Presstöd
Betänkande 1991/92:KU27
Konstitutionsutskottets betänkande
1991/92:KU27
Presstöd
Innehåll
1991/92 KU27
Sammanfattning
I detta betänkande behandlas budgetpropositionens förslag till anslag till presstödsnämnden och taltidningsnämnden, drifts-, utvecklings- och distributionsstöd till dagspressen, täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till dagspressen, stöd till radio- och kassettidningar samt bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur. Vidare behandlas 20 motionsyrkanden som väckts i anledning av förslagen samt en motion som tar upp frågan om synskadades behov av läns- och kommunaltaltidningar. Utskottet avstyrker propositionens förslag om förändring av beräkningsgrunderna för driftsstödet till dagspressen. Vidare föreslår utskottet en minskning av anslagen till utvecklingsstöd och distributionsstöd med 6 milj.kr. vardera.
Till betänkandet har fogats 13 reservationer, ett särskilt yttrande och en meningsyttring.
ELFTE HUVUDTITELN
Propositionen
I proposition 1991/92:100 bilaga 12 (kulturdepartementet) har regeringen föreslagit att riksdagen
till Presstödsnämnden och taltidningsnämnden för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 4 394 000 kr. (punkt C 4, s. 124),
godkänner vad som i propositionen förordas om en förändring av beräkningsgrunderna för driftsstöd till dagspressen (punkt C 5, 1, s. 125),
till Driftsstöd till dagspressen för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 416 000 000 kr. (punkt C 5, 2, s. 125),
till Utvecklingsstöd till dagspressen för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 13 800 000 kr. (punkt C 6, s.126),
till Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till dagspressen för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr. (punkt C7, s.126),
till Distributionsstöd till dagspressen för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 81 000 000 kr. (punkt C 8, s. 127),
godkänner de riktlinjer som i propositionen förordats om utgivningsformer (punkt C 10, 1, s. 130),
till Stöd till radio- och kassettidningar för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 90 238 000 kr. (punkt C 10, 2, s. 130),
till Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 8 168 000 kr. (punkt C 11, s. 132).
Motionerna
1991/92:K802 av Lars Stjernkvist och Ingvar Björk (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att inom tillgängliga resurser höja högsta stödbeloppet för radio- och kassettidningar med liten upplaga.
1991/92:K803 av Ulla Pettersson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att tidningar som uppbär distributionsstöd ej skall kunna utesluta återförsäljare från distribution på grund av för liten försäljning.
1991/92:K805 av Jan Andersson och Bengt Silfverstrand (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökat stöd till radio- och kassettidningar.
1991/92:K806 av Jan Andersson och Börje Nilsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökat stöd till LL-stiftelsen.
1991/92:K810 av Thage G Peterson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen avslår regeringens förslag om en nedskrivning med 5 % av bidragssatser och maximibelopp enligt vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen beslutar att höja bidragssatser och maximibelopp med 5 % enligt vad som anförts i motionen,
3. att riksdagen till Driftsstöd till dagspressen för budgetåret 1992/93 anvisar 20 000 000 kr. utöver vad regeringen har föreslagit eller således 436 000 000 kr.,
4. att riksdagen till Utvecklingsstöd till dagspressen för budgetåret 1992/93 anvisar 22 000 000 kr. utöver vad regeringen har föreslagit eller således 35 800 000 kr.
1991/92:K815 av Elisabeth Persson m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen till Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur för budgetåret 1992/93 anvisar 3 206 000 kr. utöver vad regeringen har föreslagit eller således 11 374 000 kr.
1991/92:K816 av Jan Andersson och Börje Nilsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om läns- och kommuntaltidningarnas betydelse.
1991/92:K817 av Johan Lönnroth (v) vari yrkas
1. att riksdagen till Driftsstöd till dagspressen (C 5) för budgetåret 1992/93 anslår 11 000 000 kr. utöver vad regeringen har föreslagit eller således 427 000 000 kr.,
2. att riksdagen till Utvecklingsstöd till dagspressen (C 6) för budgetåret 1992/93 anslår 22 000 000 kr. utöver vad regeringen har föreslagit eller således 35 800 000 kr.,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att omfördela presstödet,
1991/92:K818 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär ett detaljerat förslag till en successiv avveckling av presstödet inom tre år,
2. att riksdagen till Driftsstöd till dagspressen för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 310 000 000 kr. (elfte huvudtiteln C 3),
3. att riksdagen till Distributionsstöd till dagspressen för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 54 000 000 kr. (elfte huvudtiteln C 8).
1991/92:K819 av Dan Ericsson i Kolmården (kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förändrade regler för stöd till radio- och kassettidningar.
1991/92:K823 av Bengt Kindbom (c) vari yrkas
1. att riksdagen till Driftsstöd till dagspressen för budgetåret 1992/93 anvisar 12 000 000 kr. utöver vad regeringen har föreslagit eller således 428 000 000 kr.,
2. att riksdagen till Utvecklingsstöd till dagspressen för budgetåret 1992/93 anvisar 6 000 000 kr. mindre än vad regeringen har föreslagit eller således 7 800 000 kr.,
3. att riksdagen till Distributionsstöd till dagspressen för budgetåret 1992/93 anvisar 6 000 000 kr. mindre än vad regeringen föreslagit eller således 75 000 000 kr.,
1991/92:Kr271 av Åke Gustavsson m.fl. (s) vari yrkas
4. att riksdagen till Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur anvisar 2 000 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit eller således 10 168 000 kr.
Utskottet
Presstödet i allmänhet
Motionerna
I motion K817 (yrkande 3) av Johan Lönnroth (v) framhålls att fördelningen av presstödet måste ifrågasättas långsiktigt. Det finns uppgifter som visar att det direkta presstödet i form av drifts-, utvecklings- och distributionsstöd (totalt ca 450 milj.kr. under 1990) klart understiger det stöd som tidningarna får i form av momsbefrielse och reklamskattereduktion (1765milj.kr.). Det visar sig då enligt motionären att de tre största bidragstagarna, om detta andra stöd medräknas, är Dagens Nyheter, Expressen och Aftonbladet. En utredning bör mot denna bakgrund tillsättas för att se över om presstödet kan omformas så att det bättre tillgodoser målen om mångfald och allsidighet i pressen.
I motion K818 (yrkande 1) av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) yrkas att riksdagen hos regeringen begär ett detaljerat förslag till en successiv avveckling av presstödet inom tre år. Det finns enligt motionärerna anledning att misstänka att särreglerna för dagspressen i första hand kommit till för att tillfredsställa de stora särintressena inom det ekonomiskt politiska etablissemanget.
Utskottets bedömning
Presstödet reformerades den 1 juli 1990 på grundval av ett treårigt utredningsarbete av dagstidningskommittén. I proposition 1989/90:78 om reformerat presstöd framhölls att pressens roll i fråga om information, kommentarer, granskning samt kommunikation mellan olika grupper--kort sagt dagstidningarnas roll för demokratin--motiverar ett statligt stöd. Om inte de tidningar som befinner sig i ett konkurrensmässigt underläge fick stöd skulle mångfalden minska, vilket skulle få negativa konsekvenser för läsarnas valfrihet och för opinionsbildningen.
Riksdagen godtog i huvudsak (1989/90:KU31) den utformning av presstödet som föreslogs i propositionen. Utskottet är inte berett att nu göra en annan bedömning än den som då gjordes. Motionerna K817 yrkande 3 och K818 yrkande 1 avstyrks.
Presstödsnämnden och taltidningsnämnden
I budgetpropositionen beräknas anslaget till presstödsnämnden och taltidningsnämnden till 4 394 000 kr.
Utskottets bedömning
Utskottet tillstyrker förslaget i budgetpropositionen.
Driftsstöd till dagspressen
Propositionen
För budgetåret 1991/92 anvisades ett förslagsanslag på 440,3 milj.kr. Presstödsnämnden räknar med att anslagsbehovet för budgetåret 1992/93 kommer att minska till 427 milj.kr. mot bakgrund av att stödet till fyra tidningar som omfattas av övergångsbestämmelser upphör. I budgetpropositionen förordas med hänvisning till det statsfinansiella läget en nedskrivning med 5% av bidragssatser och maximibelopp för driftsstödet. Anslaget beräknas mot denna bakgrund till 416 milj.kr.
Motionerna
I samtliga tre motioner som behandlar driftsstödet till dagspressen understryks vikten av presstödet för mångfald och fri opinionsbildning. I motion K810 (yrkandena 1--3) av Thage G Peterson m.fl. (s) framhålls att den föreslagna minskningen av driftsstödet med 5 % allvarligt skulle försvåra för dagstidningar med en svag marknadsposition. Dessa tidningar brottas för närvarande med betydande ekonomiska svårigheter till följd av minskade annonsintäkter. Till detta kommer att kostnadsökningen för tidningsbranschen kan beräknas till 5 % under perioden den 1 juli 1990--den 1 januari 1992. Det är enligt motionärerna svårt att finna en mer olämplig tidpunkt att minska presstödet med hänsyn till svårigheter som dagspressen för närvarande är utsatt för. Sådana upplageminskningar har inträffat för några tidningar samtidigt som en tidning har lagts ned att oförändrade regler för nästa budgetår i och för sig ryms inom ramen för de föreslagna 416 milj.kr. Med tanke på kostnadsutvecklingen bör emellertid driftsstödet enligt motionen öka med 5 % i förhållande till nu gällande regler, och anslaget bör mot denna bakgrund ökas till 436 milj.kr.
Bengt Kindbom (c) yrkar i motion K823 (yrkande 1) inom ramen för en totalt sett minskad anslagsram att anslaget till driftsstöd till dagspressen skall utgå med 12 milj.kr. utöver vad regeringen har föreslagit. Enligt motionärens uppfattning bör riksdagen inte nu besluta om en reducering med 5 % av bidragssatser och maximibelopp i bidragsförordningen. Förändringar måste i stället föregås av en mer långsiktig bedömning och ge de enskilda tidningsföretagen möjlighet till anpassning av sina budgetar och sin verksamhet.
I motion K817 av Johan Lönnroth (v) framhålls att presstödet behövs för att mildra hotet mot mångfalden. En neddragning av presstödet under den nuvarande lågkonjunkturen för annonser skulle slå ut en rad tidningar. Motionären yrkar att till driftsstöd till dagspressen anvisas ett 11 milj.kr. högre belopp än vad regeringen föreslagit (yrkande 1).
I motion K818 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) sägs däremot att presstödet successivt bör avvecklas på tre år, med ett första steg redan i år. Motionärerna begär (yrkande 2) att till anslaget till driftsstöd anvisas 106 milj.kr. mindre än vad regeringen föreslagit.
Gällande regler
Enligt 1 kap. 4 § presstödsförordningen (SFS 1990:524, jfr prop. 1989/90, KU31) består driftsstödet av allmänt driftsstöd, begränsat driftsstöd och driftsstöd i särskilt fall. Det allmänna driftsstödet utgår enligt 2 kap. 1 § till hög- och medelfrekventa dagstidningar med en abonnerad upplaga om minst 2000 exemplar och vars hushållstäckning på utgivningsorten är högst 40 %. För en högfrekvent storstadstidning beräknas det årliga allmänna driftsstödet genom att tidningens veckovolym multipliceras med 225 000 kr. (bidragssats), dock maximum 49,5 milj.kr. För andra högfrekventa tidningar och för medelfrekventa tidningar multipliceras veckovolymen med 162 000 kr., och maximibeloppet är 11,6 milj.kr. (2 kap. 2 §).
Även för lågfrekventa dagstidningar gäller att den abonnerade upplagan skall vara minst 2 000 exemplar. Täckningsgraden på utgivningsorten får dock vara högst 25 %. För en tidning som kommer ut en gång per vecka och har riksspridning lämnas årligen allmänt driftsstöd med 2090000kr.--3050000kr. beroende på den abonnerade upplagans storlek, dock minst 7000 exemplar (2kap. 4 §). För en tidning som kommer ut två gånger per vecka och har riksspridning varierar driftsstödet mellan 2400000kr. och 3400000kr. beroende på upplagestorlek. För tidningar som har en abonnerad upplaga som är lägre än 7000 lämnas årligt driftsstöd med 1540000kr.
Begränsat driftsstöd kan lämnas för en dagstidning vars utgivningsort är Gotlands, Borgholms, Mörbylånga eller Laholms kommun. Begränsat driftsstöd kan också lämnas till tidningar i Tornedalen som till väsentlig men inte övervägande del är skrivna på finska.
Driftsstöd i särskilt fall kan lämnas dels till tidningar som i huvudsak är skrivna på annat språk än svenska, dels till tidningar som i huvudsak distribueras till svenska medborgare utomlands.
Storleken på begränsat driftsstöd och driftsstöd i särskilt fall bestäms av presstödsnämnden efter vad som i det enskilda fallet är skäligt, men får inte överstiga 1 540 000 kr.
Driftsstödet beräknas för kalenderår. Stödet skall betalas ut efter den 1 juli det år som stödet avser.
Utskottets bedömning
I propositionen föreslås med hänvisning till det rådande statsfinansiella läget att statens kostnader för driftsstödet sänks. Mot den bakgrunden förordas att de bidragssatser och maximibelopp som enligt presstödsförordningen gäller för driftsstödet sänks med 5 % och att anslaget förs upp med 416 milj.kr.
Enligt uppgift från presstödsnämnden har det inträffat sådana upplageförändringar m.m. inom dagspressen att nu gällande bidragssatser och maximibelopp kan beräknas rymmas inom ramen för det föreslagna anslaget. Det statsfinansiella läget är visserligen sådant att en sänkning av bidragssatserna ändå framstår som motiverad. Emellertid är tidningskonjunkturerna för närvarande mycket besvärande och stora svårigheter kan uppstå om verksamheten med förhållandevis kort varsel måste anpassas till de nya förutsättningarna. Mot denna bakgrund talar övervägande skäl enligt utskottets mening för att nuvarande bidragssatser och maximibelopp för driftsstödet tills vidare behålls oförändrade. De neddragningar av presstödet som det statsfinansiella läget kräver bör i stället gå ut över andra delar av presstödet. Utskottet avstyrker således propositionens förslag om godkännande av vad som förordats om en förändring av beräkningsgrunderna för driftsstöd till dagspressen. Motion K810 yrkande 1 tillstyrks medan dess yrkande 2 avstyrks. Propositionens anslagsyrkande tillstyrks. Syftet med motion K823 (c) yrkande 1 som i princip vänder sig mot de föreslagna förändringarna av beräkningsgrunderna får därmed anses tillgodosett. Motionsyrkandet avstyrks. Likaledes avstyrks motionerna K810 yrkande 3 (s), K817 yrkande 1 och K818 yrkande 2.
Utvecklingsstöd
Propositionen
Mot bakgrund av det rådande statsfinansiella läget förordas i budgetpropositionen att statens kostnader för utvecklingsstödet minskas med 22 milj.kr. i förhållande till nuvarande budgetårs anslag och att ett reservationsanslag på 13,8 milj.kr. anvisas.
Motionerna
I motion K810 (yrkande 4) av Thage G Peterson m.fl. (s) anförs att det är oförsvarligt att minska utvecklingsstödet med 62 %. Detta stöd är avsett att stimulera till och underlätta större, nödvändiga investeringar och skall inriktas särskilt på dagstidningar med svag ekonomi och därmed svårigheter att finansiera nödvändiga investeringar. Det är svårt att finna en mer olämplig tidpunkt att minska presstödet med hänsyn till de svårigheter som dagspressen för närvarande är utsatt för bl.a. genom de dåliga annonskonjunkturerna. I likhet med motion K817 yrkande 2 av Johan Lönnroth (v) begärs att till anslaget Utvecklingsstöd till dagspressen anvisas oförändrade 35,8 milj.kr.
Bengt Kindbom (c) begär i motion K823 (yrkande 2) att minskningen av anslagen till presstöd tas ut så att till anslaget till Utvecklingsstöd till dagspressen anvisas 7,8 milj.kr. eller 6 milj.kr. mindre än vad regeringen föreslagit.
Gällande regler
Utvecklingsstödet regleras i 3 kap. presstödsförordningen. Stödet kan beviljas för rationalisering av förpressproduktion om rationaliseringsprojektet bidrar till fortlevnad och förbättrat kostnadsläge för tidningen. Det kan då uppgå till högst 75 % av de beräknade totala kostnaderna för rationaliseringsprojektet, men får inte överstiga 7,5 mkr per projekt.
Tidningsföretag som avser att tillsammans göra investeringar i tryckerianläggningar kan beviljas utvecklingsstöd om projektet bidrar till mångfalden inom dagspressen genom att medföra tryggad fortlevnad eller förbättrat kostnadsläge för deltagande företag med svag ekonomi. Detta stöd utgår i form av bidrag till räntekostnaden för lån eller i form av statlig lånegaranti. Utvecklingsstöd kan vidare betalas ut för samverkan genom legotryck. Stödet får då lämnas när ett dagstidningsföretag upphör med att trycka sin dagstidning i eget tryckeri och i stället t.ex. samtrycker med annat tidningsföretag. Stödet lämnas med tolv öre per tryckt och betalat exemplar per kalenderår, dock längst under sju år.
För sådana rationaliseringsåtgärder som är avsedda att på längre sikt förbättra en dagstidnings ekonomi kan det lämnas utvecklingsstöd i vissa fall. Detta stöd får uppgå till högst 75 % av de vid ansökningstillfället beräknade kostnaderna för rationaliseringsprojektet, dock högst med 1 milj.kr. för lågfrekventa tidningar och högst 2 milj.kr. för hög- eller medelfrekventa tidningar.
De tidigare stödformerna utvecklingsbidrag och samverkansbidrag ersattes den 1 juli 1990 av utvecklingsstöd. Under en övergångstid belastas anslaget även av samverkansbidrag som beviljats men inte slutförts under den tidigare stödordningen. Budgetåret 1990/91 betalade nämnden ut sammanlagt 21,1 milj.kr. i utvecklingsstöd till 31 tidningar. Dessutom utgick 500 000 kr. till universitetet i Göteborg som stöd för utveckling av utbildning i tidningsledning. Sedan utvecklingsstödet infördes den 1 juli 1990 har 100,6 milj.kr., varav 29 milj.kr. som ingående reservation, funnits disponibla för denna form av stöd. I januari 1992 hade enligt uppgift från presstödsnämnden beviljats tillhopa 74,4 milj.kr. i utvecklingsstöd och 2,2 milj.kr. av tidigare beviljat samverkansbidrag betalats ut.
Utskottets bedömning
Utskottet delar den bedömning som görs i propositionen att utvecklingsstödet mot bakgrund av det rådande statsfinansiella läget bör sänkas. I propositionen har föreslagits en minskning med 22 milj.kr. i förhållande till nuvarande budgetårs anslag. Med hänsyn till utskottets tidigare redovisade ställningstagande till förmån för ett oförändrat driftsstöd anser utskottet emellertid att det statsfinansiella läget gör att anslaget till utvecklingsstöd i stället bör minskas med ytterligare 6 milj.kr. Utskottet förordar således att ett reservationsanslag på 7800000kr. anvisas till Utvecklingsstöd till dagspressen. Motion K823 yrkande 2 är således tillgodosett. Motionerna K810 yrkande 4 (s) och K817 yrkande 2 (v) avstyrks.
Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till dagspressen
I budgetpropositionen föreslås att anslaget i likhet med föregående år förs upp med 1000kr. för budgetåret 1992/93. Frågan om statlig kreditgaranti har hittills inte aktualiserats i något fall.
Utskottets bedömning
Utskottet tillstyrker budgetpropositionens förslag.
Distributionsstöd till dagspressen
Propositionen
I budgetpropositionen föreslås i enlighet med presstödsnämndens förslag ett förslagsanslag på 81 milj.kr.
Motionerna
Bengt Kindbom (c) yrkar i motion K823 (yrkande 3)--för att driftsstödet skall kunna ökas--att till distributionsstödet skall anslås 6 milj.kr. mindre än vad regeringen föreslagit. Också i motion K818 yrkande 3 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) förordas en minskning av anslaget till distributionsstöd till dagspressen, nämligen till 54 milj.kr.
Ulla Pettersson m.fl. (s) begär i motion K803 ett tillkännagivande till regeringen om att de tidningar som uppbär distributionsstöd inte skall kunna utesluta återförsäljare från distribution på grund av för liten försäljning. Enligt motionärerna har DN meddelat sina mindre kunder att man inte längre tillhandahåller tidningar till försäljningsställen med mycket liten försäljning. Om tidningsföretagen, och då särskilt de riksspridda tidningarna, vägrar leverans till små försäljningsställen står detta enligt motionärerna i strid med syftet med de olika formerna av stöd från statsmakterna till tidningsproduktion och framför allt för distribution. En förutsättning för sådant stöd borde vara att tidningar distribueras till de återförsäljare som är beredda att sälja produkten.
Utskottets bedömning
Av 4 kap. 1 § presstödsförordningen framgår att distributionsstödet avser distribution av abonnerat exemplar av en dagstidning som samdistribueras. Distributionsstöd lämnas enligt 4 kap. 8 § årligen med fem, sex, åtta resp. tio öre per exemplar beroende på antalet stödberättigade exemplar.
Enligt utskottets mening är det med hänsyn till utskottets ställningstagande i det föregående motiverat med en sänkning även av distributionsstödet. Beräkningsgrunderna för distributionsstödet bör därför förändras och stödbeloppen minskas med ungefär 7,5 %. Minskningen bör genomföras så att det relationsmässigt blir så små förändringar som möjligt. Detta bör ges regeringen till känna. Mot denna bakgrund förordar utskottet att anslaget förs upp med ett 6 milj.kr. lägre belopp än det som föreslås i propositionen eller med 75 milj.kr. Motion K823 yrkande 3 (c) tillgodoses följaktligen. Motion K818 yrkande 3 (nyd) avstyrks.
När det gäller yrkandet i motion K803 (s) om att tidningar som uppbär distributionsstöd inte skall kunna utesluta återförsäljare från distribution på grund av för liten försäljning får utskottet hänvisa till att distributionsstödet är kopplat till abonnemang på dagstidning. Utskottet vill i sammanhanget erinra om vad som sades i propositionen om ett reformerat presstöd (prop. 1989/90:78 s. 46) om behovet av att presstödsnämnden noga följer utvecklingen på samdistributionsområdet och snarast inkommer till regeringen med förslag till åtgärder om förändringar ger anledning till det. Yrkandet i motion K803 om ett tillkännagivande till regeringen avstyrks.
Stöd till radio- och kassettidningar
Propositionen
I propositionen konstateras att utbyggnaden av radio- och kassettidningar har gått så snabbt att det år 1988 (se prop. 1987/88:145, KU39) uppsatta målet att minst 50 dagstidningar skulle ges ut som taltidning redan uppnåtts. Riksdagen har vid flera tillfällen (jfr 1990/91:KU29) uttalat att 50 dagstidningar endast utgör ett delmål och att utbyggnaden bör fortsätta. I augusti 1991 hade 52 dagstidningar beviljats ersättning för taltidningsutgivning, och Taltidningsnämnden räknar med att verksamheten under nästa budgetår kommer att omfatta 69 dagstidningar. Nämnden räknar också med att utbyggnaden under 1992/93--1994/95 i huvudsak kommer att gälla distribution enligt RATS-metoden (radiosända talsyntestidningar för synskadade).
Riksdagens beslut år 1988 om utgivningsformer innebar bl.a. att det statliga stödet i första hand skulle fördelas så att flerdagarstidningar kan ges ut som inlästa radiotidningar och där befinns lämpligt kompletteras med radioöverföring enligt den datorbaserade RATS-metoden. För närvarande distribueras två radiotidningar enligt denna metod medan ca 40 radiotidningar ges ut som redigerade och förlagetrogna inlästa talutgåvor. I budgetpropositionen föreslås att den nuvarande stödordningen ändras för att möjliggöra en satsning på RATS-tekniken. Fråga om utgivningsform bör enligt propositionen inte ha betydelse när det gäller att fördela stöd till taltidningar. Riksdagen föreslås godkänna dessa riktlinjer om utgivningsformerna. Vidare föreslås i enlighet med Taltidningsnämndens förslag en höjning av förslagsanslaget med 27 230 000 kr.
Motionerna
Samtliga tre motioner om stödet till radio- och kassettidningar vänder sig mot de begränsningar för högsta stödbelopp per abonnemang resp. för tidningsexemplar och abonnemang som godtogs av riksdagen våren 1991 (1990/91:KU29). I motion K802 av Lars Stjernkvist och Ingvar Björk (båda s) framhålls att bidragstaket drabbar flerdagarstidningar med liten upplaga, dvs. ofta andratidningen på orten, och därigenom utgör ett hot mot den politiska mångfalden. I syfte att öka de handikappades valfrihet bör därför stödbeloppet höjas från 25000 till förslagsvis 40000kr. för de minsta dagstidningarna, och en motsvarande höjning begärs också för endagstidningar med liten upplaga. Motionärerna hemställer att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet av att inom tillgängliga resurser höja högsta stödbeloppet för radio- och kassettidningar med liten upplaga. Också i motion K805 av Jan Andersson och Bengt Silfverstrand (båda s) understryks behovet av att särskild hänsyn tas till tidningar med små upplagor så att inte synskadades valfrihet begränsas. För tidningar med en upplaga under 10000 exemplar måste det enligt motionärerna kunna utgå ett högre stödbelopp per abonnemang med motsvarande höjningar för endagstidningar med liten upplaga. Motionärerna yrkar att att regeringen ges till känna vad som anförts om ökat stöd till radio- och kassettidningar. Dan Ericsson i Kolmården (kds) begär också i motion K819 ett tillkännagivande till regeringen om ändrade regler för stöd till radio- och kassettidningar för att ta hänsyn till tidningar med små upplagor. Inom rådande stödformer bör införas ändrade regler som gynnar mångfald och valfrihet på radio- och kassettidningsområdet.
Jan Andersson och Börje Nilsson (båda s) tar i motion K816 upp synskadades behov av läns- och kommuntaltidningar. Motionärerna framhåller att synskadade saknar information som samhällsinformation, tidningar/tidskrifter, organisationsinformation, konsumentupplysning m.m. Kommun- och länstaltidningarna har även innehållit sådan information, dock hittills i alltför begränsad omfattning.
Utskottets bedömning
I förra årets budgetproposition (prop. 1990/91:100 bilaga 10) framhölls att subventionen per abonnemang låg mellan 6 000 och 50000 kr. När det gällde lågfrekventa tidningar kunde subventionen i något enstaka fall uppgå till 150 kr. per tidningsexemplar och abonnemang. Enligt föredragande statsrådets mening var det svårt att försvara stödbelopp till enskilda prenumeranter i nämnda storleksordningar. I propositionen föreslogs restriktioner bl.a. i form av ett högsta stödbelopp per abonnemang på 25000 kr. samt genom att bidragsbeloppet per exemplar och abonnemang för lågtäckningstidningar inte fick överstiga 100 kr.
Utskottet framhöll (1990/91:KU29) att det är viktigt att den stora satsning som gjorts på radio- och kassettidningar också resulterar i ett så stort utnyttjande som möjligt i målgruppen. Stödets utformning borde därför vara sådant att det stimulerar till marknadsföringsåtgärder från tidningsföretagens sida i syfte att få ett större antal abonnenter. Enligt utskottet fick de föreslagna begränsningarna för högsta stödbelopp per abonnemang resp. för tidningsexemplar och abonnemang antas verka i denna riktning, och utskottets majoritet godtog förslaget i budgetpropositionen.
Utskottet gör i dag inte någon annan bedömning. Utskottet vill dock hänvisa till vad som sägs i budgetpropositionen om att handikapputredningens slutbetänkande och den fördjupade prövningen av det framtida stödet till taltidningar kan komma att leda till förändrade stödformer. Utskottet godtar således propositionens anslagsförslag. Vidare godtas de riktlinjer om utgivningsformer som förordats i propositionen. Motionerna K802 (s), K805 (s) och K819 (kds) avstyrks.
Utskottet tog i betänkandet 1990/91:KU29 också upp synskadades särskilda behov av samhälls- och myndighetsinformation. Utskottet erinrade i detta sammanhang om den betydelse för spridning av myndighets- och samhällsinformation som de s.k. läns- och kommuntidningarna för synskadade har. Utskottet vill på nytt understryka denna betydelse men anser inte att ett tillkännagivande till regeringen behövs. Utskottet förutsätter därvid att frågan kommer att behandlas under beredningen av handikapputredningens aviserade slutbetänkande. Motion K816 avstyrks följaktligen.
LL-stiftelsen
Propositionen
Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur har enligt de stadgar som regeringen fastställt år 1988 till ändamål att äga och ge ut en nyhetstidning för begåvningshandikappade samt att ge ut lättlästa böcker (LL-böcker). Mellan staten och stiftelsen träffades den 21 juni 1990 avtal för perioden den 1 juli 1990--den 30 juni 1993. Avtalet reglerar bl.a. frågor om bidrag till stiftelsens verksamhet och om prenumerationsavgift för tidningen. I sin fördjupade anslagsframställning för budgetperioden 1992/93--1994/95 begärde stiftelsen en nivåhöjning med 1740000 kr. för att kunna höja ambitionsnivån för verksamhetens båda sidor och att stiftelsekapitalet genom ett engångsanslag skulle höjas till 2000000kr. I budgetpropositionen föreslås ett reservationsanslag till stiftelsen på 8 168 000 kr. Därvid har beräknats kompensation endast för kostnadsökningar. En fördjupad prövning av verksamheten bör enligt propositionen i avbidan på resultatet av handikapputredningens arbete anstå till nästa års budgetarbete.
Motionerna
Jan Andersson och Börje Nilsson (båda s) framhåller i motion K806 att stiftelsens verksamhet ännu är i ett uppbyggnadsskede och att etappmålet 20 böcker årligen och en nyhetstidning varje vecka ännu inte uppnåtts. Tvärtom har utgivningen av såväl böcker som tidning sjunkit, och stiftelsen riskerar att komma in i en ond cirkel genom att stiftelsens produkter inte är nog kända bland de konsumenter man vänder sig till samtidigt som en effektiv marknadsföring inte kan bedrivas av ekonomiska skäl. Ett ökat stöd till LL-stiftelsen begärs i motionen. I motion Kr271 av Åke Gustavsson m.fl. (s) begärs ett ökat stöd till stiftelsen med 2000000kr. utöver vad regeringen föreslagit för att ambitionsnivån i utgivningen inte skall behöva sänkas i avvaktan på handikapputredningens betänkande. Enligt motionärerna spelar stiftelsen en viktig roll för de läshandikappades möjligheter att följa samhälls- och kulturdebatten. I motion K815 av Elisabeth Persson m.fl. (v) yrkas att till LL-stiftelsen anvisas 3206000kr. utöver vad regeringen föreslagit. Enligt motionärerna finns inte tillräckliga skäl att avvakta resultatet av handikapputredningen. Det framhålls att det är synnerligen angeläget att LL-stiftelsen ges möjlighet att fortsätta sin verksamhet och utveckla den.
Utskottets bedömning
I propositionen har hänvisats till att vissa av handikapputredningens förslag kan komma att beröra LL-stiftelsen och att fördjupad prövning av stiftelsens verksamhet därför kommer att genomföras i samband med nästa års budgetarbete. Enligt utskottets mening bör anslaget i avvaktan på utredningsförslaget och den fördjupade prövningen inte höjas med högre belopp än det som föreslagits i propositionen. Propositionens förslag tillstyrks således, och motionerna K806 (s), Kr271 (s) och K815 (v) avstyrks.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande presstödet i allmänhet
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:K817 yrkande 3 och 1991/92:K818 yrkande 1, res. 1 (nyd) men. (v) - delvis
2. beträffande presstödsnämnden och taltidningsnämnden
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100, bilaga 12, punkt C 4 för budgetåret 1992/93 under elfte huvudtiteln till Presstödsnämnden och taltidningsnämnden anvisar ett förslagsanslag på 4 394 000 kr., res. 2 (nyd)
3. beträffande beräkningsgrunderna för driftsstödet
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:K810 yrkande 1, med anledning av motion 1991/92:K810 yrkande 2 samt med avslag på proposition 1991/92:100, bilaga 12, punkt C 5, 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, res. 3 (s) - motiv. res. 4 (nyd)
4. beträffande anslaget till driftsstödet
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100, bilaga 12, punkt C 5, 2 och med avslag på motionerna 1991/92:K810 yrkande 3, 1991/92:K817 yrkande 1, 1991/92:K818 yrkande 2 och 1991/92:K823 yrkande 1 för budgetåret 1992/93 under elfte huvudtiteln till Driftsstöd till dagspressen anvisar ett förslagsanslag på 416000000kr, res. 5 (nyd)
5. beträffande utvecklingsstöd
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:K823 yrkande 2, med anledning av proposition 1991/92:100, bilaga 12, punkt C6 samt med avslag på motionerna 1991/92:K810 yrkande 4 och 1991/92:K817 yrkande 2 för budgetåret 1992/93 under elfte huvudtiteln till Utvecklingsstöd till dagspressen anvisar ett reservationsanslag på 7800000kr.,
res. 6 (s) res. 7 (nyd) men. (v) - delvis
6. beträffande kreditgaranti
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bilaga 12, punkt C 7 till Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till dagspressen för budgetåret 1992/93 under elfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.,
7. beträffande beräkningsgrunderna för distributionsstöd
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om förändrade beräkningsgrunder för distributionsstödet, res. 8 (s) res. 9 (nyd) - motiv. men. (v) - delvis
8. beträffande anslaget till distributionsstöd
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:K823 yrkande 3 samt med anledning av proposition 1991/92:100, bilaga 12, punkt C 8 och motion 1991/92:K818 yrkande 3 till Distributionsstödet till dagspressen för budgetåret 1992/93 under elfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 75000000kr., res. 10 (s) res. 11 (nyd) men. (v) - delvis
9. beträffande återförsäljare
att riksdagen avslår motion 1991/92:K803,
10. beträffande utgivningsformer för radio- och kassettidningar
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100, bilaga 12, punkt C10, 1 godkänner de riktlinjer som förordats i propositionen om utgivningsformer,
11. beträffande stöd till radio- och kassettidningar
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100, bilaga 12, punkt C 10, 2 samt med avslag på motionerna 1991/92:K802, 1991/92:K805 och 1991/92:K819 till Stöd till radio- och kassettidningar för budgetåret 1992/93 under elfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 90238000kr., res. 12 (s) men. (v) - delvis
12. beträffande läns- och kommuntaltidningar
att riksdagen avslår motion 1991/92:K816,
13. beträffande bidrag till LL-stiftelsen
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100, bilaga 12, punkt C 11 och med avslag på motionerna 1991/92:K806, 1991/92:K815 och 1991/92:Kr271 yrkande 4 till Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur för budgetåret 1992/93 under elfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 8168000 kr. res. 13 (s) men. (v) - delvis Stockholm den 24 mars 1992
På konstitutionsutskottets vägnar
Thage G Peterson
I beslutet har deltagit: Thage G Peterson (s), Birger Hagård (m), Hans Nyhage (m), Catarina Rönnung (s), Ylva Annerstedt (fp), Kurt Ove Johansson (s), Sören Lekberg (s), Torgny Larsson (s), Harriet Colliander (nyd), Ulla Pettersson (s), Inger René (m), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Henrik S Järrel (m), Christina Linderholm (c) och Roland Lében (kds).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Johan Lönnroth (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Presstödet i allmänhet (mom. 1)
Harriet Colliander (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med "Presstödet reformerades" och slutar med "yrkande 1 avstyrks" bort ha följande lydelse:
För svensk dagspress gäller i dag mycket särskilda regler och subventioner. Sålunda är dagstidningarna genomgående befriade från skyldighet att betala mervärdesskatt, vilket är anmärkningsvärt med tanke på den utvidgning av mervärdesskatten som genomförts och som annars drabbar praktiskt taget alla varor och tjänster. Dessutom erhåller dagstidningarna stora summor från skattemedel i form av presstöd.
Enligt utskottets mening kan dagspressens särställning i samhället starkt ifrågasättas. Det finns--liksom i andra sammanhang--anledning att anta att särreglerna inte kommit till i första hand för att skydda det fria ordet, den fria opinionsbildningen och konsumenternas bästa utan för att tillfredsställa det ekonomiskt politiska etablissemanget.
Det kan enligt utskottets mening inte anses vara en rimlig ordning att riksdagens ledamöter som ju är partipolitiker beslutar om subventioner och skattelättnader för dagstidningarna som nästan samtliga har partipolitisk bindning. I ett fritt, öppet och demokratiskt land, där fri konkurrens och mindre statlig styrning eftersträvas, hör inte presstödet hemma. Presstödet hör i stället hemma i ett sådant planekonomiskt system som statsmakterna numera försöker komma bort ifrån. En fri opinionsbildande dagspress bör enligt utskottet inte få styras av politiska beslut.
Utskottet föreslår mot denna bakgrund att presstödet avvecklas. Avvecklingen bör genomföras under en treårsperiod med ett första steg redan i år. Regeringen bör under innevarande år återkomma till riksdagen med en detaljerad plan för en sådan avveckling. Detta bör ges regeringen till känna. Utskottet tillstyrker således motion K818 yrkande 1. Motion K817 yrkande 3 avstyrks.
dels att utskottets hemställan under mom. 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande presstödet i allmänhet
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:K818 yrkande 1 och med avslag på motion 1991/92:K817 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om en plan för avveckling av presstödet.
2. Presstödsnämnden och taltidningsnämnden (mom.2)
Harriet Colliander (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "budgetpropositionen" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att presstödet bör avvecklas successivt under en treårsperiod. I linje med detta bör också anslaget till presstödsnämnden och taltidningsnämnden nu minskas med 30 %.
dels att utskottets hemställan under mom. 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande presstödsnämnden och taltidningsnämnden
att riksdagen med anledning av proposition 1991/92:100, bilaga 12, punkt C 4 till Presstödsnämnden och taltidningsnämnden för budgetåret 1992/93 under elfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 3 075 0000 kr.
3. Beräkningsgrunderna för driftsstödet (mom.3 --motiveringen)
Thage G Peterson, Catarina Rönnung, Kurt Ove Johansson, Sören Lekberg, Torgny Larsson, Ulla Pettersson och Lisbeth Staaf-Igelström (alla s) anser att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "Det statsfinansiella" och slutar med "delar av presstödet" bort ha följande lydelse:
Till detta kommer att tidningskonjunkturerna är mycket besvärande, och stora svårigheter kan uppstå om verksamheten på kort tid måste anpassas till nya förutsättningar. Mot denna bakgrund och med hänsyn till det angelägna intresset av valfrihet och mångfald inom dagspressen talar övervägande skäl enligt utskottets mening för att nuvarande bidragssatser och maximibelopp för driftsstödet behålls minst oförändrade.
4. Beräkningsgrunderna för driftsstödet (mom. 3)
Harriet Colliander (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "I propositionen" och slutar med "yrkande 2 avstyrks" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening bör driftsstödet avvecklas under den närmaste treårsperioden. En sådan avveckling får till följd att beräkningsgrunderna för driftsstödet måste förändras. Utskottet förordar att bidragssatserna och maximibeloppet minskas med 30 %. Detta bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande beräkningsgrunderna för driftsstödet
att riksdagen med avslag på proposition 1991/92:100, bilaga 12, punkt C 5, 1 och motion 1991/92:K810 yrkandena 1 och 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om 30-procentig nedsättning av bidragssatser och maximibelopp.
5. Anslaget till driftsstödet (mom. 4)
Harriet Colliander (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "Propositionens anslagsyrkande" och på s. 7 slutar med "K818 yrkande 2" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att presstödet bör avvecklas successivt under den närmaste treårsperioden. I linje med detta bör anslaget till driftsstödet minskas med 106 000000 kr. mer än regeringen föreslagit.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande anslaget till driftsstödet
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:K818 yrkande 2, med anledning av proposition 1991/92:100, bilaga 12, punkt C 5, 2 och motion 1991/92:K823 yrkande 1 samt med avslag på motionerna 1991/92:K810 yrkande 3 och 1991/92:K817 yrkande 1 till Driftsstöd till dagspressen för budgetåret 1992/93 under elfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 310000000kr.
6. Utvecklingsstöd (mom. 5)
Thage G Peterson, Catarina Rönnung, Kurt Ove Johansson, Sören Lekberg, Torgny Larsson, Ulla Pettersson och Lisbeth Staaf-Igelström (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "Utskottet delar" och slutar med "yrkande 2 (v) avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill hänvisa till att avsikten med utvecklingsstödet är att stimulera till och underlätta större nödvändiga investeringar och till att detta stöd särskilt skall inriktas på dagstidningar med svag ekonomi och därmed med svårigheter att finansiera nödvändiga investeringar. Det är därför enligt utskottets mening oförsvarligt att minska utvecklingsstödet med 62 % i ett läge där lågkonjunkturen försatt många s.k. andratidningar i betydande ekonomiska svårigheter. Utvecklingsstödet bör mot denna bakgrund bibehållas på samma nivå som för närvarande eller 35,8 milj.kr., dvs. 22 milj.kr. mer än regeringen föreslagit.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande utvecklingsstöd
att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:K810 yrkande 4 och 1991/92:K817 yrkande 2, med anledning av proposition 1991/92:100, bilaga 12, punkt C 6 samt med avslag på motion 1991/92:K823 yrkande 2 till Utvecklingsstöd till dagspressen för budgetåret 1992/93 under elfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 35800000kr.
7. Utvecklingsstöd (mom. 5)
Harriet Colliander (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "Utskottet delar" och slutar med "yrkande 2 (v) avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att presstödet bör avvecklas successivt under den närmaste treårsperioden. Utvecklingsstödet är av den arten att det i princip skulle kunna avvaras nästan omedelbart utan att det uppstår övergångssvårigheter för tidningarna. Mot denna bakgrund vill utskottet förorda en särskilt kraftig minskning av denna form av presstöd eller ner till 5460000kr.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande anslaget till utvecklingsstöd
att riksdagen med anledning av proposition 1991/92:100, bilaga 12, punkt C 6 och motion 1991/92:K823 yrkande 2 och med avslag på motionerna 1991/92:K810 yrkande 4 och 1991/92:K817 yrkande 2 till Utvecklingsstöd till dagspressen för budgetåret 1992/93 under elfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 5460000 kr.
8. Beräkningsgrunderna för distributionsstöd (mom.7)
Thage G Peterson, Catarina Rönnung, Kurt Ove Johansson, Sören Lekberg, Torgny Larsson, Ulla Pettersson och Lisbeth Staaf-Igelström (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "Enligt utskottets mening" och slutar med "ges regeringen till känna" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening fyller distributionsstödet en viktig funktion som stödform för dagstidningarna. För de många dagstidningar som i dag brottas med stora ekonomiska svårigheter på grund av de rådande konjunkturerna skulle en minskning av distributionsstödet få allvarliga konsekvenser. Utskottet vill understryka att det statsfinansiella läget inte får tillåtas påverka nivån på detta stöd. Detta bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande beräkningsgrunderna för distributionsstöd
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om oförändrade beräkningsgrunder för distributionsstöd.
9. Beräkningsgrunderna för distributionsstöd (mom. 7--motiveringen)
Harriet Colliander (nyd) anser att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "Enligt utskottets mening" och slutar med "regeringen till känna" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening bör presstödet i sin helhet avvecklas successivt under den närmaste treårsperioden. Presstödsförordningens beräkningsgrunder bör mot denna bakgrund ändras så att stödet under nästa budgetår betalas med 30 % lägre belopp än det som i dag gäller. Detta bör ges regeringen till känna.
10. Anslaget till distributionsstöd (mom. 8)
Thage G Peterson, Catarina Rönnung, Kurt Ove Johansson, Sören Lekberg, Torgny Larsson, Ulla Pettersson och Lisbeth Staaf-Igelström (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "Mot denna bakgrund" och slutar med "yrkande 3 (nyd) avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet tillstyrker budgetpropositionens förslag. Motionerna K818 yrkande 3 och K823 yrkande 3 avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:
8. beträffande anslaget till distributionsstöd
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bilaga 12, punkt C 8 och med avslag på motionerna 1991/92:K818 yrkande 3 och 1991/92:K823 yrkande 3 till Distributionsstöd till dagspressen för budgetåret 1992/93 under elfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 81000000kr.
11. Anslaget till distributionsstöd (mom. 8)
Harriet Colliander (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "Mot denna bakgrund" och slutar med "yrkande 3 (nyd) avstyrks" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening bör presstödet i sin helhet avvecklas successivt under den närmaste treårsperioden. I enlighet därmed bör anslaget till distributionsstöd för nästa budgetår sänkas med 27000000kr.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:
8. beträffande anslaget till distributionsstöd
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:K818 yrkande 3 samt med anledning av proposition 1991/92:100, bilaga 12, punkt C8 och motion 1991/92:K823 yrkande 3 till Distributionsstöd till dagspressen för budgetåret 1992/93 under elfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 54000000kr.
12. Stöd till radio- och kassettidningar (mom. 11)
Thage G Peterson, Catarina Rönnung, Kurt Ove Johansson, Sören Lekberg, Torgny Larsson, Ulla Pettersson och Lisbeth Staaf-Igelström (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "Utskottet godtar" och slutar med "K819 (kds) avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet förutsätter att synskadades behov av mångfald och valfrihet därvid beaktas så att valfriheten i praktiken också kan gälla små dagstidningar. Regeringen bör därefter återkomma till riksdagen med förslag i detta hänseende. Detta bör ges regeringen till känna. Härigenom får motionerna K802 (s), K805 (s) och K819 (kds) anses tillgodosedda. Utskottet godtar propositionens anslagsförslag.
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:
11. beträffande stöd till radio- och kassettidningar
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100, bilaga 12, punkt C10, 2 och med anledning av motionerna 1991/92:K802, 1991/92:K805 och 1991/92:K819 till Stöd till radio- och kassettidningar för budgetåret 1992/93 under elfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 90238000kr. samt som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om stödet till radio- och kassettidningarna.
13. Bidrag till LL-stiftelsen (mom. 13)
Thage G Peterson, Catarina Rönnung, Kurt Ove Johansson, Sören Lekberg, Torgny Larsson, Ulla Pettersson och Lisbeth Staaf-Igelström (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med "I propositionen har" och slutar med "K815 (v) avstyrks" bort ha följande lydelse:
LL-stiftelsens verksamhet är ännu i ett uppbyggnadsskede. Etappmålet om 20 böcker per år och en nyhetstidning som utkommer varje vecka har inte kunnat uppnås utan i stället sjunker utgivningen såväl av böcker som tidning. Stiftelsen riskerar enligt utskottets mening att komma in i en ond cirkel genom att produkterna inte är tillräckligt kända bland de grupper man vänder sig till samtidigt som marknadsföringen inte kan bedrivas effektivt av ekonomiska skäl. Utskottet vill framhålla att de mest eftersatta grupperna måste få ett bättre kulturstöd än det som propositionen ger uttryck för. För att inte ambitionsnivån i LL-stiftelsens utgivning skall behöva sänkas innan handikapputredningens förslag kan genomföras bör anslaget till stiftelsen nu höjas med 2000000kr. utöver vad regeringen föreslagit. Utskottet tillstyrker således motion Kr271 yrkande 4.
dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:
13. beträffande bidrag till LL-stiftelsen
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Kr271 yrkande 4 samt med anledning av proposition 1991/92:100 bilaga 12, punkt C 11 och motionerna 1991/92:K806 och 1991/92:K815 till Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur för budgetåret 1992/93 under elfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 10168000kr.
Särskilt yttrande
Driftsstödet (mom. 3 och 4)
Thage G Peterson, Catarina Rönnung, Kurt Ove Johansson, Sören Lekberg, Torgny Larsson, Ulla Pettersson och Lisbeth Staaf-Igelström (alla s) anför:
Motivet för presstödet är att söka bevara mångfalden i utbudet av dagstidningar och att därmed ge tidningsläsarna en valfrihet när det gäller valet av dagstidning. Sedan presstödet infördes för ca 20 år sedan har den tidigare snabba utvecklingen mot faktiska tidningsmonopol också kunnat hejdas. Dagspressen har härigenom kunnat få sin allmänt erkända betydelse för den fria opinionsbildningen och för en fri och allsidig debatt. En mångfald inom dagspressen är också en förutsättning för en vid yttrandefrihet och för vitaliteten både i debatten och i nyhetsförmedlingen.
Genom annonsmarknadens villkor finns en inbyggd tendens att de starkare tidningarna blir ännu starkare och att detta sker på de svagare tidningarnas bekostnad. I detta sammanhang kan nämnas att tidningsbranschens beroende av annonsmarknaden har ökat markant under 1990-talet så att inte mindre än 61,5 % av intäkterna under 1991 kom från annonsmarknaden. Det selektiva driftsstödet till lågtäckningstidningarna är avsett att kompensera för underläget på annonsmarknaden.
Många s.k. andratidningar brottas för närvarande med betydande ekonomiska svårigheter till följd av den minskning av annonsintäkterna som den negativa annonskonjunkturen fört med sig. Utan presstödet skulle kanske så många som 50 dagstidningar hotas av nedläggning. Det skall inte heller bortses från frågan om reklam i lokala ljudradiosändningar. Införs sådana möjligheter kommer med all sannolikhet dagstidningarnas annonsintäkter att ytterligare påverkas negativt. Det är ett förhållande som enligt vår mening måste uppmärksammas särskilt i det fortsatta arbetet med frågan så att inte dagspressen skadas.
Till detta kommer att kostnaderna för dagspressen har ökat sedan presstödet justerades, vilket skedde den 1 juli 1990. Kostnadsökningen för branschen kan med 1991 års utgång beräknas till 5 %. För att mångfalden inom dagspressen skall kunna bibehållas anser vi att driftsstödet helst måste ökas men i vart fall bibehållas på sin nuvarande nivå.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Johan Lönnroth (v) anför:
1. Presstödet i allmänhet (mom. 1)
En fri och mångfaldig tidningsflora utgör ett viktigt inslag i en levande demokrati. Koncentrationsprocessen inom media, samt den ökade konkurrensen från etermedia utgör ett hot mot denna mångfald. Presstödet behövs som ett sätt att avvärja eller åtminstone lindra detta hot.
Fördelningen av presstödet måste dock långsiktigt ifrågasättas. En utredning som gjorts om samhällets totala stöd till dagspressen visar att det direkta stödet i form av drifts-, utvecklings- och distributionsstöd sammantaget med effekterna av mervärdeskattebefrielse och reklamskattereduktion gör Dagens Nyheter, Expressen och Aftonbladet till de tre största mottagarna av bidrag. Det kan således ifrågasättas om presstödet är utformat på det sätt som bäst gynnar mångfalden. En utredning bör därför -- som föreslås i motion 1991/92:K817 yrkande 3 -- tillsättas för att se över om presstödet kan omformas så att det bättre tillgodoser målen om mångfald och allsidighet i pressen. En möjlighet att överväga är en successiv nedtrappning av reklamskattereduktionen för dagspressen och att de på så sätt frigjorda medlen ges i ökat stöd till dagspressen. Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
2. Driftsstödet (mom. 3 och 4)
En fri och mångfaldig tidningsflora utgör ett viktigt inslag i en levande demokrati. Koncentrationsprocessen inom media samt den ökade konkurrensen från etermedia utgör ett hot mot denna mångfald. Presstödet behövs som ett sätt att avvärja eller åtminstone lindra detta hot. Till detta kommer den lågkonjunktur för annonser som varit. En neddragning av driftsstödet nu skulle förstöra effekterna av den gryende uppgången för annonserna och slå ut en rad tidningar.
3. Utvecklingsstöd (mom. 5)
Med hänsyn till behovet av en fri och obunden tidningsflora och mot bakgrund av dagstidningarnas ekonomiska svårigheter bör utvecklingsstödet inte minskas. Som framhålls i motion K817 yrkande 2 och K810 yrkande 4 (s) bör anslås 22 milj.kr. utöver vad regeringen föreslagit. Jag ansluter mig därför till res. 6.
4. Beräkningsgrunderna för distributionsstöd (mom. 7)
Distributionsstödet fyller en viktig funktion för de ekonomiskt svagare dagstidningarna. En minskning av detta stöd skulle kunna få negativa konsekvenser när det gäller mångfalden och den fria opinionsbildningen inom dagspressen. Som föreslagits i propositionen och i reservation 8 (s) bör stödet behållas oförändrat. Jag ansluter mig därför till res. 8.
5. Anslaget till distributionsstöd (mom. 8)
Propositionens förslag till oförändrat anslag till distributionsstödet bör tillstyrkas. Jag ansluter mig därför till res. 10.
6. Stöd till radio- och kassettidningar (mom. 11)
Det är angeläget att de synskadade ges möjlighet till valfrihet och mångfald genom att även de små dagstidningarna kan ges ut som radio- och kassettidningar. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med ett förslag så att detta behov kan tillgodoses. Jag ansluter mig därför till res. 12.
7. Bidrag till LL-stiftelsen (mom. 13)
Den verksamhet som Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur bedriver riktar sig till starkt eftersatta grupper i samhället vilkas behov av nyhetsinformation och litteratur inte kan tillgodoses på något annat sätt. Det gäller utvecklingsstörda, läsotränade, barndomsdöva, afatiker och människor med grava läs- och skrivsvårigheter. Men också invandrare som lär sig svenska har mycket god hjälp av LL-stiftelsens tidningar och böcker. Någon anledning att avvakta handikapputredningens arbete finns inte. I vart fall torde eventuella förslag från utredningen knappast kunna genomföras före år 1994.
Eftersom det -- som framhålls i motionerna K815 (v), K806 (s) och Kr271 (s) -- är mycket angeläget att LL-stiftelsen ges möjlighet att fortsätta sin verksamhet och utveckla den bör LL-stiftelsen beviljas 3206000kr. utöver vad regeringen föreslagit.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom. 1 och 13 borde ha hemställt:
1. beträffande presstödet i allmänhet
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:K817 yrkande 3 och med avslag på motion 1991/92:K818 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts om behovet av att omfördela presstödet.
13. beträffande bidrag till LL-stiftelsen
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:K815 och med anledning av proposition 1991/92:100 bilaga 12, punkt C 11 och motionerna 1991/92:K806 och 1991/92:Kr271 yrkande 4 till Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur för budgetåret 1992/93 under elfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 11374000kr.