Nya rösträttsregler i ECB-rådet (prop. 2003/04:52)
Betänkande 2003/04:FIU25
Finansutskottets betänkande2003/04:FIU25
Nya rösträttsregler i ECB-rådet (prop. 2003/04:52)
Sammanfattning Den 21 mars 2003 beslutade Europeiska rådet att ändra artikel 10.2 i stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken (ECB). Beslutet betyder att ett nytt rösträttsförfarande införs i ECB-rådet - ECB:s högsta beslutande organ. Motivet till de nya reglerna är bl.a. att bibehålla beslutseffektiviteten i ECB-rådet när EU och valutaunionen utökas med nya medlemsländer. Ändringen ska träda i kraft när samtliga medlemsstater i Europeiska unionen ratificerat den i enlighet med sina respektive konstitutionella bestämmelser. Ratificering bör ske senast den 31 mars 2004. Utskottet tillstyrker propositionens förslag att riksdagen godkänner de nya rösträttsreglerna i ECB-rådet. En motion som väckts med anledning av propositionen avstyrks.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut Nya rösträttsregler i ECB-rådet Riksdagen bifaller proposition 2003/04:52 och avslår motion 2003/04:Fi15. Reservation (v, mp) Stockholm den 9 mars 2004 På finansutskottets vägnar Sven-Erik Österberg Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Sven-Erik Österberg (s), Mikael Odenberg (m), Carin Lundberg (s), Karin Pilsäter (fp), Sonia Karlsson (s), Kjell Nordström (s), Agneta Ringman (s), Gunnar Axén (m), Christer Nylander (fp), Lena Ek (c), Hans Hoff (s), Tomas Högström (m), Agneta Gille (s), Yvonne Ruwaida (mp), Bo Bernhardsson (s), Olle Sandahl (kd) och Siv Holma (v).
Redogörelse för ärendet Den 21 mars 2003 beslutade Europeiska rådet enhälligt att ändra artikel 10.2 i stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken (ECB). Beslutet betyder att ett nytt rösträttsförfarande införs i ECB-rådet - ECB:s högsta beslutande organ. Beslutet stämmer överens med det förslag till nya rösträttsregler som tidigare lämnats av ECB-rådet till Europeiska rådet. Ändringen ska träda i kraft när samtliga medlemsstater i Europeiska unionen ratificerat den i enlighet med sina respektive konstitutionella bestämmelser. Ratificering bör ske senast den 31 mars 2004. I proposition 2003/04:52 föreslår regeringen att riksdagen godkänner Europeiska rådets beslut om ändring i stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken. Efter riksdagens godkännande avser regeringen att ratificera beslutet. Med anledning av propositionen har en motion väckts. I motionen yrkas avslag på propositionen.
Utskottets överväganden Nya rösträttsregler i ECB-rådet Utskottets förslag i korthet Utskottet har inget att erinra mot förslaget om nya rösträttsregler i ECB-rådet. Utskottet tillstyrker propositionens förslag samt avstyrker motionen. Jämför reservation (v, mp). Beslutsstrukturen i Europeiska centralbanken Europeiska centralbanken (ECB) har följande övergripande beslutsorgan: ECB-rådet. Rådet består av medlemmarna i direktionen samt centralbankscheferna i de medlemsländer som infört euron. Alla deltagare i rådet har en röst vardera, vilket innebär att det i dagsläget finns 18 röster i rådet. Rådets huvuduppgift är utforma och besluta om penningpolitiken i euroområdet. Direktionen. Direktionen består av ordförande, vice ordförande samt fyra andra medlemmar. Medlemmarna i direktionen utses av Europeiska rådet på stats- eller regeringschefsnivå. Direktionens huvuduppgift är att genomföra den penningpolitik som ECB-rådet beslutat samt utfärda anvisningar till de nationella centralbankerna. ECB:s allmänna råd. Allmänna rådet består av ordförande och vice ordförande i direktionen samt centralbankscheferna i samtliga medlemsländer i EU. Allmänna rådet är ett beslutsorgan som endast existerar så länge det finns medlemsländer som inte infört euron. Rådets uppgifter är av mer administrativ karaktär. Propositionens förslag Vid sitt möte den 21 mars 2003 beslutade Europeiska rådet enhälligt att ändra artikel 10.2 i stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken. Beslutet betyder att ett nytt rösträttsförfarande införs i ECB-rådet. Beslutet stämmer överens med det förslag till nya rösträttsregler som tidigare lämnats av ECB-rådet till Europeiska rådet. Motivet till de nya reglerna är bl.a. att bibehålla beslutseffektiviteten i ECB-rådet när EU och valutaunionen utökas med nya medlemsländer. Principerna för de nya rösträttsreglerna De nya rösträttsreglerna bygger på följande principer: Antalet röstande i ECB-rådet ska ej överstiga 21 röster. De sex medlemmarna i direktionen ska ha permanent rätt att rösta. Därmed återstår 15 röster som fördelas mellan centralbankscheferna i de medlemsländer som infört euron. De 15 rösterna fördelas genom att medlemsländerna placeras i olika grupper och att varje grupp tilldelas ett visst antal röster. Inom varje grupp roterar sedan rösterna mellan centralbankscheferna och rösträtten ska tidsmässigt fördelas lika mellan centralbankscheferna. Indelningen i grupper görs utifrån en rangordning av medlemsländerna. Rangordningen bestäms i sin tur av en indikator som består av två olika faktorer. Den första faktorn utgörs av det enskilda medlemslandets andel av valutaunionens totala BNP till marknadspris. Denna faktor har vikten 5/6 i indikatorn. Den andra faktorn, med vikten 1/6, utgörs av medlemslandets andel av valutaunionens sammanlagda balansräkning för de monetära instituten. Denna faktor ska spegla storleken på medlemslandets finansiella sektor i relation till hela valutaunionens finansiella sektor. Alla medlemmar av ECB-rådet ska ha rätt att delta och yttra sig vid rådets möten, även om de för tillfället inte har rösträtt. Röstfördelning när fler än 15 medlemsländer infört euron De nya rösträttsreglerna och det nya rotationssystemet ska införas först när 16 medlemsländer infört euron. När detta sker delas centralbankscheferna in i två grupper som ska dela på de 15 rösterna. Grupperna formeras på följande sätt: Grupp ett ska bestå av centralbankscheferna i de fem största medlemsländerna enligt den ovan beskrivna rangordningen. Centralbankscheferna i denna grupp får dela på fyra röster. Grupp två ska bestå av resterande medlemsländer som tillsammans får dela på 11 röster. Denna grupp- och röstindelning gäller tills fler än 21 länder infört euron. Röstfördelning när fler än 21 medlemsländer infört euron När 22 medlemsländer infört euron ska centralbankscheferna delas i tre grupper. Dessa grupper formeras på följande sätt: Grupp ett ska bestå av centralbankscheferna i de fem största medlemsländerna enligt rangordningen. Denna grupp får dela på fyra röster. Grupp två ska bestå av hälften av det totala antalet centralbankschefer i ECB-rådet, avrundat uppåt. Denna hälft hämtas från de länder som i rangordningen följer på de fem som ingår i grupp ett. Gruppen får dela på 8 röster. Grupp tre ska bestå av återstående medlemsländer som tillsammans får dela på 3 röster. Tillämpningsföreskrifter I Europeiska rådets beslut framgår att rösträttsfrekvensen i den första gruppen av centralbankschefer inte ska vara lägre än frekvensen i den andra gruppen. För att undvika att så blir fallet kan ECB-rådet besluta om tillämpningsföreskrifter om att senarelägga införandet av det nya rösträttsförfarandet. Tillämpningsföreskrifterna ska antas med två tredjedelars majoritet av samtliga ledamöter i ECB-rådet. Ikraftträdande De nya rösträttsreglerna ska träda i kraft innan de nya länderna blir medlemmar i EU den 1 maj 2004. Därför bör varje medlemsland ratificera Europeiska rådets beslut senast den 31 mars 2004. Motionen I motion Fi15 av Ulf Holm m.fl. (mp) anförs att förslaget till nytt rösträttsförfarande innebär en ytterligare koncentration av makt till de stora medlemsländerna i EMU. De stora länderna får genom förslaget rösta betydligt oftare i ECB-rådet än de mindre länderna. Detta är, enligt motionärerna, en utveckling som sker i hela EU-arbetet. Sverige är ett litet land i EU och bör därför motarbeta alla förslag, inklusive det nu aktuella, som resulterar i ett mindre inflytande för små länder. Motionärerna underkänner också regeringens argument att förslaget bör godkännas eftersom alla länder fortfarande kommer att ha yttrande- och närvarorätt i ECB-rådet. Detta eftersom rösträttsreglerna blir som mest viktiga när ledamöterna i rådet inte kan komma överens och frågorna går till omröstning. Enligt motionärerna bör propositionen avslås i sin helhet. Finansutskottets ställningstagande Enligt utskottets mening är det viktigt att ECB-rådet kan fatta beslut på ett effektivt sätt även när antalet medlemsländer som infört euron ökar. Utskottet har därför inget att erinra mot det förslag till nya rösträttsregler i ECB-rådet som beslutats av Europeiska rådet och som återges i propositionen. Utskottet tillstyrker därmed propositionens förslag samt avstyrker förslaget i motion Fi15 (mp).
Reservation Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservation. Nya rösträttsregler i ECB-rådet (v, mp) av Yvonne Ruwaida (mp) och Siv Holma (v). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om nya rösträttsregler i ECB-rådet. Därmed bifaller riksdagen delvis motion 2003/04:Fi15 och avslår proposition 2003/04:52. Ställningstagande Vi anser att förslaget till nytt rösträttsförfarande i ECB-rådet bidrar till ytterligare koncentration av makten till de stora länderna i EMU. Genom förslaget får t.ex. Tyskland och Frankrike rösta betydligt oftare i ECB-rådet än de mindre länderna. Därmed ökar deras makt över penningpolitiken i EMU-området. Enligt vår mening är förslaget ännu ett bevis på den maktförskjutning som nu sker i hela EU. I egenskap av en litet EU-land bör därför Sverige motarbeta alla förslag, inklusive det nu aktuella rösträttsförslaget, som resulterar i ett mindre inflytande för små länder. Enligt propositionen röstar man sällan i ECB-rådet utan besluten tas genom att rådet resonerar sig fram till ett ställningstagande. Ett viktigt argument för regeringen att godkänna de nya rösträttsreglerna är därför att reglerna ger alla EMU-länder rätt att närvara och yttra sig vid rådets möten, även om de för tillfället inte har rösträtt. Enligt vår mening är detta ett märkligt argument. Det är när länderna inte är överens och frågorna går till omröstning som reglerna för vilka länder som får rösta blir viktiga och avgörande. Vi anser att förslaget till nya rösträttsregler i ECB-rådet inte bör genomföras, även om rösträttsreglerna i dagsläget inte direkt berör Sverige eftersom svenska folket i höstas sade ett rungande nej till ett svenskt EMU-medlemskap. Vi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad vi anfört om förslaget till nya rösträttsregler i ECB-rådet. Vi tillstyrker därmed delvis motion Fi15 och avstyrker förslaget i propositionen.
Bilaga 1 Förteckning över behandlade förslag Propositionen Proposition 2003/04:52 Ratificering av ändring i stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken: Riksdagen godkänner beslutet av den 21 mars 2003 av Europeiska rådet på stats- eller regeringschefsnivå om ändring av artikel 10.2 i stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken. Följdmotion 2003/04:Fi15 av Ulf Holm m.fl. (mp): Riksdagen avslår proposition 2003/04:52 om ratificering av ändring i stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken.
Bilaga 2 Europeiska rådets beslut