 351/94-95) från chefs-JO framgår att en klar tendens till ökning av ärendebalansen har kunnat skönjas sedan cirka ett år tillbaka och att läget ytterligare förvärrats i början av innevarande år.
Utskottets bedömning
Utskottet finner mot bakgrund av vad som redovisats i det föregående att JO-ämbetet har kunnat bemästra en ökande ärendetillströmning utan personalökning tack vare införandet av ADB-stöd. Den kontinuerliga ökningen av anmälningsärenden gör enligt utskottets mening att behovet av en ny handläggartjänst framstår som uppenbart. Mot denna bakgrund tillstyrker utskottet förvaltningsstyrelsens förslag om en personalförstärkning med en tjänst som föredragande vid JO-ämbetet.
Utskottet har i särskild ordning (bet. 1994/95:KU33) tagit initiativ till en förstärkning av JO-ämbetet genom att föreslå att riksdagen skall kunna utse en eller flera ställföreträdande ombudsmän, som kan inträda då en ordinarie ombudsman på grund av en längre tids sjukdom blir förhindrad att utöva sin tjänst eller det av annat särskilt skäl föreligger behov av ställföreträdande ombudsmans tjänstgöring. Enligt utskottets mening kan merkostnaderna för sådana extraordinära åtgärder som inkallande av ställföreträdande JO av naturliga skäl inte beräknas i förväg. Dessa kostnader bör dock kunna rymmas i ämbetets ordinarie budget.
Miljöanpassning av riksdagen
Motionerna
I motion 1994/95:K306 av Elving Andersson och Kerstin Warnerbring (båda c) hemställs att riksdagen ger förvaltningsstyrelsen i uppdrag att utarbeta ett handlingsprogram för att miljöanpassa riksdagen som arbetsplats.
Enligt motionärerna bör riksdagen vara en arbetsplats som ligger i frontlinjen när det gäller miljöanpassning och därmed kunna tjäna som ett föredöme. Som exempel på områden att se över nämns upphandling av kontorsmateriel, elektronisk utrustning och transporttjänster. Vidare nämns övergång till lågenergilampor och avskaffande av engångsartiklar.
I motion 1994/95:K315 av Ragnhild Pohanka m.fl. (mp) yrkas att riksdagen som sin mening ger förvaltningskontoret till känna vad i motionen anförts om energisnåla glödlampor (yrkande 1), byggnadsmaterial och målarfärger (yrkande 2).
Motionärerna påpekar att många av de tvätt- och rengöringsmedel som försäljs innehåller ämnen som är farliga för människa och miljö samt att det finns tillgängliga alternativ till miljöskadliga produkter. Riksdagen bör därför enligt motionärerna föregå med gott exempel och ersätta vissa kemiska medel med miljövänliga alternativ.
Riksdagens förvaltningskontor
Riksdagens förvaltningskontor har tagit initiativ till ett projekt om hur arbetet i riksdagen skall kunna miljöanpassas. Projektet kommer att inledas under våren 1995 med en förstudie. Studien syftar till att ta fram underlag för det fortsatta arbetet, bl.a. en kartläggning av de produkter som i dag används och dessas miljökonsekvenser. Kartläggningen syftar till att mäta flödena av bl.a. energi, kemikalier och papper som passerar riksdagen. Studien kommer att utföras i samarbete med en extern konsult.
Utskottets bedömning
Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är angeläget att riksdagen miljöanpassas. De frågor som tas upp i motionerna kommer att behandlas i den kommande utredningen, varför motionärernas önskemål därmed får anses tillgodosedda. I avvaktan på projektets genomförande avstyrker utskottet motionerna K306 och K315 yrkandena 1 och 2.
SLTF-kort för riksdagens ledamöter
Motionen
I motion 1994/95:K318 av Lars Björkman m.fl. (m, c, fp) yrkas att riksdagen hos riksdagens förvaltningskontor begär en utredning i syfte att minska kostnaderna för ledamöternas resor genom att erbjuda dem som så önskar ett s.k. SLTF-kort i enlighet med vad som anförts i motionen. SLTF är trafikhuvudmännens organisation, Svenska Lokaltrafikföreningen.
Motionärerna hänvisar till gällande resereglemente, enligt vilket riksdagens ledamöter utan personligt utlägg kan utnyttja inrikes järnvägar, reguljära flyglinjer samt statliga busslinjer. Därutöver får riksdagens förvaltningskontor föreskriva att annat färdmedel får anlitas. Genom en komplettering av resereglementet med en generell möjlighet att utnyttja länstrafiken skulle kostnaderna för ledamöters enskilda taxiresor kunna minskas och den sammanlagda kostnaden för resor sänkas, menar motionärerna. En sådan lösning skulle enligt motionen kunna uppnås genom att riksdagens förvaltningskontor upptar förhandlingar med trafikhuvudmännen, via deras huvudorganisation Svenska Lokaltrafikföreningen (SLTF).
Riksdagens förvaltningskontor
På uppdrag av riksdagens förvaltningsstyrelse tog riksdagens förvaltningskontor i januari 1993 kontakt med Svenska Lokaltrafikföreningen för att undersöka möjligheterna till en uppgörelse vad gäller ledamöters resor med länstrafikbolagen. Det bud som Lokaltrafikföreningen då lade fram ansågs för högt; det skulle innebära en extra kostnad på 2--3 miljoner kronor för riksdagen.
Förvaltningskontoret har i januari 1995 åter inlett förhandlingar med Svenska Lokaltrafikföreningen. Föreningen kommer under våren att besluta om ett bud avseende riksdagsledamöters lokala resor till riksdagens förvaltningskontor. Enligt förvaltningskontoret hyser man denna gång förhoppningar om att kunna träffa en överenskommelse med Svenska Lokaltrafikföreningen.
Enligt förvaltningskontoret är det främst de ledamöter som är bosatta utanför Stockholmsområdet som är i behov av en komplettering av det här avsedda slaget. Dessa ledamöter saknar framför allt möjligheten att resa fritt inom Storstockholms Lokaltrafiks (SL) trafikområde samt med Arlandatrafiken. Ledamöter bosatta inom Storstockholm har redan dessa förmåner. De tillkommande möjligheterna till fria lokalresor avses integreras i det kort omfattande färdbevis för SJ-resor och betalkort som alla ledamöter har.
Utskottets bedömning
Utskottet bedömer det som värdefullt att riksdagens ledamöter får enhetliga möjligheter till kostnadsfria resor över hela landet inklusive lokalresor. Utskottet utgår från att de pågående förhandlingarna med Svenska Lokaltrafikföreningen leder till en för riksdagen acceptabel lösning. I avvaktan på detta avstyrks motion K318.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande lag om ändring i lagen (1994:1066) om statligt bidrag till partigrupperna i riksdagen att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:100 bilaga 16 A 1 och med avslag på motion 1994/95:K313 antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1066) om statligt bidrag till partigrupperna i riksdagen med den ändringen att 10 § och ikraftträdandebestämmelsen erhåller i bilaga 2 som Utskottets förslag betecknade lydelse, res. (m)
2. beträffande anslag till riksdagens ledamöter och partier m.m. att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:100 bilaga 16 A 1 till Riksdagens ledamöter och partier m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 596 610 000 kr,
3. beträffande anslag till riksdagsutskottens resor utom Sverige att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga 16 A 2 till Riksdagsutskottens resor utom Sverige för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 3 800 000 kr,
4. beträffande anslag till riksdagens förvaltningskostnader att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:100 bilaga 16 A 3 till Riksdagens förvaltningskostnader för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 438 800 000 kr,
5. beträffande anslag till riksdagens byggnader m.m. att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga 16 A 4 till Riksdagens byggnader m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 57 230 000 kr,
6. beträffande anslag till JO-ämbetet att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga 16 B 1 till Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 50 437 000 kr,
7. beträffande miljöanpassning av riksdagen att riksdagen avslår motionerna 1994/95:K306 och 1994/95:K315 yrkandena 1 och 2,
8. beträffande SLTF-kort för riksdagens ledamöter att riksdagen avslår motion 1994/95:K318.
Stockholm den 6 april 1995
På konstitutionsutskottets vägnar
Birgit Friggebo
I beslutet har deltagit: Birgit Friggebo (fp), Kurt Ove Johansson (s), Catarina Rönnung (s), Anders Björck (m), Ingvar Johnsson (s), Birger Hagård (m), Tone Tingsgård (s), Björn von Sydow (s), Jerry Martinger (m), Barbro Hietala Nordlund (s), Kenneth Kvist (v), Pär-Axel Sahlberg (s), Peter Eriksson (mp), Håkan Holmberg (fp), Nils-Göran Holmqvist (s), Nils Fredrik Aurelius (m) och Sivert Carlsson (c).
Reservation
Ökat ekonomiskt stöd till partigrupperna (mom. 1)
Anders Björck, Birger Hagård, Jerry Martinger och Nils Fredrik Aurelius alla (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med "Förvaltningsstyrelsen föreslår" och på s. 4 slutar med "det föregående" bort ha följande lydelse:
Förvaltningsstyrelsen föreslår en höjning av det statliga partistödet till partigrupperna i riksdagen med 10,8 miljoner kronor. 8,1 miljoner kronor avser ledamotsbidrag och 2,7 miljoner kronor avser gruppkanslibidrag. Höjningen av ledamotsbidraget grundas på att normen för bidraget ändras från en assistent/utredare per tre ledamöter till en assistent/utredare per 2,5 ledamöter.
Utskottet anser att behovet av den föreslagna förstärkningen inte är klarlagt. Dessutom måste enligt utskottets mening den allvarliga ekonomiska situation som landet befinner sig i beaktas även av riksdagen. Det finns enligt utskottets mening en överhängande risk för att ett riksdagsbeslut om ökade partibidrag enligt den modell som förvaltningsstyrelsen föreslår skulle uppfattas som provocerande av allmänheten.
Mot denna bakgrund anser utskottet att de önskemål det här är tal om bör kunna tillgodoses genom att partigrupperna själva gör de omfördelningar som behövs inom befintliga resursramar. Utskottet tillstyrker därför motion K313 och avstyrker förvaltningskontorets förslag i denna del.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande lag om ändring i lagen (1994:1066) om statligt bidrag till partigrupperna i riksdagen att riksdagen med bifall till motion 1994/95:K313 avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1066) om statligt bidrag till partigrupperna i riksdagen.
Propositionens lagförslag
Bilaga 1
Av utskottet föreslagen ändring i regeringens Bilaga 2
Förslag till Lag om ändring i lagen (1994:1066) om statligt bidrag till partigrupperna i riksdagen
Propositionens förslag Utskottets förslag
10 §
Bidraget är avsett för Bidraget är avsett för utredar-, assistent- och utredar-, assistent- och kontorshjälp åt kontorshjälp åt riksdagsledamöterna. riksdagsledamöterna. Bidraget bestäms för ett Bidraget bestäms för ett budgetår i sänder av budgetår i sänder av riksdagens riksdagens förvaltningsstyrelse. förvaltningsstyrelse. Bidraget beräknas efter Bidraget beräknas efter normen kostnader för en normen kostnader för en assistent per två assistent per 2,5 ledamöter. ledamöter.
Denna lag träder i kraft Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995. den 1 juli 1995. Beräkningen av bidraget enligt 10 § skall dock under tiden från och med den 1 juli 1995 till och med den 31 december 1996 göras efter normen en assistent för 2,5 ledamöter.