Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen
Betänkande 2004/05:KU24
Konstitutionsutskottets betänkande2004/05:KU24
Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen
Sammanfattning I detta betänkande behandlas regeringens skrivelse 2004/05:75 Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen jämte en motion (fp) som väckts med anledning av skrivelsen. Utskottet, som förutsätter att rutinerna i Regeringskansliet ses över i syfte att undvika onödig tidsutdräkt, avstyrker motionen och föreslår att riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna. I ärendet finns en reservation (m, fp).
Utskottets förslag till riksdagsbeslut 1. Regeringens skrivelse Riksdagen lägger skrivelse 2004/05:75 till handlingarna. 2. Förbättrade rutiner Riksdagen avslår motion 2004/05:K14 yrkande 1. 3. Återrapportering om strategi Riksdagen avslår motion 2004/05:K14 yrkande 2. Reservation (m, fp) Stockholm den 17 maj 2005 På konstitutionsutskottets vägnar Göran Lennmarker Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Göran Lennmarker (m), Göran Magnusson (s), Barbro Hietala Nordlund (s), Tobias Krantz (fp), Pär Axel Sahlberg (s), Ingvar Svensson (kd), Inger Jarl Beck (s), Anders Bengtsson (s), Helena Bargholtz (fp), Kerstin Lundgren (c), Helene Petersson (s), Nils Fredrik Aurelius (m), Gustav Fridolin (mp), Karin Åström (s), Carl-Erik Skårman (m) och Yoomi Renström (s).
Redogörelse för ärendet Sedan år 1961 har regeringen lämnat redogörelser till riksdagen för vilka åtgärder regeringen har vidtagit med anledning av riksdagens olika beslut. Redogörelsen är knuten till de skrivelser i vilka riksdagen meddelar regeringen sina beslut. Redogörelsen upptar samtliga riksdagsskrivelser från det senaste kalenderåret som är ställda till regeringen, men även äldre riksdagsskrivelser som inte tidigare har rapporterats som slutbehandlade finns med. Årets skrivelse med redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen har föranlett en följdmotion (fp). Skrivelsen och motionen finns förtecknade i bilaga 1. Konstitutionsutskottet har berett samtliga övriga utskott möjlighet att yttra sig över skrivelsen och motionen. Yttranden har inkommit från skatte-, lag-, socialförsäkrings-, social-, trafik-, arbetsmarknads- och bostadsutskotten, bilagorna 2-8. Utskottet har den 10 maj 2005 hållit en utfrågning med statssekreteraren i Finansdepartementet Katinka Hort som åtföljts av rättssakkunniga Klara Cederlund.
Utskottets överväganden Skrivelsen Redogörelsen för de beslut regeringen fattat med anledning av riksdagsskrivelser omfattar huvudsakligen åtgärder som vidtagits under år 2004. För att underlätta för riksdagsutskotten att vid sitt utvärderings- och uppföljningsarbete få en så aktuell bild som möjligt omfattar redovisningen även vissa regeringsbeslut efter den egentliga redovisningsperiodens utgång i de fall riksdagsskrivelserna därigenom anses slutbehandlade. Utöver själva redogörelsen för riksdagsskrivelsernas behandling har regeringen i de senaste årens skrivelser lämnat redovisningar av regelbeståndet och regelregistreringen. Vidare lämnas i skrivelsen information om regelverket och en redogörelse för det pågående reformarbetet avseende reglers kvalitet och språkvård. Information lämnas dessutom om det offentliga rättsinformationssystemet (Lagrummet). Antalet gällande författningar var 3 533 den 1 mars 2005. Av dessa var 1 077 lagar. Motsvarande siffror den 1 mars 2004 var 3 497 grundförfattningar, varav 1 054 lagar. Antalet kungjorda grund- och ändringsförfattningar i SFS under år 2004 var 1 388 att jämföra med 1 309, 1 227 och 1 175 under åren 2001, 2002 respektive 2003. Av de 1 388 författningarna år 2004 var 136 grundförfattningar (38 lagar och 98 förordningar m.m.). Antalet rubriker i myndigheternas regelförteckningar den sista december 2004 beräknas till ca 8 100, en minskning med ca 100 sedan föregående år. Under år 2004 har EG-direktiv genomförts i 79 ändringsförfattningar (36 lagar och 43 förordningar) och 37 nya grundförfattningar (15 lagar och 22 förordningar) enligt de nothänvisningar som finns på varje författning som innehåller EG-regler. I detta sammanhang kan nämnas att i Europeiska gemenskapernas tjugoförsta årsrapport om kontrollen av gemenskapsrättens tillämpning (KOM (2004) 839 slutlig) redovisas statistik för år 2003. Antalet förfaranden avseende underlåtenhet att anmäla genomförandeåtgärder till kommissionen hade år 2003 nästan fördubblats jämfört med 2001 och 2002. Statistiken för år 2003 visade på en ökning med 92,1 % jämfört med föregående år. Den 2 maj 2005 hade Sverige enligt Europeiska kommissionens webbplats notifierat om implementering av 98,46 % av direktiven. Sverige hamnade därigenom på 19:e plats. Anmärkas kan att när Sverige åren 2001-2003 stod på 2:a plats var procentsatserna omkring 97,5 %. I regeringens skrivelse redovisas liksom förra året 155 riksdagsskrivelser som inte slutbehandlade. Av dem är 32 från riksmötet 1999/2000 eller tidigare. Liksom förra året är 3 inte slutbehandlade skrivelser (KrU, TU respektive KU) mer än tio år gamla. Sedan regeringens redovisning förra året (skr. 2003/04:75) har 13 skrivelser från riksmötena 1988/89-1999/2000 slutbehandlats, liksom 4 riksdagsskrivelser från 2000/01 och 11 från riksmötet 2001/02. Liksom tidigare är den äldsta inte slutbehandlade riksdagsskrivelsen från riksmötet 1986/87. Den riksdagsskrivelsen gäller ett tillkännagivande (KrU) om obligatorisk ansvarsförsäkring för fritidsbåtar. Motionen I motion 2004/05:K14 av Tobias Krantz m.fl. (fp) begärs ett tillkännagivande till regeringen om skärpta rutiner i fråga om verkställandet av riksdagens beslut (yrkande 1). Dessutom begärs ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma till riksdagen med en strategi för hur hanteringen av riksdagens skrivelser till regeringen skall effektiviseras och stramas upp senast i samband med nästa års redogörelse för riksdagens skrivelser till regeringen (yrkande 2). Motionärerna anser att regeringen trots att den är ansvarig inför riksdagen på ett anmärkningsvärt sätt visar nonchalans gentemot riksdagens beslut genom att år efter år dröja med att verkställa beställningar från riksdagen. Som exempel nämns att regeringen på socialförsäkringsområdet och när det gäller frågan om könsneutrala äktenskap tillsatt enmansutredningar i stället för de parlamentariska utredningar som riksdagens tillkännagivande gällde. Vidare nämns i motionen att regeringen har låtit bli eller har dröjt med att verkställa och/eller givit bristfällig information till riksdagen bl.a. när det gäller avskaffandet av den s.k. pomperipossaeffekten, finansiell samordning mellan sjukförsäkring och försäkringskassa samt sanktionssystem för nätbolag som inte uppfyller kraven vid byte av elleverantör. Motionärerna anser att i de fall det finns särskilda skäl för regeringen att inte följa riksdagens beslut skall regeringen skyndsamt upplysa riksdagen om detta och noggrant redovisa skälen. Regeringens beteende är enligt motionen ett återkommande problem som kräver omedelbara åtgärder. Antalet icke slutbehandlade skrivelser måste kraftigt reduceras. Konstitutionsutskottets område Regeringens skrivelse 2004/05:75 omfattar för konstitutionsutskottets del 41 riksdagsskrivelser, varav 19 inte är slutbehandlade. I regeringens motsvarande skrivelse förra riksmötet (skr. 2003/04:75) togs upp 45 riksdagsskrivelser på grundval av betänkanden från konstitutionsutskottet. Antalet inte slutbehandlade ärenden var då 16. De tre äldsta inte slutbehandlade skrivelserna är samma som både under förra och förrförra riksmötet. Den äldsta inte slutbehandlade skrivelsen (rskr. 1994/95:243) gäller ett tillkännagivande om regeringens arbete mot våld och om förslag till riksdagen om lämpliga åtgärder i betänkande 1994/95:KU14 Vissa tryck- och yttrandefrihetsrättsliga frågor, mom. 1. Utskottet anförde att det erfarit att regeringen skulle inleda ett brett upplagt arbete mot våld i samhället. Utskottet utgick ifrån att regeringen skulle redovisa resultatet av arbetet och förelägga riksdagen förslag till lämpliga åtgärder. De ämnen som tagits upp i de behandlade motionerna borde enligt utskottets mening kunna bli föremål för en samlad analys och bedömning i det sammanhanget. Regeringen hänvisar bl.a. till att regelverket när det gäller offentlig visning av film och video ses över och till att en lagrådsremiss beslutats med förslag till ändring av 4 § lagen (1980:886) om granskning och kontroll av filmer och videogram. Ärendet bereds. Den nästäldsta riksdagsskrivelsen (rskr. 1998/99:147) gäller personuppgiftslagen (bet. 1998/99:KU15 mom. 1 och mom. 2). Ett av tillkännagivandena gäller revidering av EG-direktivet. Enligt utskottet borde siktet vara inställt på att åstadkomma en teknikoberoende lagstiftning till skydd för den personliga integriteten. Utskottet fann anledning framhålla att EG-direktivet i dag får anses omodernt och att en revidering av direktivet måste ske. I skrivelse 75 anges att arbetet med att förmå kommissionen att lägga fram förslag till ändringar i direktivet och vidta andra åtgärder i önskvärd riktning fortsätter. Det andra tillkännagivandet gällde missbruk av personuppgifter. Enligt utskottets mening borde en översyn av personuppgiftslagen komma till stånd med syfte att så långt det är möjligt inom direktivets ram åstadkomma en förändring av lagstiftningen, som syftar till att ingripa mot missbruk av personuppgifter och inte mot själva hanteringen av sådana uppgifter. I skrivelse 75 hänvisas till att personuppgiftslagens överföringsregler och straffbestämmelse ändrats från den 1 januari 2000 så att lagstiftningen närmar sig den missbruksinriktade regleringsmodell som riksdagen uttalat sig för. - I januari 2004 överlämnade Personuppgiftslagsutredningen sitt betänkande Personuppgiftslagen (SOU 2004:6), vari föreslås en mer missbruksinriktad lagstiftning. Betänkandet har remissbehandlats och bereds nu inom Justitiedepartementet. I flera fall hänvisar regeringen till det pågående arbetet i Grundlagsutredningen. Det gäller tillkännagivanden om folkomröstningsutredning och lagprövningsfrågor (bet. 2000/01:KU11 mom. 9 och mom. 18, rskr. 149) samt folkinitiativ för folkomröstning och kommunala extraval (bet. 2001/02:KU14 mom. 42, rskr. 190 samt bet. 2003/04:KU3 mom. 11 respektive 9, rskr. 33-34), liksom tillsättning av högre tjänster (bet. 2003/04:KU11 mom. 5, rskr. 173). I ett par fall hänvisas till pågående arbete i andra utredningar. Det gäller ett tillkännagivande om upphovsrätten och offentlighetsprincipen - frågans fortsatta bedrivande (bet. 1999/2000:KU14 mom. 3, rskr. 134). I skrivelse 2001/02:75 uttalade regeringen att det inte hade framkommit att det finns något praktiskt behov av ytterligare lagändringar. Regeringen hade därför för avsikt att lägga riksdagsskrivelsen till handlingarna. Med anledning härav uttalade konstitutionsutskottet i sitt betänkande 2001/02:KU35 att regeringen inte borde lägga riksdagsskrivelsen till handlingarna innan något förslag till permanent lösning har presenterats eller, i enlighet med vad Offentlighets- och sekretesskommittén förordade, efter att en bredare översyn av de aktuella frågorna har skett. Regeringen redovisade i förra årets skrivelse 75 sin avsikt mot denna bakgrund att tillsätta en utredning som får till uppgift att överväga frågan om en permanent lösning. Den 15 december 2004 beslutade departementschefen att ge en särskild utredare i uppdrag att utreda frågan om upphovsrätten och handlingsoffentligheten. Utredaren skulle den 18 mars 2005 anmäla om han såg behov av grundlagsändringar och i övrigt redovisa uppdraget senast den 31 maj 2005. Även när det gäller ett tillkännagivande om IT och demokrati (bet. 2003/04:KU19 mom. 29 res. 23, rskr. 277) hänvisar regeringen till pågående utredningsarbete. Reservationen som riksdagen ställde sig bakom gällde handlingar och samhällsinformation m.m. som borde ligga på Internet, användningen av Internet i demokratiska beslutsprocesser och diskussionsforum på Internet. Enligt skrivelse 75 beslutade regeringen den 16 december 2004 att ge Örebro universitet i uppdrag att utreda användningen av informationsteknik i demokratiska processer och förekomsten av eventuella rättsliga och tekniska hinder för detta samt föreslå möjliga åtgärder för att undanröja hindren. I uppdraget ingår också att kartlägga förekomsten av kommunala initiativ för att öka deltagandet i demokratiska beslutsprocesser med hjälp av IT samt lämna förslag på hur sådana initiativ kan uppmuntras. Uppdraget skall redovisas till regeringen senast den 30 juni 2005. I några fall hänvisar regeringen till nära förestående proposition respektive skrivelse till riksdagen. Det gäller bl.a. tillkännagivanden om vissa bestämmelsers placering i budgetlagen eller riksdagsordningen samt om rättelse i röstlängd beträffande utlandssvenskar (bet. 2000/01:KU23 mom. 7, rskr. 274 och bet. 2001/02:KU8 mom. 6, rskr. 147). I flera fall hänvisas till utredningsförslag som är föremål för beredning i Regeringskansliet. Den gäller kommundelningar (bet. 1998/99:KU21 mom. 1, rskr. 163 samt 2003/04:KU3 mom. 18, rskr. 34). Regeringen hänvisar till att en särskild utredare getts i uppdrag att bl.a. undersöka förutsättningarna för att beslutanderätten rörande landstingsindelningarna skall kunna övergå från regeringen till riksdagen. Utredningsbetänkandet har varit föremål för remissbehandling. Statssekreteraren Katinka Hort har vid en utfrågning den 10 maj 2005 inför utskottet framhållit att flera remissinstanser haft invändningar som gällt förslagets grundlagsenlighet. Remissvaren tar upp rättsligt sett mycket svåra frågor, vilket gör att utsikterna för att lämna en proposition i maj är dåliga. Anledningen till att detta inte redovisades i regeringens nu aktuella skrivelse är att remisstiden inte gått ut när skrivelsen beslutades. När det gäller sponsring av statliga myndigheter (bet. 2001/02:KU19, rskr. 176) hänvisar regeringen till förslag från Statskontoret, Högskoleverket och Nämnden för offentlig upphandling som bereds inom Regeringskansliet med inriktning på att nya bestämmelser med anknytning till förslagen skall införas under 2005. - I förra årets skrivelse 75 angavs inriktningen vara att ett regelverk skulle införas under 2004. Hänvisningar till beredningen av utredningsförslag görs också i fråga om tre tillkännagivanden i betänkande 2001/02:KU21, Yttrandefrihetsgrundlagen och Internet (rskr. 2001/02:233) om ett utvidgat grundlagsskydd för ny kommunikation som sker med hjälp av elektromagnetiska vågor (mom. 1), skyddet för den personliga integriteten (mom. 3), samt utvärdering av brottskatalogen i tryckfrihetsförordningen (mom. 6). Enligt regeringsskrivelsen behandlades frågorna av den beredning på tryck- och yttrandefrihetsområdet som tillsatts i april 2003. Beredningen redovisade sitt arbete med bl. a. mom. 6 i betänkande SOU 2004:114. Översynen av brottskatalogen mynnade ut i bedömningen att inget brott nu bör utmönstras ur brottskatalogen. Betänkandet remissbehandlas under våren 2005. Regeringen hänvisar till frågans beredning också när det gäller de digitala TV-sändningarnas tillgänglighet och riktlinjer för tillståndsgivning (bet. 2002/03:KU33 mom. 6-7, rskr. 196). Radio- och TV-lagsutredningens betänkande Nytt regelverk för marksänd digital-TV (SOU 2004:39) har remissbehandlats och är föremål för beredning i Regeringskansliet. I ett fall aviseras en utredning. En inte slutbehandlad skrivelse (rskr. 2000/01:274) från riksmötet 2000/01 gäller budgetlagen och grundar sig på betänkande 2000/01:KU23 mom. 8 om en utvärdering av effekterna av omläggningen av budgetprocessen. Regeringen hänvisar till att den har för avsikt att under hösten 2005 initiera en utvärdering av bl.a. effekterna för budgetprocessens innehåll och budgetmässiga resultat. Utvärderingen förutsätts ske i samråd med riksdagen. I några fall hänvisar regeringen till pågående överväganden. Det gäller konsekvenserna av ramlagstiftning (bet. 2001/02:KU29 mom. 2, rskr. 212). Enligt tillkännagivandet borde regeringen i lämpligt sammanhang mer samlat analysera konsekvenser av ramlagstiftning. Enligt den nu aktuella skrivelse 75, liksom i motsvarande skrivelse förra riksmötet, överväger regeringen på vilket sätt och i vilket sammanhang frågan lämpligen bör behandlas. Också frågan om redovisning av anslaget till hovstaten (bet. 2003/04:KU9 mom. 11, rskr. 148) bereds inom Regeringskansliet, bl.a. genom diskussioner med Riksmarskalksämbetet, med inriktningen att i budgetpropositionen för år 2006 kunna redogöra för en överenskommelse med Riksmarskalksämbetet om större öppenhet och insyn i fråga om anslaget. Yttrande från skatteutskottet Skatteutskottet (yttr. 2004/05:SkU3y) anser inte att det på utskottets område finns behov av något tillkännagivande till regeringen om skärpta rutiner eller stramare hantering. Skatteutskottet tar i sitt yttrande särskilt upp tre tillkännagivanden. Det gäller yrkesfiskares konkurrenssituation i förhållande till andra länder (bet. 1996/97:SkU13 mom. 11, rskr. 133), skyddade identiteter i folkbokföringen (bet. 2001/02:SkU19 mom. 20, rskr. 200) samt avskaffande av reklamskatten (bet. 2001/02:SkU20, rskr. 201). När det gäller det förstnämna tillkännagivandet hänvisar skatteutskottet till att utskottet nyligen avstyrkt några motioner i frågan och anser därför att det saknas skäl att rikta någon kritik mot regeringen angående den formella handläggningen trots att det gått lång tid sedan tillkännagivandet gjordes. När det gäller frågan om skyddade identiteter avstår skatteutskottet - trots att ärendet börjat dra väl långt ut på tiden - från att rikta kritik mot regeringen för den formella handläggningen eftersom regeringen har aviserat en proposition senare i år. Till saken hör också att Skatteverket tillsammans med bl.a. Datainspektionen, Rikspolisstyrelsen och Riksförsäkringsverket under år 2004 i syfte att förbättra skyddet för personuppgifter i folkbokföringen har utformat en vägledning för hantering av sekretessmarkerade personuppgifter. I fråga om avskaffande av reklamskatten kan det enligt skatteutskottets mening inte hävdas att regeringen inte skulle ha efterkommit riksdagens begäran att pröva frågan eftersom den varje år sedan riksdagen gjorde sitt tillkännagivande redovisat sina bedömningar för riksdagen i respektive budgetproposition. Till saken hör också att det från regeringens sida uttryckts att den fortfarande anser att reklamskatten bör avskaffas och att den i enlighet med riksdagens beslut kommer att prioritera frågan i budgetberedningen för år 2006. Någon kritik från konstitutionell synpunkt kan enligt skatteutskottets uppfattning inte riktas mot regeringen för dess hantering av frågan. I en avvikande mening (m, fp, kd, c) framhålls att regeringen under den senaste mandatperioden underlåtit att efterkomma riksdagens beslut i ett stort antal ärenden och att det för den allmänna tilltron till det politiska systemet är viktigt att regeringen uppfyller riksdagens önskemål som det finns en politisk majoritet för. Som exempel nämns tillkännagivandet om att regeringen borde göra något åt yrkesfiskarnas sämre konkurrenssituation som tillkom för nio år sedan. Sverige bör kräva största skyndsamhet i handläggningen av frågan i Bryssel. Som läget är nu bör regeringen vidta alla åtgärder för snabbt kunna redovisa ett resultat som tillgodoser tillkännagivandet. Att regeringen inte lagt fram ett förslag som tillgodoser behovet av en bättre ordning kring skyddade personuppgifter i folkbokföringen är ett annat exempel på ett ärende som dröjt för länge. Att regeringen ännu inte lagt fram ett förslag är enligt den avvikande meningen anmärkningsvärt, desto mer som de vars personuppgifter skall skyddas ofta är misshandlade, trakasserade och hotade kvinnor. I den avvikande meningen framförs också att regeringen förtjänar kraftig kritik för sitt agerande i reklamskattefrågan. Vidare framhålls att frågan om beskattningen av andelsbyten som skett med förlust för säljaren (den s.k. pomperipossaeffekten) är ytterligare ett exempel på ett riksdagsbeslut som regeringen dröjt med att verkställa. Skatteutskottet har tidigare kritiserat regeringens förfarande, och fortfarande har regeringen enligt den avvikande meningen försummat att lösa vissa kvarvarande problem trots ett enhälligt uttalande av skatteutskottet om att regeringen borde återkomma i ärendet under våren 2005, vilket regeringen uppenbarligen inte hade för avsikt att göra. I den avvikande meningen framhålls avslutningsvis att riksdagen bör ge regeringen till känna dessa synpunkter och tillstyrka motion K14. I ett särskilt yttrande (v) förutsätts att det inte blir något ytterligare dröjsmål med avlämnandet av en proposition i frågan om en bättre ordning kring skyddade personuppgifter i folkbokföringen. När det gäller frågan om avskaffande av reklamskatten framhålls att man hade kunnat kräva en betydligt fylligare och mer uttömmande redovisning av de skäl som förelegat för att inte lägga fram ett förslag om slopande för riksdagen men att finansministern uttalat att han åter kommer att prioritera frågan i budgetberedningen för 2006. Yttrande från lagutskottet Lagutskottet (yttr. 2004/05:LU2y) aktualiserar inledningsvis frågan om man från regeringens sida i framtiden inte kunde göra ifrågavarande skrivelser än mer överblickbara för riksdagen genom att redogörelserna ställs upp utskottsvis i stället för som hittills departementsvis. Med nuvarande teknik borde en sådan redovisningsmetod inte vara ett oöverstigligt problem. Lagutskottet konstaterar med tillfredsställelse att regeringen under senare år har slutbehandlat ett antal äldre skrivelser och att dessa har behandlats på ett omsorgsfullt och korrekt sätt. Vad gäller de icke slutbehandlade skrivelserna finner lagutskottet inte annat än att regeringens redovisning i allt väsentligt ger en god bild av beredningsläget i de enskilda ärendena och att pågående beredningsarbete ligger väl i linje med riksdagens beslut. Lagutskottet vill dock fästa konstitutionsutskottets uppmärksamhet på några skrivelser där regeringen inte till fullo kan anses ha uppfyllt de krav som följer av uttalanden från konstitutionsutskottet. Det gäller tre tillkännagivanden rörande fastighetsmäklarlagen (bet. 1997/98:LU15, rskr. 158), namnlagen (bet. 2000/01:LU11, rskr. 140) respektive återvinningsförbudet avseende skatter och allmänna avgifter (bet. 2002/03:LU17, rskr. 222). Tillkännagivandet om ett förslag till ändring i fastighetsmäklarlagen beslutades våren 1998, och frågan har därefter vid ett flertal tillfällen behandlats av riksdagen, senast i mars 2005. Utskottet konstaterade då att det gått sju år sedan riksdagens tillkännagivande utan att regeringen påbörjat något arbete i syfte att få till stånd de begärda lagändringarna. Enligt lagutskottets mening var en sådan tidsutdräkt oacceptabel. Utskottet noterade dock att justitieministern i två skriftliga frågesvar i februari och mars 2005 anfört att det finns behov av en övergripande översyn av fastighetsmäklarlagen och att avsikten är att en utredning skall tillsättas under 2005. Utskottet förutsatte att den aviserade utredningen nu kom till stånd utan ytterligare dröjsmål och att den aktuella frågeställningen blev föremål för överväganden inom ramen för det arbetet. Lagutskottets kritik kvarstår men mot bakgrund av frågesvaren saknas skäl för riksdagen att i förevarande sammanhang vidta någon ytterligare åtgärd i saken. När det gäller namnlagen konstaterar lagutskottet att det under flera år inte vidtagits några egentliga beredningsåtgärder i syfte att få till stånd den av riksdagen begärda utredningen. Regeringens saktfärdighet är enligt lagutskottets mening anmärkningsvärd. Utskottet förutsätter att regeringen i enlighet med riksdagens senaste tillkännagivande i frågan (bet. 2004/05:LU13, rskr. 180) snarast tar initiativ till en översyn av lagen. Lagutskottet konstaterar när det gäller tillkännagivandet i juni 2003 om att regeringen omgående borde ta fram ett förslag om avskaffande av återvinningsförbud avseende skatter och avgifter att med det av regeringen valda upplägget av arbetet kommer det begärda lagförslaget inte att kunna föreläggas riksdagen inom de närmaste åren, vilket inte står i överensstämmelse med tillkännagivandets uttryckliga innebörd. Regeringen bör enligt lagutskottets mening inte behandla frågan inom ramen för det aviserade utredningsarbetet utan i särskild ordning och med förtur. Yttrande från socialförsäkringsutskottet Socialförsäkringsutskottet (yttr. 2004/05:3y) anger att det äldsta ärendet som redovisas inom socialförsäkringsutskottets område är från våren 1998 och avser vinstandelsmedel (bet. 1997/98:SfU10 mom. 8, rskr. 165). En utredning bedöms kunna påbörjas tidigast under 2006, och socialförsäkringsutskottet förutsätter att ärendet i nästkommande skrivelse därmed kommer att redovisas som slutbehandlat. När det gäller tillkännagivandet om ny instans- och processordning i utlänningsärenden (bet. 2001/02:SfU2 mom. 12, rskr. 70) konstaterar socialförsäkringsutskottet att regeringen remitterat ett förslag till Lagrådet. Vad gäller ett tillkännagivande om utvärdering av transportörsansvaret (bet. 2003/04:SfU11 mom. 4, rskr. 214) har utskottet erfarit att regeringen avser att ge Migrationsverket och Posten i uppdrag att under oktober 2005 redovisa hur och i vilken omfattning bestämmelserna om transportörsansvar har tillämpats. När det gäller riksdagens tillkännagivanden om ensamkommande barn (bet. 2001/02:SfU15 mom. 7, rskr. 287, bet. 2003/04:SfU2 mom. 12, rskr. 86 och bet. 2004/05:SfU2 mom. 19, rskr. 79) anser socialförsäkringsutskottet det otillfredsställande att regleringen av ansvarsfrågan ännu inte är löst. Utskottet, som förutsätter att regeringen senast i september 2005 lägger fram förslag till reglering av återstående mycket angelägna frågor om ansvaret m.m. för mottagandet av ensamkommande barn, finner mot denna bakgrund att något påpekande från konstitutionsutskottet nu inte är nödvändigt. I en avvikande mening (m, fp, kd, c) anförs när det gäller vinstandelsmedel att beredningen av ärendet tagit orimligt lång tid. När det gäller ensamkommande barn anförs att med hänsyn till frågans vikt och de upprepade tillkännagivandena i frågan har beredningen tagit alltför lång tid, vilket konstitutionsutskottet bör påpeka. Vidare framhålls i den avvikande meningen att riksdagens tillkännagivande om ett snart tillsättande av en parlamentarisk utredning om socialförsäkringarna (bet. 2004/05:SfU1 mom. 1, rskr. 112) inte åtgärdats av regeringen och ärendet därför skall redovisas som icke slutbehandlat, vilket konstitutionsutskottet bör göra ett påpekande om. I ett särskilt yttrande (v) anförs att regeringen bör lägga ned den inledda utredningen om socialförsäkringarna. Yttrande från socialutskottet Socialutskottet har på flera punkter invändningar mot regeringens sätt att redogöra för behandlingen av riksdagsskrivelser. Det gäller redovisningen av behandlingen av riksdagsskrivelse 2004/05:114 (bet. 2004/05:SoU1) där uppgifterna om avslutade moment blivit missvisande. Socialutskottet ifrågasätter att regeringen anser att skrivelser redovisats som slutbehandlade trots att de åtgärder som begärts genom riksdagens tillkännagivanden inte vidtagits. Det gäller riksdagsskrivelserna 2001/02:178 och 2003/04:154 om anhörigstöd och ett förnyat tillkännagivande i samma fråga genom riksdagsskrivelse 2004/05:114. När det gäller ett tillkännagivande om att regeringen borde överväga hur utvecklingen av Pion kan ges nationellt stöd anför regeringen i skrivelsen att man inte har för avsikt att tillföra medel till regionala satsningar som Pion. Socialutskottet ifrågasätter redovisningssättet samt saknar närmare analys i anslutning till den frågeställning som tillkännagivandet avser. När det gäller mom. 34 om kommunala handlingsplaner i rskr. 2004/05:114 anser utskottet inte heller att detta moment kan sägas vara slutbehandlat eftersom tillkännagivandet omfattar krav på återrapportering till riksdagen. Regeringen skulle enligt tillkännagivandet bl.a. återkomma till riksdagen med förslag om hur kommunerna skall kunna ta ett systematiskt ansvar för arbetet med våldsutsatta kvinnor. Yttrande från trafikutskottet Trafikutskottet (yttr. 2004/05:4y) konstaterar att flertalet av de sammanlagt 17 tillkännagivanden som anges i skrivelsen, där riksdagen med utgångspunkt från utskottets betänkanden riktat krav på åtgärder till regeringen, ännu inte är färdigbehandlade trots att det gått flera år sedan besluten fattades. Det äldsta icke slutbehandlade ärendet bereds sålunda fortfarande efter tio år. Trafikutskottet understryker betydelsen av att tillkännagivandena hanteras skyndsamt. Det bör endast i undantagsfall förekomma att ärenden inte är slutbehandlade efter flera år. Trafikutskottet delar därmed den uppfattning som kommer till uttryck i konstitutionsutskottets tidigare betänkanden samt i den nu aktuella motionen K14. När det gäller den riksdagsskrivelse om farledsavgifterna (bet. 2001/02:TU1, rskr. 125) som redovisats som slutbehandlad konstaterar trafikutskottet att den förordning som regeringen hänvisar till inte behandlar den fråga tillkännagivandet avser. Trafikutskottet förutsätter att regeringen inom snar framtid återkommer till riksdagen i enlighet med tillkännagivandet. Trafikutskottet konstaterar också att informationen om åtgärder med anledning av riksdagsskrivelser i några fall är knapphändig. Enligt trafikutskottets mening bör det tydligare framgå hur de olika ärendena bereds, vilka åtgärder som planeras och om möjligt en prognos när ärendet bedöms kunna vara slutbehandlat. Detta är särskilt angeläget när skrivelserna inte slutbehandlats trots behandling under flera år. Yttrande från arbetsmarknadsutskottet Arbetsmarknadsutskottet understryker (yttr. 2004/05:AU3y) i flera fall att ytterligare dröjsmål med att efterkomma riksdagens tillkännagivande inte kan godtas. När det gäller frågan om översyn av bemanningsföretagen (bet. 1999/2000:AU1 mom. 9, rskr. 83) pekar utskottet på att det vid förra årets behandling förutsattes att regeringen skulle återkomma till riksdagen utan ytterligare dröjsmål. En skrivelse är nu aviserad till april 2005 men är enligt underhandsuppgift något försenad. Arbetsmarknadsutskottet förutsätter att skrivelsen kan överlämnas inom kort och har därmed ingen erinran mot att skrivelsen i denna del kvarstår som inte slutbehandlad. När det gäller frågan om att bevilja lönebidrag i ett bestående anställningsförhållande (bet. 1999/2000:AU1 mom. 37, rskr. 83) framgår av skrivelsen att regeringsuppdraget efter förlängning redovisats den 31 oktober 2003. Utredningen har remissbehandlats. Enligt underhandsuppgift från Näringsdepartementet bereds nu frågan om lönebidrag i bestående anställningsförhållanden inom ramen för en kommande arbetsmarknadspolitisk proposition. Propositionen är tänkt att överlämnas till riksdagen i höst. Också vid förra årets behandling av motsvarande skrivelse (yttr. 2003/04:AU4y) hade utskottet uppgift från Näringsdepartementet att frågan skulle behandlas inom ramen för en arbetsmarknadspolitisk proposition som då var tänkt att lämnas till riksdagen i maj 2004, vilket var skälet till att utskottet kunde godta att skrivelsen fortfarande inte var slutbehandlad. Arbetsmarknadsutskottet vill nu med kraft betona vikten av att regeringen återkommer till riksdagen i höst så att skrivelsen kan slutbehandlas utan ytterligare dröjsmål. Riksdagsskrivelse 1999/2000:149, betänkande 1999/2000:AU5, avser i den del som inte är slutbehandlad ett tillkännagivande om en utredning om arbetsrätten m.m. Av regeringens skrivelse framgår att regeringen i juli 2000 respektive i oktober 2001 beslutade om uppdrag till Arbetslivsinstitutet (ALI) om översyn av vissa arbetsrättsliga frågor. Den 12 november 2002 redovisades uppdraget (Ds 2002:56) och remissbehandling har förevarit. En departementspromemoria baserad delvis på förslagen från ALI är under utarbetande inom Regeringskansliet (Näringsdepartementet). Proposition planeras till hösten 2005. Ärendet bereds vidare. Arbetsmarknadsutskottet noterar att det är mer än fem år sedan riksdagsskrivelsen överlämnades till regeringen och att det gått nästan två och ett halvt år sedan ALI redovisade sitt uppdrag. Vid förra årets behandling av motsvarande skrivelse (yttr. 2003/04:AU4y) hade utskottet fått en underhandsuppgift från Näringsdepartementet om att en lagrådsremiss planerades före sommaruppehållet 2004 och en proposition till hösten samma år. Även i detta fall vill arbetsmarknadsutskottet kraftfullt betona vikten av att regeringen återkommer till riksdagen med förslag så att skrivelsen kan bli slutbehandlad. Ytterligare dröjsmål kan inte godtas. När det gäller frågan om förstärkt skydd för föräldralediga (bet. 2000/01:AU9, rskr. 179), framgår av regeringens skrivelse att proposition planeras till hösten 2005. Arbetsmarknadsutskottet hade vid förra årets behandling av motsvarande skrivelse (yttr. 2003/04:AU4y) ingen erinran mot att riksdagsskrivelsen kvarstod som inte slutbehandlad. Vid det tillfället fanns en uppgift från Näringsdepartementet om att det planerades en lagrådsremiss före sommaruppehållet 2004 och en proposition till hösten samma år. Arbetsmarknadsutskottet har i denna fråga samma uppfattning som i fråga om en utredning om arbetsrätten m.m. Det är angeläget att förslag kan föreläggas riksdagen snarast möjligt. Ytterligare dröjsmål kan inte godtas. När det gäller företagares rätt till a-kassa (bet. 2003/04:AU6, rskr. 185) har arbetsmarknadsutskottet ingen erinran mot att skrivelsen kvarstår som inte slutbehandlad, men förutsätter att den fortsatta beredningen inte fördröjs i onödan. Med anledning av det som sägs i motion K14 (fp) framhåller arbetsmarknadsutskottet att det inte är tillfredsställande om riksdagen på grundval av uppgifter som lämnas i regeringens redogörelse för behandlingen av riksdagsskrivelserna godtar att en viss skrivelse kvarstår som inte slutbehandlad - t.ex. därför att en proposition aviseras - för att ett senare år vid behandlingen av motsvarande redogörelse finna att riksdagsskrivelsen i fråga fortfarande inte är slutbehandlad. Arbetsmarknadsutskottet poängterar den stora principiella betydelsen av att regeringen följer riksdagens beslut och tillgodoser de önskemål som omfattas av tillkännagivandena. Därför bör det enligt arbetsmarknadsutskottets mening vara en prioriterad uppgift för regeringen att se till att riksdagsskrivelserna kan avslutas. I de särskilda fall då regeringen inte anser sig kunna efterkomma riksdagsbeslutet bör regeringen utan dröjsmål redovisa sin inställning till riksdagen på det sätt som konstitutionsutskottet tidigare angett. Yttrande från bostadsutskottet Bostadsutskottet redovisar (yttr. 2004/05:BoU3y) sin tidigare framförda inställning att det i regeringens propositioner uttryckligen bör redovisas vilka riksdagens tillkännagivanden som berörs av förslagen och regeringens ställningstagande till om den aktuella riksdagsskrivelsen är slutbehandlad eller inte samt att orsaken till tidsutdräkter bör anges på ett mer preciserat sätt. Bostadsutskottet framhåller att efterfrågade utredningsinsatser när det gäller rätten att använda allmän plats (rskr. 2001/02:204) och ersättningsreglerna i expropriationslagen (rskr. 2003/04:151) ännu inte kommit till stånd. I det förstnämna fallet finns inte ens någon uppgift om formerna för den fortsatta beredningen. Bostadsutskottet erinrar om sina tidigare uttalanden om att regeringen dels utan något egentligt dröjsmål vidtar de åtgärder som erfordras, dels skyndsamt för riksdagen redovisar sitt dröjsmål och skälen för detta. Bostadsutskottet förutsätter med hänvisning härtill att regeringen snarast vidtar de åtgärder som föranleds av riksdagens tillkännagivanden i de nu aktuella fallen. När det gäller frågan om rätten att använda offentlig plats innebär det att regeringen i lämpligt sammanhang snarast bör redovisa såväl skälen för tidsutdräkten som formerna för den fortsatta beredningen. I fråga om den aviserade översynen av expropriationslagens ersättningsregler innebär bostadsutskottets ställningstagande att den aviserade utredningen bör påbörja sitt arbete så snart som möjligt och allra senast vid den tidpunkt som justitieministern angivit i ett frågesvar den 23 mars 2005. Av svaret framgår att utredningen kommer att påbörja sitt arbete under slutet av året. I en avvikande mening (m, fp, kd, c) framhålls att det finns all anledning för riksdagen att skärpa kraven på regeringen när det gäller behandlingen av riksdagens skrivelser. Målet bör vara att korta hanteringstiden i Regeringskansliet och nedbringa antalet riksdagsskrivelser som redovisas som ej slutbehandlade. Ledamöterna bakom den avvikande meningen delar de uppfattningar i motion K14 som kommer till uttryck i motionen, yrkandena 1 och 2. Konstitutionsutskottets tidigare ställningstaganden i fråga om tillkännagivanden till regeringen, m.m. Konstitutionsutskottet har vid flera tillfällen granskat frågor kring efterkommandet av riksdagens tillkännagivanden till regeringen. I betänkande 1994/95:KU30 (s. 42 f.) underströk utskottet att utgångspunkten måste vara att det önskemål som tillkännagivandet avser bör tillgodoses. Om det visar sig föreligga omständigheter som hindrar ett genomförande eller om regeringen gör en annan bedömning än riksdagen, måste regeringen dock kunna underlåta att vidta de åtgärder tillkännagivandet avser. En förutsättning borde då enligt utskottet vara att regeringens bedömningar i detta avseende redovisas för riksdagen. Våren 2003 granskade utskottet finansministerns hantering av frågan om de s.k. 3:12-reglerna (bet. 2002/03:KU30 s. 28). Utskottet uttalade: Som konstitutionsutskottet tidigare anfört förutsätter utskottet att regeringen hörsammar riksdagens tillkännagivanden och att regeringen redovisar för riksdagen sina bedömningar om de begärda åtgärderna inte vidtas. Om regeringen inte avser att vidta en begärd åtgärd i enlighet med riksdagsbeslutet måste detta enligt utskottets mening redovisas för riksdagen inom tidsramen, om en sådan uppställts av riksdagen. Även skälen för att riksdagsbeslutet inte följs bör tas upp i sammanhanget. Om en redovisning inte kan ges i skrivelse eller proposition till riksdagen bör den enligt utskottets mening lämnas till riksdagen i annan form som gör den tillgänglig för riksdagens samtliga ledamöter. Hösten 1999 underströk utskottet (bet. 1999/2000:KU10 s. 74), när det gäller mer än ett år gamla riksdagsskrivelser som inte slutbehandlats, tidigare uttalanden (senast bet. 1995/96:KU30 s. 20) om att orsakerna till att regeringen inte vidtagit någon åtgärd borde redovisas för riksdagen med uppgift om när åtgärderna beräknas vidtas. Vid förra årets behandling av skrivelse 75 (bet. 2003/04:21 s. 18 f.) underströk utskottet sitt tidigare ställningstagande att en utgångspunkt måste vara att riksdagens tillkännagivanden till regeringen efterkoms. Den då lämnade redogörelsen för behandlingen av riksdagens tillkännagivanden hade i flera fall gett anledning för riksdagsutskott att i yttrandena till konstitutionsutskottet rikta kritik mot uppkomna dröjsmål med att vidta åtgärder. Konstitutionsutskottet ville med anledning av de redovisade synpunkterna starkt understryka vikten av att regeringen gör ansträngningar för att undvika onödig tidsutdräkt. Ett par utskott hade tagit upp behovet av att regeringen redovisar fördröjningar till riksdagen. Konstitutionsutskottet framhöll vikten av att det särskilt i fråga om längre tidsutdräkter ges fullgod information om orsakerna för tidsutdräkterna och att informationen självfallet bör kunna ges också i andra sammanhang än i skrivelse 75. Vidare anförde utskottet att frågan om riksdagens tillkännagivanden till regeringen och tillkännagivandenas roll i förhållandet mellan riksdagen och regeringen var ett ämne som lämpade sig väl för utskottets uppföljnings- och utvärderingsverksamhet. I ett sådant sammanhang kan göras undersökningar i fråga om t.ex. utvecklingen när det gäller antalet tillkännagivanden, innebörden av tillkännagivandena, hur regeringen följer tillkännagivandena och regeringsskiftenas betydelse för efterkommandet av tillkännagivandena. Konstitutionsutskottet avsåg att genomföra en sådan utvärdering under påföljande riksmöte. Utskottets ställningstagande Ett par utskott tar upp frågor av teknisk karaktär. Lagutskottet aktualiserar ånyo frågan om inte redogörelserna borde ställas upp utskottsvis i stället för departementsvis för att bli mer överblickbara för riksdagen. Med nuvarande teknik borde detta enligt lagutskottet inte vara ett oöverstigligt problem. Bostadsutskottet redovisar sin tidigare framförda inställning att det i regeringens propositioner uttryckligen bör redovisas vilka riksdagens tillkännagivanden som berörs av förslagen och regeringens ställningstagande till om den aktuella riksdagsskrivelsen är slutbehandlad eller inte. Konstitutionsutskottet förutsätter, liksom vid tidigare behandling av motsvarande regeringsskrivelse, att arbetet med att förbättra tillgängligheten av regeringens redovisning av behandlingen av riksdagens skrivelser fortsätter och att de synpunkter som lagutskottet och bostadsutskottet nu tar upp övervägs i det sammanhanget. I flertalet yttranden riktas kritik mot att behandlingen av vissa riksdagsskrivelser dragit ut på tiden. Lagutskottet pekar på några skrivelser, där regeringen inte kan anses ha till fullo uppfyllt de krav som följer av konstitutionsutskottets uttalanden. Det gäller bl.a. ett tillkännagivande från våren 1998, och lagutskottet förutsatte i mars 2005 (bet. 2004/05:LU13) att den utredning som aviserats nu kommer till stånd utan ytterligare dröjsmål. Det har nu gått sju år sedan tillkännagivandet beslutades utan att regeringen påbörjat något arbete med de begärda lagändringarna, vilket enligt lagutskottet var en oacceptabel tidsutdräkt. I fråga om ett tillkännagivande från riksmötet 2000/01 anser lagutskottet att regeringens saktfärdighet är anmärkningsvärd. Ett tillkännagivande om återgivningsförbud avseende skatter och avgifter från juni 2003 innebar att regeringen omgående borde ta fram ett lagförslag. Trafikutskottet konstaterar att flertalet av de sammanlagt 17 tillkännagivanden som anges i skrivelsen, där riksdagen riktat krav på åtgärder till regeringen, ännu inte är färdigbehandlade trots att det gått flera år sedan besluten fattades - som längst tio år. Trafikutskottet understryker betydelsen av att tillkännagivandena hanteras skyndsamt. Det bör endast i undantagsfall förekomma att ärenden inte är slutbehandlade efter flera år. Arbetsmarknadsutskottet understryker beträffande tillkännagivanden från riksmötet 1999/2000 respektive 2000/01 att ytterligare dröjsmål inte kan godtas och förutsätter i fråga om ett tillkännagivande från förra riksmötet om företagares rätt till a-kassa att den fortsatta beredningen inte fördröjs i onödan. Arbetsmarknadsutskottet anför att det inte är tillfredsställande att riksdagen på grundval av uppgifter i regeringsskrivelsen godtar att en viss skrivelse kvarstår som inte slutbehandlad t.ex. för att en proposition aviserats för att senare år finna att riksdagsskrivelsen fortfarande inte är slutbehandlad. Arbetsmarknadsutskottet poängterar den stora principiella betydelsen av att regeringen följer riksdagens beslut. Det bör därför vara en prioriterad uppgift för regeringen att se till att riksdagsskrivelserna kan avslutas. Bostadsutskottet konstaterar när det gäller två tillkännagivanden från riksmötet 2001/02 och 2003/04 att efterfrågade utredningsinsatser ännu inte kommit till stånd. När det gäller ett tillkännagivande om rätten att använda offentlig plats finns det inte ens någon uppgift om formerna för den fortsatta beredningen. Bostadsutskottet anser att regeringen i lämpligt sammanhang snarast bör redovisa såväl skälen för tidsutdräkten som formerna för den fortsatta behandlingen. Socialförsäkringsutskottet anser när det gäller tre riksdagsskrivelser om ensamkommande barn att det är otillfredsställande att frågan ännu inte lösts. Socialförsäkringsutskottet förutsätter att regeringen senast i september lägger fram ett förslag till reglering och anser inte att ett påpekande från konstitutionsutskottets sida är nödvändigt. Skatteutskottet tar särskilt upp tre skrivelser som gäller yrkesfiskares konkurrenssituationer i förhållande till andra länder från riksmötet 1996/97, skyddade identiteter i folkbokföringen respektive avskaffande av reklamskatten - de båda sistnämnda från riksmötet 2001/02. Skatteutskottet pekar dock på omständigheter som gör att fördröjningarna är godtagbara, nämligen att motioner i frågan nyligen avstyrkts, att en proposition aviserats i fråga om skyddade identiteter i folkbokföringen samt när det gäller avskaffandet av reklamskatten att det inte kan hävdas att regeringen underlåtit att efterkomma tillkännagivandet. Konstitutionsutskottet vill för egen del peka på riksdagsskivelse 2001/02:212 som gäller konsekvenserna av ramlagstiftning. Regeringen har nu två är i följd redovisat att den överväger hur frågan lämpligen bör behandlas. Enligt utskottets mening borde den tid som nu förflutit räcka till för att göra de överväganden som behövs. När det gäller riksdagens tillkännagivande med begäran om ett lagförslag om kommundelning senast den 1 september 2004 konstaterar utskottet att den proposition som tillkännagivandet gäller förmodligen inte kommer att lämnas i maj 2005, vilket tidigare aviserats. Sammantaget ger utskottens yttranden vid handen att det inte är ovanligt att behandlingen av riksdagens skrivelser fördröjs på ett otillfredsställande sätt. Kritiken från förra årets behandling av motsvarande regeringsskrivelse för dröjsmål med att vidta åtgärder kvarstår därmed. Konstitutionsutskottet har tidigare påtalat vikten av att regeringen utan något egentligt dröjsmål vidtar de åtgärder som är nödvändiga med anledning av ett tillkännagivande. Förra året underströk utskottet med anledning av synpunkter från övriga utskott starkt vikten av att regeringen gör ansträngningar för att undvika onödig tidsutdräkt. Konstitutionsutskottet delar arbetsmarknadsutskottets uppfattning att det bör vara en prioriterad uppgift för regeringen att se till att riksdagsskrivelserna slutbehandlas. Konstitutionsutskottet förutsätter att rutinerna ses över som ett led i ansträngningarna att komma till rätta med onödiga tidsutdräkter. Något tillkännagivande till regeringen om detta är enligt utskottets mening inte nödvändigt. Motion K14 (fp) yrkande 1 avstyrks följaktligen. En översyn av rutinerna kan självfallet leda till att det utarbetas någon form av strategi för att uppnå syftet att i framtiden undvika onödiga fördröjningar. En sådan strategi kan visserligen väl tjäna sitt syfte men utskottet anser inte att det behövs ett tillkännagivande till riksdagen om detta eller om en återrapportering till riksdagen. Motion K14 yrkande 2 avstyrks därför. Yttrandena från övriga utskott innehåller också synpunkter på de skäl som angetts för att åtgärder inte vidtagits. I de flesta fall anses skälen godtagbara men i ett par fall anses att informationen är för knapphändig. Socialutskottet saknar närmare analys när regeringen i skrivelsen anför att den inte har för avsikt att tillföra medel som svar på ett tillkännagivande om att regeringen borde överväga hur utvecklingen av ett visst IT-system kunde ges ett nationellt stöd. Trafikutskottet framhåller i fråga om tillkännagivanden om inrättande av trafikofferjourer från riksmötet 1999/2000 och om körkort för deltagare i försöksverksamhet m.m. från riksmötet 2002/03 att det endast anges i regeringens skrivelse att ärendena bereds. Enligt trafikutskottets mening bör det i redogörelsen framför allt när det gäller äldre tillkännagivanden framgå tydligare hur ärendena bereds, vilka åtgärder som planeras och om möjligt en prognos för när ärendet bedöms vara slutbehandlat. Konstitutionsutskottet har tidigare framhållit att regeringen måste kunna underlåta att vidta en åtgärd som avses i ett tillkännagivande men att en förutsättning då är att regeringens bedömningar i detta avseende redovisas för riksdagen. Det är självfallet angeläget att redovisningen då inte är för knapphändig. Konstitutionsutskottet vill med anledning av vad trafikutskottet anfört understryka sitt tidigare uttalande att i fråga om mer än ett år gamla riksdagsskrivelser som inte slutbehandlats bör orsakerna till att regeringen inte vidtagit någon åtgärd redovisas för riksdagen med uppgift om när åtgärderna beräknas vidtas. Lagutskottet vänder sig mot åtgärder som redovisas i regeringsskrivelsen med anledning av tillkännagivande med en begäran om ett omedelbart lagförslag. Lagutskottet konstaterar att med det valda upplägget kommer ett förslag inte att kunna föreläggas riksdagen inom de närmaste åren, vilket inte står i överensstämmelse med tillkännagivandets uttryckliga innebörd. Regeringen borde därför inte enligt lagutskottet behandla frågan inom ramen för ett utredningsarbete som aviserats utan i särskild ordning och med förtur. Trafikutskottet tar upp ett tillkännagivande om att en översyn av farledsavgifterna snarast borde genomföras i syfte att skapa ett avgiftssystem som ger ett konkurrensneutralt förhållande mellan trafikslagen. Trafikutskottet konstaterar att den förordning som regeringen hänvisar till inte behandlar den fråga om ett konkurrensneutralt avgiftssystem mellan trafikslagen som tillkännagivandet avser utan bara inom ett trafikslag. Trafikutskottet förutsätter att regeringen inom snar framtid återkommer till riksdagen i frågan i enlighet med tidigare tillkännagivande. Socialutskottet anger att en riksdagsskrivelse i flera delar felaktigt redovisats som slutbehandlad. Konstitutionsutskottet, som inte har anledning att gör några andra bedömningar i fråga om redovisningen av åtgärder än de ovannämnda utskotten, vill understryka vikten av att redovisningen i regeringens redogörelse är omsorgsfull och rättvisande. De redovisade åtgärderna bör svara mot de krav som uppställs i de tillkännagivanden som avses. Det är angeläget att utskotten i sitt arbete bl.a. med uppföljning och utvärdering skall kunna utgå från att de redovisade uppgifterna är korrekta utan att behöva göra vidare efterforskningar. I detta sammanhang kan nämnas att det inom ramen för konstitutionsutskottets uppföljnings- och utvärderingsarbete pågår en undersökning om tillkännagivandena till regeringen som kan beräknas bli avslutad under våren 2006. Det är vidare angeläget att frågan om riksdagens tillkännagivanden behandlas inom ramen för Grundlagsutredningens (Ju 2004:11) arbete. Tillkännagivandena berörs i regeringens direktiv till Grundlagsutredningen (dir. 2004:96), där det även anges att i samband med att kommittén ser över valsystemet och bestämmelserna om regeringsbildning är det naturligt att den också i stort ser över regeringens förhållande till riksdagen. I uppdraget ingår att föreslå de förändringar som kommittén finner motiverade. Utskottet föreslår att riksdagen lägger regeringens skrivelse 2004/05:75 till handlingarna.
Reservation Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservation. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet. Återrapportering om strategi, punkt 3 (m, fp) av Göran Lennmarker (m), Tobias Krantz (fp), Helena Bargholtz (fp), Nils Fredrik Aurelius (m) och Carl-Erik Skårman (m). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:K14 yrkande 2. Ställningstagande Det är inte ovanligt att regeringen dröjer år efter år med att tillgodose tillkännagivanden från riksdagen. Av den nu aktuella regeringsskrivelsen framgår att 32 av de icke slutbehandlade riksdagsskrivelserna var mer än fem år gamla. Det är inte en rimlig ordning att riksdagen återkommande skall behöva påpeka dröjsmålen. I de yttranden som avgetts från skilda utskott ges en rad exempel på tillkännagivanden som under en följd av år inte lett till de efterfrågade åtgärderna trots att regeringen inte upplyst riksdagen om att den inte avser att följa ett tillkännagivande. Ett anmärkningsvärt ärende är riksdagens tillkännagivande i december 2004 om att en parlamentarisk utredning av socialförsäkringarna snarast borde tillsättas, där regeringen endast redovisar sin bedömning om tidpunkten för när en sådan kommitté bör tillsättas men ändå redovisar riksdagsskrivelsen som slutbehandlad. När det gäller riksdagens tillkännagivande om prioritering av en avveckling av reklamskatten har regeringen trots att flera år förflutit inte tagit något initiativ i riktning mot att avskaffa skatten. Raden av påpekanden om tidsutdräkter kräver att åtgärder vidtas omedelbart. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med strategi för hur hanteringen av riksdagens skrivelser till regeringen skall effektiviseras och stramas upp, senast i samband med nästa års redogörelse för riksdagens skrivelser till regeringen. Detta bör med bifall till motion K14 yrkande 2 ges regeringen till känna.
Bilaga 1 Förteckning över behandlade förslag Skrivelsen Regeringens skrivelse 2004/05:75 Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen. Följdmotion 2004/05:K14 av Tobias Krantz m.fl. (fp): 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen bör införa skärpta rutiner gällande verkställandet av riksdagens beslut. 2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen skall återkomma till riksdagen med en strategi för hur hanteringen av riksdagens skrivelser till regeringen skall effektiviseras och stramas upp, senast i samband med nästa års redogörelse för riksdagens skrivelser till regeringen.
Bilaga 2 Skatteutskottets yttrande 2004/05:SkU3y Bilaga 3 Lagutskottets yttrande 2004/05:LU2y Bilaga 4 Socialförsäkringsutskottets yttrande 2004/05:SfU3y Bilaga 5 Socialutskottets yttrande Bilaga 6 Trafikutskottets yttrande 2004/05:TU4y Bilaga 7 Arbetsmarknadsutskottets yttrande 2004/05:AU3y Bilaga 8 Bostadsutskottets yttrande 2004/05:BoU3y