Riksbankens Jubileumsfonds verksamhet under år 1995
Betänkande 1995/96:UbU12
Utbildningsutskottets betänkande
1995/96:UBU12
Riksbankens Jubileumsfonds verksamhet under år 1995
Innehåll
1995/96 UbU12
Sammanfattning
Till riksdagen har överlämnats Riksbankens Jubileumsfonds verksamhetsberättelse för år 1995 och Riksdagens revisorers berättelse angående granskningen av fondens verksamhet under nämnda år. Utskottet föreslår i detta betänkande att riksdagen lägger de båda berättelserna till handlingarna.
I betänkandet behandlas även en motion om att Jubileumsfonden bör ge fler projektanslag till humanistisk forskning, bl.a. med inriktning mot kvinnoforskning, och till kvinnliga forskare. Motionen avstyrks med hänvisning till att frågorna är uppmärksammade inom fonden.
Redogörelserna
Styrelsen för Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond har i enlighet med 10 § i fondens stadgar till riksdagen och Riksdagens revisorer avgivit berättelse över stiftelsens verksamhet och förvaltning under år 1995 (redog. 1995/96:RJ1).
Enligt lagen (1988:46) om revision av riksdagsförvaltningen m.m. skall Riksdagens revisorer granska Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfonds verksamhet. Revisorerna skall särskilt se till att fondens organisation av och kontroll över redovisningen samt medels- och värdeförvaltningen är tillfredsställande.
Efter granskning av Jubileumsfondens verksamhet under år 1995 och fondens årsbokslut har revisorerna till riksdagen överlämnat revisionsberättelse (redog. 1995/96:RR6), varav framgår att granskningen inte givit anledning till anmärkning.
Motionen
1995/96:Ub12 av Britt-Marie Danestig- Olofsson och Johan Lönnroth (v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger Riksbankens Jubileumsfond till känna vad i motionen anförts om principerna för fondens fördelning av projektanslag.
Utskottet
Inledning
Riksbankens Jubileumsfond är en fristående stiftelse som har till ändamål att främja och understödja vetenskaplig forskning.
Stiftelsen grundades år 1962 genom en donation från Sveriges Riksbank, som därmed ville uppmärksamma bankens 300- årsjubileum år 1968. Den årliga avkastningen av jubileumsdonationen skulle användas till att främja vetenskaplig forskning med anknytning till Sverige.
I nuvarande stadgar för stiftelsen (Riksdagens förvaltningskontors författningssamling, RFS, 1988:1) anges bl.a. att företräde skall ges åt forskningsområden, vilkas medelsbehov inte är så väl tillgodosedda på annat sätt, att fondens medel speciellt skall användas för att stödja stora och långsiktiga forskningsprojekt, att nya forskningsuppgifter, som kräver snabba och kraftiga insatser, därvid särskilt skall uppmärksammas samt att fonden skall söka främja kontakter med internationell forskning.
Våren 1993 beslutade riksdagen att en donation på 1 500 miljoner kronor av de tidigare löntagarfondsmedlen skulle överlämnas till Jubileumsfonden för att där förvaltas och användas för kulturvetenskaplig forskning (prop. 1992/93:171, bet. UbU16, rskr. 387). Överlämnandet verkställdes genom regeringsbeslut den 2 december 1993. Såväl avkastningen av de donerade medlen som själva kapitalet får disponeras. Förvaltningen skall handhas så att särredovisning kan ske i förhållande till andra medel som Jubileumsfonden disponerar.
Den kulturvetenskapliga donationen skall användas bl.a. till att stödja projekt och program som innebär gränsöverskridanden mellan discipliner, att etablera nätverk eller andra fastare samverkansformer nationellt och internationellt t.ex. genom internationella forskarutbytesprogram, att befordra forskarutbildning och forskarrekrytering samt att stödja forskarrörlighet internationellt och mellan universitet, högskolor och andra verksamheter.
Jubileumsfondens stöd till viss forskning
I motion 1995/96:Ub12 (v) påpekas att ett av de viktigaste målen för Riksbankens Jubileumsfonds verksamhet är att understödja forskningsområden, vilkas medelsbehov inte är så väl tillgodosedda på annat sätt. Ett annat viktigt mål för fondens verksamhet är att stödja projekt och program som innebär gränsöverskridanden mellan discipliner. Efter att ha granskat Jubileumsfondens årsredovisning för år 1995 noterar motionärerna att endast en mindre del av de 51 nya projekt som Jubileumsfonden beviljat anslag detta år tillhör det humanistiska forskningsområdet, ett område som har svårt att få externa anslag. Humaniora är också det område där kvinnorna dominerar bland de yrkesverksamma forskarna. Bland de samhällsvetenskapliga projekt som beviljats anslag finns många inom traditionellt stora forskningsområden, såsom t.ex. företagsekonomi och nationalekonomi. Motionärerna finner det även anmärkningsvärt att samtliga forskare som fått anslag inom humaniora är män. Ett forskningsområde som motionärerna särskilt tar upp är kvinnoforskningen som håller på att utvecklas och där möjligheterna till externa medel är små. Endast ett av forskningsprojekten inom humaniora och samhällsvetenskap nämner en inriktning mot kvinnoforskning, hävdar motionärerna. De anser att det är angeläget att Jubileumsfonden anpassar sin anslagspolitik till de ursprungliga intentionerna. Detta bör riksdagen som sin mening ge Jubileumsfonden till känna.
Utskottet behandlade under hösten 1995 en motsvarande motion angående principerna för fondens fördelning av projektanslag (mot. 1994/95:Ub37, bet. 1995/96:UbU2). Ett skriftligt yttrande över motionen inhämtades från Jubileumsfonden (bilaga till bet.). Under beredningen av ärendet hölls också i november 1995 en överläggning mellan utskottets ledamöter och representanter för Jubileumsfonden, varvid de senare informerade om inriktningen på den forskningsstödjande verksamheten och om arbetet med att fördela anslag till forskningsprojekt. Det markerades att bl.a. humaniora genom den kulturvetenskapliga donationen givits en mer framskjuten ställning i fondens anslagspolicy. Vid överläggningen redogjordes också för strategier för att öka antalet kvinnliga forskare som beviljas forskningsanslag i framtiden.
Utskottet konstaterade i sitt betänkande att Jubileumsfondens inriktning mot humanistisk forskning väsentligt förstärkts i och med att den kulturvetenskapliga donationen tillkommit. Utskottet hade vidare erfarit att styrelsen avsåg att i nya anvisningar för ansökan om projektanslag kräva att namnen på medarbetare i forskningsprojekt skall anges. Därmed kan styrelsen få belagt i vilken utsträckning kvinnliga doktorander är engagerade i de olika projekten. I anvisningarna skulle också kvinnor uppmuntras att ansöka om anslag för post- doktorala studier. Utskottet såg positivt på utvecklingen inom Jubileumsfonden och på de åtgärder styrelsen avsåg att vidta för att stimulera kvinnliga forskare att söka projektanslag samt avstyrkte bifall till motionen. Riksdagen följde utskottet.
Enligt vad utskottet - med anledning av den nu aktuella motionen -inhämtat från Jubileumsfonden blir bilden vad gäller fördelningen under år 1995 av anslag till nya humanistiska och samhällsvetenskapliga projekt betydligt mer gynnsam, om man också fördelar projektanslagen från den kulturvetenskapliga donationen på ämnesområden (tabell 9 i fondens årsredovisning för 1995).
Från fonden bekräftas att kvinnliga forskare är underrepresenterade bland de forskare/projektledare som fått anslag beviljade. Inom fonden har man emellertid kunnat märka att i allt fler ansökningar om projektanslag finns kvinnliga doktorander med som deltagare i projekten. På några års sikt kommer detta förhoppningsvis att bidraga till att fler kvinnor leder egna forskningsprojekt.
Som aviserades från fondens sida vid överläggningen med utskottet i november 1995 har anvisningarna till anslagssökandena setts över. På ett antal punkter har anvisningarna ändrats så att de i ännu högre grad skall stimulera kvinnliga forskare och yngre forskare (där andelen kvinnor är större) att ansöka om projektmedel. Erfarenheterna av årets genomgång av inkomna anslagsansökningar med de nya anvisningarna kommer att analyseras i fondens årsredovisning för år 1996. Också genusforskningen och dess andel av projektanslagen kommer då att undersökas.
Utskottet vill erinra om att Jubileumsfonden så sent som i november inför utskottet diskuterade fondens anslagspolitik och lade fram sina förslag till åtgärder för att stimulera kvinnliga forskare att söka projektanslag. Eventuella förändringar kunde därmed inte rimligen få genomslag under anslagsåret 1995. Utskottet tar fasta på att Jubileumsfonden, som fonden uppgett, även fortsättningsvis kommer att följa frågor om anslag till humaniora och kvinnliga forskare med uppmärksamhet, intresse och engagemang. Därvid är det viktigt att tydliggöra inte bara projektledarna för de olika projekten utan också vilka kvinnliga doktorander som deltar i dessa.
Utskottet anser med hänvisning till det anförda att motion 1995/96:Ub12 bör avslås av riksdagen.
Granskningen av Jubileumsfondens verksamhet
Riksdagens revisorers granskning av Jubileumsfondens verksamhet under år 1995 och fondens årsbokslut har inte givit anledning till anmärkning, vilket redovisats ovan under rubriken Redogörelserna.
Då utskottet vid sin granskning av Jubileumsfondens förvaltning inte funnit något som påkallar särskilt uttalande från riksdagens sida, föreslår utskottet att riksdagen lägger Jubileumsfondens verksamhetsberättelse och revisorernas granskningsberättelse till handlingarna.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande Riksbankens Jubileumsfonds stöd till viss forskning
att riksdagen avslår motion 1995/96:Ub12,
2. beträffande Riksbankens Jubileumsfonds verksamhet under år 1995
att riksdagen lägger Jubileumsfondens verksamhetsberättelse (redog. 1995/96:RJ1) och revisorernas granskningsberättelse (redog. 1995/96:RR6) till handlingarna.
Stockholm den 9 maj 1996
På utbildningsutskottets vägnar
Beatrice Ask
I beslutet har deltagit: Beatrice Ask (m), Bengt Silfverstrand (s), Eva Johansson (s), Ingegerd Wärnersson (s), Rune Rydén (m), Agneta Lundberg (s), Andreas Carlgren (c), Torgny Danielsson (s), Ulf Melin (m), Britt-Marie Danestig- Olofsson (v), Majléne Westerlund Panke (s), Gunnar Goude (mp), Inger Davidson (kds), Nalin Baksi (s), Nils-Erik Söderqvist (s), Margareta E Nordenvall (m) och Ola Ström (fp).
Särskilt yttrande
Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) anför:
Vänsterpartiet ser den ökade insikten, som finns hos allt fler aktörer inom den högre utbildningen, om hur forskarsamhället förstärker och återskapar könsskillnader i samhället som glädjande och hoppfull. Den självklara utgångspunkten för en analys av situationen anser jag måste vara att problematisera utbildningsväsendet i stället för de kvinnor som finns i det. Vi har långt kvar till ett samhälle där kvinnor och män har samma möjligheter att ta del av och bidra till kunskapsutvecklingen i vårt samhälle.
Det faktum att frågan om jämställdhet skär tvärs igenom sociala och kulturella strukturer gör frågan både komplex och svårhanterlig. Debatten fokuseras på de formellt lika möjligheterna och man bortser från den faktiska verkligheten där de reella chanserna är långt ifrån jämställda. Man negligerar betydelsen av att förväntningar på och omdömen om prestationer många gånger är beroende av kön, vilket omöjliggör en objektiv och saklig kompetensvärdering.
En arbetsprocess för att nå jämställdhet kan inledas med en kontroll av jämställdhetsläget där man konstaterar om det exempelvis finns en snedfördelning av forskningsmedel mellan könen. Min uppfattning är att Riksbankens Jubileumsfond inte lägger tillräcklig vikt vid jämställdhetsfrågan. Jag noterar att Riksbankens Jubileumsfond med anledning av vår motion har presenterat siffror på antalet kvinnor som sökt anslag. Det är beklagligt att dessa uppgifter inte ingår i de statistiska tabellerna som presenteras i årsredovisningen för år 1995.
Gotab, Stockholm 1996