Partnerskaps- och samarbetsavtalet mellan EU Vitryssland
Betänkande 1995/96:UU21
Utrikesutskottets betänkande
1995/96:UU21
Partnerskaps- och samarbetsavtalet mellan EU och Vitryssland
Innehåll
1995/96 UU21
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker i detta betänkande regeringens förslag (prop. 1995/96: 139) om godkännande av partnerskaps- och samarbetsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater och Vitryssland. Inga motioner har väckts med anledning av propositionen.
Propositionen
I proposition 1995/96:139 yrkar regeringen att riksdagen godkänner partnerskaps- och samarbetsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Vitryssland, å andra sidan.
Utskottet
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att riksdagen godkänner partnerskaps- och samarbetsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater och Vitryssland.
Syftet med avtalet är att skapa en bas för en politisk dialog, att främja handel och investeringar, att stärka den demokratiska och marknadsekonomiska utvecklingen i Vitryssland samt att ge en ram för ett bredare samarbete mellan parterna. Vidare är syftet med avtalet att skapa förutsättningar för etableringsfrihet, tjänstehandel och kapitalrörelser samt ett framtida frihandelsområde mellan gemenskapen och Vitryssland.
Avtalet träder i kraft den första dagen i den andra månaden efter det att parterna anmält till varandra att de godkänt avtalet.
Bakgrund
När det kommunistiska systemet bröt samman, sovjetimperiet upplöstes i femton nya stater, det kalla kriget upphörde och en ny Europakarta framträdde blev det för gemenskapen en viktig uppgift att utforma en ny politik för relationerna med de nya staterna i Oberoende staters samvälde, OSS. Ett avtal om handel och ekonomiskt- och kommersiellt samarbete som undertecknades av Europeiska gemenskaperna och Sovjetunionen den 18 december 1989 har tillämpats övergångsvis.
Med länderna i Central- och Östeuropa har gemenskapen ingått s.k. Europaavtal, vilka är associationsavtal som syftar till medlemskap i EU. Sådana avtal har tecknats med Bulgarien, Polen, Rumänien, Slovakien, Tjeckien och Ungern samt med Estland, Lettland och Litauen. Ett Europaavtal med Slovenien har paraferats.
För de forna sovjetrepublikerna, med undantag av Estland, Lettland och Litauen, tillämpas en annorlunda avtalsmodell än Europaavtalen. Avtalen kallas partnerskaps- och samarbetsavtal. De syftar inte till en associering eller medlemskap, men innehåller i stort samma element som återfinns i Europaavtalen. I avtalen finns föreskrifter om politisk dialog, varuhandel, affärsverksamhet och investeringar, betalningar och kapital, konkurrens- och immaterialrättsliga regler samt brottsförebyggande, kulturellt, ekonomiskt och finansiellt samarbete.
Partnerskaps- och samarbetsavtalen anpassas efter OSS-ländernas ekonomiska och politiska utvecklingsnivå. Ryssland, Ukraina, Vitryssland och Moldova kommer därför att få de mest avancerade avtalen. I dessa avtal finns en utvecklingsklausul om att ett framtida upprättande av ett frihandelsområde mellan gemenskapen och respektive land skall övervägas.
Mandat för Europeiska kommissionen att inleda förhandlingar om ett avtal om partnerskap och samarbete mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsländer och Vitryssland (ett s.k. partnerskapsavtal) fastställdes av rådet i oktober 1992. Förhandlingarna med Vitryssland avslutades sommaren 1994, och avtalet undertecknades i Bryssel den 6 mars 1995.
Utvecklingen i Vitryssland
Sedan självständigheten har Vitryssland genomgått en rad politiska och ekonomiska förändringar. Landet har ambitioner att föra en reformpolitik som syftar till demokrati, marknadsekonomi och en liberalisering av utrikeshandeln. Man har sedan självständigheten sökt utveckla en egen politisk identitet som en fredlig, alliansfri europeisk stat. En rad faktorer, bl.a Vitrysslands korta historia som självständig statsbildning och de svårigheter som Sovjetunionens upplösning innebar för landets ekonomi, har emellertid gjort att reformarbetet ännu endast påbörjats.
Sverige och Vitryssland
De bilaterala relationerna med Vitryssland har hittills varit begränsade. Diplomatiska förbindelser upprättades i januari 1992. Sverige har med Vitryssland undertecknat handelsavtal, dubbelbeskattningsavtal och investeringsskyddsavtal. Ett luftfartsavtal mellan Vitryssland och de skandinaviska länderna kommer troligen att undertecknas inom kort, och överläggningar förs om ett polissamarbetsavtal. Samarbete förekommer även mellan berörda myndigheter om strålskydd och kärnavfallshantering.
Sverige har lämnat multilateralt bistånd till Vitryssland. Vissa möjligheter finns att lämna exportkreditgarantier. Begränsade bilaterala insatser övervägs på biståndssidan. Den svensk-vitryska handeln är ännu begränsad men ökar i omfång.
Avtalets innehåll
Genom avtalet upprättas ett partnerskap mellan Vitryssland, å ena sidan, och Europeiska gemenskaperna och deras medlemsländer, å andra. Avtalet innehåller föreskrifter om samarbete på en rad områden, bl.a. inom politik, ekonomi och handel. Ett samarbetsråd upprättas för att förvalta avtalet.
Partnerskaps- och samarbetsavtalet omfattar sammanlagt 109 artiklar, åtta bilagor och ett protokoll om tullsamarbete.
Kompetensfrågor
I avtalet är det Europeiska gemenskapen, Europeiska atomenergigemenskapen, Europeiska kol- och stålgemenskapen och medlemsländerna som är avtalsparter på den ena sidan. Det är därmed fråga om ett s.k. blandat avtal.
Vad beträffar kompetensfördelningen har gemenskapen exklusiv kompetens t.ex. när det gäller de bestämmelser i avtalet som rör den gemensamma handelspolitiken och gränsöverskridande tjänstehandel. Avtalet reglerar emellertid också förhållanden som ligger utanför gemenskapens kompetens och därmed inom medlemsstaternas kompetens. Avtalet innehåller sålunda bestämmelser som innebär åtaganden för medlemsstaterna och därmed också för Sverige. Detta gäller bl.a. inom områdena politisk dialog, socialt och finansiellt samarbete samt brottsbekämpning.
Enligt avtalets bestämmelser om olika sociala frågor (artiklarna 24-28) åtar parterna sig bl.a. att ingå avtal om social trygghet för vitryska arbetstagare. Dessa avtal skall grundas på principer om sammanläggning och export av pensioner. Den förpliktelse som Sverige sålunda genom partnerskapsavtalet (artikel 24) ikläder sig kan komma att föranleda kostnader för Sverige. Storleken av dessa kostnader kan för dagen inte uppskattas. Regeringen avser återkomma till riksdagen då frågan aktualiseras
Godkännande av avtalet
Regeringen anför att stabiliteten i Östersjöområdet med omnejd sedan Sovjetunionens fall har fått ökad betydelse för Sverige. Partnerskaps- och samarbetsavtalet syftar till att ge en ny dimension till gemenskapens relationer med republikerna i det forna Sovjetunionen och att understödja den politiska, ekonomiska och sociala utvecklingen i dessa länder. Inom ramen för dessa ansträngningar är avtalet med Vitryssland, liksom avtalen med Ryssland, Ukraina och Moldova, ämnade att ligga till grund för att det i framtiden skall gå att undersöka möjligheterna att etablera ett frihandelsområde mellan gemenskapen och respektive land.
Mot denna bakgrund föreslår regeringen att partnerskaps- och samarbetsavtalet godkänns av riksdagen.
Utskottets överväganden
Vad avser den politiska utvecklingen i Vitryssland noterar utskottet att sedan regeringens proposition överlämnats till riksdagen har avtal om en gemenskap mellan de suveräna republikerna Ryssland och Vitryssland ingåtts den 2 april 1996.
Utskottet tillstyrker att riksdagen godkänner partnerskaps- och samarbetsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater och Vitryssland.
Hemställan
Utskottet hemställer
att riksdagen godkänner det i proposition 1995/96:139 föreslagna partnerskaps- och samarbetsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Vitryssland, å andra sidan.
Stockholm den 18 april 1996
På utrikesutskottets vägnar
Göran Lennmarker
I beslutet har deltagit: Göran Lennmarker (m), Inga-Britt Johansson (s), Nils T Svensson (s), Yvonne Sandberg-Fries (s), Berndt Ekholm (s), Bertil Persson (m), Karl-Göran Biörsmark (fp), Lena Klevenås (s), Eva Zetterberg (v), Urban Ahlin (s), Lars Hjertén (m), Bodil Francke Ohlsson (mp), Ingrid Näslund (kds), Carina Hägg (s), Hans Hjortzberg-Nordlund (m) och Anna Corshammar-Bojerud (c).