Lokala styrelser med föräldramajoritet inom skolan
Betänkande 1995/96:UbU9
Utbildningsutskottets betänkande
1995/96:UBU09
Lokala styrelser med föräldramajoritet inom skolan
Innehåll
1995/96 UbU9
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att kommunerna under en femårig försöksperiod skall få överlåta vissa ansvars- och beslutsfunktioner, som i dag ligger på styrelsen för utbildningen eller rektorn för en skola, till en lokal styrelse vari föräldrar har majoritet. De lokala styrelserna skall i formellt hänseende utgöra sådana självförvaltningsorgan som regleras i kommunallagen. Försöksverksamheten, som avses börja den 1 juli 1996, skall omfatta grundskolan och den obligatoriska särskolan.
Samtliga motioner som väckts med anledning av regeringsförslaget avstyrks. I ett antal reservationer från m, c, fp, v och kds föreslås uttalanden av riksdagen beträffande bl.a. den lokala styrelsens ansvar och befogenheter, val av lokal styrelse och styrelsens sammansättning, försöksverksamhetens omfattning samt utvärdering av denna. Sammanlagt har 16 reservationer fogats till betänkandet.
Propositionen
Regeringen har i proposition 1995/96:157 Lokala styrelser med föräldramajoritet inom skolan föreslagit att riksdagen godkänner den huvudsakliga inriktningen av en försöksverksamhet med lokala styrelser inom grundskolan och den obligatoriska särskolan i enlighet med vad regeringen förordar (avsnitt 6).
Motionerna
1995/96:Ub21 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar godkänna riktlinjerna för försöksverksamhet med lokala styrelser i enlighet med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de nya styrelsernas ansvar och befogenheter,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokala styrelsers möjligheter,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om val till styrelse och övrig representation i lokal styrelse,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kommunernas skyldighet att tillfråga skolor med lokala styrelser om deras intresse av att ombilda skolan till friskola,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om pedagogiskt ansvar,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om anställning av personal vid skolor inom försöksverksamheten,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utvärdering.
1995/96:Ub22 av Carina Moberg och Jörgen Persson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fördjupat elevinflytande.
1995/96:Ub23 av Inger Davidson m.fl. (kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sammansättning av den lokala styrelsen.
1995/96:Ub24 av Britt-Marie Danestig- Olofsson m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att försöksverksamheten med lokala styrelser skall omfatta hela skolor,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om införandet av en regel i grundskoleförordningen som garanterar eleverna rätten att från och med högstadiet deltaga som ledamöter i den lokala styrelsen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om införandet av en regel i grundskoleförordningen som stadgar att invandrarföräldrar skall vara representerade i lokala styrelser i proportion till antalet invandrarelever i skolan,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om könsfördelningen i den lokala styrelsen,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om särskild stimulans för att säkerställa att skolor i resurssvaga områden deltar i försöksverksamheten,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en precisering av de olika parternas ansvarsområden.
1995/96:Ub25 av Margitta Edgren m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förslaget till lokala styrelser med föräldramajoritet i skolan.
1995/96:Ub26 av Andreas Carlgren m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skolstyrelser,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en försöksperiod.
Utskottet
Inledning
Frågan om ett ökat föräldrainflytande inom skolan har behandlats i riksdagen vid ett flertal tillfällen under de senaste åren. I samband med beslutet om en ny läroplan för det offentliga skolväsendet (prop. 1992/93:220, bet. 1993/94:UbU1, rskr.1993/94:82) begärde riksdagen genom ett tillkännagivande till regeringen en ordentlig belysning av frågan om att stärka elevers och föräldrars inflytande i skolan. Härvid borde göras en kartläggning av existerande samverkansformer - där föräldrar och elever har ett institutionaliserat inflytande över den enskilda skolan - och de juridiska begränsningar för dessa som finns i dagens lagstiftning. Regeringen borde därefter återkomma till riksdagen med förslag i frågan.
Genom riksdagens beslut våren 1994 om lokal demokrati (prop. 1993/94:188, bet. KU40, rskr. 379) infördes den 1 juli 1994 bestämmelser i kommunallagen (1991:900) som gör det möjligt att inrätta s.k. självförvaltningsorgan under kommunal nämnd för att helt eller delvis sköta driften av en viss kommunal anläggning eller institution. Dock kan uppgifter, som enligt särskilda regler skall skötas i viss ordning, inte överlämnas till ett självförvaltningsorgan. Inom t.ex. skolans område är många uppgifter författningsreglerade och uttryckligen förbehållna styrelsen för utbildningen eller rektor. Riksdagens beslut innefattade därför ett tillägg till 2 kap. 1 § andra stycket skollagen (1985:1100) att föreskrifter om självförvaltningsorgan i kommunallagen inte skall tillämpas i fråga om uppgifter för vilka ansvaret enligt skollagen eller andra bestämmelser ankommer på nämnden eller någon annan. Samtidigt erinrades om att riksdagen hade begärt att regeringen närmare skulle överväga förändringar i skollagstiftningen i syfte att öka elevers och föräldrars inflytande i skolan.
I propositionen föreslås nu att kommunerna under en femårig försöksperiod får överlåta vissa ansvars- och beslutsfunktioner, som i dag ligger på den politiskt tillsatta styrelsen för utbildningen eller på rektorn för en skola, till en lokal styrelse med föräldramajoritet utan hinder av vad som stadgas i 2 kap. 1 § andra stycket skollagen. De lokala styrelserna skall i formellt hänseende utgöra sådana självförvaltningsorgan som regleras i kommunallagen.
Regeringen stöder sig därvid på ett generellt bemyndigande i 15 kap. 4 § skollagen att försöksverksamhet inom det offentliga skolväsendet som innebär undantag från skollagens organisatoriska bestämmelser får anordnas enligt föreskrifter som meddelas av regeringen.
Försöksverksamheten skall enligt förslaget omfatta grundskolan och den obligatoriska särskolan. Den skall äga rum under perioden från den 1 juli 1996 t.o.m. den 30 juni 2001.
Till grund för propositionen ligger den s.k. Skolkommitténs delbetänkande Föräldrar i självförvaltande skolor (SOU 1995:103).
Förslaget att införa möjlighet till lokala styrelser med föräldramajoritet inom skolan har bemötts positivt i de motioner som väckts med anledning av propositionen. De yrkanden som framställts i motionerna rör huvudsakligen frågor om de lokala styrelsernas ansvar och befogenheter samt styrelsernas sammansättning.
Lokala styrelser med föräldramajoritet inom skolan - ansvar och befogenheter
Regeringen anför i propositionen att den lokala styrelsen skall kunna behandla frågor som är viktiga för skolan. Den kommunala nämnden eller styrelsen för utbildningen får dock inte avhända sig det övergripande ansvaret för verksamheten. Uppgifter som innebär myndighetsutövning eller som på annat sätt berör enskilds rätt får inte heller läggas på en lokal styrelse. En lokal styrelse skall kunna besluta i frågor som enligt grundskoleförordningen (1994:1194) respektive särskoleförordningen (1995:206) och läroplanen ankommer på rektor och på styrelsen för utbildningen. I en särskild förordning avser regeringen att reglera vilka av dessa uppgifter som kan läggas på en lokal styrelse och ge de ytterligare föreskrifter som behövs för verksamheten. Därutöver skall nämnden fastställa en arbetsordning för den lokala styrelsen. Av arbetsordningen skall tydligt framgå vilka uppgifter och befogenheter som den lokala styrelsen har. Kommunens beslut om att delta i försöksverksamheten skall anmälas till Skolverket.
I flera motioner påtalas behovet av att det tydligt anges vilka befogenheter och vilket ansvar som den lokala styrelsen får överta från nämnden och rektor.
Sålunda understryks i motion 1995/96:Ub21 (m) yrkandena 1 och 2 nödvändigheten av att regeringen i en särskild förordning redovisar vilka uppgifter enligt läroplanen och grundskoleförordningen resp. särskoleförordningen som får överlåtas till en lokal styrelse. Motionärerna anser att föräldrarnas möjligheter och befogenheter måste stärkas jämfört med vad som redovisas i propositionen. I annat fall riskerar de nya styrelserna att enbart bli en ny form av kommunalt organ.
I motion 1995/96:Ub26 (c) yrkande 1 betonas att den lokala styrelsen skall kunna behandla alla frågor som är viktiga för skolan, både inom det statliga och det kommunala ansvarsområdet. Det kan t.ex. vara skolans budget, principer för verksamhet, läromedel, ordningsregler, utformning av skolans fysiska miljö, åtgärder mot mobbning, fördelning av timmar och skoldagens längd. Den berörda skolan och nämnden bör komma överens om vilka villkor som skall gälla för den lokala styrelsen och vilka beslut som skall överlåtas till den. Överenskommelsen bör preciseras i arbetsordning.
Det är enligt motion 1995/96:Ub25 (fp) i denna del inte klart belyst vilka ökade befogenheter föräldrastyrelserna i praktiken kommer att få, jämfört med de som de i dag existerande s.k. brukarråden har. Vidare framhålls i motionen att föräldrastyrelsen inte bör få möjlighet att inskränka elevens fria val. Problemområden bör analyseras och få en klar lösning i förordning.
Också i motion 1995/96:Ub24 (v) yrkande 6 efterfrågas en precisering av de olika parternas ansvarsområden. Motionärerna framhåller att detta är oerhört viktigt för att skapa trygghet och undvika onödiga konflikter. Detta inte minst med tanke på vad som står i läroplanen för grundskolan.
Utskottet finner det viktigt att regeringen i förordning preciserar nämndens, rektors och den lokala styrelsens ansvar och befogenheter. Det är emellertid också angeläget att i en försöksverksamhet ge möjligheter till lokala utformningar av föräldrainflytandet och inte genom en alltför detaljerad central reglering hämma kreativitet och mångfald. Föräldrainflytandet bör under försöksperioden tillåtas variera mellan olika skolor. Grundtanken med att införa styrelser med föräldramajoritet är, som utskottet ser det, att kanalisera intresset från föräldrarnas sida att inifrån påverka sina barns skola. Därför, anser utskottet, bör det vara i den lokalt fastställda arbetsordningen som ansvar och befogenheter utförligt skrivs in. Utskottet förutsätter att arbetsordningen utarbetas i samverkan med den enskilda skolan. I sammanhanget bör det påpekas att de lokala styrelserna är skyldiga att följa skollag, läroplan och andra föreskrifter som gäller för skolan och att till dem inte får överlåtas uppgifter som innebär myndighetsutövning eller som på annat sätt berör enskilds rätt.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 1995/96:Ub21 yrkandena 1 och 2, 1995/96:Ub24 yrkande 6, 1995/96:Ub25 i denna del och 1995/96:Ub26 yrkande 1. Riksdagen bör godkänna vad regeringen i denna del förordat.
Enligt motion 1995/96:Ub21 (m) yrkande 6 är det viktigt att slå fast att det pedagogiska ansvaret åvilar professionen. Rektor vid skolan har en särställning som arbetsledare, något som även i fortsättningen måste gälla.
Utskottet hänvisar till att det i propositionen klart uttalas att en lokal styrelse inte får tilldelas uppgifter som leder till att rektor inte kan utöva sin ledningsfunktion. Rektor kommer alltså fortfarande att vara ledare för den pedagogiska verksamheten i det fall styrelse med föräldramajoritet inrättas. En föräldrastyrelse får inte heller från lärarna överta det professionella ansvaret för hur undervisningen skall bedrivas. Utskottet delar regeringens inställning i dessa frågor. Då utskottet inte kan finna annat än att motionärerna har samma uppfattning och att motionsyrkandet därmed är tillgodosett, avstyrks detsamma.
Den lokala styrelsen måste enligt motion 1995/96:Ub21 (m) yrkande 7 få möjlighet att även svara för anställningar av personal vid skolor inom försöksverksamheten. De som nyrekryteras bör inte automatiskt anslutas till de kommunala turordningsreglerna. Särregler är här nödvändiga, hävdar motionärerna.
Utskottet gör den bedömningen att frågor som avser anställning av viss person på viss tjänst utgör sådana individärenden som den lokala styrelsen inte skall besluta om. Styrelsen bör däremot kunna utarbeta kriterier och riktlinjer för personalrekrytering. Bemyndigandet i skollagen (15 kap. 4 §) avser regeringens rätt att föreskriva undantag från skollagens organisatoriska bestämmelser. I lagen (1982:80) om anställningsskydd stadgas att avvikelser från t.ex. turordningsreglerna får göras om andra bestämmelser meddelats i lag eller i förordning med stöd av lag. Utskottet anser det inte befogat att riksdagen för en i tiden begränsad försöksverksamhet i särskild lag föreskriver undantag från turordningsreglerna. Motionsyrkandet bör därför avslås av riksdagen.
Val av lokal styrelse och styrelsens sammansättning
Beträffande val av lokal styrelse med föräldramajoritet hänvisar regeringen till att reglerna i kommunallagen för självförvaltningsorgan också i detta avseende bör gälla. Det innebär att den kommunala nämnden skall välja ledamöter och ersättare i lokal styrelse på förslag av de grupper som skall ingå. Förutom en majoritet av föräldrar bör i den lokala styrelsen ingå rektor som självskriven ledamot och företrädare för personalen, anför regeringen.
Frågor om valet och själva valförfarandet tas upp i två motioner. I motion 1995/96:Ub21 (m) yrkande 4 i denna del förutsätter motionärerna att det är föräldrarna vid den skola eller del av skola som avses bli ställd under självförvaltningsorgan som också i val skall utse styrelse. Rätt att nominera företrädare till styrelsen bör föräldrar, personal och elever ha.
I motion 1995/96:Ub25 (fp) i denna del anförs att det är ett minimalt demokratiskt krav att valförfarandet är klart reglerat och att det gjorts känt för alla föräldrar på ett godtagbart sätt. Motionärerna pekar på att föräldrar kan ha olika förutsättningar för att delta i lokala styrelser och vill i sammanhanget ha ett riksdagsuttalande om rätt till ersättning för förlorad arbetsinkomst.
Utskottet vill först beträffande rätten till ekonomisk ersättning hänvisa till bestämmelsen i 7 kap. 21 § kommunallagen (jfr 4 kap. 12 § f.). Där stadgas om självförvaltningsorgan att de ledamöter och ersättare som företräder nyttjarna har rätt till den ledighet från sina anställningar som behövs för uppdraget och de ekonomiska förmåner som fullmäktige bestämt för de förtroendevalda i kommunen. Bland annat innebär detta rätt till skälig ersättning för förlorad arbetsinkomst.
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag att reglerna om självförvaltningsorgan i kommunallagen skall tillämpas på lokala styrelser med föräldramajoritet i fråga om val, nämligen att den kommunala nämnden skall välja ledamöter och ersättare på förslag av de grupper som skall ingå. Någon ytterligare reglering av valförfarandet bör enligt utskottets mening inte göras centralt.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 1995/96:Ub21 yrkande 4 i denna del och 1995/96:Ub25 i denna del.
När det gäller sammansättningen av den lokala styrelsen föreslås i motion 1995/96:Ub23 (kds) att möjlighet bör öppnas under försöksperioden att välja in företrädare för näringslivet, kultursektorn, socialtjänsten eller polisen i styrelsen. Dessa kan därmed på ett naturligt sätt samverka med skolan och få del av och påverka skolans vardag. Även i motion 1995/96:Ub21 (m) yrkande 4 förordas att i styrelsen bör kunna ingå representant från det lokala näringslivet i syfte att bredda styrelsen och öka skolans kontakter med samhället i övrigt.
Enligt motion 1995/96:Ub24 (v) yrkande 3 bör i grundskoleförordningen införas en regel om att invandrarföräldrar skall vara representerade i den lokala styrelsen i proportion till antalet invandrarelever i skolan. Det föreligger annars en risk för att denna föräldragrupp kommer att utestängas, anför motionärerna.
Utskottet anser att det är viktigt att skolan är öppen mot det omgivande samhället och att skolan, som läroplanen föreskriver, samverkar med arbetslivet och närsamhället i övrigt. Detta utgör dock inte något skäl till att cen-tralt ytterligare reglera styrelsens sammansättning. Utskottet vill betona att syftet med försöksverksamheten är att denna skall få bedrivas i så fria former som möjligt och ge fritt spelrum åt olika lokala lösningar. Det bör därför överlämnas till den kommunala nämnden att i arbetsordning för den lokala styrelsen avgöra i vad mån representanter från det omkringliggande samhället skall ta plats i styrelsen. Riksdagen bör avslå motionerna 1995/96:Ub21 yrkande 4 i denna del och 1995/96:Ub23.
Utskottet är inte berett att föreslå att det i förordning regleras hur grupper av föräldrar skall vara representerade i lokal styrelse för skolan. Som regeringen anfört i propositionen är det emellertid angeläget att styrelsen kan spegla de sociala och kulturella erfarenheter som finns i hela föräldragruppen inom skolan. Utskottet avstyrker därmed även motion 1995/96:Ub24 yrkande 3.
Det är enligt motion 1995/96:Ub24 (v) yrkande 4 viktigt att könsfördelningen i den lokala styrelsen blir jämn. Motionärerna pekar på att grundskolan och särskolan som arbetsplats är dominerad av kvinnor. Samtidigt ökar antalet barn som i och med föräldrarnas separation har bristfällig eller ingen kontakt med sina fäder. Särskilt för många pojkar saknas i dag goda manliga förebilder.
Utskottet har förståelse för motionärernas synpunkter om att föräldrarepresentationen bör vara lika fördelad mellan män och kvinnor. Av skäl som nyss nämnts är utskottet emellertid inte berett att föreslå ytterligare reglering av styrelsens sammansättning. Utskottet förutsätter att strävandena på många samhällsområden efter en jämn könsfördelning får genomslag också vid nomineringen till lokal styrelse för skolan. Med hänvisning härtill avstyrks motion 1995/96:Ub24 yrkande 4 av utskottet.
I propositionen anför regeringen att det är viktigt att en lokal styrelse inte inskränker den frihet som eleverna fått genom den nya läroplanen. Representanter för eleverna skall därför få medverka i styrelsearbetet genom närvarorätt och yttranderätt. Till frågan om det är möjligt för en omyndig elev att vara fullvärdig ledamot i en lokal styrelse avser regeringen att återkomma.
Eleverna bör enligt motion 1995/96:Ub24 (v) yrkande 2 garanteras rätten att från och med högstadiet delta som ledamöter i den lokala styrelsen. En regel om detta bör införas i grundskoleförordningen.
Enligt motion 1995/96:Ub22 (s) bör riksdagen göra ett uttalande om att de lokala styrelserna skall vara skyldiga att efterhöra elevernas åsikter innan beslut fattas.
Utskottet har samma uppfattning som motionärerna att grunden för en demokratisk fostran är elevernas rätt och möjligheter att utöva verkligt inflytande över sin utbildning och sin vardag. Skolan skall erbjuda en miljö som uppmanar till personliga initiativ och ömsesidig respekt.
Utskottet utgår från att den lokala styrelsen med föräldramajoritet skall respektera elevernas rätt att närvara och yttra sig i styrelsens olika ärenden före beslut. Styrelsen har dessutom att ta hänsyn till vad som regleras i läroplan och skollag om elevers rätt till medinflytande. I övrigt delar utskottet regeringens uppfattning att ställningstagande om ledamotskap för omyndiga elever bör avvaktas. Motionsyrkandena bör således avslås av riksdagen.
Försöksverksamhetens omfattning
Regeringen föreslår som tidigare nämnts att försöksverksamheten med lokala styrelser, vari föräldrar har majoritet, skall pågå under fem år från den 1 juli 1996.
Enligt motion 1995/96:Ub26 (c) yrkande 2 bör försöksperioden inte vara längre än tre år, nämligen från den 1 juli 1996 till den 1 juli 1999. Därefter bör en kontrollstation finnas i syfte att utröna om permanenta förändringar kan beslutas.
Utskottet delar den bedömning som regeringen gjort om en försöksperiod på fem år. Enligt utskottets mening behövs denna tid för att ge verksamheten med föräldrastyrelser möjlighet att utvecklas. Detta hindrar inte att utvärderingar av försöksverksamheten kontinuerligt bör göras för att samla erfarenheter som kan nyttjas i det fortsatta arbetet. Med det anförda avstyrker utskottet motionsyrkandet.
Försöksverksamheten bör omfatta hela skolor, anförs det i motion 1995/96:Ub24 (v) yrkande 1. Motionärerna är av praktiska och organisatoriska skäl skeptiska till att försöksverksamheten, som regeringen föreslagit, skall kunna gälla endast några klasser, årskurser eller arbetsenheter.
Utskottet anser att det kan förekomma situationer då en försöksverksamhet i mindre skala, t.ex. för vissa klasser, i ett första skede kan vara lättare att hantera, samtidigt som den kan ge intressanta erfarenheter. Utskottet ställer sig därför positivt till regeringens förslag i denna del och föreslår att riksdagen med avslag på motionsyrkandet godkänner vad regeringen förordat.
Det är enligt motion 1995/96:Ub24 (v) yrkande 5 nödvändigt att skolor i resurssvaga områden stimuleras att delta i försöksverksamheten, om utvärderingen av denna skall kunna belysa vilken inverkan föräldrastyrelser kan ha på elevinflytande, likvärdighet och pedagogisk/metodisk utveckling.
Utskottet vill peka på att det kan visa sig svårt att avgränsa vilka områden som i egenskap av resurssvaga skall stimuleras. Utskottet vill framhålla att de bästa förutsättningarna för en försöksverksamhet med lokala styrelser vari föräldrar har majoritet skapas genom att den sker på frivillig väg utifrån lokala önskemål. Med hänvisning härtill avstyrks motionsyrkandet.
Utvärdering
I motion 1995/96:Ub21 (m) yrkande 8 föreslås att Skolverket tillsammans med berörda kommuner och de lokala styrelserna skall åläggas att utvärdera försöksverksamheten med lokala styrelser för skolan. Resultaten av utvärderingen bör regeringen redovisa för riksdagen.
Utskottet tar fasta på vad regeringen anfört i propositionen, att anmälan till Skolverket om kommunens beslut att delta i försöksverksamheten skall kunna utgöra en grund för en planering av utvärderingen. Därvid hänvisas till att vid anmälan bör ha fogats bl.a. en beskrivning av motiven för försöksverksamheten och hur man lokalt tänker utvärdera försöket. Utskottet utgår från att försöksverksamheten utvärderas både lokalt av de berörda kommunerna och nationellt av Skolverket. Likaledes utgår utskottet från att regeringen kommer att återkomma till riksdagen efter försöksperiodens slut med en redovisning av hur verksamheten utfallit. Motionsyrkandet bör därmed avslås av riksdagen.
Övriga frågor
Ett tillkännagivande från riksdagen begärs i motion 1995/96:Ub21 (m) om att regler skall införas som ger självförvaltningsorgan rätt att ombilda sin skola till en fristående skola utan att kommunen skall ha möjlighet att motsätta sig ett sådant förslag (yrkande 3). Likaså bör regleras en skyldighet för kommunen att årligen tillfråga skolor med lokala styrelser om deras intresse av att ombilda skolan till en fristående skola (yrkande 5).
Utskottet finner inte skäl att föreslå riksdagen att göra ett sådant uttalande som efterfrågas av motionärerna, varför yrkandena avstyrks.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande de lokala styrelsernas ansvar och befogenheter
att riksdagen med avslag på motionerna 1995/96:Ub21 yrkandena 1 och 2, 1995/96:Ub24 yrkande 6, 1995/96:Ub25 i denna del och 1995/96:Ub26 yrkande 1 godkänner regeringens förslag,
res. 1 (m)
res. 2 (fp)
res. 3 (v)
2. beträffande pedagogiskt ansvar
att riksdagen med avslag på motion 1995/96:Ub21 yrkande 6 godkänner regeringens förslag,
res. 4 (m)
3. beträffande anställning av skolpersonal
att riksdagen avslår motion 1995/96:Ub21 yrkande 7,
res. 5 (m)
4. beträffande val av lokal styrelse, m.m.
att riksdagen med avslag på motionerna 1995/96:Ub21 yrkande 4 i denna del och 1995/96:Ub25 i denna del godkänner regeringens förslag,
res. 6 (m)
res. 7 (fp)
5. beträffande den lokala styrelsens sammansättning
att riksdagen med avslag på motionerna 1995/96:Ub21 yrkande 4 i denna del, 1995/96:Ub23 och 1995/96:Ub24 yrkande 3 godkänner regeringens förslag,
res. 8 (m)
res. 9 ( v)
res. 10 (kds)
6. beträffande jämn könsfördelning i lokal styrelse
att riksdagen avslår motion 1995/96:Ub24 yrkande 4,
7. beträffande elevrepresentation i lokal styrelse
att riksdagen med avslag på motionerna 1995/96:Ub22 och 1995/96:Ub24 yrkande 2 godkänner regeringens förslag,
res. 11 (v)
8. beträffande försöksperiodens längd
att riksdagen med avslag på motion 1995/96:Ub26 yrkande 2 godkänner regeringens förslag,
res. 12 (c)
9. beträffande försöksverksamhet omfattande hela skolor
att riksdagen med avslag på motion 1995/96:Ub24 yrkande 1 godkänner regeringens förslag,
res. 13 (v)
10. beträffande skolor i resurssvaga områden
att riksdagen avslår motion 1995/96:Ub24 yrkande 5,
res. 14 (v)
11. beträffande utvärdering av försöksverksamheten med lokala styrelser
att riksdagen avslår motion 1995/96:Ub21 yrkande 8,
res. 15 (m)
12. beträffande ombildning av skola under lokal styrelse till fristående skola
att riksdagen avslår motion 1995/96:Ub21 yrkandena 3 och 5.
res. 16 (m)
Stockholm den 2 maj 1996
På utbildningsutskottets vägnar
Jan Björkman
I beslutet har deltagit: Jan Björkman (s), Bengt Silfverstrand (s), Beatrice Ask (m), Eva Johansson (s), Ingegerd Wärnersson (s), Rune Rydén (m), Agneta Lundberg (s), Andreas Carlgren (c), Torgny Danielsson (s), Tomas Eneroth (s), Britt-Marie Danestig-Olofsson (v), Majléne Westerlund Panke (s), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Gunnar Goude (mp), Inger Davidson (kds), Tomas Högström (m) och Ola Ström (fp).
Reservationer
1. De lokala styrelsernas ansvar och befogenheter (mom. 1)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m) och Tomas Högström (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med Utskottet finner det och slutar med denna del förordat bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den uppfattning som framförts i motion 1995/96:Ub21 yrkandena 1 och 2 att de lokala styrelserna med föräldramajoritet måste få vidgade befogenheter jämfört med vad som anges i regeringens förslag. Enligt regeringen skall de nya styrelserna formellt ha ställningen som ett särskilt kommunalt organ under den nämnd som utgör styrelse för utbildningen. De blir därmed kommunalpolitiskt styrda. Utskottet anser att det är nödvändigt, för att garantera och utveckla föräldrainflytandet i skolan, att regeringen i en särskild förordning noga redovisar vilka uppgifter enligt läroplanen och grundskoleförordningen respektive särskoleförordningen som föräldrastyrelserna får överta. Bland annat bör ingå rätt att besluta om skolans profilering.
Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med bifall till nämnda motionsyrkanden som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande de lokala styrelsernas ansvar och befogenheter
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Ub21 yrkandena 1 och 2 samt med anledning av regeringens förslag och motionerna 1995/96:Ub24 yrkande 6, 1995/96:Ub25 i denna del och 1995/96:Ub26 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. De lokala styrelsernas ansvar och befogenheter (mom. 1)
Ola Ström (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med Utskottet finner det och slutar med denna del förordat bort ha följande lydelse:
Utskottet anser, i likhet med vad som påpekats i motion 1995/96:Ub25, att det inte är klarlagt i propositionen vilka ökade befogenheter som de föreslagna lokala styrelserna med föräldramajoritet i praktiken kommer att få i jämförelse med de möjligheter till föräldrainflytande som redan i dag finns i s.k. brukarråd. Flera problemområden måste närmare analyseras och få en klar lösning i regeringens aviserade förordning. Bland annat bör föräldrastyrelsen inte tillåtas bestämma över vilka fria val som är de för eleverna lämpligaste.
Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motionen i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande de lokala styrelsernas ansvar och befogenheter
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Ub25 i denna del samt med anledning av regeringens förslag och motionerna 1995/96:Ub21 yrkandena 1 och 2, 1995/96:Ub24 yrkande 6 och 1995/96:Ub26 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. De lokala styrelsernas ansvar och befogenheter (mom. 1)
Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med Utskottet finner det och slutar med denna del förordat bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer med vad som anförs i motion 1995/96:Ub24 yrkande 6, att roll- och ansvarsfördelningen mellan rektor och en lokal styrelse med föräldramajoritet inte är tydliggjord i propositionen. Inte heller lärarnas ansvar i relation till styrelsen är definierat. Utskottet vill betona att det är viktigt att regeringen i förordning preciserar de olika parternas ansvarsområden. Särskilt bör därvid beaktas vad som gäller enligt den nya läroplanen för det offentliga skolväsendet. Detta bör riksdagen med bifall till motionsyrkandet som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande de lokala styrelsernas ansvar och befogenheter
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Ub24 yrkande 6 samt med anledning av regeringens förslag och motionerna 1995/96:Ub21 yrkandena 1 och 2, 1995/96:Ub25 i denna del och 1995/96:Ub26 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Pedagogiskt ansvar (mom. 2)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m) och Tomas Högström (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med Utskottet hänvisar och slutar med avstyrks detsamma bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening bör det understrykas att rektor är ledare för den pedagogiska verksamheten i skolan och även fortsatt skall så vara. En föräldrastyrelse får inte heller från lärarna överta det professionella ansvaret för hur undervisningen skall bedrivas. Detta bör slås fast i en kommande förordning om lokala styrelser med föräldramajoritet. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med bifall till motion 1995/96:Ub21 yrkande 6 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande pedagogiskt ansvar
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Ub21 yrkande 6 och med anledning av regeringens förslag som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Anställning av skolpersonal (mom. 3)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m) och Tomas Högström (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med Utskottet gör den och på s. 6 slutar med av riksdagen bort ha följande lydelse:
Utskottet har samma uppfattning som motionärerna att det är viktigt för att försöksverksamheten skall bli meningsfull att den lokala styrelsen med föräldramajoritet även får möjlighet att svara för anställning av personal vid sin skola. Särregler bör här gälla, bl.a. undantag från turordningsreglerna enligt lagen om anställningsskydd. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till erforderliga lagändringar. Detta bör riksdagen med bifall till motionsyrkandet som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande anställning av skolpersonal
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Ub21 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Val av lokal styrelse, m.m. (mom. 4)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m) och Tomas Högström (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med Utskottet ställer sig och slutar med i denna del bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det bör delegeras från den politiskt tillsatta nämnden till föräldrarna vid den skola eller del av skola som avses bli ställd under självförvaltningsorgan att i val utse den lokala styrelsen. Föräldrarnas möjligheter till inflytande stärks därmed. Rätt att nominera personer till de nya styrelserna bör finnas för föräldrar, personal och elever. I övrigt bör valförfarandet inte regleras centralt.
Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Ub21 yrkande 4 i denna del samt med avslag på regeringens förslag och motion 1995/96:Ub25 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet här anfört om val av lokal styrelse.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande val av lokal styrelse, m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Ub21 yrkande 4 i denna del samt med avslag på regeringens förslag och motion 1995/96:Ub25 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
7. Val av lokal styrelse, m.m. (mom. 4)
Ola Ström (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med Utskottet ställer sig och slutar med i denna del bort ha följande lydelse:
Utskottet har inget att invända mot regeringens förslag att den kommunala nämnden skall välja ledamöter och ersättare i lokal styrelse. Dock finner utskottet det nödvändigt att ytterligare föreskrifter om valförfarandet meddelas av regeringen i syfte att finna demokratiska former för hur föräldrar skall nomineras och utses till styrelsen. Valförfarandet måste dessutom göras känt för alla föräldrar.
Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med bifall till motion 1995/96:Ub25 i denna del, med anledning av regeringens förslag och med avslag på motion 1995/96:Ub21 yrkande 4 i denna del som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande val av lokal styrelse, m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Ub25 i denna del, med anledning av regeringens förslag och med avslag på motion 1995/96:Ub21 yrkande 4 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
8. Den lokala styrelsens sammansättning (mom. 5)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m) och Tomas Högström (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med Utskottet anser och slutar med 1995/96:Ub23 bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med vad som anförs i motion 1995/96:Ub21 yrkande 4 att det i en lokal styrelse med föräldramajoritet också bör vara möjligt att välja in representanter från det lokala näringslivet i syfte att bredda styrelsen och öka skolans kontakter med samhället i övrigt. En sådan utökad representation kan enligt utskottets mening bli en stor tillgång för skolan.
Utskottet föreslår att riksdagens med bifall till motionsyrkandet som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om sammansättningen av lokal styrelse.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande den lokala styrelsens sammansättning
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Ub21 yrkande 4 i denna del, med anledning av regeringens förslag och motion 1995/96:Ub23 samt med avslag på motion 1995/96:Ub24 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
9. Den lokala styrelsens sammansättning (mom. 5)
Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med Utskottet är inte och slutar med yrkande 3 bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening finns det en uppenbar risk för att vissa föräldragrupper, t.ex. invandrarföräldrar, får svårt att göra sina röster hörda och därmed utestängs från representation i lokal styrelse med föräldramajoritet. Utskottet anser därför, med tillstyrkan av motionsyrkandet, att riksdagen hos regeringen bör begära att en regel införs i den aviserade förordningen om att invandrarföräldrar skall vara representerade i styrelsen i proportion till antalet invandrarelever i skolan.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande den lokala styrelsens sammansättning
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Ub24 yrkande 3, med anledning av regeringens förslag samt med avslag på motionerna 1995/96:Ub21 yrkande 4 i denna del och 1995/96:Ub23 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
10. Den lokala styrelsens sammansättning (mom. 5)
Inger Davidson (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med Utskottet anser och slutar med 1995/96:Ub23 bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas åsikter om värdet av att skolans kontakter med samhället i övrigt ökar. Utskottet anser därför att det bör vara möjligt under försöksperioden att också välja in representanter för det omgivande samhället i en lokal styrelse med föräldramajoritet. Företrädare för det lokala näringslivet och andra företrädare för närsamhället, såsom kultursektorn, socialtjänsten eller polisen, kan därmed på ett naturligt sätt samverka med skolan och bidra till att skolan blir en mer öppen institution. Detta bör riksdagen med bifall till motion 1995/96:Ub23 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande den lokala styrelsens sammansättning
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Ub23, med anledning av regeringens förslag och motion 1995/96:Ub21 yrkande 4 i denna del samt med avslag på motion 1995/96:Ub24 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
11. Elevrepresentation i lokal styrelse (mom. 7)
Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med Utskottet har samma och på s. 8 slutar med av riksdagen bort ha följande lydelse:
Utskottet har samma uppfattning som motionärerna att grunden för en demokratisk fostran är elevernas rätt och möjligheter att utöva verkligt inflytande över sin utbildning och sin vardag. Skolan skall erbjuda en miljö som uppmanar till personliga initiativ och ömsesidig respekt. Eleverna bör därför i förordning garanteras rätten att under de tre sista åren i grundskolan deltaga som ledamöter i lokal styrelse med föräldramajoritet.
Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med bifall till motion 1995/96:Ub24 yrkande 2 samt med anledning av regeringens förslag och motion 1995/96:Ub22 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande elevrepresentation i lokal styrelse
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Ub24 yrkande 2 samt med anledning av regeringens förslag och motion 1995/96:Ub22 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
12. Försöksperiodens längd (mom. 8)
Andreas Carlgren (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med Utskottet delar och slutar med utskottet motionsyrkandet bort ha följande lydelse:
Utskottet anser, i likhet med motionärerna, att en femårig försöksperiod som regeringen föreslagit skulle försena den angelägna decentraliseringsreformen. Försöksperioden bör inte vara längre än tre år, nämligen från den 1 juli 1996 till den 1 juli 1999. Därefter bör verksamheten utvärderas i syfte att ge underlag för beslut om vilka mer permanenta förändringar som kan genomföras när det gäller föräldrainflytandet över skolan. Detta bör riksdagen med bifall till motion 1995/96:Ub26 yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:
8. beträffande försöksperiodens längd
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Ub26 yrkande 2 och med anledning av regeringens förslag som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
13. Försöksverksamhet omfattande hela skolor (mom. 9)
Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med Utskottet anser och slutar med regeringen förordat bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer med motionärerna att det skulle kunna orsaka både organisatoriska och praktiska problem om en lokal styrelse med föräldramajoritet får inrättas för del av skola, dvs. för endast några klasser, årskurser eller arbetsenheter. Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Ub24 yrkande 1 gör ett uttalande till regeringen om att försöksverksamheten skall omfatta hela skolor.
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:
9. beträffande försöksverksamhet omfattande hela skolor
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Ub24 yrkande 1 och med anledning av regeringens förslag som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
14. Skolor i resurssvaga områden (mom. 10)
Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med Utskottet vill och slutar med avstyrks motionsyrkandet bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att man inte kan bortse från att samhället är segregerat och att detta i hög grad påverkar de förhållanden under vilka skolan verkar. Om utvärderingen av försöksverksamheten skall kunna belysa vilken inverkan lokala styrelser med föräldramajoritet kan ha på elevinflytande, likvärdighet och pedagogisk/metodisk utveckling, måste också skolor i resurssvaga områden stimuleras att deltaga i verksamheten. Detta bör riksdagen med bifall till motion 1995/96:Ub24 yrkande 5 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:
10. beträffande skolor i resurssvaga områden
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Ub24 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
15. Utvärdering av försöksverksamheten med lokala styrelser (mom. 11)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m) och Tomas Högström (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med Utskottet tar och slutar med av riksdagen bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening är det viktigt att försöksverksamheten med lokala styrelser vari föräldrar har majoritet noga följs upp och utvärderas. Regeringen bör därför ge Skolverket i uppdrag att tillsammans med berörda kommuner och lokala styrelser genomföra utvärderingar av verksamheten. Regeringen bör därefter återkomma till riksdagen med en redovisning av hur verksamheten utfallit. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med bifall till motion 1995/96:Ub21 yrkande 8 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:
11. beträffande utvärdering av försöksverksamheten med lokala styrelser
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Ub21 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
16. Ombildning av skola under lokal styrelse till fristående skola (mom. 12)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m) och Tomas Högström (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med Utskottet finner och slutar med yrkandena avstyrks bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det är viktigt att de lokala styrelserna med föräldramajoritet redan under försöksverksamheten ges möjligheter att ta ett större ansvar för sin skola än vad regeringen föreslagit. Föräldrastyrelsen bör således ges rätten att ansöka om att skolan skall ombildas till fristående skola utan att kommunen skall ha möjlighet att motsätta sig en sådan åtgärd. Denna rätt bör kombineras med en skyldighet för kommunen att årligen tillfråga lokal styrelse om dess intresse av att ombilda skolan till fristående skola. Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Ub21 yrkandena 3 och 5 som sin mening ger regeringen till känna att bestämmelser av nu angiven innebörd bör tas in i den aviserade förordningen om lokala styrelser med föräldramajoritet.
dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:
12. beträffande ombildning av skola under lokal styrelse till fristående skola
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Ub21 yrkandena 3 och 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1 Propositionen 1 Motionerna 1 Utskottet 3 Inledning 3 Lokala styrelser med föräldramajoritet inom skolan ansvar och befogenheter 4 Val av lokal styrelse och styrelsens sammansättning 6 Försöksverksamhetens omfattning 8 Utvärdering 8 Övriga frågor 9 Hemställan 9 Reservationer 11 1. De lokala styrelsernas ansvar och befogenheter (mom. 1) 11 2. De lokala styrelsernas ansvar och befogenheter (mom. 1) 11 3. De lokala styrelsernas ansvar och befogenheter (mom. 1) 12 4. Pedagogiskt ansvar (mom. 2) 12 5. Anställning av skolpersonal (mom. 3) 13 6. Val av lokal styrelse, m.m. (mom. 4) 13 7. Val av lokal styrelse, m.m. (mom. 4) 14 8. Den lokala styrelsens sammansättning (mom. 5) 14 9. Den lokala styrelsens sammansättning (mom. 5) 15 10. Den lokala styrelsens sammansättning (mom. 5) 15 11. Elevrepresentation i lokal styrelse (mom. 7) 16 12. Försöksperiodens längd (mom. 8) 16 13. Försöksverksamhet omfattande hela skolor (mom. 9) 16 14. Skolor i resurssvaga områden (mom. 10) 17 15. Utvärdering av försöksverksamheten med lokala styrelser (mom. 11) 17 16. Ombildning av skola under lokal styrelse till fristående skola (mom. 12) 18 Gotab, Stockholm 1996