Regeringens redovisning av resurser inom olika politikområden
Betänkande 2000/01:FiU16
Finansutskottets betänkande
2000/01:FIU16
Regeringens redovisning av resurser inom olika politikområden (förs. 2000/01:RR3)
Innehåll
2000/01
FiU16
Sammanfattning
Finansutskottet behandlar i detta betänkande förslagen i Riksdagens revisorers rapport 2000/01:RR3 angående regeringens redovisning av resurser inom olika politikområden. I betänkandet behandlas också en motion som väckts med anledning revisorernas förslag.
Riksdagens revisorer efterlyser i rapporten en ökad användning av tidsserier och internationella jämförelser avseende statsbudgetens utgifter i rege- ringens redovisning till riksdagen. Revisorerna föreslår att regeringen utreder hur detta bör göras. Utskottet tillstyrker delvis revisorernas förslag och föreslår ett tillkännagivande om att regeringen återkommer till riksdagen med utökad användning av jämförande information. Revisorerna föreslår också en reglering som säkerställer tillgången till jämförande information när anslagsstrukturen ändras. Utskottet är inte berett att tillstyrka detta förslag eftersom en reglering av möjligheterna att ändra anslagsstrukturen som revisorerna föreslår skulle kunna leda till att politiskt önskvärda strukturförändringar inte kan genomföras utan dröjsmål. Utskottet föreslår emellertid att riksdagen tillkännager för regeringen att det är angeläget att regeringen tydligt förklarar hur varje strukturförändring påverkar redovisningen i budgeten och i största möjliga utsträckning skapar förutsättningar att följa utgifternas utveckling över tiden. Utskottet ställer sig också bakom förslaget att regeringen bör öka inslaget av internationella jämförelser i sin rapportering till riksdagen. Utskottet avstyrker motionens båda yrkanden.
Följdmotion
2000/01:Fi8 av Karin Pilsäter m.fl. (fp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om strukturförändringar och tidsserier i budgetredovisningen.
2. Riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen senast i samband med riksmötet 2001/02 om vilka åtgärder som vidtagits med anledning av Riksdagens revisorers förslag.
Utskottets överväganden
Bakgrund
Riksdagens revisorer har på eget initiativ granskat regeringens redovisning av resurser.
Riksdagens revisorer har i tidigare rapporter kritiserat regeringens redovisning av resurser inom olika politikområden. Granskningarna har behandlat rättsväsendet, det svenska biståndet, det militära försvaret, grundskoleutbildningen och primärvården. Revisorerna har pekat på att redovisningen utelämnat viktiga förhållanden, saknat jämförelseobjekt eller på annat sätt inte varit helt rättvisande. Genom att använda jämförande information, dvs. tidsserier och internationella jämförelser, har revisorerna kunnat visa en annan bild av resursförbrukningen än den som framträder i regeringens redovisning.
I rapporten visar revisorerna exempel på hur jämförande information skulle kunna tas fram och föreslår ökade krav på regeringens resursredovis- ning, införande av regler för ändringar i anslagsstrukturen och högre prioritet för regeringens utvecklingsarbete avseende jämförande information. Revisorerna lämnar också förslag om att bättre samordna den internationella statistik- rapporteringen.
I rapporten lämnar revisorerna fem förslag till beslut, tre om användning av jämförande information i redovisningen till riksdagen, ett om samordningen av den internationella statistikrapporteringen och ett om tidpunkten för regeringens återrapportering med anledning av revisorernas förslag (se förteckning över behandlade förslag).
Betänkandet består av tre delar. I den första delen, användning av jämförande information i regeringens redovisning till riksdagen, behandlas revisorernas yrkanden 1, 2 och 3 samt motionens yrkande 1. Den andra delen, internationella jämförelser och Sveriges rapportering av statistik till internationella organ, behandlar revisorernas yrkande 4 och i den sista delen, tidpunkt för regeringens återrapportering, behandlas revisorernas yrkande 5 och motionens yrkande 2.
1. Användning av jämförande information i regeringens redovisning till riksdagen
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att regeringen i högre grad än i dag bör använda jämförande information över tiden avseende statsbudgetens utgifter i sin rapportering till riksdagen. Utskottet anser dock inte att regeringens möjligheter att föreslå förändringar i statsbudgetens anslagsstruktur bör regleras. Därmed tillstyrker utskottet delvis Riksdagens revisorers yrkanden 1, 2 och 3 samt avstyrker motion Fi8 (fp) yrkande 1.
Revisorernas rapport
I rapporten konstaterar Riksdagens revisorer att förändringar i redovisningsstrukturen orsakar problem när man i efterhand skall ta fram tidsserier över resursförbrukningen, och presenterar även exempel på alternativa sätt att redovisa information om statsbudgetens utgifter. Syftet med exemplen är att visa att det går att ta fram och rapportera jämförande information. Det finns dock problem med att i efterhand skapa tidsserier över statsbudgetens utgifter. I granskningen analyseras problem på grund av s.k. engångshändelser, ändrade budgeterings- och redovisningsprinciper, förändringar i budgetstrukturen samt den snabba förändringen av anslagens omfattning, syfte, benämning o.d.
Revisorerna anser att regeringens redovisning till riksdagen inte i tillräcklig omfattning innehåller jämförande information om resursförbrukningen inom de olika politikområdena. Regeringen bör enligt revisorernas uppfattning redovisa information om hur resursförbrukningen för verksamheter som finansieras över statsbudgeten förändrats under en längre tid. Regeringen bör också göra internationella jämförelser av resursförbrukningen i den mån relevant statistik för andra länder finns att tillgå. Redovisningen till riksdagen av jämförande information bör ske regelbundet.
Det grundläggande problemet - om man i efterhand vill skapa sig en uppfattning om utgiftsutvecklingen inom ett specifikt område - är att anslagsstrukturer ändras med jämna mellanrum. För att komma till rätta med detta anser Riksdagens revisorer att regeringens agerande vid ändringar i anslagsstrukturen bör regleras. Regeringen skall inte kunna ändra vare sig enskilda anslag eller hela anslagsstrukturer utan att först se till att det finns system som gör det möjligt att på ett enkelt sätt relatera anslagen före och efter ändringen.
Revisorerna anser dock inte att riksdagens och regeringens möjligheter att förändra redovisningsstrukturen bör begränsas. Man understryker också vikten av att det finns underliggande system och beräkningsmetoder som möjliggör jämförelser före och efter en strukturförändring. Revisorerna framhåller att jämförande information inte bör tas fram som engångshändelse utan efterlyser i detta sammanhang ett systemtänkande. Tillgången till jämförande information är, enligt revisorernas mening, av avgörande betydelse för att systemet med mål- och resultatstyrning skall kunna fungera. Beslut om att anvisa medel till en viss verksamhet måste bygga på rättvisande information om verksamhetens tidigare resultat och resursförbrukning. Jämförelser över tiden måste kunna göras, och informationen skall lämnas till riksdagen. Det räcker enligt revisorerna inte med att tidsserier publiceras inom ramen för Sveriges officiella statistik.
Revisorerna förespråkar också en komplettering av lagen (1996:1059) om statsbudgeten så att det tydligt framgår att jämförande information avseende resursförbrukningen, t.ex. i form av långa tidsserier och internationella jämförelser, utgör ett sätt att uppfylla lagens krav på rättvisande information.
Revisorerna menar att frågan om jämförbarhet över tiden generellt sett inte fått tillräcklig uppmärksamhet när man förändrat strukturen för statsbudgeten vilket kan innebära problem om man i efterhand vill skapa tidsserier. Revisorerna framhåller även vikten av att redovisade tidsserier, tabeller och diagram följs av kommentarer som på ett tydligt sätt förklarar förändringar och trender i resursutvecklingen. Utan förklarande kommentarer är inte den jämförande informationen lika användbar som beslutsunderlag.
Regeringskansliet, Ekonomistyrningsverket och Statistiska centralbyrån bedriver olika verksamheter som har det gemensamma syftet att ta fram jämförande information. Revisorerna menar att detta arbete måste ges högre prioritet. Frågan om att utveckla jämförande information måste beaktas i regeringens och myndigheternas parallella utvecklingsprojekt. Det gäller bl.a. det s.k. Vestaprojektet.
Motionen
En motion, Fi8 av Karin Pilsäter m.fl. (fp), har väcks med anledning av revisorernas rapport. Motionärerna framhåller att politikerna har ett rättmätigt behov av att kunna göra strukturförändringar av olika slag och att det därför är naturligt att ansvaret för den aktuella budgetredovisningen med strukturförändringar och omläggningar av olika budgetposter ligger på Regeringskansliet. Motionärerna anser dock att arbetet med att ta fram längre jämförbara tidsserier är svårt att passa in i Regeringskansliets arbete och i stället bör sortera under Ekonomistyrningsverket.
Utskottets ställningstagande
Riksdagens revisorer framhåller i sin granskning att regeringens rapportering till riksdagen om statsbudgetens utgifter är bristfällig. Man pekar på att redovisningen skulle kunna vara fylligare och utgöra ett bättre beslutsunderlag om regeringen i högre grad än i dag använde sig av jämförande information, dvs. tidsserier och internationella jämförelser. Revisorerna har även i tidigare rapporter visat att användningen av längre tidsserier och jämförelser med andra länder kan ge en annan bild av den statliga resursförbrukningen än den som framträder i regeringens redovisning.
Redovisningen i de ekonomiska propositionerna har förbättrats väsentligt sedan den nya budgetprocessen infördes och budgetåret gjordes om till att överensstämma med kalenderåret. I budgetpropositionen förekommer redovisning av tidsserier avseende svensk ekonomi, men i termer av statsbudgeten är redovisningen av tidsserier mer begränsad. Revisorerna visar i sin rapport två sätt att redovisa tidsserier över statsbudgetens utgifter genom att använda information som redan i dagsläget finns tillgänglig. Revisorerna har gjort egna beräkningar av utgifterna för några utvalda områden genom att använda uppgifter från en rad budgetpropositioner och korrigera dessa för omflytt- ningar som gjorts inom budgeten. Revisorerna har också med hjälp av ESV tagit fram tidsserier över utgiftsområden för åren 1995 till 1998. Revisorerna nämner också den redovisning som ESV gör av statsbudgeten fördelad på ändamål enligt det s.k. COFOG-systemet (Classification Of Functions Of Government) men konstaterar att denna indelning inte överensstämmer med utgiftsområdena eller de underliggande verksamhetsområdena.
Det vore av stort värde för utskottet om riksdagen vid sin behandling av t.ex. budgetpropositionen hade tillgång till långa tidsserier i samma struktur som det aktuella budgetförslaget och på så vis kunde göra en enkel och tydlig koppling mellan den historiska utvecklingen och de budgetbeslut som skall fattas för framtiden. Utskottet har emellertid förståelse för att en redovisning av tidsserier i statsbudgetens struktur skulle medföra avsevärda svårigheter.
Statsbudgetens struktur ändras ofta som en konsekvens av att budgeten används som ett verktyg för att styra resurser. Statsbudgetens anslag byter namn, flyttas inom budgeten, lyfts in i respektive ut ur budgeten, redovisningsprinciper ändras, anslagens användning och ändamål skiftar m.m. Budgeten föreläggs riksdagen i en viss struktur, och beskrivningar av utgifternas utveckling framåt i tiden görs i samma struktur. Att återskapa tidsserier bakåt i samma indelning är ett svårt arbete som i vissa fall även kan visa sig omöjligt. Svårigheterna med att redovisa tidsserier över statsbudgetens utgifter varierar dock i hög grad mellan olika områden. Inom vissa områden kan anslagsstrukturen vara relativt stabil. Redovisning av ett sådant anslags utveckling över en längre tid kan mycket väl vara både praktiskt möjlig och utgöra relevant information till riksdagen. Inom andra områden kan omläggningar av politiken, organisationsförändringar eller andra faktorer omöjliggöra en jämförelse bakåt i tiden.
En konsekvens av att redovisa tidsserier i respektive års aktuella budgetstruktur är att tidsserierna, för att återspegla den aktuella strukturen, skulle behöva revideras varje gång budgetstrukturen ändras. Detta innebär att de redovisade utgifterna för ett avslutat år inte skulle vara stabila. En sådan redovisning skulle kunna bli svårbegriplig och motverka syftet att ge rättvisande och tydlig information.
I budgetpropositionen för 2001 presenterades budgetens utgifter för första gången indelade i 47 politikområden. Utskottet diskuterade denna indelning i betänkandena 2000/01:FiU1 och FiU2 och uttryckte då tveksamhet på flera punkter. Utskottet framhöll bl.a. att eftersom politikområdesindelningen i hög grad följer departementen finns en risk att politikområdesindelningen kontinuerligt kommer att behöva anpassas till förändringar i departementsorganisationen.
Det skulle mot ovanstående bakgrund kunna övervägas om inte redovisningen av tidsserier borde göras i en annan struktur än statsbudgetens. Redo- visning av tidsserier skulle kunna göras med hjälp av system och indelningar som är stabila över tiden och oberoende av statsbudgetens aktuella utformning. Sådana indelningar finns och används bl.a. till att skapa jämförbarhet över långa tidsperioder och mellan länder som sinsemellan redovisar sina budgetar på olika sätt.
En möjlighet som utskottet vill peka på vore att använda det s.k. COFOG-systemet, vilket är ett internationellt etablerat system som bygger på att utgifterna delas in efter sina ändamål. Ekonomistyrningsverket (ESV) gör löpande en sådan indelning av statsbudgetens utgifter och levererar den i något bearbetad form till Statistiska centralbyrån som sedan använder uppgifterna som underlag för redovisningen av staten i nationalräkenskaperna. Därutöver publicerar ESV serier över statsbudgetens utgifter indelade i COFOG-kategorier i skriften Statens finanser.
Grupperingen i COFOG-kategorier överensstämmer som revisorerna påpekar inte med budgetens utgiftsområden, men eftersom varje anslag klassifi- ceras till en och endast en COFOG-kategori blir kopplingen mellan COFOG- indelningen och statsbudgeten relativt okomplicerad. En redovisning av tidsserier i COFOG-termer löser förvisso inte alla de problem som finns med jämförbarheten över tiden och redovisning av tidsserier bör, som revisorerna framhåller, givetvis åtföljas av textförklaringar. Verksamheter som lyfts in i respektive ut ur budgeten skapar brott i COFOG- serierna liksom ändrade redovisningsprinciper och engångshändelser. Omflyttningar inom budgeten och ändrad departementsindelning skapar dock inte några problem. Övergången från brutet budgetår till kalenderbudgetår kan också göras på ett korrekt sätt.
Utskottet delar således Riksdagens revisorers uppfattning att redovisningen skulle kunna vara fylligare och utgöra ett bättre beslutsunderlag om regeringen i högre grad än i dag använde sig av jämförande information, dvs. tidsserier och internationella jämförelser. En reglering av möjligheterna att ändra anslagsstrukturen som revisorerna föreslår skulle emellertid kunna leda till att politiskt önskvärda strukturförändringar inte kan genomföras utan dröjsmål. Utskottet är mot denna bakgrund inte berett att för närvarande tillstyrka yrkande 2 i revisorernas förslag. Det är emellertid angeläget att regeringen tydligt förklarar hur varje strukturförändring påverkar redovisningen i budgeten och i största möjliga utsträckning skapar förutsättningar att följa utgifternas utveckling över tiden.
Vad utskottet här redovisat med anledning av revisorernas yrkanden 1, 2 och 3 bör riksdagen som sin mening tillkännage för regeringen. Utskottet avstyrker motion Fi8 (fp) yrkande 1.
2. Internationella jämförelser och Sveriges rapportering av statistik till internationella organ
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillkännager för regeringen som sin mening sin syn på samordning av rapporteringen av ekonomisk statistik till olika internationella organ. Revisorernas yrkande 4 tillstyrks därmed delvis.
Revisorernas rapport
Det finns flera olika internationella organ som producerar ekonomisk statistik baserad på olika typer av nationell information. Statistiska centralbyrån rapporterar in nationalräkenskapsdata till Eurostat. Ekonomistyrningsverket levererar annan ekonomisk statistik till den Internationella valutafonden samt till OECD som även får statistik direkt från Finansdepartementet.
Det grundläggande problemet som begränsar möjligheterna att göra rättvisande internationella jämförelser är enligt revisorerna att rapporteringen till de internationella organ som tillhandahåller sådan statistik inte är fullständig. Granskningen visar att detta särskilt gäller statistik om statsbudgetens utfall fördelat på politikområden eller offentlig konsumtion fördelad på ändamål. Ansvaret för den internationella rapporteringen är delat. Olika myndigheter redovisar till olika internationella organ enligt olika system. I dag finns en struktur med ett tjugotal statistikansvariga myndigheter. Var och en av dessa myndigheter ansvarar, inom sina avgränsade områden, för produktion av statistik. Revisorernas granskning och förslag i rapporten avser dock inte produktionen av statistik utan endast ansvaret för rapporteringen till internationella organ.
Revisorerna efterlyser större samordning av rapporteringen av statistiken. Detta skulle i förlängningen kunna innebära att en myndighet ges det övergripande ansvaret för den svenska rapporteringen av statistiska uppgifter kring statsbudgetens utfall och den offentliga konsumtionen.
Utskottets ställningstagande
Ansvaret för rapportering till internationella organ av statistik över statens finanser är uppdelat mellan flera olika myndigheter. SCB som ansvarar för nationalräkenskaperna följer ett internationellt system som på ett mycket detaljerat sätt reglerar statistiken. Reglerna bestäms på EU-nivå, och Sverige är skyldigt att rapportera i enlighet med dem. ESV:s rapporteringen till Internationella valutafonden följer också ett klart definierat internationellt system som Sverige har åtagit sig att följa.
Sveriges rapportering av ekonomisk statistik till olika internationella organ styrs i mycket stor utsträckning av krav från de olika beställarna, krav som sinsemellan inte helt överensstämmer. Detta innebär med nödvändighet att uppgifterna som Sverige rapporterar till olika internationella organ inte är och heller inte skall vara enhetliga.
Även om det således föreligger olika typer av definitionsskillnader mellan de olika systemen bör det enligt utskottet vara möjligt för regeringen att öka inslaget av internationella jämförelser av den statliga ekonomin i sin rapportering till riksdagen och därmed också underlätta det internationella arbete som pågår för att öka jämförbarheten av olika statistikmaterial.
Vad utskottet anfört bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening. Utskottet tillstyrker därmed delvis revisorernas yrkande 4.
3. Tidpunkt för regeringens återrapportering
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att regeringen återkommer till riksdagen senast under riksmötet 2002/03 med förslag som ökar möjligheterna att göra jämförelser över längre tidsperioder avseende statsbudgetens utgifter. Utskottet tillstyrker därmed delvis revisorernas yrkande 5 och avstyrker motion Fi8 (fp) yrkande 2. Jämför reservation (fp).
Revisorernas rapport
Revisorerna anser att regeringen så snart som möjligt bör påbörja det arbete som krävs för att genomföra de förslag som revisorerna lagt fram. Detta är inte minst viktigt med tanke på de förändringar av statsbudgetens struktur som regeringen föreslagit i budgetpropositionen för 2001 samt de förslag till förändringar som förväntas bli resultatet av utvecklingsarbetet inom det s.k. Vestaprojektet. Utvecklingsarbetet inom Vestaprojektet skall enligt projektets egen tidsplan leda till att regeringen från och med år 2003 skall kunna presentera en statsbudget baserad på information om kostnader.
Enligt revisorernas mening är det lämpligt att regeringens redovisning av vilka åtgärder som vidtagits med anledning av revisorernas förslag sker i samband med slutförandet av utvecklingsarbetet inom ramen för Vestaprojektet.
Motionen
Motionärerna, Karin Pilsäter m.fl. (fp), anser att regeringen bör återkomma till riksdagen med en avrapportering av vilka åtgärder man vidtagit med anledning av revisorernas förslag under riksmötet 2001/02, dvs. ett år tidigare än revisorerna föreslår. Det är viktigt, anför motionärerna, att riksdagen ges möjlighet att bedöma möjligheterna till en bättre redovisning innan slutlig ställning tas till de förändringar som kan komma att föranledas av Vesta-projektet.
Utskottets ställningstagande
Revisorerna anser att regeringen snarast bör börja arbetet med att förbättra rapporteringen av jämförande information. Ökad användning av tidsserier och internationella jämförelser borde enligt utskottets uppfattning kunna åstadkommas oavsett vilka förändringar av statsbudgeten som blir resultatet av Vestaprojektet. Utskottet ser därför inte skäl att knyta rapporteringen till hur Vestaprojektet fortskrider.
Mot bakgrund av vad som anförts ovan föreslår utskottet att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att regeringen senast under riksmötet 2002/03 återkommer med förslag som ökar möjligheterna att göra jämförelser över längre tidsperioder avseende statsbudgetens utgifter som utskottet föreslagit. Därmed tillstyrker utskottet delvis revisorernas yrkande 5 och avstyrker motion Fi8 (fp) yrkande 2.
Reservation
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservation. I rubriken anges inom parentes vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
Tidpunkt för regeringens återrapportering (punkt 3)
av Karin Pilsäter (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde ha följande lydelse:
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att regeringen senast under riksmötet 2001/02 återkommer till riksdagen med anledning av utskottets förslag. Därmed bifaller riksdagen motion 2000/01:Fi8 yrkande 2 samt avslår Riksdagens revisorers förslag 2000/01:RR3 yrkande 5.
Ställningstagande
Jag anser att det är av vikt att riksdagen i ett sammanhang får underlag för att bedöma behovet av och möjligheterna till en bättre redovisning av användningen av olika resurser innan slutgiltig ställning ska tas till de förändringar som kan komma att föranledas av Vestaprojektet. Dessa förändringar syftar bl.a. till att redovisa statsbudgeten i kostnader och intäkter, inbetalningar och utbetalningar samt tillgångar och skulder. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med den av utskottet föreslagna redovisningen senast under riksmötet 2001/02.
Förteckning över behandlade förslag
Revisorernas skrivelse
Riksdagens revisorer har på eget initiativ granskat regeringens redovisning av resurser och föreslår i en skrivelse till riksdagen (2000/01:RR3)
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad revisorerna i avsnitt 2.1 anfört om att regeringen utreder hur jämförande information om resursförbrukningen för de verksamheter som finansieras över statsbudgeten kan redovisas, med vilken periodicitet denna redovisning ska göras samt hur bestämmelser avseende detta ska utformas,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad revisorerna i avsnitt 2.2 anfört om att regeringen överväger hur regler ska utformas, som ska säkerställa tillgången till jämförande information innan en förändring av statsbudgetens struktur eller av enskilda anslag genomförs,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad revisorerna i avsnitt 2.3 anfört om att regeringen ger ökad prioritet åt arbetet med utveckling av system för att tillgodose behovet av jämförande information,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad revisorerna i avsnitt 2.4 anfört om att regeringen överväger hur ansvaret för den internationella statistikrapporteringen kan samordnas antingen under en myndighet eller i andra former,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad revisorerna i avsnitt 2.5 anfört om att regeringen återkommer till riksdagen senast i sam- band med riksmötet 2002/03 om vilka åtgärder som vidtagits med anledning av revisorernas förslag.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Med hänvisning till de motiveringar som framförs under Utskottets överväganden föreslår utskottet att riksdagen fattar följande beslut:
1. Användning av jämförande information i regeringens redovisning till riksdagen
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen, i den form man finner lämplig, återkommer till riksdagen med utökad användning av jämförande information över tiden avseende statsbudgetens utgifter. Därmed bifaller riksdagen delvis Riksdagens revisorers förslag 2000/01:RR3 yrkandena 1, 2 och 3 samt avslår motion 2000/01:Fi8 yrkande 1.
2. Internationella jämförelser och Sveriges rapportering av statistik
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anför angående internationella jämförelser och samordning av Sveriges rapportering av ekonomisk statistik till olika internationella organ. Därmed bifaller riksdagen delvis Riksdagens revisorers förslag 2000/01:RR3 yrkande 4.
3. Tidpunkt för regeringens återrapportering
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att regeringen senast under riksmötet 2002/03 återkommer med anledning av utskottets förslag. Därmed bifaller riksdagen delvis Riksdagens revisorers förslag 2000/01:RR3 yrkande 5 och avslår motion 2000/01:Fi8 yrkande 2.
Reservation (fp)
Stockholm den 6 mars 2001
På finansutskottets vägnar
Jan Bergqvist
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan Bergqvist (s), Mats Odell (kd), Gunnar Hökmark (m), Bengt Silfverstrand (s), Lisbet Calner (s), Johan Lönnroth (v), Lennart Hedquist (m), Sonia Karlsson (s), Carin Lundberg (s), Kjell Nordström (s), Per Landgren (kd), Anna Åkerhielm (m), Lena Ek (c), Karin Pilsäter (fp), Gunnar Axén (m), Marie Engström (v) och Matz Hammarström (mp).