om hemkunskap i grundskolan och konsumtionsutbildning i gymnasieskolan m.m.
Betänkande 1986/87:UbU6
Utbildningsutskottets betänkande
1986/87:6
om hemkunskap i grundskolan och
konsumtionsutbildning i gymnasieskolan m. m. ^oV/o-, ^
1986/87:6
Motionerna
1985/86:Ub207 av Margareta Persson (s) och Maj Britt Theorin (s) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen begär en översyn av läroplanen för att
utöka undervisningen i kostkunskap.
l985/86:Ub242 av Ingbritt Irhammar (c) och Karl Erik Olsson (c) vari
yrkas att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om konsumentekonomiska kurser vid internatskolorna
i Kristianstads län.
1985/86:Ub247 av Lennart Brunander (c) och Marianne Andersson (c) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om hushållsutbildningens betydelse för familjernas ekonomi
och för folkhälsan,
2. att riksdagen hos regeringen begär åtgärder för att behålla och utveckla
hushållsutbildningen.
l985/86:Ub249 av Marianne Carlström (s) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av läroplanen för
grundskolan i syfte att bereda eleverna fler timmar i hemkunskap,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att kost- och
konsumtionskunskap skall ingå på alla gymnasielinjer.
1985/86:Ub263 av Ingrid Hemmingsson (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts angående
behovet av hushålls- och kostutbildning.
1985/86:Ub268 av Margareta Mörck (fp) och Margitta Edgren (fp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om hemkunskapsämnets vikt för grundskolan.
1985/86:Ub283 av Siw Persson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om bättre konsumentutbildning
både i grund- och gymnasieskolan.
1985/86:Ub298 av Rosa Östh (c) vari yrkas att riksdagen beslutar begära att
regeringen tar ett sådant initiativ att konsumentkunskapsundervisning ges
på gymnasieskolans alla linjer.
1 Riksdagen 1986/87. 14 sami. Nr 6
Rättelse: S. 7 rad II nerifrån Står reviderar Rättat till utvärderar
1985/86:Ub403 av Owe Andreasson (s) vari yrkas att riksdagen som sin UbU 1986/87:6
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet av
en konsumentpolitisk mobilisering i utbildningsväsendet och i folkrörelserna
med avsikt att få en allmänhet som bättre kan möta en alltmer teknikutvecklad
mediaverksamhet.
1985/86:Ub824 av Pär Granstedt m. fl. (c) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om utbildning av förskollärare,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om bättre förutsättningar för hemkunskapsundervisningen
i skolan beträffande lärarkompetens, lokaler och utrustning samt tillgång
till råvaror,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om obligatorisk undervisning om kost, näringslära och
hälsa på samtliga av gymnasieskolans linjer,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om utbildning och fortbildning av personal i den kommunala
hemtjänsten,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om behoven av högre specialkurser i kost, hälsa och hushållning
i samtliga gymnasieregioner,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om översyn av utbildningen för blivande lärare i hemkunskap,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om möjligheterna till ökade fortbildningsinsatser genom
komvux och studieförbunden,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om läromedel för hemkunskapsämnet.
Utskottet
Hemkunskap i grundskolan
Frågan om hemkunskapsämnets ställning i grundskolan aktualiseras i fem
motioner.
Enligt motion 1985/86:Ub824 (c) gav den rika förekomsten av hel- och
halvfabrikat under 1960- och 1970-talen människor föreställningen att man
kunde klara sin matförsörjning i stort sett utan kunskaper i matlagning.
Med ökande problem när det gäller samhällsekonomin och åtstramning i
de enskilda hushållens ekonomi är det inte längre lika självklart att man
skall köpa enbart industriellt beredda livsmedel. När opinionen nu svängt
konstaterar enligt motionärerna både näringsexperter, pedagoger och företrädare
för allmänheten att den unga generationens kunskaper i matlagning,
livsmedelskunskap och näringslära är otillräckliga. Många som skulle ^
vilja ta över en större del av matberedningen i hemmet för att hålla nere sina
hushållskostnader klarar inte detta. Situationen har, säger motionärerna.
uppmärksammats i flera offentliga utredningar, t. ex. i den rapport (Ds J UbU 1986/87:6
1984:9) som lämnades av livsmedelskommitténs expertgrupp för kost- och
hälsofrågor, betänkandet (SOU 1984:39) Hälsa och sjukvård inför 1990-talet, betänkandet (SOU 1984:67) Cancer och betänkandet (SOU 1983:52)
Hushållning för välfärd. Motionärerna erinrar om att undervisningen i
hemkunskap i grundskolan omfattar fem huvudmoment, nämligen kost,
hygien, miljö, konsumentekonomi och samlevnad. Det innebär att tyngdpunkten
i undervisningen lätt kan förskjutas på sådant sätt att den tid som
ägnas åt kost blir minimal. Detta synes erfarenhetsmässigt ske, speciellt om
lärarna inte har kompetens som hushållslärare och då hemkunskapslokaler
saknas. För en fullgod undervisning i hemkunskap behövs enligt motionärerna
lokaler och annan materiell utrustning i sådan utsträckning att en
praktiskt inriktad träning i bl. a. matlagning kan ske även på låg- och mellanstadierna.
Undervisningen på dessa stadier bör meddelas av lärare som
har godtagbar kompetens för uppgiften. Metodiskt kan, säger motionärerna,
hemkunskapsundervisningen bli bättre om undervisningstimmarna
framför allt på högstadiet koncentreras till sammanhängande pass och om
tillräckliga medel anslås till inköp av råvaror för matlagningsundervisningen
(yrkande 2).
Liknande synpunkter framförs i motionerna 1985/86:Ub207 (s), 1985/
86:Ub249 (s) yrkande 1, 1985/86:Ub268 (fp) och 1985/86:Ub283 (fp) i denna
del. Motionärerna framhåller kostens betydelse för vår hälsa och betonar
vikten av att barn och ungdomar ges kostkunskaperna vid unga år.
Undervisningen i hemkunskap anses böra bli utformad på ett bättre sätt än
för närvarande, med mer praktiska inslag. Enligt dessa motionärer bör
också antalet undervisningstimmar för ämnet hemkunskap i grundskolan
ökas.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.
Riksdagen beslöt år 1979 att undervisningen i hemkunskap i grundskolan
fr. o. m. läsåret 1982/83 skulle förstärkas (prop. 1978/79:180, UbU 1978/
79:45, rskr. 1978/79:422). Därvid ökades antalet veckotimmar från fem på
högstadiet till sammanlagt sex på grundskolans tre stadier (en på lågstadiet,
en på mellanstadiet och fyra på högstadiet). De elever som börjat grundskolan
läsåret 1982/83 har ännu inte avslutat sin skolgång. Det är därför inte
möjligt att avläsa effekterna av den satsning på undervisning i hemkunskap
som gjorts på låg- och mellanstadierna. De elever som har fått denna undervisning
har sannolikt kunskaper som kan tas till vara vid utformningen av
undervisningen i matlagning m. m. på högstadiet.
När det gäller undervisning i hemkunskap på låg- och mellanstadierna
(en veckotimma på varje stadium) finns vissa uppgifter i en slutrapport från
skolöverstyrelsens (SÖ:s) försöksverksamhet åren 1979 — 1982 (Liber Utbildningsförlaget
Stockholm). Av rapporten framgår bl. a. att handledare i
hemkunskap oftast är klasslärare och/eller hushållslärare. Vanligast är att
klasslärare och hushållslärare arbetar tillsammans. De flesta klasserna i
försöket har haft tillgång till hemkunskapslokal eller annan lokal med spis,
vatten och avlopp. Erfarenheterna visar att det är svårt med korta arbetspass
vid träning av färdigheter. Detta gäller särskilt vid praktiskt arbete
inom kostområdet, där arbetspass om 80— 120 minuter betraktas som lag- 3
om.
1* Riksdagen 1986/87. 14 sami. Nr 6
För undervisning i hemkunskap på högstadiet är enligt uppgift från SÖ UbU 1986/87:6
en vanligt förekommande undervisningsmodell för stadiets fyra veckotimmar
dels undervisningspass om tre veckotimmar (120 minuter) i årskurs 8,
dels undervisningspass om två veckotimmar (80 minuter) i årskurs 9 antingen
varannan vecka under hela läsåret eller varje vecka under halva läsåret.
Det är viktigt att undervisningen i hemkunskap på grundskolans olika
stadier samordnas till en organisk helhet för att den skall ge bästa möjliga
resultat. Sammanfattningsvis kan konstateras att det för undervisningen i
hemkunskap Finns resurser i form av dels de angivna sex stadieveckotimmarna
— vilket motsvarar ca 200 undervisningstimmar, dels lärare med
behörighet för undervisningen i hemkunskap, dels särskilda hemkunskapslokaler.
Hur effektivt dessa resurser utnyttjas, avgörs genom lokala beslut.
Skulle man lokalt anse att t. ex. längre undervisningspass än tre veckotimmar
är nödvändiga på högstadiet för att träna färdighet i matlagning, är det
fullt möjligt att pröva en förläggning av högstadiets samtliga fyra veckotimmar
till en enda årskurs. När den lokala arbetsplanen för ett rektorsområde
utarbetas, utgår utskottet från att de resurser för hemkunskapsundervisning
som Finns tillgängliga utnyttjas fullt ut, så att undervisningen i hemkunskap
ger en god grund för fortsatt utveckling av elevernas kunskaper på området,
antingen i gymnasieskolan eller på annat sätt.
Frågor om utrustning och undervisningsmateriel, t. ex. råvaror för undervisningen
i matlagning, är en kommunal angelägenhet.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motionerna 1985/86:Ub207, 1985/86:Ub249 yrkande 1, 1985/86:Ub268,
1985/86:Ub283 i denna del och 1985/86:Ub824 yrkande 2.
Konsumentkunskap m. m. i gymnasieskolan
I motionerna 1985/86:Ub249 (s) yrkande 2, 1985/86:Ub298 (c) och 1985/
86:Ub824 (c) yrkande 3 hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna behovet av undervisning i konsumentkunskap på gymnasieskolans
alla linjer. Motionärerna uppmärksammar bl. a. sådana områden
som hushållsekonomi, kost, näringslära och hälsa. I motion 1985/
86:Ub283 i denna del föreslås att praktiska moment, näringslära och andra
kostfrågor bereds plats på t. ex. tid för Timme till förfogande på de linjer
som inte har kostkunskap på timplanen.
Utskottet delar uppfattningen om värdet av kunskaper om kost och näringslära.
Utskottet konstaterar att en arbetsgrupp för översyn av den gymnasiala
yrkesutbildningen (ÖGY) nyligen framfört förslag om att kost- och
näringsinslag bör tas in i undervisningen på ett stort antal av gymnasieskolans
linjer, nämligen de yrkesinriktade. ÖGY föreslår att utrymme bereds
för just sådana moment som motionärerna avser genom en ökning av det
totala timtalet för elevernas studier inom ramen för en generell förlängning
av linjerna. Utskottet konstaterar också att för de få övriga, mer teoretiska
linjerna skulle ett tillskott av konsumentkunskap som ämne på samma sätt
leda till ett ökat totaltimtal. Alternativt skulle — inom oförändrade timramar
— utrymme för något annat ämne behöva minskas eller helt slopas.
4
Utskottet vill inte under pågående beredning av ÖG Y:s betänkande avse- UbU 1986/87:6
ende de yrkesinriktade linjerna uttala sig om förändringar avseende dessa.
Enligt utskottets mening är det inte heller lämpligt att nu uttala sig om några
särskilda förändringar för de mer teoretiska linjerna. För båda linjekategorierna
avses ytterligare flera år framöver ett försöks- och utvecklingsarbete
komma att bedrivas. Mot bakgrund av dels detta, dels de icke fåtaliga timplaneförändringar
som under senare år ägt rum för de teoretiska linjerna
ser utskottet ett värde i en framtida samlad bedömning av olika förändringsönskemål
beträffande de teoretiska linjerna. 1 denna bör — för en
helhetssyn — inkluderas både erfarenheter av de olika försöken och de
erfarenheter som då kan finnas av eventuellt genomförda förändringar beträffande
de yrkesinriktade linjerna.
Till vad som anförts i ärendet vill utskottet lägga följande.
Vid gymnasieskolan i Lindesberg startades vårterminen 1986 ett försöksprojekt
— ett tema — om konsumentfrågor. Undervisningen, som omfattade
16 lektioner, genomfördes av hushållslärare och förlädes till årskurs 2 på
linjer som inte har konsumentkunskap som särskilt ämne på timplanen.
Projektet bedrevs i samarbete med konsumentverket och syftade till spridning
av erfarenheterna av projektet till andra gymnasieskolor.
Med hänvisning till vad som redovisats föreslår utskottet att riksdagen
avslår motionerna 1985/86:Ub249 yrkande 2, 1985/86:Ub283 i denna del,
1985/86:Ub298 och 1985/86:Ub824 yrkande 3.
Fr. o. m. läsåret 1985/86 kan påbyggnadsutbildningen "Kost, hälsa och hushållning"
inrättas inom gymnasieskolan. Den omfattar 20 veckor och rymmer
två etapper om vardera 10 veckor. Utbildningen vänder sig till elever
som tidigare genomgått annan utbildning i gymnasieskolan. Särskilt behörighetskrav
för etapp 1 är slutförd tvåårig vårdlinje, annan minst tvåårig
gymnasielinje med undervisning i biologi/naturkunskap eller motsvarande
kunskaper. Syftet med etapp 1 är dels att ge kunskaper om kost och hälsa
som kan främja god livskvalitet, dels ge personal inom samhällets omsorger
om barn och ungdom, personal på vårdavdelningar och personal inom
öppen vård sådana kunskaper i kost- och hälsofrågor att de kan skapa
förståelse för kostens betydelse för utveckling, tillfrisknande och välbefinnande.
Syftet med etapp 2 är bl. a. att ge grundläggande kunskaper i dietetik
för personal i olika typer av storkök och personal inom vårdområdet. Elevplatser
för utbildningen förutsätts finnas inom gymnasieskolans s. k. lilla
ram (påbyggnadsutbildningar m. m.).
Enligt motion 1985/86:Ub824 (c) yrkande 6 bör ifrågavarande påbyggnadsutbildning
anordnas i alla gymnasieregioner.
Utskottet har erfarit att läroplanen för påbyggnadsutbildningen ”Kost,
hälsa och hushållning” har utarbetats mot bakgrund av bl. a. att viss vårdpersonal
behöver utbildning på kostområdet. Utskottet har under tidigare
riksmöten haft anledning att överväga förutsättningarna för planering av
gymnasieskolan och riktlinjerna för dess dimensionering. Utskottet har
därvid framhållit att ungdomarnas intresse för olika utbildningar skall
vägas mot vad som är känt om arbetsmarknadens behov och skolhuvud
männens
möjligheter att anordna utbildningar (jfr UbU 1984/85:18). När 5
det gäller frågan om lilla ramens omfattning för budgetåret 1987/88 för att
rymma även denna nya påbyggnadsutbildning bör enligt utskottets mening UbU 1986/87:6
regeringens förslag i nästa års budgetproposition avvaktas. Med hänvisning
till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1985/
86:Ub824 yrkande 6.
Lanthushållsskola som vid budgetåret 1970/71 stod under landstingskommunalt
huvudmannaskap ingår sedan den 1 juli 1971 med oförändrat huvudmannaskap
i gymnasieskolorganisationen och benämns gymnasieskola,
medan lanthushållsskola som då stod och alltjämt står under enskild
huvudman har kvar sin ursprungliga benämning. Skolorna har internat.
Riksdagen gav år 1971 som sin mening regeringen till känna att statsbidrag
skulle utgå till konsumtionsutbildning vid landstingskommunal gymnasieskola
eller lanthushållsskola i den utsträckning som efterfrågan på utbildning
kräver. Landsting och enskild huvudman skulle även fortsättningsvis få
anordna konsumtionsutbildning (mot. 1971:850, UbU 1971:27, rskr.
1971:275).
Frågor om konsumtionsutbildning vid landstingskommunal gymnasieskola
och lanthushållsskola behandlades också under riksmötet 1977/78.
Bl. a. beslöt riksdagen på förslag av utbildningsutskottet att SÖ och huvudmännen
skulle kunna både förnya och komplettera skolornas tidigare utbildningsutbud
(mot. 1976/77:1164, UbU 1977/78:7, rskr. 1977/78:35).
Med utgångspunkt i ÖGY:s förslag att konsumtionslinjen och konsumentekonomiska
specialkurser i gymnasieskolan skall slopas hävdas i motionerna
1985/86:Ub242 (c), 1985/86:Ub247 (c) och l985/86:Ub263(m)att
internatskolorna med konsumentekonomisk utbildning inte bör läggas ned.
Det finns enligt motionärerna tecken som tyder på att skolmyndigheter och
skolhuvudmän skär ned denna utbildning som en anpassning i förväg till
ÖGY :s tänkta utformning av yrkesutbildningen. Detta synes motionärerna
dels principiellt felaktigt, dels inte rimligt mot bakgrund av att många i
samhället nu börjar värdera denna utbildning högre än man gjort tidigare.
Det anförs också att många landsting satsat på omfattande friskvårdsprojekt
men samtidigt förbisett att den undervisning som sker på ifrågavarande
hushållsskolor även är friskvård. Utbildning om mat, hygien och ett sunt
aktivt levnadssätt är förebyggande hälsovård och minskar behovet av den
alltmer kostsamma vården. Behovet av hushålls- och kostutbildad personal
anser motionärerna kommer att öka, varför ifrågavarande skolor inte bör
avvecklas utan utvecklas.
Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande.
Utskottet utgår från att skolmyndigheter och skolhuvudmän inte agerar
utifrån ett utredningsförslag, innan riksdagen tagit ställning till eventuella
regeringsförslag i frågan. Enligt vad utskottet erfarit finns med anledning
av ÖGY:s förslag en omfattande remissopinion för ett bibehållande av den
nuvarande konsumtionsutbildningen i någon form.
Det bör, som utskottet ser det, finnas möjligheter till förnyelse av utbildningsutbudet
vid internatskolorna med konsumentekonomisk utbildning.
Utskottet erinrar först om vad som i det föregående har redovisats i fråga
om påbyggnadsutbildningen ”Kost, hälsa och hushållning” för bl. a. viss
vårdpersonal. Vidare fattade riksdagen år 1985 beslut om uppdragsutbild- 6
ning i bl. a. landstingskommunal regi (prop. 1984/85:195, UbU 1985/86:4, UbU 1986/87:6
rskr. 1985/86:16). Det ankommer på företrädare för resp. skola att ta de
initiativ som behövs.
Med hänvisning till vad som anförts i ärendet föreslår utskottet att riksdagen
avslår motionerna 1985/86:Ub242, 1985/86:Ub247 och 1985/
86:Ub263.
Övriga frågor
Enligt motion I985/86:Ub824 (c) yrkande 10 bör basläromedel i hemkunskap
bli föremål för obligatorisk objektivitetsgranskning. De anses vara
mycket starkt präglade av tidsströmningar, modevågor och personliga
tyckanden.
Statens institut för läromedelsinformation (SI L) prövar om ett läromedel
skall få antas som basläromedel i en eller flera skolformer. Om SIL avser att
fastställa ett läromedel som basläromedel i ett samhällsorienterande ämne
skall institutet först låta granska läromedlet. Institutet får bestämma att
sådan granskning skall ske även av basläromedel i andra ämnen. Med hänvisning
till gällande bestämmelser för SIL:s granskningsverksamhet, vilka
gör det möjligt att granska basläromedel även i andra ämnen än de samhällsorienterande,
avstyrker utskottet motion 1985/86:Ub824 yrkande 10.
Eftersom universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) fastställt en ny utbildningsplan
för hushållslärarutbildningen så sent som i augusti 1985 avstyrker
utskottet yrkande 8 i samma motion, i vilket begärs en översyn av
hushållslärarutbildningen.
UHÄ har också sett över förskollärarutbildningen. Resultatet av översynen
har remitterats. Beredningsarbetet fortsätter under vintern 1986— 1987.
Med hänvisning härtill avstyrks yrkande 1 i motion 1985/86:Ub824 (c),
enligt vilket näringslära och livsmedelskunskap bör ingå i förskollärarnas
utbildning.
1 motion 1985/86:Ub824 (c) yrkande 5 begärs att personal i hemtjänsten
skall ha tillräckliga kunskaper i matinköp och matlagning, även dietmatlagning.
Så är enligt motionärerna inte fallet med den personal som genomgått
sociala servicelinjen i gymnasieskolan. För redan verksam personal bör
enligt motionärerna anordnas fortbildning så att de får erforderliga kunskaper
på detta område.
Utskottet, som anser att motionärerna aktualiserar en viktig fråga, erinrar
om att skolöverstyrelsen (SÖ) för närvarande utvärderar läroplanen för
sociala servicelinjen bl. a. mot bakgrund av synpunkter liknande dem som
motionärerna för fram. Fortbildning av kommunal personal är en fråga för
huvudmannen för verksamheten. Med hänvisning till det anförda avstyrker
utskottet yrkande 5 i motion 1985/86:Ub824.
Enligt motion 1985/86:Ub824 (c) yrkande 9 bör möjligheterna att anordna
utbildning i kost- och hälsokunskap inom vuxenutbildningens ramar utnyttjas
bättre än vad som för närvarande sker. Detta bör enligt motionärerna
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Det är de yrkesverksammas och den övriga allmänhetens efterfrågan på
viss utbildning inom t. ex. kommunal vuxenutbildning eller studiecirkel
-
verksamhet som blir styrande för utbildningens omfattning. Riksdagen bör UbU 1986/87:6
inte göra uttalanden av den art som motionärerna begär. Med hänvisning
härtill avstyrks motion 1985/86:Ub824 yrkande 9.
I motion 1985/86 :Ub403 (s) anförs att det behövs en konsumentpolitisk
mobilisering \ utbildningsväsendet och i folkrörelserna med avsikt att få en
allmänhet som bättre kan möta en alltmer teknikutvecklad mediaverksamhet
på reklamens och propagandans områden.
Utskottet erinrar om att riksdagen under riksmötet 1985/86 utförligt behandlade
konsumentpolitiska frågor bl. a. i utbildningsväsendet (prop.
1985/86:121, LU 1985/86:34, rskr. 1985/86:292). Vad gäller folkrörelseanknutna
studieförbund och folkhögskolor har dessa förtroendet att själva
svara för den huvudsakliga inriktningen av sin verksamhet. Med hänvisning
härtill avstyrks motion 1985/86:Ub403.
Hemställan
Åberopande det anförda hemställer utskottet
1. beträffande hemkunskap i grundskolan
att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Ub207, 1985/86:Ub249 yrkande
1, 1985/86:Ub268, 1985/86:Ub283 i denna del och 1985/
86:Ub824 yrkande 2,
2. beträffande konsumentkunskap i gymnasieskolan
att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Ub249 yrkande 2, 1985/
86:Ub283 i denna del, 1985/86:Ub298 och 1985/86:Ub824 yrkande 3,
3. beträffande påbyggnadsutbildning Kost, hälsa och hushållning
inom gymnasieskolans lilla ram
att riksdagen avslår motion 1985/86:Ub824 yrkande 6,
4. beträffande internatskolor med konsumentekonomisk utbildning
att
riksdagen avslår motionerna 1985/86:Ub242, l985/86:Ub247
och 1985/86:Ub263,
5. beträffande objektivitetsgranskning av vissa läromedel
att riksdagen avslår motion 1985/86:Ub824 yrkande 10,
6. beträffande översyn av utbildningsplan för blivande hushällslärare
att
riksdagen avslår motion 1985/86:Ub824 yrkande 8,
7. beträffande översyn av utbildningsplan för blivande förskollärare
att
riksdagen avslår motion 1985/86:Ub824 yrkande I,
8. beträffande utbildning m. m. för personal i den kommunala
hemtjänsten
att riksdagen avslår motion 1985/86:Ub824 yrkande 5,
9. beträffande viss utbildning i kost- och hälsokunskap inom
vuxenutbildningen
att riksdagen avslår motion 1985/86:Ub824 yrkande 9,
8
10. beträffande viss konsumentpolitisk mobilisering UbU 1986/87:6
att riksdagen avslår motion l985/86:Ub403.
Stockholm den 20 november 1986
På utbildningsutskottets vägnar
Lars Guslafsson
Närvarande: Lars Gustafsson (s), Birgitta Rydle (m), Lars Svensson (s),
Ylva Annerstedt (fp), Ingvar Johnsson (s), Göran Allmér (m), Barbro Nilsson
(s), Margareta Hemmingsson (s), Birger Hagård (m), Marita Bengtsson
(s), Larz Johansson (c), Björn Samuelson (vpk), Kerstin Keen (fp), Jan
Hyttring (c) och Rinaldo Karlsson (s).
Reservationer
Larz Johansson och Jan Hyttring (båda c) har avgivit följande reservationer.
1. Hemkunskap i grundskolan (mom. 1)
Reservanterna anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med ”Riksdagen
beslöt” och på s. 4 slutar med ”yrkande 2” bort ha följande lydelse:
Utskottet vill erinra om att ämnet hemkunskap för eleverna på grundskolans
lågstadium ingår i orienteringsämnena. På mellanstadiet har ämnet en
stadieveckotimme och på högstadiet fyra stadieveckotimmar. Grundläggande
krav för en fullgod undervisning är att lokaler och annan materiell
utrustning utnyttjas i sådan utsträckning att en praktiskt inriktad träning i
bl. a. matlagning kan ske. Detta bör gälla även elever på låg- och mellanstadierna.
Vidare bör undervisning på dessa stadier meddelas av lärare som
har godtagbar kompetens för uppgiften.
Som stöd för det lokala utvecklingsarbetet ingår i Lgr 80 ett omfattande
kommentarmaterial. Kommentarmaterialet behandlar bl. a. ämnesspecifika
problem. För ämnet hemkunskap Finns inte ett sådant material. Det är
viktigt att undervisningen i hemkunskap på grundskolans olika stadier
samordnas till en organisk helhet för att den skall ge bästa möjliga resultat.
SÖ bör därför få i uppdrag att bl. a. med utgångspunkt i vad som anförs i
motion 1985/86:Ub824 utarbeta ett kommentarmaterial för undervisningen
i hemkunskap i grundskolan. Detta bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dets att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande hemkunskap i grundskolan
att riksdagen med anledning av motionerna 1985/86:Ub207, 1985/
86:Ub249 yrkande 1, 1985/86:Ub268, 1985/86:Ub283 i denna del
och 1985/86:Ub824 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört, 9
2. Konsumentkunskap i gymnasieskolan (mom. 2) UbU 1986/87:6
Reservanterna anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med ”Utskottet
delar" och på s. 5 slutar med "yrkande 3” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning om att det är viktigt med en
god utbildning i konsumentfrågor, oavsett linjeval. Undervisning i konsumentkunskap
bör därför i någon form ingå på gymnasieskolans alla linjer.
Detta kan ske antingen genom att konsumentkunskap läggs in som ett särskilt
ämne eller genom att vissa moment av konsumentkunskap läggs in i
redan befintliga ämnen. SÖ bör få regeringens uppdrag att närmare utreda
hur undervisning i konsumentfrågor på ett lämpligt sätt skall kunna föras in
i utbildningen på olika linjer inom gymnasieskolan. Detta bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande konsumentkunskap i gymnasieskolan
att riksdagen med anledning av motionerna !985/86:Ub249 yrkande
2, 1985/86:Ub283 i denna del, 1985/86:Ub298 och 1985/86:Ub824
yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
3. Påbyggnadsutbildning Kost, hälsa och hushållning inom
gymnasieskolans lilla ram (mom. 3)
Reservanterna anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med "Utskottet har”
och på s. 6 slutar med "yrkande 6" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill erinra om att konsumentekonomiska specialkurser under
första delen av 1980-talet haft stor anslutning och därvid inrymts i gymnasieskolans
s. k. direktram. Om utbildningen inom den konsumentekonomiska
sektorn i gymnasieskolans direktram genom olika åtgärder bringas
att minska, är det för att nivån på kostkunskaperna i landet skall bibehållas
viktigt att påbyggnadsutbildningen Kost, hälsa och hushållning tilldelas en
i motsvarande mån utökad volym årselevplatser i gymnasieskolans lilla
ram. Denna ram måste av bl. a. detta skäl ökas under de närmaste läsåren.
Riksdagen bör som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande påbyggnadsutbildning Kost, hälsa och hushållning
inom gymnasieskolans lilla ram
att riksdagen med anledning av motion 1985/86:Ub824 yrkande 6
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Översyn av utbildningsplan för blivande förskollärare
(mom. 7)
Reservanterna anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med "UHÄ har” och
slutar med "förskolärarnas utbildning” bort ha följande lydelse:
För barn i förskoleåldern måste undervisningen om kost och hälsa vara UbU 1986/87:6
konkret. Arbetsformerna i förskolan bör vara sådana att barnen får kontakt
med råvaror och beredning av dessa till mat. Detta är viktigt för att de som
vuxna skall tillägna sig goda matvanor och förmåga att på rätt sätt handskas
med mat. Utbildningsplanen för förskollärarlinjen bör därför kompletteras
så att den innehåller näringslära och livsmedelskunskap i en relativt stor
omfattning. Detta är så mycket mer angeläget eftersom förskollärarna också
har ett betydande ansvar för vad barnen äter i förskolan. UHÄ bör få i
uppdrag att vidta erforderliga åtgärder beträffande förskollärarlinjens utbildningsplan.
Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande översyn av utbildningsplan för blivande förskollärare
att riksdagen med anledning av motion 1985/86:Ub824 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Utbildning m. m. för personal i den kommunala
hemtjänsten (mom. 8)
Reservanterna anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med ”Utskottet,
som” och slutar med ”motion 1985/86:Ub824” bort ha följande lydelse:
Mathållningen för såväl friska som sjuka åldringar är av avgörande betydelse
för deras välbefinnande. Enligt utskottets mening bör det vara ett
oeftergivligt krav på personal inom hemtjänsten att den har tillfredsställande
kunskaper om kost, matinköp och matlagning, även dietmatlagning. Så
är i dag inte fallet med de hemvårdare som genomgått social servicelinje i
gymnasieskolan. Mot denna bakgrund anser utskottet att utbildningen i
bl. a. kost och dietmatlagning måste få ett mycket större utrymme än för
närvarande på de studievägar som ger utbildning för personal inom hemtjänsten.
SÖ bör få i uppdrag att vidta erforderliga åtgärder.
Det är en uppgift för den kommunala huvudmannen att ge redan verksam
hemtjänstpersonal fortbildning på detta viktiga område.
Vad utskottet här har anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen
til) känna.
delsM utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:
8. beträffande utbildning m. m. för personal i den kommunala
hemtjänsten
att riksdagen med anledning av motion 1985/86:Ub824 yrkande 5
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
II