Riksbankens förvaltning år 1993
Betänkande 1993/94:FiU14
Finansutskottets betänkande
1993/94:FIU14
Riksbankens förvaltning år 1993 (redog. 1993/94:RB1 och RR5)
Innehåll
1993/94
FiU14
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker att riksbanksfullmäktige beviljas ansvarsfrihet för sin förvaltning under år 1993.
Utskottet biträder också fullmäktiges förslag till disposition av Riksbankens resultat samt föreslår att riksdagen fastställer Riksbankens balansräkning och resultaträkning.
I betänkandet behandlar utskottet också en under allmänna motionstiden väckt motion om en myntreform. Motionen avstyrks av utskottet.
Redogörelserna m.m.
Riksbanksfullmäktiges förvaltningsberättelse för år 1993
I berättelsen (redog. 1993/94:RB1) lämnar fullmäktige en redogörelse för den förda kredit- och valutapolitiken samt för bankens verksamhet i övrigt. Vidare lämnar fullmäktige förslag till disposition av Riksbankens resultat.
Fullmäktige föreslår
1. att riksdagen fastställer Riksbankens i förvaltningsberättelsen återgivna balans- och resultaträkningar för år 1993,
2. att riksdagen beslutar att av Riksbankens resultat, 14 622 miljoner kronor, skall
a) 9 500 miljoner kronor levereras in till statsverket och
b) 5 122 miljoner kronor överföras till dispositionsfonden.
Riksdagens revisorers berättelse över granskningen av Riksbankens verksamhet under år 1993
I berättelsen (redog. 1993/94:RR5) tillstyrker Riksdagens revisorer
1. att riksdagen beviljar fullmäktige i Riksbanken ansvarsfrihet för Riksbankens förvaltning under år 1993,
2. att riksdagen fastställer Riksbankens i förvaltningsberättelsen återgivna balans- och resultaträkningar för år 1993.
Riksdagens revisorer har också tillställt utskottet en mer utförlig granskningsrapport (daterad 1994-02-09) som utarbetats gemensamt av Riksbankens revisionsavdelning och den revisionsbyrå som på Riksdagens revisorers uppdrag svarar för granskningsarbetet.
Fullmäktiges protokoll
Utskottet har som underlag för sin prövning även haft tillgång till riksbanksfullmäktiges särskilda och allmänna protokoll samt registraturskrivelser för år 1993.
Motion
1993/94:Fi601 av Bertil Persson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om färre nollor i Sverige.
Inkommen skrivelse
I en till konstitutionsutskottet ställd skrivelse (daterad 1994-01-21) har personalen vid Riksbankens kontor i Umeå hemställt att konstitutionsutskottet granskar Riksbankens beslut att lägga ner kontoret i Umeå. Skrivelsen har av konstitutionsutskottet överlämnats till finansutskottet.
Utskottet
Riksbankens förvaltning
Riksbankens resultat har under senare år disponerats i enlighet med riktlinjer som fullmäktige lade fast i anslutning till 1988 års bokslut. Riktlinjerna har godkänts av riksdagen. Enligt dessa skall Riksbanken varje år till statsverket leverera in ett belopp som motsvarar 80 % av de fem senaste årens genomsnittliga resultat före bokslutsdispositioner. Beloppet skall avrundas till jämnt 100-tal miljoner kronor. Dessutom skall till dispositionsfonden varje år avsättas 10 % av samma genomsnittliga resultat. Återstoden av årets resultat skall avsättas till ett resultatutjämningskonto.
Beslutar fullmäktige att skriva upp eller skriva ned kronans värde skall enligt samma riktlinjer effekterna av en sådan åtgärd inte påverka inleveranserna till statsverket. I stället skall dispositionsfonden utnyttjas för att balansera den effekt som en ändrad växelkurs har på resultatet. Avsikten härmed är att man inte skall ta i anspråk ett resultat som uppkommit genom en större omvärdering av tillgångar och skulder.
Riktlinjerna utgår från en situation med en fast växelkurs. Med en flytande växelkurs kan emellertid kronans värde komma att ändras så mycket att det motsvarar tidigare formellt beslutade upp- eller nedskrivningar. Så har också varit fallet under framför allt år 1992 men även år 1993.
I 1992 års bokslut skrevs Riksbankens utländska tillgångar och skulder upp med 17 miljarder kronor med hänsyn till den depreciering kronan undergått efter den 19 november då den tilläts flyta fritt. Eftersom uppskrivningen balanserades av en ungefär lika stor omräkning av de valutakontrakt (terminspositioner) som Riksbanken hade utestående i slutet av 1992 gjordes inte någon motsvarande avsättning till dispositionsfonden detta år.
I 1993 års bokslut har i första hand kronans fortsatta depreciering bidragit till att Riksbankens utländska tillgångar och skulder inklusive terminspositioner skrivits upp med netto 3,9 miljarder kronor. Annorlunda uttryckt har alltså kronans fortsatta fall under år 1993 förbättrat Riksbankens resultat med ett lika stort belopp. Eftersom valutakurseffekten är förhållandevis stor finner fullmäktige det naturligt att den exkluderas från det resultat som läggs till grund för inleveransen till staten. Riksdagens revisorer har vid sin granskning inte haft något att erinra mot en sådan lösning. I sin granskningsberättelse noterar revisorerna att riksbanksfullmäktige sedermera (1994-02-03) beslutat om en översyn av riktlinjerna för Riksbankens bokslutsdispositioner och inleveranser av vinstmedel till statsverket.
Finansutskottet har för egen del inget att erinra mot fullmäktiges förslag till disposition av 1993 års resultat. Det innebär att 9,5 miljarder kronor levereras in till statsverket samt att 5,1 miljarder kronor sätts av till dispositionsfonden. Resterande 12,0 miljarder kronor förs till ett resultatutjämningskonto.
Utskottet har vid sin granskning av Riksbankens förvaltning i övrigt inte funnit något som föranleder särskilt uttalande. I likhet med Riksdagens revisorer tillstyrker utskottet därför att fullmäktige beviljas ansvarsfrihet för sin förvaltning under år 1993.
Utskottet biträder också revisorernas förslag att riksdagen skall fastställa de balans- och resultaträkningar för år 1993 som finns intagna i Riksbankens förvaltningsberättelse. Balansräkningen och resultaträkningen finns även fogade till detta betänkande som bilaga 1 resp. bilaga 2.
Myntreform
I motion Fi601 av Bertil Persson (m) begärs att en myntreform skall genomföras varvid en ny krona skall motsvara 100 av dagens.
Samme motionär har under de tre senaste åren väckt motioner av snarlik innebörd, vilka avstyrkts av utskottet. Utskottet är i sakfrågan alltjämt av samma uppfattning och avstyrker därför även den nu aktuella motionen Fi601 (m).
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande ansvarsfrihet för Riksbankens förvaltning
att riksdagen beviljar fullmäktige i Riksbanken ansvarsfrihet för förvaltningen av Riksbanken under år 1993, 2. beträffande Riksbankens balans- och resultaträkningar att riksdagen fastställer Riksbankens i bilagorna 1 och 2 återgivna balansräkning och resultaträkning för år 1993,
3. beträffande dispositionen av Riksbankens resultat att riksdagen beslutar att av Riksbankens resultat, 14 622 miljoner kronor, skall dels 9 500 miljoner kronor levereras in till statsverket under budgetåret 1993/94, dels 5 122 miljoner kronor överföras till dispositionsfonden,
4. beträffande myntreform att riksdagen avslår motion 1993/94:Fi601.
Stockholm den 12 april 1994
På finansutskottets vägnar
Per-Ola Eriksson I beslutet har deltagit: Per-Ola Eriksson (c), Roland Sundgren (s), Lars Leijonborg (fp), Lisbet Calner (s), Tom Heyman (m), Yvonne Sandberg-Fries (s), Arne Kjörnsberg (s), Roland Larsson (c), Sonia Karlsson (s), Lennart Hedquist (m), Alf Egnerfors (s), Christel Anderberg (m), Marianne Carlström (s), Dan Eriksson i Stockholm (nyd) och Dan Ericsson i Kolmården (kds).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Johan Lönnroth (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Särskilt yttrande
Dan Eriksson i Stockholm (nyd) anför:
Riksbanksfullmäktige beslöt den 19 november 1992 att låta kronans värde flyta fritt. Beslutet kom efter en kaotisk höst med återkommande räntechocker och krispaket.
Ny demokrati krävde på ett tidigt stadium att man skulle släppa kronan fri och kombinera åtgärden med ett tufft sparprogram som visade att man på allvar var beredd att komma till rätta med problemen. Trots att fullmäktige från början borde ha insett det ohållbara i situationen gjorde man flera fruktlösa försök att upprätthålla kronans värde. Till slut tvingades man emellertid att ge upp. Dröjsmålet förorsakade svensk ekonomi stor skada. Helt i onödan kom valuta att välla ut ur landet samtidigt som de höga räntenivåerna slog ut företag och utgjorde en effektiv hämsko för nya investeringar.
Ny demokrati ansåg mot denna bakgrund att riksbanksfullmäktige hade förbrukat sitt förtroende och inte borde beviljas ansvarsfrihet för sin förvaltning under 1992.
Under 1993 har situationen klarnat ytterligare och följdverkningarna av den kaotiska hösten kan nu bättre överblickas. Trots att fullmäktiges förvaltningsberättelse är fylld av kommentarer kring penning- och valutapolitiken berörs emellertid inte denna viktiga fråga.
Ny demokrati anser att det är en stor brist att fullmäktige i sin förvaltningsberättelse inte har redovisat de samhällsekonomiska konsekvenserna av den kaotiska hösten 1992.
Riksbankens bokslut
Bilaga 1
Balansräkning
Resultaträkning Bilaga 2