Ny högskola i Stockholms län
Betänkande 1994/95:UbU11
Utbildningsutskottets betänkande
1994/95:UBU11
Ny högskola i Stockholms län
Innehåll
1994/95 UbU11
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att en ny högskola, Södertörns högskola, inrättas i södra delen av Stockholms län. Den nya högskolan får sin huvudsakliga lokalisering i anslutning till den akademiska infrastruktur som redan finns etablerad runt Huddinge sjukhus. Viss utbildning bör vara förlagd till andra Södertörnskommuner. Därutöver bör redan tidigt lokala studiecentra ingå i högskolans verksamhetsidé.
Södertörns högskola skall, i enlighet med vad regeringen har förordat, byggas upp successivt och från år 1999 tillföras resurser som motsvarar ca 4 000 helårsstudenter. Verksamheten i området kring Huddinge sjukhus kommer därmed, om man inräknar Karolinska institutets och Hälsohögskolans utbildningar, att omfatta totalt 8 000 helårsstudenter år 1999. En organisationskommitté skall göra de förberedelser som krävs. Den nya högskolan bör kunna starta verksamheten den 1 januari 1996 och de första studenterna vara på plats hösten 1996.
Utbildningsutbudet vid högskolan bör till större delen vara inriktat på ämnen inom de humanistiska och samhällsvetenskapliga fakultetsområdena. Forskningen vid högskolan förutsätts finansieras huvudsakligen genom den särskilda stiftelse vars ändamål är att stödja forskning och forskarutbildning inom områden med anknytning till Östersjöregionen och Östeuropa vid en ny struktur för högre utbildning i södra Stockholmsregionen.
Reservationer i fråga om uppbyggnaden av det nya lärosätet och dess lokalisering har avgetts av m resp. mp. Centerpartiet reserverar sig för att högskolan skall få fasta forskningsresurser och en bredare ämnesinriktning. Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill i en reservation att även forskare vid andra högskolor skall få del av stiftelsemedlen för forskning.
Proposition 1994/95:100 bilaga 9
Regeringen har i inledande avsnitt under littera C (s. 90--96) föreslagit 4. att riksdagen godkänner att en ny högskola, Södertörns högskola, inrättas i södra delen av Stockholms län, 5. att riksdagen med ändring av tidigare riksdagsbeslut (bet. 1993/94:UbU12, rskr. 1993/94:399) godkänner att en tillfällig beslutsordning för vissa lokalförsörjningsfrågor i Stockholmsområdet inte längre skall gälla.
Motionerna
1994/95:Ub601 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om högskolestruktur i södra Stockholm.
1994/95:Ub628 av Dan Ericsson (kds) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en ny högskola, Södertörns högskola i Huddinge, för närvarande inte bör etableras.
1994/95:Ub699 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen fattar principbeslut om ett nytt universitet i Storstockholm i enlighet med vad som anförts i motionen, 2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en konkret utbyggnadsplan för det nya universitetet i enlighet med vad som anförts i motionen.
1994/95:Ub706 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas 12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts under avsnittet Ny högskola i södra delen av Stockholms län.
1994/95:Ub709 av Gudrun Lindvall (mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokalisering av den nya Lärarhögskolan i Stockholm inom ramen för nya högskolan på Södertörn och att placeringen bör bli i Södertälje.
1994/95:Ub717 av Gudrun Lindvall (mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Södertälje skall jämställas med Haninge i det fortsatta uppbyggnadsarbetet av en ny högskola på Södertörn.
1994/95:Ub726 av Andreas Carlgren och Lennart Daléus (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om universitetsstruktur och nätverkskaraktär, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fasta forskningsresurser och en bredare ämnesinriktning, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en vidare decentralisering av högskoleutbildningen i Stockholms län.
1994/95:A411 av Inger Koch och Margareta E Nordenvall (m) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av fler högskoleplatser till Stockholmsområdet.
1994/95:A467 av Birgit Friggebo m.fl. (fp) vari yrkas 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om universitetsstruktur på Södertörn.
Utskottet
1. Bakgrund
I Stockholms län finns ett universitet och elva statliga högskolor, nämligen Stockholms universitet, Karolinska institutet, Kungl. Tekniska högskolan, Danshögskolan, Dramatiska institutet, Idrottshögskolan i Stockholm, Konstfack, Kungl. Konsthögskolan, Lärarhögskolan i Stockholm, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm, Operahögskolan i Stockholm och Teaterhögskolan i Stockholm. Budgetåret 1993/94 omfattade utbildningarna vid universitetet och högskolorna, enligt vad utskottet inhämtat, sammanlagt ca 40 000 helårsstudenter.
Lärosätena är alla belägna i Stockholms stad eller Solna. Dock finns i dag viss statlig högre utbildning i den södra delen av Stockholms län. Sålunda har Stockholms universitet för närvarande ca 400 helårsstudieplatser förlagda till olika kommuner på Södertörn, till större delen i Botkyrka och Huddinge. Karolinska institutet har en betydande del av sin verksamhet förlagd till Huddinge. Kungl. Tekniska högskolan bedriver ingenjörsutbildning i flera kommuner, bl.a. i Haninge och Södertälje. Lärarhögskolan i Stockholm har en mindre del av verksamheten lokaliserad till Södertälje.
Sedan ett tiotal år har riksdagen så gott som årligen behandlat förslag, oftast framlagda i motioner, om att bygga ut den högre utbildningen i Stockholmsområdet och därvid förlägga sådan utbildning till den södra delen av länet. Även omlokalisering av befintlig utbildning från Stockholms universitet i Frescati till den södra länsdelen har aktualiserats. Bakgrunden till förslagen har varit att länets statliga lärosäten har sin huvudsakliga verksamhet i Stockholmsområdets norra del, vilket skapat en inomregional obalans. Den låga genomsnittliga utbildningsnivån hos befolkningen i de södra länsdelarna har påtalats, liksom behovet av tillgång på välutbildad personal för att stimulera utvecklingen inom näringslivet i dessa områden.
Angående behandlingen av frågan om utbyggnad av den högre utbildningen i Stockholmsområdet kan i korthet nämnas följande.
En av regeringen på riksdagens begäran (UbU 1986/87:31, rskr. 352) tillkallad utredning föreslog i sitt betänkande (Ds 1989:33) en kraftig förstärkning, i olika former, av högskoleutbildningen på Södertörn. Huvuddelen borde enligt utredningen förläggas till Haninge. I budgetpropositionen år 1990 anslöt sig utbildningsministern till förslaget om en koncentration till Haninge och angav som riktpunkt för den fortsatta planeringen att Stockholms universitets utbildning på Södertörn, inkl. de delar som Kungl. Tekniska högskolan kunde komma att medverka i, borde ha en viss bestämd omfattning. Utskottet ansåg i sitt av riksdagen godkända betänkande (bet. 1989/90:UbU18) att det ankom på de berörda högskoleenheterna att själva pröva vilken högskoleutbildning som kunde förläggas till Södertörn. Riksdagen borde inte fatta något beslut om omfattningen. Våren 1993 ansåg regeringen (prop. 1992/93:169) att det i utbildningsuppdraget till Stockholms universitet för den förestående treårsperioden skulle ingå att universitetet anordnar utbildning motsvarande minst 275 helårsstudenter per år i anslutning till forskningsparken Novum i Huddinge. Utskottet (bet. 1992/93:UbU14), som noterade detta, förutsatte att regeringen noga följer utvecklingen när det gäller högskoleutbildning på Södertörn. I november 1993 gav utbildningsministern i uppdrag åt en sakkunnig inom Utbildningsdepartementet att göra en förstudie rörande möjligheterna att samlokalisera viss högre utbildning i Stockholm till ett nytt campus. Förstudien redovisades i mars 1994 i rapporten Campus för mångfald, vari föreslogs att ett nytt universitet skulle inrättas eller en fristående myndighet med uppgift att beställa utbildning. Campus borde antingen lokaliseras till innerstaden, och då i City eller på Södermalm, eller utformas som ett mer traditionellt campus och lokaliseras till Kvarnholmen i Nacka kommun.
Våren 1994 lade regeringen i proposition 1993/94:177 fram förslag om att den fortsatta expansionen av högre utbildning i Stockholmsområdet skulle ske inom ramen för en ny universitetsstruktur. Denna borde få en inriktning som särskilt främjar en förstärkning av de kulturella och ekonomiska banden mellan Sverige och Östersjöregionen i övrigt. Förbättrade förutsättningar för utbildning och forskning inom vårdområdet bedömdes också såsom angelägna. Den nya universitetsstrukturen föreslogs omfatta södra Stockholmsområdet. Regeringen ansåg sig inte på detta stadium kunna ta närmare ställning i fråga om lokaliseringen. Riksdagen lämnade regeringen begärt bemyndigande att vidta förberedelseåtgärder för etablering av en ny universitetsstruktur i Stockholmsområdet (bet. 1993/94:UbU12, rskr. 399).
Den av regeringen tillsatta organisationskommittén, benämnd 1994 års Stockholmskommitté, presenterade i september 1994 sitt betänkande Kronan Spiran Äpplet En ny universitetsstruktur i södra Stockholmsområdet (SOU 1994:127). Kommittén föreslog att den nya verksamheten skulle organiseras som ett nätverksuniversitet med tre campus förlagda intill Huddinge sjukhus (Campus Spiran), i Haninge (Campus Äpplet) resp. i Stockholms södra innerstad (Campus Kronan). Campus Kronan borde lokaliseras till Södra Hammarbyhamnen i Stockholms stad alternativt på Kvarnholmen i Nacka kommun, och till detta campus föreslog kommittén att Lärarhögskolan i Stockholm samt de konstnärliga högskolorna skulle samlokaliseras. Varje campus borde kännetecknas av en egen utbildnings- och forskningsprofil. Inom och mellan campus borde modern informationsteknik (IT) tas i anspråk för att hålla kontakt. IT borde även användas som stöd till distansutbildning i lokala studiecentra.
2. Inrättandet av ett nytt lärosäte
I ett inledande avsnitt i budgetpropositionen om högre utbildning och forskning framhåller regeringen att Stockholmsområdet jämfört med landet i övrigt har en betydligt mindre andel högskoleplatser i förhållande till befolkningens storlek men också i förhållande till arbetslivets krav. För att tillgodose arbetsmarknadens behov sker nu en kontinuerlig inflyttning av högutbildad arbetskraft från andra regioner till Stockholmsregionen. Vidare råder i Stockholmsområdet en inomregional obalans med stora skillnader i utbildningsbakgrund mellan befolkningen i olika delar av regionen. Andelen studerande som går vidare från gymnasieskolan till högre studier är mindre i söderkommunerna än i den norra länsdelen. Regeringen föreslår därför att den högre utbildningen skall byggas ut i Stockholmsområdet och att detta skall ske i den södra regiondelen genom inrättandet av en ny självständig högskola, Södertörns högskola.
En ny högskola är enligt regeringen den organisationsform som bäst kan ta till vara de regionala intressen som finns i södra delen av Stockholms län vad gäller högre utbildning. På högskolan skall ställas samma kvalitetskrav som ställs på övriga universitet och högskolor. Regeringen har gjort den bedömningen -- mot bakgrund av de invändningar som gjorts under remissbehandlingen mot kommittéförslaget om en nätverksstruktur -- att en samlad organisation och lokalisering ökar möjligheterna att nå en tillfredsställande kvalitet. Högskolan bör därför byggas upp med sin huvudsakliga bas och ledning på ett ställe.
Regeringen anser att det är naturligt att den nya högskolan på Södertörn får sin huvudsakliga lokalisering i anslutning till den akademiska infrastruktur som redan finns etablerad runt Huddinge sjukhus. Viss utbildning bör dock förläggas till Haninge. Därutöver bör redan tidigt lokala studiecentra ingå i högskolans verksamhetsidé.
Södertörns högskola skall enligt förslaget i budgetpropositionen byggas upp successivt och från år 1999 tillföras resurser som motsvarar ca 4 000 helårsstudenter. Däri inräknas Stockholms universitets nuvarande verksamhet i Huddinge, Botkyrka, Haninge och Södertälje, vilken skall föras över till den nya högskolan. När Hälsohögskolan med 2 500 studerande flyttar till Huddinge, vilket Stockholms läns landsting enligt propositionen beslutat, kommer verksamheten i området kring Huddinge sjukhus -- inklusive Karolinska institutets befintliga utbildningar med 1 500 studerande -- att omfatta totalt 8 000 helårsstudenter år 1999.
För att den nya högskolan skall kunna vara uppbyggd före sekelskiftet bör planeringsarbetet påbörjas redan under våren 1995. Regeringen avser därför att ge tilläggsdirektiv till 1994 års Stockholmskommitté. En på så sätt tillsatt organisationskommitté bör få i uppdrag att planera verksamheten vid Södertörns högskola och göra de förberedelser som krävs samt starta verksamheten och därvid fungera som uppdragsgivare när det gäller grundutbildning som anordnas av andra universitet och högskolor. Kommittén bör i sitt arbete samverka med bl.a. Stockholms läns landsting och berörda kommuner, Stiftelsen för forskning inom områden med anknytning till Östersjöregionen och Östeuropa samt Stockholms universitet, Karolinska institutet och Kungl. Tekniska högskolan.
Regeringen bedömer att verksamheten vid Södertörns högskola kan starta den 1 januari 1996. Genom organisationskommittén bör sammanlagt 1 000 platser kunna utannonseras våren 1996 och de första studenterna vara på plats i provisoriska lokaler hösten 1996. Kostnaderna för förberedelser och för de 500 första studenterna har beräknats till sammanlagt 27 miljoner kronor. Medlen har i budgetpropositionen beräknats under anslaget C 46. Övriga utgifter inom grundutbildning. Vidare bör enligt regeringen resurser för 500 studenter överföras från Stockholms universitets anslag för grundutbildning under budgetåret. Som en planeringsförutsättning bör gälla att 2 000 helårsstudenter skall kunna erbjudas plats läsåret 1997/98 och 3 000 helårsstudenter under läsåret 1998/99. De första lokalerna med plats för 4 000 studenter bör kunna vara inflyttningsklara hösten 1999. Utbyggnaden bör varaktigt finansieras genom en omfördelning av resurser.
I fråga om utbildningsutbudet vid högskolan bör detta enligt propositionen huvudsakligen vara inriktat på ämnen inom de humanistiska och samhällsvetenskapliga fakultetsområdena och endast till mindre del omfatta laborativa ämnen. Regeringen anför att det dock bör ankomma på organisationskommittén och senare på ledningen för den nya högskolan att överväga och fatta beslut om den närmare inriktningen. -- Högskolans forskningsorganisation bör byggas ut i samma takt och i samma omfattning som kommer att gälla för övriga högskolor av motsvarande storlek. Forskningen förutsätts finansieras huvudsakligen genom den särskilda stiftelse vars ändamål är att finansiera forskning och forskarutbildning inom områden med inriktning på Östeuropa och Östersjöregionen vid en ny struktur för högre utbildning i södra Storstockholm (se nedan avsnitt 4). Även den särskilda stiftelse vars ändamål är att stödja bl.a. forskning på vårdområdet förutsätts bidra till finansieringen av forskningen och forskarutbildningen.
Det förslag som regeringen nu lägger fram innebär att ett nytt lärosäte skall inrättas i Stockholms län.
Enligt motion 1994/95:Ub628 (kds) yrkande 1 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna att en ny högskola, Södertörns högskola i Huddinge, för närvarande inte bör etableras. Motionären hävdar att Stockholmsområdet redan är relativt sett väl försörjt med möjligheter till högre utbildning. En utveckling av Linköpings universitet till ett gemensamt universitet för såväl Linköping som Norrköping skulle definitivt vara att föredra framför en ny etablering i Huddinge. Dessutom, anför motionären, har forskning som rör Östersjöområdet en betydligt mer naturlig anknytning till Norrköping än vad någonsin Huddinge kan få.
Utskottet vill uttrycka sin tillfredsställelse med att den i många år diskuterade frågan om en utbyggnad av högskoleutbildningen i Stockholms län nu får sin lösning. Behovet av en förstärkning av den högre utbildningen i Stockholmsregionen är sedan länge känt. Utskottet kan alltså inte dela den bedömning som görs i motion 1994/95:Ub628 yrkande 1. Utskottet tillstyrker att riksdagen slutligt tar ställning för att ett nytt lärosäte skall inrättas i Stockholms län och med avslag på motionsyrkandet godkänner regeringens förslag i denna del.
Utskottet övergår nu till att behandla frågor rörande lokalisering och uppbyggnad av det nya lärosätet.
Som alternativ till etableringen i Huddinge av en högskola med i första hand regionala uppgifter förordas i motion 1994/95:Ub699 (m) yrkande 1 att beslut nu fattas om etablering av ett nytt universitet i Storstockholm. Enligt motionen bör centrum för det nya universitetet förläggas till antingen Kvarnholmen i Nacka eller Södra Hammarbyhamnen i Stockholm. Dit bör också merparten av de konstnärliga högskolorna förläggas, liksom Lärarhögskolan. En forskningsorganisation med Östersjö- och Östeuropainriktning bör byggas upp med ambitionen att tillskapa en i ett internationellt perspektiv unik forskningsmiljö. I Haninge bör teknisk utbildning förstärkas. I Huddinge har medicinsk utbildning och vårdutbildning goda möjligheter till expansion, i synnerhet om Stockholms läns landsting förlägger sin vårdutbildning till Huddinge. Den rent geografiska lokaliseringen är, påpekar motionärerna, inte oväsentlig för ett lärosätes attraktivitet. Kvarnholmen/Södra Hammarbyhamnen har enligt deras mening särskilda företräden. Enligt yrkande 2 i samma motion bör regeringen återkomma till riksdagen med en plan för hur uppbyggnaden av det nya universitetet skall ske i enlighet med vad som anförts i motionen.
Tillskapandet av en gemensam högskoleenhet i södra Stockholm bör enligt motion 1994/95:Ub601 (c) yrkande 7 inte innebära att utbildningen koncentreras på ett enda ställe. En utbyggnad bör i stället äga rum vid flera utbildningsorter i regiondelen. Därför bör, anför motionärerna, den forskning och utbildning som redan finns i Södertälje, Botkyrka, Huddinge och Haninge vidareutvecklas. I motion 1994/95:Ub726 (c) yrkande 1 betonas att strategin för satsningen på Södertörns högskola bör vara att stärka och utveckla den vetenskapliga verksamhet som redan finns vid Novum i Huddinge och komplettera denna med ett utbyggt utbildningsuppdrag. Inriktningen bör alltså vara att där bygga upp en framtida universitetsstruktur. Samtidigt bör det framtida universitetets nätverkskaraktär betonas. Det innebär att högskoleutbildningen bör förstärkas och framtida universitetsinstitutioner planeras också i Södertälje, Botkyrka och Haninge. -- I motion 1994/95:A467 (fp) yrkande 7 pläderas för att den nu föreslagna högskolan på Södertörn långsiktigt planeras som ett modernt nätverksuniversitet med tyngdpunkten och centrum på Novum i Huddinge. Det påpekas i motionen att Novum bl.a. har goda kommunikationer och bra tillgänglighet inte bara från närområdet utan även från hela Mälarregionen.
Södertälje bör enligt motion 1994/95:Ub717 (mp) jämställas med Haninge i det fortsatta uppbyggnadsarbetet av en ny högskola på Södertörn. Det är enligt motionären förvånande att i propositionen endast nämns att organisationskommittén, förutom att bygga upp högskolans huvudsakliga bas i Huddinge, särskilt bör beakta att viss utbildning skall förläggas till Haninge. Också i Södertälje finns högre utbildning etablerad.
Utskottet finner inte skäl att ifrågasätta den bedömning som regeringen gjort i fråga om lokaliseringen och uppbyggnaden av högskoleutbildningen i den nya Söderstrukturen. Som redovisats i propositionen har flera remissinstanser, däribland Stockholms universitet, ställt sig tveksamma till kommittéförslaget om en nätverksstruktur. Det nya lärosätet i länet bör enligt utskottets mening byggas upp i form av en ny högskola vid Huddinge sjukhus/Novum med viss utbildning förlagd till andra Södertörnskommuner. Utskottet vill understryka betydelsen av att utbildning erbjuds också vid lokala studiecentra. Utskottet föreslår således att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:Ub601 yrkande 7, 1994/95:Ub699 yrkandena 1 och 2, 1994/95:Ub717, 1994/95:Ub726 yrkande 1 samt 1994/95:A467 yrkande 7 godkänner att en ny högskola, Södertörns högskola, inrättas i södra delen av Stockholms län.
I motion 1994/95:Ub726 (c) yrkande 2 anförs att förslagen i budgetpropositionen om en ny högskola på Södertörn är otillräckliga. Motionärerna vill att högskolan skall få fasta forskningsresurser och en bredare ämnesinriktning än den av regeringen angivna. Utbildningsutbudet bör inte begränsas till det renodlat humanistiska och samhällsvetenskapliga området utan även ligga inom teknik, biologi och andra naturvetenskaper, informatik, logistik och ekonomi. Inriktningen på de nya studerandeplatserna bör vara sådan att ökningen stärker Novum i Huddinge som universitetsområde för högre utbildning i den södra delen av regionen.
Utskottet anser, i likhet med vad regeringen anfört i propositionen, att det bör ankomma på styrelsen för den nya högskolan och inledningsvis organisationskommittén att överväga och fatta beslut om den närmare ämnesinriktningen och utbildningsutbudet. Utskottet förutsätter att högskolan i utbildningen kommer att samverka med de utbildningar som bedrivs av Karolinska institutet och Kungl. Tekniska högskolan. Utskottet vill vidare peka på att i organisationskommitténs uppdrag, som det beskrivs i propositionen, avses ingå att dra upp riktlinjer för och lämna förslag till fakultetsorganisation. Med det anförda bör riksdagen enligt utskottets mening avslå motion 1994/95:Ub726 yrkande 2.
Riksdagen bör enligt motion 1994/95:Ub709 (mp) göra ett uttalande om att Lärarhögskolan i Stockholm inom ramen för den nya högskolan på Södertörn bör lokaliseras till Södertälje.
Utskottet har vid ett flertal tillfällen haft att behandla frågor rörande lokaliseringen av Lärarhögskolan i Stockholm, senast under våren 1994 (bet. 1993/94:UbU12 s. 38). Då erinrade utskottet om att lokalförsörjningsansvaret numera åvilar resp. lärosäte. Det ankommer därmed på styrelsen för Lärarhögskolan i Stockholm att ta initiativ till att lösa högskolans lokalproblem. Riksdagen borde därför enligt utskottets mening inte ingripa i denna fråga. Med samma motivering avstyrker utskottet nu motion 1994/95:Ub709. Utskottet vill tillägga att Lärarhögskolan i Stockholm inte omfattas av det nu aktuella regeringsförslaget om Södertörns högskola.
3. Högskoleutbildning i Stockholms län i övrigt
Behovet av att decentralisera den högre utbildningen också i övriga Stockholms län måste tillgodoses, anförs det i motion 1994/95:Ub726 (c) yrkande 3. Det bör ske genom att högskolekurser i ökad utsträckning läggs ut från Stockholms universitet, Kungl. Tekniska högskolan och regionens olika fackhögskolor. Därigenom skulle ett nätverk av högskolecentra kunna skapas med orter som Norrtälje, Märsta, Jakobsberg, Täby och Nynäshamn. Motionärerna anser att regeringen bör uppdra åt Länsstyrelsen i Stockholms län att i samverkan med berörda högskolor och kommuner planera en sådan decentralisering. -- I motion 1994/95:A411 (m) yrkande 2 anmärks att Stockholmsregionens näringsliv, med många små kunskapsföretag, är beroende av välutbildade medarbetare. Det finns därför ett behov av fler högskoleplatser till Stockholmsområdet.
Utskottet behandlade under föregående riksmöte ett motsvarande yrkande om decentraliserad högskoleutbildning i Stockholms län (bet. 1993/94:UbU12 s. 36). Bland annat framhöll utskottet betydelsen av att det finns olika former av decentraliserad utbildning och distansundervisning och det ansvar som faller på universiteten och de tekniska högskolorna i detta sammanhang. Utskottet ansåg inte att ansvaret när det gäller Stockholmsområdet borde överflyttas på länsstyrelsen.
Frågor om lokala studiecentra är uppmärksammade i utredningsarbetet kring det nya lärosätet i Stockholms län. Enligt betänkandet Kronan Spiran Äpplet (SOU 1994:127 s. 63) bör lokala studiecentra inrättas på flera orter i såväl norra som södra länsdelen. Förslaget har följts upp i nu föreliggande proposition, där regeringen anger att redan tidigt bör lokala studiecentra ingå i den nya högskolans verksamhetsidé. Utskottet utgår från att frågan kommer att fortsatt beredas i organisationskommittén och avstyrker därmed motion 1994/95:Ub726 yrkande 3.
Syftet med yrkande 2 i motion 1994/95:A411 är enligt utskottets mening tillgodosett med förslagen i propositionen om det nya lärosätet och lokala studiecentra, varför också detta motionsyrkande avstyrks.
4. Tilldelning av vissa stiftelsemedel för forskning
Efter bemyndigande av riksdagen (prop. 1993/94:177, bet. UbU12, rskr. 399) beslutade regeringen den 23 juni 1994 att bilda Stiftelsen för forskning inom områden med anknytning till Östersjöregionen och Östeuropa samt att tillföra stiftelsen ett kapital om 16,45 % av återstoden av de tillgångar från de tidigare löntagarfonderna som förvaltades av Fond 92--94. Enligt de stadgar som regeringen samtidigt antog har stiftelsen till ändamål att stödja forskning och utbildning med denna inriktning vid en ny struktur för högre utbildning i södra Stockholmsregionen utan begränsningar till vissa discipliner.
I motion 1994/95:Ub706 (v) yrkande 12 anförs kritik mot att medel från Stiftelsen för forskning inom områden med anknytning till Östersjöregionen och Östeuropa i stiftelsens stadgar har bundits till den nya högskolan. Motionärerna påpekar att intresse för och kompetens inom det avsedda området finns vid fler högskolor i Sverige. Kvalitetsaspekten skall vara det avgörande vid tilldelning av medel, inte högskolans geografiska belägenhet. Därför, menar motionärerna, bör regeringen i förhandlingar med stiftelsen ta upp denna fråga för att snarast få en förändring till stånd.
Enligt vad utskottet inhämtat har utbildningsministern i skrivelse den 21 december 1994 till ledamöterna i Stiftelsen för forskning inom områden med anknytning till Östersjöregionen och Östeuropa efterfrågat en närmare analys av stiftelsens möjlighet att avsätta medel för att kompensera besparingar inom de ordinarie anslagen till forskning. Analysen borde grunda sig på att en ny struktur i södra Stockholmsregionen för högre utbildning etableras.
I svarsskrivelse den 24 januari 1995 hänvisar styrelsen för stiftelsen till ändamålsbestämmelsen. Åliggandet förtydligas i 3 § stadgarna med formuleringen, att stiftelsen skall "bidra till uppbyggnad och finansiering av forskning och forskarutbildning i södra delen av Stockholmsområdet och den akademiska infrastrukturen i anslutning därtill". Styrelsen anför att eftersom detta är en nytillkommande och mycket precist angiven uppgift, föreligger inga möjligheter för stiftelsen att kompensera besparingar inom de ordinarie forskningsanslagen. Stiftelsen säger sig vara beredd att utan dröjsmål delta i uppbyggnadsarbetet av Södertörns högskola. De närmare formerna får bestämmas i samverkan med den föreslagna organisationskommittén. Därvid måste dock beaktas att stiftelsen inte har rätt att förbruka sitt kapital. Uppgiften att finansiera forskning och utbildning vid den nya högskolan gäller i princip för all framtid, och någon alternativ destination av stiftelsens medel finns icke, sammanfattar styrelsen.
Utskottet har i grunden samma uppfattning som uttryckts i motionen, nämligen att vid tilldelning av medel för forskning bör, i konkurrens på lika villkor, kvaliteten tillmätas avgörande betydelse. Utskottet kan konstatera att kompetens för forskning med inriktning mot Östersjöregionen och Östeuropa genom lokala initiativ byggts upp vid flera högskoleenheter i landet. Samarbetsrelationer har t.ex. etablerats mellan olika svenska högskolor och högskolor i länderna runt Östersjön. Utskottet anser det vara av stor vikt att också dessa verksamheter tas till vara och får möjligheter att utvecklas. Emellertid har regeringen under föregående mandatperiod med riksdagens godkännande bildat den aktuella stiftelsen, till vilken stiftelsekapital förts, med ändamålsbestämmelsen att stödja forskning och utbildning vid en ny struktur för högre utbildning i södra Stockholmsregionen med en särskild profil mot Östersjö- och Östeuropafrågor. Under uppbyggnaden av den nya högskolan har stiftelsen uppgiften att bidra till kostnaderna för bl.a. akademisk infrastruktur. Skriftväxling i fråga om användningen av avkastningen av stiftelsekapitalet har förts mellan Utbildningsdepartementet och styrelsen för stiftelsen.
Mot bakgrund av de redovisade förhållandena avstyrker utskottet motion 1994/95:Ub706 yrkande 12.
5. Vissa lokalförsörjningsfrågor i Stockholmsområdet
Riksdagen godkände våren 1994 ett regeringsförslag om en särskild tillfällig beslutsordning för samordning av vissa lokalförsörjningsfrågor i Stockholmsområdet (prop. 1993/94:177, bet. UbU12, rskr. 399). Den innebär att regeringen, om det behövs för samordningen, har möjlighet att avvika från den annars gällande principen att varje myndighet själv beslutar om sin lokalförsörjning.
I propositionen redovisas att den särskilda beslutsordningen har utnyttjats i fråga om de konstnärliga högskolorna i Stockholm -- utom Kungl. Konsthögskolan -- vilka av den föregående regeringen ålagts att samråda med 1994 års Stockholmskommitté före beslut i lokalförsörjningsfrågor. Kommittén har också givits rätt att överta dessa högskolors beslutanderätt i frågor som har betydelse för den långsiktiga lokalförsörjningen.
Regeringen föreslår att den tillfälliga beslutsordningen inte längre skall gälla, vilket tillstyrks av utskottet.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande inrättande av ett nytt lärosäte i Stockholms län att riksdagen med bifall till regeringens förslag i denna del och med avslag på motion 1994/95:Ub628 yrkande 1 godkänner att ett nytt lärosäte inrättas i Stockholms län,
2. beträffande lokalisering och uppbyggnad av det nya lärosätet att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:Ub601 yrkande 7, 1994/95:Ub699 yrkandena 1 och 2, 1994/95:Ub717, 1994/95:Ub726 yrkande 1 samt 1994/95:A467 yrkande 7 godkänner regeringens förslag att en ny högskola, Södertörns högskola, inrättas i södra delen av Stockholms län,
res. 1 (m) res. 2 (mp)
3. beträffande fasta forskningsresurser och en bredare ämnesinriktning vid det nya lärosätet att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub726 yrkande 2,
res. 3 (c)
4. beträffande lokalisering av Lärarhögskolan i Stockholm till Södertälje att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub709,
5. beträffande högskoleutbildning i Stockholms län i övrigt att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub726 yrkande 3 och 1994/95:A411 yrkande 2,
6. beträffande tilldelning av vissa stiftelsemedel för forskning att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub706 yrkande 12,
res. 4 (v, mp)
7. beträffande vissa lokalförsörjningsfrågor i Stockholmsområdet att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med ändring av tidigare riksdagsbeslut (bet. 1993/94:UbU12, rskr. 1993/94:399) godkänner att en tillfällig beslutsordning för vissa lokalförsörjningsfrågor i Stockholmsområdet inte längre skall gälla.
Stockholm den 20 april 1995
På utbildningsutskottets vägnar
Jan Björkman
I beslutet har deltagit: Jan Björkman (s), Beatrice Ask (m), Bengt Silfverstrand (s), Berit Löfstedt (s), Eva Johansson (s), Rune Rydén (m), Andreas Carlgren (c), Agneta Lundberg (s), Ulf Melin (m), Margitta Edgren (fp), Torgny Danielsson (s), Britt-Marie Danestig-Olofsson (v), Tomas Eneroth (s), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Gunnar Goude (mp), Inger Davidson (kds) och Majléne Westerlund Panke (s).
Reservationer
1. Lokalisering och uppbyggnad av det nya lärosätet (mom. 2)
Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "Utskottet finner" och slutar med "Stockholms län" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att det nya lärosätet i Stockholms län bör etableras i form av ett nytt universitet. Huvudstadsregionen är stor nog att rymma två universitet med förutsättningar att erbjuda varandra sporrande konkurrens. Centrum för det nya universitetet bör förläggas till Kvarnholmen i Nacka alternativt Södra Hammarbyhamnen i Stockholm. Dit bör också merparten av de konstnärliga högskolorna förläggas, liksom Lärarhögskolan. Inom universitetets ram bör teknisk utbildning i Haninge samt medicinsk utbildning och vårdutbildning i Huddinge kunna expandera. En forskningsorganisation med Östersjö- och Östeuropainriktning bör byggas upp med ambitionen att tillskapa en i ett internationellt perspektiv unik forskningsmiljö. Utskottet vill särskilt framhålla att inriktningen mot Östeuropa kan göra det nya universitetet till ett centrum för sådan vetenskap i hela Östersjöregionen. -- Regeringen bör återkomma till riksdagen med en plan för uppbyggnaden av det nya universitetet i enlighet med det anförda.
Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub699 yrkandena 1 och 2, med anledning av regeringens förslag och motionerna 1994/95:Ub601 yrkande 7, 1994/95:Ub726 yrkande 1 och 1994/95:A467 yrkande 7 samt med avslag på motion 1994/95:Ub717 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om ett nytt universitet i Storstockholm.
dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
2. beträffande lokalisering och uppbyggnad av det nya lärosätet att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub699 yrkandena 1 och 2, med anledning av regeringens förslag och motionerna 1994/95:Ub601 yrkande 7, 1994/95:Ub726 yrkande 1 och 1994/95:A467 yrkande 7 samt med avslag på motion 1994/95:Ub717 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
2. Lokalisering och uppbyggnad av det nya lärosätet (mom. 2)
Gunnar Goude (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "Utskottet finner" och slutar med "Stockholms län" bort ha följande lydelse:
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag att en ny högskola, Södertörns högskola, inrättas i södra delen av Stockholms län. Dock anser utskottet att organisationskommittén vid uppbyggnaden av den nya högskolan bör jämställa Södertälje med Haninge. Kommittén bör alltså särskilt beakta att viss utbildning också skall förläggas till Södertälje. Detta bör riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub717, med anledning av regeringens förslag och motionerna 1994/95:Ub601 yrkande 7, 1994/95:Ub726 yrkande 1 och 1994/95:A467 yrkande 7 samt med avslag på motion 1994/95:Ub699 yrkandena 1 och 2 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
2. beträffande lokalisering och uppbyggnad av det nya lärosätet att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub717, med anledning av regeringens förslag och motionerna 1994/95:Ub601 yrkande 7, 1994/95:Ub726 yrkande 1 och 1994/95:A467 yrkande 7 samt med avslag på motion 1994/95:Ub699 yrkandena 1 och 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
3. Fasta forskningsresurser och en bredare ämnesinriktning vid det nya lärosätet (mom. 3)
Andreas Carlgren (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "Utskottet anser" och slutar med "yrkande 2" bort ha följande lydelse:
Utskottet har samma åsikt som motionärerna att det är angeläget att den nya högskolan på Södertörn får fasta forskningsresurser och en bredare ämnesinriktning än vad regeringen föreslagit. Detta är i enlighet med motionärernas uppfattning om mindre och medelstora högskolor. Det kunskapsintensiva och lönsamma näringslivet på Södertörn efterfrågar inte bara grundutbildade akademiker utan i stor utsträckning också forskarutbildade. Inriktningen på de nya studerandeplatserna bör vara sådan att ökningen stärker Novum i Huddinge som en punkt i en nätverksstruktur för högre utbildning i den södra regionen. Utöver vissa samhällsvetenskapliga ämnen bör det också finnas en inriktning på naturvetenskap. Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub726 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
3. beträffande fasta forskningsresurser och en bredare ämnesinriktning vid det nya lärosätet att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub726 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
4. Tilldelning av vissa stiftelsemedel för forskning (mom. 6)
Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) och Gunnar Goude (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med "Utskottet har" och på s. 11 slutar med "yrkande 12" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den uppfattning som uttryckts i motionen, nämligen att vid tilldelning av medel för forskning bör kvalitetsaspekter på forskningen vara avgörande och inte den aktuella högskolans geografiska belägenhet. Det är olyckligt att forskare vid andra högskolor än den nya Södertörns högskola inte kan få del av medel från Stiftelsen för forskning inom områden med anknytning till Östersjöregionen och Östeuropa. Regeringen bör föranstalta om åtgärder i syfte att snarast få en förändring till stånd. Detta bör riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub706 yrkande 12 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
6. beträffande tilldelning av vissa stiftelsemedel för forskning att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub706 yrkande 12 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,