Offentlig sektor
Betänkande 1991/92:FiU17
Finansutskottets betänkande
1991/92:FIU17
Offentlig sektor
Innehåll
1991/92 FiU17
Sammanfattning
I detta betänkande behandlas sex motioner som tar upp olika frågor om verksamheten och utvecklingen inom den offentliga sektorn. I en kommittémotion från Socialdemokraterna görs en genomgång av olika åtgärder som enligt motionärerna skulle bidra till en positiv utveckling av den offentliga sektorn. I två motioner av företrädare för Socialdemokraterna begärs åtgärder för att stimulera kooperativa lösningar inom den offentliga sektorn resp. tas behovet av statlig och kommunal samverkan i glesbygd upp.
I en enskild motion från Vänsterpartiet aktualiseras frågan om användningen av 020-nummer i statlig verksamhet. I två motioner från Ny demokrati krävs slutligen olika åtgärder för att rationalisera den offentliga verksamheten. Bl.a. begärs en utredning om rationaliseringspotentialen i offentlig sektor och en utredning med uppgift att rationalisera den statliga myndighetsstrukturen.
Utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden med hänvisning till det förnyelsearbete som pågår inom såväl den statliga som den kommunala sektorn och som har redovisats i årets budgetproposition.
Tre reservationer, en från Socialdemokraterna och två från Ny demokrati, samt en meningsyttring från Vänsterpartiet har fogats till betänkandet.
Motionsyrkandena
Förnyelse av offentlig sektor
1991/92:Fi502 av Inga-Britt Johansson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder genom Kooperativa rådet för att öka konsumenternas och personalens information och kunskaper om kooperativa lösningar inom den offentliga sektorn.
1991/92:Fi503 av Leif Marklund m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behov av att samverka inom statlig och kommunal verksamhet i glesbygd.
1991/92:Fi504 av Hans Gustafsson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utvecklingen av offentlig sektor,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att regeringen senast i budgetpropositionen 1993 lämnar en redogörelse över genomförandet av omställningen av den statliga förvaltningen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utredning om internationalisering av statsförvaltningen,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den statliga sektorns specifika kompetensbehov och åtgärder för att säkerställa de statliga myndigheternas behov av utbildningar.
Statliga myndigheters telefonservice
1991/92:Fi505 av Bengt Hurtig (v) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att åtgärder vidtas så att medborgarna i högre utsträckning kan använda 020-numren i kontakter med statlig verksamhet.
Rationalisering av offentlig sektor
1991/92:Fi506 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den möjliga rationaliseringspotentialen i offentlig verksamhet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om införande av balansräkningar i de producerande offentliga verksamheterna,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det fysiska kapitalets betydelse i offentlig verksamhet,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att mäta kapitalavkastningen och ställa krav på höjd kapitalomsättningshastighet,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om chefsutbildning i syfte att skapa bättre förutsättningar för nytänkande inom den offentliga verksamheten i fråga om behovet av balansräkning, kapitalavkastning och kapitalomsättning,
6. att riksdagen hos regeringen begär en utredning med uppgift att närmare utreda rationaliseringspotentialen i statlig, kommunal och landstingskommunal verksamhet samt föreslå åtgärder i enlighet med vad i motionen anförts om balansräkning, kapitalavkastning och kapitalomsättningshastighet.
1991/92:Fi704 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en utredning med uppgift att kraftfullt rationalisera hela strukturen av verk och myndigheter i Sverige.
Utskottet
I ett antal motioner från den allmänna motionstiden behandlas olika frågor om verksamheten och utvecklingen inom den offentliga sektorn. I en kommittémotion från Socialdemokraterna görs en bred exposé över åtgärder som enligt motionärerna skulle bidra till en positiv utveckling av de offentliga verksamheterna. Yrkandena i två enskilda motioner från socialdemokratiskt håll tas upp i anslutning därtill. Vidare behandlar utskottet en motion från Vänsterpartiet om användningen av 020-nummer i statlig verksamhet.
Från Ny demokrati pekas i två motioner på den enligt motionärerna stora rationaliseringspotentialen i offentlig verksamhet. I motionerna begärs dels en utredning om en rationellare myndighetsstruktur, dels att åtgärder vidtas för att aktivera det fysiska kapitalet.
Förnyelse av offentlig sektor
I motion Fi504 av Hans Gustafsson m.fl. (s) anförs om utvecklingen av den offentliga sektorn att denna sektor utgör grunden för den generella välfärdspolitiken. Genom en väl utbyggd offentlig sektor har tryggheten vid ålderdom, sjukdom och handikapp värnats. Utbildning och omsorg har erbjudits på lika villkor för alla. En solidarisk finansiering har möjliggjort utbyggnaden och bidragit till en relativt sett jämn fördelning av välfärden.
Motionärerna menar att regeringens inställning till välfärdspolitiken och den offentliga sektorn är oklar. Någon samlad syn på den offentliga sektorn har inte heller redovisats. Regeringens politik förefaller vara inriktad på nedskärningar och privatiseringar -- inte på utveckling eller förnyelse.
Enligt motionärerna är den offentliga verksamheten ofta av hög kvalitet, främst tack vare en kompetent och motiverad personal. Ett ökat inslag av konkurrens kan bidra till en hushållning med resurserna och ett förbättrat innehåll. En nödvändig förutsättning för privata inslag är dock att de inordnas i en solidarisk finansiering och att de blir föremål för demokratisk insyn och kontroll. Motionärerna avvisar att vinstintressen skall vara styrande för utformningen av vård, utbildning och omsorg.
När det gäller ansvarsfördelningen mellan stat och kommun understryks i motionen att kommunernas och landstingens organisatoriska och finansiella handlingsfrihet successivt har vidgats. En ändrad styrning från statsmakterna ställer å andra sidan ökade krav på uppföljning och utvärdering från statens sida och på kommunernas och landstingens uppföljnings- och utvärderingssystem.
För den kommunala sektorn anges fem handlingslinjer som aktivt skall bidra till en effektivare och bättre verksamhet:
Tydligare rollfördelning mellan förtroendevalda och tjänstemän
Ökad decentralisering av uppgifter från staten till kommuner och landsting samt ökad delegering så att besluten flyttas närmare de anställda och medborgarna
Bättre villkor för de anställda genom ändrad arbetsorganisation och satsningar på kompetensutveckling
Förbättring av effektiviteten och kostnadskontrollen genom att nya metoder för styrning och uppföljning utvecklas
Ökad satsning på utvärdering och på spridning av goda exempel för att ge stimulans till utveckling och förnyelse
Den statliga förvaltningen behandlas i den socialdemokratiska kommittémotionen mot bakgrund av det treåriga program för omställning och minskning av den statliga administrationen som den dåvarande regeringen redovisade i anslutning till 1991 års kompletteringsproposition (prop. 1990/91:150 del II). I samband med behandlingen av programmet begärde riksdagen att regeringen skulle lämna samlade redovisningar av de resultat som uppnåtts. I årets budgetproposition finns inte någon redovisning av hur arbetet förts vidare eller av vilka erfarenheter och resultat som vunnits. I motion Fi504 (s) ställs nu krav på att regeringen allra senast i samband med nästa års budgetproposition skall lämna en sådan redogörelse.
I motion Fi504 krävs också att riksdagen begär att regeringen sätter i gång ett utredningsarbete om internationalisering av den statliga förvaltningen. Syftet är att överväga vilka åtgärder som krävs för att förbereda statsförvaltningen inför ett öppet Europa. Ett sådant arbete aviserades i 1991 års kompletteringsproposition.
I den socialdemokratiska kommittémotionen understryks slutligen att den statliga förvaltningen skiljer sig från den privata när det t.ex. gäller frågor om rättstillämpning, offentlighet, sekretess och resultatanalys. Statsförvaltningen har därför specifika kompetenskrav, och särskilda åtgärder behövs för att säkerställa de statliga myndigheternas behov av utbildningar.
I motion Fi503 av Leif Marklund m.fl. (s) aktualiseras behovet av samverkan mellan statlig och kommunal verksamhet i glesbygd. Motionärerna pekar på behovet av sektorsövergripande lösningar för att vidmakthålla offentlig service i främst Lapplands, Jämtlands och Härjedalens glesbygder. I detta sammanhang har inte minst polisen en viktig roll. Med en viss mindre förstärkning kan polisen i samverkan med andra myndigheter ta på sig vidgade uppgifter -- t.ex. tulluppgifter och delar av räddningstjänsten -- och bidra till ur samhällsekonomisk synpunkt rationella lösningar.
I motion Fi502 av Inga-Britt Johansson m.fl. (s) tas frågan om kooperation som medel i förnyelsen av den offentliga sektorn upp. Det har blivit allt vanligare att offentligt finansierad verksamhet bedrivs i fristående former. Motionärerna menar att bland dessa fristående driftsformer intar den kooperativa en särart. Det kooperativa företaget lägger tonvikten vid medlemmarnas nytta av företaget. I det kooperativa företaget kan närhet och inflytande kombineras med långsiktighet och sociala mål. I motionen ges exempel på den pågående utvecklingen av olika kooperativa former såsom brukarkooperativ, personalkooperativ och samhällskooperativ. Motionärerna ställer krav på åtgärder genom kooperativa rådet för att öka konsumenternas och personalens information och kunskaper om kooperativa lösningar inom den offentliga sektorn.
Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande.
En framgångsrik ekonomisk utveckling i Sverige under 1990-talet är i hög grad beroende av hur vi lyckas med reformeringen av den offentliga sektorn. Det hänger bl.a. samman med att den offentliga sektors andel av BNP i vårt land är större än i något annat jämförbart land. Valfriheten, produktiviteten och servicenivån måste öka. Det kan inte minst ske genom att produktionen av service läggs på andra händer. Andelen entreprenader i statlig och kommunal förvaltning bör således öka samtidigt som huvudmannaskapet för delar av nuvarande offentlig verksamhet kan komma att omprövas. Avgiftsfinansiering bör förekomma i större utsträckning för att öka konsumentstyrningen av tjänsteproduktionen.
Ett omfattande förnyelsearbete pågår för närvarande inom såväl den statliga som den kommunala förvaltningen. I årets finansplan (prop. 1991/92:100 bil. 1) har regeringen gett uttryck för sin syn på styrningen av statsförvaltningen och på olika finansiella frågor som rör de statliga myndigheterna. I inledningen till civildepartementets huvudtitel (prop. 1991/92:100 bil. 14) har en redovisning gjorts av pågående utvecklingsarbete när det gäller bl.a. den regionala samhällsförvaltningen och de kommunala frågorna.
I motion Fi504 av Hans Gustafsson m.fl. (s) yrkande 1 anförs att regeringen inte har redovisat någon samlad syn på den offentliga sektorns utveckling. Det torde emellertid enligt utskottets mening inte råda något tvivel om regeringens inställning till den offentliga sektorn även om denna -- i motsats till tidigare år -- inte presenterats i en separat bilaga till budgetpropositionen. Utskottet anser att budgetpropositionen i princip inte bör belastas med information som inte har sammanhang med konkreta förslag som föreläggs riksdagen.
I den socialdemokratiska kommittémotionen Fi504, yrkande 2, begärs att regeringen senast i 1993 års budgetproposition skall lämna en redogörelse över det treåriga omställningsprogram för den statliga administrationen som riksdagen beslutade om våren 1991. Utskottet konstaterar i likhet med motionärerna att riksdagen i samband med sitt beslut begärde en kontinuerlig och samlad uppföljning av programmet (1990/91:FiU37). En första avrapportering av personalkonsekvenser m.m. har lämnats redan i vårens kompletteringsproposition (prop. 1991/92:150).
I samma motion, yrkande 3, begärs en utredning om statsförvaltningen och den ökade internationaliseringen. Ett sådant arbete har nu satts i gång genom tillsättandet av utredningen (Ju 1992:B) Vissa frågor om den svenska statsförvaltningens samarbete med regeringen vid ett svenskt EG-medlemskap m.m. Motionärernas önskemål har således tillgodosetts.
I anslutning till yrkande 8 i motion Fi504 av Hans Gustafsson m.fl. (s) tas frågan om de statliga myndigheternas utbildningsbehov upp. Det sker bl.a. mot bakgrund av regeringens förslag att lägga ner SIPU. Utskottet vill understryka att myndigheterna numera i princip själva ansvarar för sina utbildningsfrågor och därmed också avgör hur behoven av utbildning skall tillgodoses och hur mycket resurser som skall användas på detta jämfört med andra möjliga användningar. Myndigheterna har därvid att välja mellan ett stort utbud av utbildningsanordnare. Bland dessa finns också vissa statliga myndigheter som t.ex. RRV när det gäller utbildning i resultatanalys och ekonomiadministrativa frågor och statens arbetsgivarverk beträffande viss chefsutbildning. Enligt utskottets bedömning bör det mot bakgrund av det anförda inte vara några svårigheter att säkerställa de statliga myndigheternas behov av utbildning.
Utskottet övergår härefter till att behandla några enskilda motioner som tar upp olika förnyelsefrågor inom den offentliga sektorn.
Utskottet delar i allt väsentligt vad som sägs i motion Fi503 av Leif Marklund m.fl. (s) om behovet av samverkan mellan stat och kommun för att upprätthålla offentlig service i t.ex. glesbygdsområden. På den statliga sidan har främst länsstyrelserna att verka för att en sådan samordning kommer till stånd. Utskottet konstaterar att intressanta samverkansprojekt innebärande bl.a. lokalmässig samordning pågår i Västernorrlands och i Norrbottens län. Motionärerna pekar på polisverksamhetens betydelse i sammanhanget. Enligt vad utskottet har erfarit prövar regeringen för närvarande en framställning från länsstyrelsen i Jämtlands län om vidgade uppgifter för polisen. Länsstyrelsen föreslår bl.a. lagändringar som skulle möjliggöra för polisen att erbjuda kommunerna vissa tjänster i glesbyggda områden.
Beträffande motion Fi502 av Inga-Britt Johansson m.fl. (s) kan utskottet konstatera att det råder en betydande samsyn när det gäller behovet av att utveckla kooperativa lösningar inom bl.a. den offentliga sektorn. Utskottet vill i sammanhanget hänvisa till vad regeringen anför i civildepartementets bilaga i årets budgetproposition (prop. 1991/92:100, bil. 14). Motionärerna menar att det är angeläget att kunskaperna om den kooperativa företagsformen ökas genom insatser från Kooperativa rådet. Enligt utskottets mening sker detta i viss utsträckning redan i dag. Rådet ger ekonomiskt stöd till de lokala kooperativa utvecklingscentra som finns på olika håll i landet. Dessa centra har som en av sina främsta uppgifter att sprida information och svara för rådgivning. Rådet arbetar också för att ta fram ett forskningsprogram på området tillsammans med glesbygdsmyndigheten. Vidare har rådet tagit initiativ till att i samarbete med NUTEK få till stånd en bättre samverkan mellan utvecklingsfonderna och de lokala kooperativa utvecklingscentra.
Med hänvisning till vad här anförts avstyrker utskottet motionerna Fi502 (s), Fi503 (s) samt Fi504 (s) yrkandena 1--3 och 8.
Statliga myndigheters telefonservice
I motion Fi505 av Bengt Hurtig (v) understryks att det är angeläget att man i statlig verksamhet har en god serviceanda gentemot medborgarna. Motionären pekar på att privata företag ofta använder televerkets 020-nummer för att förbättra servicen mot kunderna. I motionen begärs att regeringen vidtar åtgärder så att medborgarna i högre utsträckning kan använda 020-nummer i kontakter med statlig verksamhet.
Utskottet vill i sammanhanget erinra om riksdagens beslut våren 1989. Utskottet ansåg att 020-systemet i ökad utsträckning borde tillämpas inom statsförvaltningen. Vad utskottet anförde gav riksdagen regeringen till känna (1988/89:FiU30, rskr. 327).
I regeringens skrivelse 1991/92:15 har regeringen anmält att ärendet fortfarande bereds och att kostnadsfrågor och tekniska frågor övervägs. Utskottet uppmärksammade i ett yttrande till konstitutionsutskottet (1991/92:FiU3y) att ärendet ännu inte föranlett någon åtgärd. Finansutskottet utgår från att regeringen återkommer till riksdagen i frågan senast i samband med att 1993 års budgetproposition läggs fram.
Med hänvisning till vad här anförts avstyrker utskottet motion Fi505 (v).
Rationalisering av offentlig sektor
I motion Fi506 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) om rationalisering av den offentliga sektorn sägs att det enorma skattetrycket förhindrat utveckling och tillväxt och därmed drastiskt försämrat våra möjligheter att uppfylla de välfärdslöften som under åren givits till medborgarna. Transfereringssystemen måste därför analyseras och moderniseras. Produktionen av varor och tjänster inom den offentliga sektorn måste vidare förbättras och effektiviseras. Genom förbättrad konkurrens kan produktiviteten och produktkvaliteten höjas och kostnaderna sänkas.
I motionen sägs att det finns en stor besparingspotential i det fysiska kapital (fastigheter, maskiner, inventarier) som den offentliga sektorn förfogar över. Om man överför erfarenheterna från industrin till hälso- och sjukvården skulle den årliga kostnadsbesparingseffekten vid neddragning av det fysiska kapitalet uppgå till ca 25 % av det bokförda värdet på kapitalreduktionen. Därtill kommer reducerade räntekostnader. Besparingseffekten inom hälso- och sjukvården skulle, hävdas det i motionen, bli 35 miljarder kronor.
Enligt motionärerna har man inom den offentliga verksamheten hittills inte fäst tillräcklig uppmärksamhet vid det sysselsatta kapitalet. Det finns enorma möjligheter att förbättra effektiviteten genom att ge de producerande enheterna egna balansräkningar, att mäta kapitalavkastningen och ställa krav på höjd kapitalomsättningshastighet. I motionen begärs därför att en chefsutbildning startas i syfte att skapa bättre förutsättningar för nytänkande inom den offentliga verksamheten i fråga om behovet av balansräkning, kapitalavkastning och kapitalomsättning. Riksdagen föreslås också hos regeringen begära en utredning om rationaliseringspotentialen i statlig, kommunal och landstingskommunal verksamhet.
I motion Fi704 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) om rensning bland myndigheter och verk ställs krav på en utredning med uppgift att kraftfullt rationalisera hela strukturen av verk och myndigheter i Sverige. Enligt motionärerna har 119 nya verk och myndigheter tillkommit sedan 1960 om man undantar kronofogde- och skattemyndigheterna. Sedan den 1 juli har Sverige fått åtminstone sju nya statliga myndigheter. En övergripande kartläggning bör göras av en fristående utredning. I utredningen bör man också dra upp riktlinjerna och sätta upp målen för nedläggningar, sammanslagningar och effektiviseringar av myndigheter och verk.
Utskottet vill med anledning av motion Fi506 (nyd) anföra följande. Ett av de grundläggande skälen för den pågående omställningen av den statliga fastighetsförvaltningen och lokalförsörjningen har varit att få till stånd en effektivare kapitalanvändning. De av riksdagen hösten 1991 fastställda riktlinjerna innebär bl.a. att fastighetsförvaltningen bör skiljas från brukandet av lokaler och mark samt att fastighetsförvaltningen så långt möjligt bör bedrivas med marknadsmässigt avkastningskrav och i separata resultatenheter (prop. 1991/92:44, FiU8).
En liknande utveckling sker inom den kommunala sektorn. Inom några landsting har man genomfört en bolagisering av fastighetsförvaltningsverksamheten. Åtskilliga landsting har motsvarande verksamhet organiserad i form av resultatenheter med såväl resultaträkningar som balansräkningar. De allra flesta landstingen har infört någon typ av marknadsliknande hyror. På det sättet kan man bl.a. göra användarna medvetna om kostnaderna för lokalerna, minska behoven av nybyggnad och minska ytanvändningen.
Det finns enligt utskottet goda möjligheter till besparingar genom en effektivare fastighetsförvaltning och lokalanvändning inom den offentliga sektorn. Det går emellertid enligt utskottet inte att överföra erfarenheter från industrin på det schablonmässiga sätt som motionärerna gör. Enligt beräkningar som landstingsförbundet låtit utomstående expertis göra skulle ett normallandsting genom en effektivare kapitalanvändning kunna frigöra ett finansiellt utrymme på cirka 1 miljard kronor, vilket motsvarar nästan fyra års investeringar. Det handlar här främst om realisationsinkomster och således om engångseffekter.
Utskottet vill också erinra om att statsförvaltningen nu successivt övergår till en ny redovisningsmodell. Den skall vara införd senast till den 1 juli 1993 och innebär en redovisning i mer företagsliknande former. Krav kommer bl.a. att ställas på såväl resultaträkning som balansräkning. Utskottet anser det inte motiverat med ett omfattande utredningsarbete om rationaliseringsfrågor på det sätt som föreslås i motionen. Som utskottet här visat pågår ett betydande utvecklingsarbete på området. Enligt utskottets mening finns det på såväl den statliga som den kommunala sidan en stor medvetenhet om de besparingsmöjligheter som en effektiv fastighetsförvaltning innebär.
Utskottet anser för sin del inte att det är påkallat att tillsätta någon särskild utredning för att se över den statliga förvaltningsstrukturen på det sätt som föreslås i motion Fi704 (nyd). En mycket omfattande omstrukturering genomförs för närvarande. Utskottet vill i sammanhanget erinra om det beslut som riksdagen tog våren 1991 om en minskning med 10 % av den statliga administrationen. Det rör sig om många olika typer av förändringar. Myndigheter läggs ihop eller avvecklas. I vissa fall bildas nya myndigheter genom en uppdelning av verksamheten. Förändringar av huvudmannaskap förekommer också liksom ändrade verksamhetsformer, t.ex. övergång från myndighet till affärsverk eller bolag.
I ett pågående granskningsprojekt hos riksdagens revisorer har omstruktureringarna inom statsförvaltningen studerats. Därvid har verksamhets- och organisationsförändringar som genomförts under 1991 och planeras för år 1992 kartlagts. De uppgår till minst ett 60-tal. I ett 20-tal fall har uppsägningar av personal skett eller kommer att ske. Flera myndigheter har lagts ned, bl.a. transportrådet som särskilt tagits upp i motionen. Som tidigare berörts ger regeringen i vårens kompletteringsproposition en redovisning av erfarenheterna av de pågående förändringarna.
Utskottet avstyrker med det anförda motionerna Fi506 (nyd) och Fi704 (nyd).
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande förnyelse av offentlig sektor att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Fi502, 1991/92:Fi503 samt 1991/92:Fi504 yrkandena 1--3 och 8,
res. 1 (s)
2. beträffande statliga myndigheters telefonservice att riksdagen avslår motion 1991/92:Fi505,
res. 2 (nyd) 3. beträffande rationalisering av offentlig sektor att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Fi506 och 1991/92:Fi704. res. 3 (nyd)
Stockholm den 28 april 1992
På finansutskottets vägnar
Per-Ola Eriksson
I beslutet har deltagit: Per-Ola Eriksson (c), Hans Gustafsson (s), Lars Tobisson (m), Bengt Wittbom (m), Roland Sundgren (s), Per Olof Håkansson (s), Tom Heyman (m), Lisbet Calner (s), Stefan Attefall (kds), Bo G Jenevall (nyd), Arne Kjörnsberg (s), Roland Larsson (c), Sonia Karlsson (s), Alf Egnerfors (s) och Carl B Hamilton (fp).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Lars-Ove Hagberg (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
Reservationer
1. Förnyelse av offentlig sektor (mom. 1)
Hans Gustafsson, Roland Sundgren, Per Olof Håkansson, Lisbet Calner, Arne Kjörnsberg, Sonia Karlsson och Alf Egnerfors (allas) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med "En framgångsrik" och på s. 6 slutar med "av utbildning" bort ha följande lydelse:
Den offentliga sektorn utgör grunden för den generella välfärden och är av stor betydelse för medborgarnas/de enskilda människornas trygghet och service. En solidarisk finansiering av den offentliga sektorn ger möjlighet till att erbjuda utbildning och omsorg på lika villkor.
Utskottet anser att regeringens inställning till välfärdspolitik och offentlig sektor är oklar. Någon samlad syn på hur de offentliga verksamheterna bör utvecklas redovisas inte.
Den offentliga sektorns utveckling -- inte minst inom områdena vård, omsorg och utbildning -- har en stor betydelse för välfärden och för samhällsekonomin. Därför är det viktigt att politiken inriktas på att inom ramen för en effektiv hushållning med de gemensamma resurserna åstadkomma en kvalitativt god verksamhet.
Den borgerliga regeringen saknar uppenbarligen vilja och förmåga att utveckla och förnya den offentliga sektorn. De åtgärder som föreslås är ensidigt inriktade på nedskärningar och besparingar. Utgångspunkten verkar vara att offentligt driven verksamhet är ineffektiv. Som framgått ovan delar vi inte den uppfattningen. Utskottet konstaterar dock att det finns ett behov av att reformera den offentliga sektorn för att på bästa sätt bidra till alla medborgares välfärd och trygghet. Vår ambition är att utveckla välfärden och inte att avveckla den.
Utskottet ställer sig således bakom det som i anslutning till yrkande 1 i motion Fi504 (s) anförs om utveckling av offentlig sektor. Utskottet delar också det som i motionen sägs om genomförandet av omställningen av statsförvaltningen (yrkande2), om ett särskilt utredningsarbete om internationaliseringen av statsförvaltningen (yrkande 3) samt om kompetensutvecklingen av den statligt anställda personalen (yrkande 8).
dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med "Med hänvisning" och slutar med "och 8" bort ha följande lydelse:
Utskottet tillstyrker med det anförda motion Fi504 yrkandena 1--3 och 8.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande förnyelse av offentlig sektor
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Fi504 yrkandena 1--3 och 8 samt med avslag på motionerna 1991/92:Fi502 och 1991/92:Fi503 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Statliga myndigheters telefonservice (mom. 2)
Bo G Jenevall (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med "Utskottet vill" och slutar med "motion Fi505 (v)" bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar att riksdagen redan våren 1989 beslöt om en ökad användning av 020-nummer inom statsförvaltningen (1988/89:FiU30, rskr. 327). Enligt utskottets uppfattning är det mycket uppseendeväckande att regeringen under de tre år som gått inte vidtagit någon som helst åtgärd för att effektuera riksdagens beställning.
I regeringens skrivelse 1991/92:15 har regeringen anmält att ärendet fortfarande bereds och att kostnadsfrågor och tekniska frågor bereds. Några kostnadskalkyler har inte redovisats. Inte heller har uppgivits vilka eventuella tekniska problem som är aktuella. Finansutskottet utgår från att regeringen återkommer till riksdagen i frågan under hösten 1992. Utskottet förordar att en försöksverksamhet snarast sätts i gång på ett antal myndigheter som har stora kontaktytor mot allmänheten. Därigenom kan man också få ett bättre underlag för att bedöma kostnaderna.
Vad utskottet här anfört med anledning av motion Fi505 (v) bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande statliga myndigheters telefonservice
att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Fi505 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Rationalisering av offentlig sektor (mom. 3)
Bo G Jenevall (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "Utskottet vill" och på s. 9 slutar med "och Fi704 (nyd)" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar helt vad som i motionerna Fi506 (nyd) och Fi704 (nyd) anförs om behovet av en rationalisering av den offentliga sektorn och om strukturella förändringar inom den statliga förvaltningen.
Det finns enligt utskottet möjligheter till betydande besparingar genom en effektivare fastighetsförvaltning och lokalanvändning inom den offentliga sektorn. Här skulle man på ett systematiskt sätt kunna dra nytta av erfarenheterna från näringslivet. Det finns därför starka motiv för ett statligt initiativ för att utreda den samlade besparingspotential som finns hos stat, landsting och kommuner i form av en effektivare användning av det fysiska kapitalet.
Enligt utskottets mening är ledarskapet av största betydelse för att rätt utnyttja de rationaliseringsmöjligheter som finns. En chefsutbildning bör därför startas för att få i gång nytänkande inom den offentliga verksamheten. Även på detta område finns många lärdomar att dra från den privata sektorn.
Utskottet konstaterar att det pågår vissa organisatoriska förändringar inom den statliga byråkratin. Det är utmärkt. Dock finns det inte någon samlad redovisning av de pågående verksamhets- och organisationsförändringarna inom statsförvaltningen. Inte heller sker någon uppsamling av erfarenheter av de strukturförändringar som genomförs. Det finns således klara skäl att genomföra den av motionärerna föreslagna kartläggningen. Ännu viktigare är det givetvis att i enlighet med motionen dra upp riktlinjer och mål för fortsatta och kraftfullare omstruktureringar.
Vad utskottet här har anfört med anledning av motionerna Fi506 och Fi704 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande rationalisering av offentlig sektor
att riksdagen med anledning av motionerna 1991/92:Fi506 och 1991/92:Fi704 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Lars-Ove Hagberg (v) anför:
Vänsterpartiet instämmer i reservation 2 av Bo G Jenevall (nyd) om de statliga myndigheternas telefonservice.
Innehåll
Sammanfattning1 Motionsyrkandena1 Utskottet3 Förnyelse av offentlig sektor3 Statliga myndigheters telefonservice7 Rationalisering av offentlig sektor7 Hemställan9
Reservationer 1. Förnyelse av offentlig sektor (mom.1) (s)11 2. Statliga myndigheters telefonservice (mom.2) (nyd)12 3. Rationalisering av offentlig sektor (mom.3) (nyd)12
Meningsyttring av suppleant (v) (mom.2)13