Ombildning av Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB
Betänkande 1993/94:BoU20
Bostadsutskottets betänkande
1993/94:BOU20
Ombildning av Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB
Innehåll
1993/94 BoU20
Sammanfattning
Utskottet föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag om riktlinjerna för ombildning av Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB samt att riksdagen även i övrigt bifaller propositionen.
En reservation (s) har avgivits om de framtida ägarförhållandena i den konkurrensutsatta delen av bolaget. Ett särskilt yttrande (s) har avgivits bl.a. om ordningen för att eventuellt infria utställda garantiåtaganden.
V-suppleanten ansluter sig i en meningsyttring till reservationen och det särskilda yttrandet.
Propositionen
Regeringen har i proposition 1993/94:228 föreslagit att riksdagen
1. godkänner riktlinjerna för en ombildning av Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB (avsnitt 5.2),
2. godkänner ett aktieägartillskott till SBAB på 500 miljoner kronor (avsnitt 5.3),
3. bemyndigar regeringen att besluta om en statlig garanti till det kreditmarknadsbolag som övertar de bostadslån som är beviljade inom ramen för det statliga regelsystemet för att garantera att kapitaltäckningsgraden överstiger den enligt lag angivna nivån på 8 % (avsnitt 5.3),
4. medger att sjunde huvudtitelns förslagsanslag Åtgärder för att stärka det finansiella systemet belastas med dels aktieägartillskottet på 500 miljoner kronor till SBAB, dels eventuella infrianden av utställda garantiåtaganden för SBAB, dels de statliga utgifter som är hänförliga till ombildningen av SBAB (avsnitt 5.3).
Motionen m.m.
I betänkandet behandlas den med anledning av propositionen väckta motionen
1993/94:Bo40 av Oskar Lindkvist m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen avslår proposition 1993/94:228 vad avser bemyndigande till regeringen att besluta om statlig garanti för att garantera lagstadgad kapitaltäckningsgrad för M-SBAB, 2. att riksdagen beslutar att godkänna ett aktieägartillskott till SBAB i den storleksordning som vid bostadsutskottets behandling bedöms som behövlig med hänsyn till de förluster som kan förväntas, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att någon förändring i ägarförhållandena beträffande K-SBAB inte är aktuell.
I ärendet har skrivelser inkommit från Svenska Bankföreningen och Stadshypotek AB. Företrädare för SBAB har vid en föredragning inför utskottet muntligen lämnat synpunkter i ärendet.
Utskottet
Strukturella åtgärder för att förstärka SBAB
Regeringen föreslår i proposition 1993/94:228 att Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB ombildas genom att SBAB blir moderbolag till två nybildade kreditmarknadsbolag. Det ena bolaget, K-SBAB, övertar de lån som SBAB beviljat i konkurrens utanför det statliga regelsystemet. Det andra, M-SBAB, övertar de lån som är beviljade inom ramen för det statliga regelsystemet som gällde till utgången av år 1991.
Riksdagen föreslås godkänna de genom propositionen föreslagna riktlinjerna för en ombildning av SBAB. Riksdagen föreslås också godkänna ett aktieägartillskott till SBAB på 500 miljoner kronor samt bemyndiga regeringen att besluta om en statlig garanti till M-SBAB för att garantera att kapitaltäckningsgraden överstiger den enligt lag angivna nivån på 8 %. Riksdagen föreslås slutligen fatta vissa beslut närmast av budgetteknisk natur i avsikt att göra det möjligt för regeringen att bl.a. infria vad nu redovisats avseende aktieägartillskott och garantiåtagande.
Beträffande SBAB:s allmänna situation och ekonomiska ställning m.m. hänvisar utskottet till propositionen (s. 4--9).
Utskottet vill inledningsvis slå fast och stryka under den stora enighet som råder inom utskottet om det nödvändiga i att rekonstruera SBAB och om de riktlinjer för ombildningen som enligt regeringen bör komma till användning.
Som framått av ingressen till betänkandet har en motion väckts i ärendet. I denna uttrycker motionärerna sin tillfredsställelse med att riksdagen föreläggs förslag till ombildning av SBAB. Liksom regeringen stryker motionärerna under vikten av att bolaget ombildas så att därmed en tydlig åtskillnad görs mellan de lån som är beviljade inom ramen för det statliga bostadslånesystemet och de lån som är beviljade i konkurrens utanför detta system. Motionärerna konstaterar vad i propositionen anförts om att kreditförlusterna för bolaget praktiskt taget helt är hänförliga till de krediter som beviljats inom ramen för den statliga låneadministrationen, dvs. att förlusterna beror på kreditbeslut för vilka SBAB i praktiken inte haft något reellt ansvar.
Utskottet föreslår att riksdagen med hänvisning till vad nu anförts, godkänner regeringens förslag om riktlinjerna för ombildning av SBAB.
Invändningarna i motionen rör bl.a. det i propositionen föreslagna tillvägagångssättet när det gäller att tillföra SBAB finansiella resurser för att stärka bolaget. Motionärerna anser att en bättre modell än regeringens skulle vara en ordning som innebar att riksdagen godkände ett så stort kapitaltillskott att ytterligare riksdagsbeslut i ärendet inte skulle behöva fattas under det kommande året.
Vad i propositionen och i motionen såvitt nu är i fråga tagits upp ger utskottet anledning anföra följande. Liksom motionärerna och regeringen finner utskottet det lämpligt med en ordning som ger SBAB ett långsiktigt och stabilt stöd. Utskottet har självfallet ingen erinran mot propositionen i denna del (s. 14--15) om att detta stöd bör ges så att minsta möjliga statsbudgeteffekt och påverkan på statens finansiella ställning uppnås samtidigt som de nuvarande obligationsinnehavarnas ställning inte påverkas negativt.
Utskottet konstaterar således att både regeringen och motionärerna eftersträvar en ordning som -- förutom att den är långsiktig och stabil -- också uppfyller rimliga krav på enkelhet och tydlighet och inte inbjuder till spekulation om innebörd och konsekvenser.
Enligt utskottets mening tillgodoser den i propositionen föreslagna lösningen också de krav som ställs i motionen. Ett riksdagens bifall till regeringens förslag om aktieägartillskott och om bemyndigande för regeringen att besluta om en statlig garanti till M-SBAB tillgodoser fullt ut motionärernas krav på tydlighet och enkelhet samt undanröjer de farhågor motionärerna kan ha haft om att regeringen i denna del skall behöva återkomma till riksdagen. Under beredning i utskottet har klarhet skapats om att den ordning som föreslås i propositionen väl tillgodoser motionärernas syfte.
Utskottet föreslår att riksdagen även godkänner de ovan redovisade regeringsförslagen om ett aktieägartillskott till SBAB och om en statlig garanti. Utskottet kan ansluta sig till regeringens förslag om att eventuella infrianden av utställda garantiåtaganden för SBAB belastar det under sjunde huvudtiteln uppförda förslagsanslaget Åtgärder för att stärka det finansiella systemet. Syftet med förslagen i motion Bo40 (s) yrkandena 1 och 2 får anses tillgodosett med vad utskottet nu anfört varför dessa yrkanden inte bör föranleda någon vidare åtgärd från riksdagens sida.
Riksdagen föreslås medge att det i föregående stycke nämnda anslaget även belastas med aktieägartillskottet på 500 miljoner kronor samt med de statliga utgifter som är hänförliga till ombildningen av SBAB.
Utskottet tillstyrker i sak propositionen även i denna del men vill beträffande medelsanvisningen avseende dessa poster förorda att medel för att täcka dessa kostnader avseende innevarande budgetår nu anvisas av riksdagen. De statliga utgifter som är hänförliga till ombildningen beräknar utskottet, efter underhandskontakt med företrädare för Finansdepartementet, till ca 4 miljoner kronor för innevarande budgetår. Tillsammans med aktieägartillskottet på 500 miljoner kronor bör anslaget alltså tillföras 504 miljoner kronor. Dessa medel bör anvisas på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1993/94 och belasta det av regeringen föreslagna förslagsanslaget. För det fall att kostnader som har samband med ombildningen som sådan uppkommer efter utgången av innevarande budgetår utgår utskottet från att regeringen återkommer i ärendet.
Förutsättningar för en försäljning av K-SBAB
Statens viktigaste närigspolitiska uppgift är enligt propositionen att utforma stabila regelsystem och förutsättningar för väl fungerande marknader, inte att äga företag som agerar i konkurrens på marknaden. En av utgångspunkterna för arbetet med förslaget till ombildning av SBAB har varit att staten på sikt inte bör vara ägare till K-SBAB som skall vara ett kreditinstitut som konkurrerar på kreditmarknaden.
Två förutsättningar bör enligt propositionen vara uppfyllda för att aktierna i K-SBAB skall avyttras eller att verksamheten skall säljas. Den ena är att köparen är finansiellt stark och har en långsiktig uthållighet i sin ägarambition. Den andra är att köparen är en ny eller för närvarande en mindre aktör på det segment av bostadskreditmarknaden som SBAB i dag agerar på. Detta för att inte minska antalet aktörer på marknaden och därmed konkurrenstrycket. Det har enligt propositionen under arbetets gång dock visat sig att innan en försäljning av K-SBAB kan aktualiseras måste vissa frågeställningar utredas vidare. I första hand gäller detta bolagets finansiering.
SBAB kommer efter att K-SBAB har bildats att inneha en fordran på K-SBAB på ett belopp i storleksordningen 60 miljarder kronor. Denna fordran växer dessutom under övergångstiden till ett än större belopp fram till dess att en eventuell försäljning av K-SBAB kan bli aktuell. Det är således av största vikt för statens förmögenhetsförvaltning att en försäljning av delar av eller hela statens aktieinnehav i K-SBAB sker på sådana villkor att den fordran som det statligt helägda SBAB kommer att ha på K-SBAB säkerställs på ett betryggande sätt.
Regeringen avser att med bistånd av SBAB utreda förutsättningarna för en försäljning av K-SBAB.
Frågan om förutsättningar för försäljning av K-SBAB tas upp också i motion Bo40 (s) yrkande 3. Motionärerna delar inte regeringens principiella uppfattning om att staten på sikt inte bör äga K-SBAB. De anser det olämplig att regeringen i propositionen aktualiserat frågan om det framtida ägandet av K-SBAB. Motionärernas yrkande går ut på att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att någon förändring av ägarförhållandena beträffande K-SBAB inte är aktuell. Om regeringen vidhåller sin uppfattning i frågan får den enligt motionen återkomma till riksdagen i ärendet.
Att regeringen lämnar riksdagen information om att vissa överväganden om ägarförhållandena i K-SBAB kan komma att göras är, mot bakgrund av regeringens principiella uppfattning om statligt ägande av konkurrensutsatta företag, knappast ägnat att förvåna. De förutsättningar som därvid bör vara uppfyllda och som i huvudsak redovsats ovan innebär, enligt utskottets mening, att rimliga garantier ges för att de i propositionen aviserade utredningsinsatserna kommer att ha en sådan inriktning att de kan accepteras. I sammanhanget vill utskottet särskilt stryka under att det är av största vikt både för statens förmögenhetsförvaltning och för innehavarna av SBAB-obligationer att en försäljning av delar av eller hela statens aktieinnehav i K-SBAB sker på sådana villkor att den fordran som det statligt helägda SBAB kommer att ha på K-SBAB säkerställs på ett betryggande sätt. Även i propositionen betonas vikten av att denna fordran säkerställs på ett betryggande sätt.
Utskottet har ingen annan uppfattning än motionärerna om att regeringen, om en förändring av ägarförhållandena i K-SBAB blir aktuell, får återkomma till riksdagen i ärendet.
Utskottet kan emellertid inte ställa sig bakom yrkande 3 i motion Bo40 (s) om ett riksdagens tillkännagivande som binder varje förändring av de framtida ägarförhållandena avseende K-SBAB. De överväganden som avses komma till stånd i frågan kan utskottet, med de förbehåll som gjorts i propositionen, ställa sig bakom.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande riktlinjerna för ombildning av SBAB att riksdagen godkänner vad i proposition 1993/94:228 föreslagits,
2. beträffande aktieägartillskott till SBAB, en statlig garanti och infrianden av garantiåtaganden att riksdagen godkänner vad i proposition 1993/94:228 föreslagits samt avslår motion 1993/94:Bo40 yrkandena 1 och 2,
3. beträffande medelsanvisning att riksdagen med anledning av proposition 1993/94:228 till Åtgärder för att stärka det finansiella systemet på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1993/94 under sjunde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 504 000 000 kr,
4. beträffande de framtida ägarförhållandena avseende K-SBAB att riksdagen avslår motion 1993/94:Bo40 yrkande 3. res. (s)
Stockholm den 19 maj 1994
På bostadsutskottets vägnar
Agne Hansson
I beslutet har deltagit:
Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist (s), Bertil Danielsson (m), Magnus Persson (s), Erling Bager (fp), Lennart Nilsson (s), Sören Lekberg (s), Mikael Odenberg (m), Rune Evensson (s), Ulf Björklund (kds), Birger Andersson (c), Marianne Carlström (s), Inga Berggren (m), Lars Stjernkvist (s) och Dan Eriksson i Stockholm (nyd).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Lars Werner (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservation
De framtida ägarförhållandena avseende K-SBAB
Oskar Lindkvist, Magnus Persson, Lennart Nilsson, Sören Lekberg, Rune Evensson, Mariannne Carlström och Lars Stjernkvist (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med "Att regeringen" och slutar med "sig bakom" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar inte regeringens principiella uppfattning om att staten inte bör äga företag som agerar i konkurrens på marknaden. Denna typ av ägarfrågor bör inte bindas av stelbenta principer med ideologiska förtecken utan bedömas med utgångspunkt i vad som från fall till fall kan vara lämpligt. Som anförs i motion Bo40 (s) är konkurrensen på bostadskreditmarknaden svag. Genom att slå vakt om SBAB som ett starkt och oberoende institut med god finansiell ställning lämnas ett viktigt bidrag till konkurrensen på denna marknad. Utskottet delar motionärernas uppfattning att regeringens agerande i frågan kan ha förorsakat SBAB stor skada. I frågor av den karaktär som nu diskuteras är ett fast och bestämt agerande från ägaren nödvändigt. Ingen kan vara betjänt av mer eller mindre oprecisa överväganden om vad som framöver kan bli resultatet av den i propositionen aviserade utredningen.
Liksom motionärerna anser utskottet att någon förändring av ägarförhållandena i K-SBAB inte är aktuell. Riksdagen bör med bifall till motion Bo40 (s) yrkande 3 som sin mening ge regeringen detta till känna.
dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
4. beträffande de framtida ägarförhållandena avseende K-SBAB att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Bo40 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Särskilt yttrande
Aktieägartillskott till SBAB, en statlig kreditgaranti och infriande av garantiåtaganden
Oskar Lindkvist, Magnus Persson, Lennart Nilsson, Sören Lekberg, Rune Evensson, Marianne Carlström och Lars Stjernkvist (alla s) anför:
Ett enigt utskott har ställt sig bakom regeringens förslag bl.a. avseende riktlinjerna för ombildning av SBAB, aktieägartillskottet till bolaget samt om en statlig garanti och eventuella infrianden av garantiåtaganden.
Det är bra att enighet kunnat uppnås i dessa frågor liksom i de övriga frågor som genom regeringens förslag om SBAB underställts riksdagens prövning.
En möjlig ordning att tillföra SBAB kapital och därmed stärka bolaget hade varit att riksdagen anvisat de medel som rimligen erfordras för att infria de förutsatta garantiåtagandet. Under behandlingen av ärendet i utskottet har vi emellertid fått sådan klarhet i vad regeringsförslaget i detta avseende innebär att vi accepterar det.
Vi vill avslutningsvis upplysa om att om en s-regering bildas efter valet kommer denna regering inte att lägga fram förslag till ändring av det riksdagsbeslut som blir följden av ett bifall till vad ett enigt bostadsutskott förordat i nu föreliggande betänkande. Detta innebär bl.a. att vad utskottet förordat om statlig garanti och eventuellt infriande av denna ligger fast.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet.
Lars Werner (v) anför:
Jag ansluter mig till reservationen och det särskilda yttrandet.