Livsmedelskontroll
Betänkande 1991/92:JoU4
Jordbruksutskottets betänkande
1991/92:JOU04
Livsmedelskontroll
Innehåll
1991/92 JoU4
Sammanfattning
Utskottet behandlar i detta betänkande motionsyrkanden om livsmedelskontroll från föregående riksmöte. Med anledning av en motion(m) föreslår utskottet en översyn av vissa bestämmelser som har betydelse för småskalig livsmedelsproduktion m.m. Övriga motionsyrkanden avstyrks. Motionskraven om importförbud för livsmedel som producerats med i Sverige otillåtna metoder avstyrks bl.a. med hänvisning till Sveriges åtaganden inom ramen för GATT-samarbetet och till det nyligen ingångna EES-avtalet.
Till betänkandet har fogats en reservation (c) och en menings- yttring (v).
Motioner
1990/91:Jo226 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att samma krav skall ställas på importerade och svenska produkter i enlighet med vad som anförts i motionen.
1990/91:Jo234 av Stina Gustavsson och Kersti Johansson (c) vari yrkas
2. att riksdagen beslutar att samma krav skall ställas på importerade livsmedel som gäller på de inhemskt producerade livsmedlen.
1990/91:Jo242 av Ingbritt Irhammar och Ulla Tillander (c) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förbud mot import av livsmedel som producerats på ett i Sverige förbjudet sätt.
1990/91:Jo267 av Lennart Brunander m.fl. (c) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förbud mot import av trädgårdsprodukter som odlats på ett i Sverige ej tillåtet sätt.
1990/91:Jo405 av Annika Åhnberg m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till importförbud av produkter där fisken fångats med drivnät.
1990/91:Jo502 av Mona Saint Cyr (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en översyn av pastöriseringslagstiftningen i syfte att modernisera den i harmoni med ny kunskap och teknik.
1990/91:Jo503 av Lennart Brunander och Karin Starrin (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av märkning om tillsatser i vin även på vinförpackningarna.
1990/91:Jo509 av Carl Frick (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att vätterröding svartlistas till dess de genomsnittliga värdena för dioxiner i rödingen håller sig under 5 pikogram dioxin (Eadon) per gram fisk,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att fiskarna av röding runt Vättern skall hållas ekonomiskt skadeslösa av förorenaren och att underlaget för beräkningen skall vara de normala fångsterna som har rapporterats de senaste åren.
1990/91:Jo510 av Ingegerd Sahlström m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär att livsmedelsverket får i uppdrag att tillsammans med naturvårdsverket och kemikalieinspektionen utreda och identifiera förekomsten av miljögifter i livsmedel från såväl inhemska som importerade produkter,
2. att riksdagen hos regeringen begär att livsmedelsverket får i uppdrag att bygga upp en stickprovsverksamhet, i likhet med den avseende bekämpningsmedelsrester, för kontroll av förekomsten av miljögifter i livsmedel.
1990/91:Jo511 av Lars Norberg och Marianne Samuelsson (mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att åtgärder bör vidtas för att återintroducera gamla energisnåla och hälsosamma metoder för livsmedelskonservering i Sverige i enlighet med vad som i motionen anförts.
1990/91:Jo512 av Sten Svensson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om begränsningen av kostnadsutvecklingen för den statliga köttbesiktningskontrollen.
1990/91:Jo514 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär att livsmedelsverket får i uppdrag att inbjuda konsumentorganisationer till samarbete kring internationella frågor,
2. att riksdagen hos regeringen begär uppföljning av det livsmedelspolitiska beslutet och förslag till ytterligare åtgärder i syfte att stimulera småskalig förädling och ökad närhet mellan producenter och konsumenter,
4. att riksdagen hos regeringen begär att livsmedelsverket får i uppgift att se över och effektivisera varuinformationen inom livsmedelsområdet,
5. att riksdagen hos regeringen begär att livsmedelsverket får i uppdrag att utöka kontrollen av importerade livsmedel,
6. att riksdagen begär förslag till nya regler med förhöjd ambitionsnivå för kontrollen av importerade livsmedel.
1990/91:Jo515 av Lars Ahlmark (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär åtgärder i syfte att åstadkomma campylobacterfri kyckling i vårt land.
1990/91:Jo518 av Ivar Virgin (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om restsubstanser från i Sverige förbjudna ämnen vid import.
1990/91:Jo521 av Karl Erik Olsson m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att livsmedel som producerats på ett i Sverige förbjudet sätt ej skall få importeras,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att svenska bestämmelser som tillkommit för att skydda människors och djurs hälsa bör tillämpas fullt ut även för importerade livsmedel,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att åtgärder bör vidtas för att snarast bringa importkontrollen i nivå med EGs importkontroll.
1990/91:Jo524 av Rosa Östh och Kersti Johansson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att svenska kvalitetskrav på mat inte eftersätts i förhandlingsarbetet inom Sveriges framtida relationer med EG.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Ub820.
1990/91:Jo531 av Carl G Nilsson och Ivar Virgin (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att växtnäringens betydelse för livsmedlens kvalitet bör belysas i en särskild studie,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lika villkor för importerade och inhemskt producerade livsmedel vad avser kvalitetskrav och odlingsbetingelser, bl.a. tillförsel av växtnäring.
1990/91:Jo535 av Stina Gustavsson (c) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om sådan ändring av livsmedelslagen att livsmedel som säljs oförpackade omfattas av kravet på märkning med ursprungsland,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om sådan ändring i livsmedelslagen att även lösviktsförsäljning av frukt och grönsaker omfattas av krav på märkning med ursprungsland,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om sådan ändring i livsmedelslagen som anger att ursprungsland skall anges för den största ingående råvarumängden i en livsmedelsprodukt.
Utskottet
Importkontrollen
Motionerna
Ett flertal motioner syftar till importförbud för livsmedel som producerats med metoder som inte är tillåtna i Sverige. Enligt motionerna Jo226(mp) yrkande13 och Jo234 (c) yrkande2 skall "samma krav" ställas på importerade som på svenska produkter. Liknande yrkanden framförs i motionerna Jo242 yrkande2 och Jo521 yrkande1 (bådac) medan enligt motion Jo267(c) yrkande4 importförbudet bör gälla för trädgårdsprodukter.
Har restsubstanser av ämnen förbjudits i Sverige för att skydda konsumenten bör enligt vad som framförs i motion Jo518(m) följaktligen inte heller några restsubstanser av dessa ämnen accepteras vid import. Lika villkor bör enligt motion Jo531(m) yrkande2 gälla för importerade och inhemskt producerade livsmedel vad avser kvalitetskrav och odlingsbetingelser, bl.a. tillförsel av växtnäring.
I vänsterpartiets motion Jo405 yrkande1 begärs förslag om importförbud för fiskprodukter där fisken fångats med drivnät. Enligt motion Jo514 från samma parti bör statens livsmedelsverk (SLV) få i uppdrag att genom fler stickprov utöka kontrollen av importerade livsmedel (yrkande5) och förslag utarbetas om nya regler med förhöjd ambitionsnivå för importkontrollen (yrkande6).
Centern framför i motion Jo521 krav på att svenska bestämmelser som tillkommit för att skydda människors och djurs hälsa bör tillämpas fullt ut även vid import (yrkande2). Enligt motionens yrkande3 bör åtgärder snarast vidtas för att bringa den svenska importkontrollen i nivå med importkontrollen inom EG. I motion Jo524 från samma parti betonas vikten av att svenska kvalitetskrav på mat inte eftersätts i förhandlingsarbetet vad gäller Sveriges framtida relationer med EG.
Utskottets överväganden
Vid sin förra behandling av livsmedelskontrollen hösten 1990 hade utskottet anledning att ta ställning till bl.a. ett antal motioner som syftade till importförbud för trädgårdsprodukter och andra livsmedel som producerats med metoder som inte är tillåtna i Sverige. I sin motivering redovisade utskottet relativt utförligt vissa bakgrundsuppgifter om importkontrollen, reglerna för användning av bekämpningsmedel, aktuella bestämmelser om handelshinder i GATT-avtaletm.m. Utskottet gjorde även en analys av de definitionsproblem som måste lösas vid en sådan jämförelse mellan svenska och utländska produktionsmetoder som förutsattes i de då aktuella motionerna (1990/91:JoU5). Sammanfattningsvis konstaterade utskottet att ensidiga åtgärder från Sveriges sida skulle allvarligt försvåra ett fortsatt svenskt deltagande i arbetet med att uppnå internationella samförståndslösningar på detta område. Åtgärderna är inte heller förenliga med Sveriges åtaganden i GATT-avtalet och strider dessutom mot den särskilda GATT-överenskommelsen i april 1989 om att tullar och icke-tariffära handelshinder för jordbruksprodukter inte skall höjas eller utvidgas till nya produkter. Mot denna bakgrund var det enligt utskottets mening inte realistiskt att nu införa en lång rad nya handelshinder. Eventuella motåtgärder från övriga handelsnationer skulle dessutom försvåra de svenska exportmöjligheterna (s.19). Som framgår av utskottets problemanalys krävs dessutom preciseringar på en lång rad olika punkter för att innebörden av "samma krav" på all livsmedelsproduktion hos exportländerna skall klargöras.
Ett flertal av de motionsyrkanden som utskottet i detta sammanhang har att behandla har i allt väsentligt samma inriktning som de förra året aktuella motionerna. Vad utskottet då anförde äger givetvis fortfarande sin giltighet. Utskottet konstaterar att inte heller de nu aktuella motionerna innehåller några preciseringar i förhållande till den problemanalys som utskottet gjorde i betänkandet 1990/91:JoU5.
Utskottet vill i detta sammanhang särskilt fästa uppmärksamheten på att EFTA- och EG-ländernas förhandlare nyligen kommit överens om ett EES-avtal som bl.a. syftar till fri rörlighet för varor. Avtalet innebär att Sverige förbinder sig att tillämpa relevanta delar av EGs gemensamma regelverk, däribland Romfördragets artiklar om förbud mot olika typer av handelshinder. Detta är framför allt av betydelse för handeln med sådana jordbruksprodukter som definieras som varor. I samband med EES-avtalet har Sverige dessutom ingått ett bilateralt handelsavtal med EG om vissa jordbruksprodukter m.m. Det bilaterala avtalet innefattar i huvudsak kvoter (i båda riktningarna) för kött, ost, frukt, frysta grönsaker (bl.a. frysta ärter) och vodka. Inom kvoterna skall full frihandel gälla. Parterna har genom en utvecklingsklausul också uttalat sin föresats att gå vidare i liberaliserande riktning. Härutöver innehåller EES-avtalet gemensamma regler på det veterinära och fytosanitära området. Avsikten är att avtalet om ett europeiskt ekonomiskt samarbetsområde skall träda i kraft den 1januari 1993. En proposition beräknas bli framlagd i början av år1992.
Det anförda innebär att riksdagen knappast kan bifalla motioner om ytterligare importrestriktioner för livsmedel utan att samtidigt göra förbehåll om omförhandling av EES-avtalet och det bilaterala avtalet. Detta framstår inte som någon meningsfull åtgärd. Utskottet avstyrker således motionerna Jo226 yrkande13, Jo234 yrkande2, Jo242 yrkande2, Jo267 yrkande4 och Jo521 yrkande1.
Med anledning av motion Jo521 yrkande3 gör utskottet den bedömningen att ett eventuellt svenskt medlemskap i EG inte kommer att negativt påverka den importkontroll som riktar sig mot länder utanför Gemenskaperna. Med detta uttalande och med vad utskottet anfört ovan avstyrks motionsyrkandet.
Utöver vad som ovan anförts finner utskottet inte något särskilt riksdagens uttalande med anledning av motion Jo531 yrkande2 påkallat. Motionsyrkandet avstyrks.
I anslutning till motionerna Jo521 yrkande2 och Jo524 bör framhållas att den svenska livsmedelskontrollen ställer samma krav på importerade livsmedel som på svenskproducerade när det gäller eventuella hälsorisker för konsumenterna. Utskottet vill upprepa sina tidigare uttalanden (se bl.a. 1990/91:JoU5) att det föreligger stor enighet om att det inte är främmande ämnen i kosten utan felaktiga matvanor som är det verkliga hälsoproblemet. Man bör givetvis inte förringa de eventuella hälsorisker som är förknippade med förekomsten av främmande ämnen i livsmedel. Av livsmedelsverket fastställda gränsvärden sätts med betryggande säkerhetsmarginal och när det gäller riskbedömning m.m. deltar svenska myndigheter i ett omfattande internationellt samarbete. Utskottet vill i detta sammanhang ånyo betona vikten av att man inom ramen för ingångna avtal ständigt strävar efter att flytta fram positionerna på livsmedelskontrollens område. En nordisk utgångspunkt i pågående GATT-förhandlingar är att även andra än rent hälsomässiga skäl i vissa fall bör kunna accepteras i GATTs regelsystem. Även frågor av etisk innebörd är föremål för förhandlingar (se bl.a. prop.1988/89:68 s.13 och 1990/91:JoU5 s.18f.). Som anförs i propositionen kan det vara fråga om t.ex. förbud att saluhålla valkött, använda köttmjöl från sjuka djur eller utnyttja djur med hjälp av genteknik. Det kan också vara fråga om att veterinärmedicinska preparat, t.ex. hormoner, används i tillväxtbefrämjande syfte. Vidare pågår ett arbete på det sanitära och fytosanitära området. Som utskottet tidigare uttalat är det viktigt att man når framgång i arbetet för att åstadkomma ett vidgat kvalitetsbegrepp liksom att en internationalisering av kraven är en angelägen uppgift. Utskottets uppfattning strider således inte mot de tankegångar som framförs av motionärerna. Någon särskild riksdagens åtgärd med anledning av motionsyrkandena är emellertid inte påkallad. Motionerna Jo521 yrkande2 och Jo524 avstyrks i den mån de inte kan anses tillgodosedda med vad utskottet anfört.
Motion Jo518 ger utskottet anledning att -- utöver det ovan anförda -- framhålla att vad särskilt beträffar bekämpningsmedelsanvändningenm.m. den svenska livsmedelskontrollen av konsumenthälsoskäl ställer samma krav på importerade livsmedel som på livsmedel producerade inom landet. Som anförts ovan sätts gränsvärdena med betryggande marginal och för bekämpningsmedel som av konsumenthälsoskäl har förbjudits av kemikalieinspektionen tolereras inte någon som helst förekomst av medlet. Vid livsmedelsverket pågår en översyn av gränsvärdeslistan, varvid man -- med ledning av rekommendationerna i Codex Alimentarius -- syftar till harmonisering med de regler som gäller inom EG. Codex Alimentarius tjänar i detta arbete som riktmärke men de svenska gränsvärdena kan såväl följa som avvika från Codex rekommendationer. I vissa fall är de svenska reglerna strängare och i de fall de är mildare har hänsyn tagits till bl.a. livsmedlets karaktär, dvs. är livsmedlet av sådan art att konsumtionen rimligtvis är begränsad anses högre gränsvärden kunna tolereras. Med det anförda finner utskottet syftet med motionen i allt väsentligt tillgodosett. Någon ytterligare riksdagens åtgärd med anledning av motion Jo518 finner utskottet inte påkallad.
Med anledning av motion Jo405 yrkande1 om importförbud för produkter där fisken fångats med drivnät hänvisar utskottet till den resolution om moratorium för drivnätfiske i högsjö (High Seas) fr.o.m. den 1juli 1992 som FN antog hösten 1991. Enligt vad utskottet erfarit har därutöver USA med bl.a. Sverige, Australien, Canada och Nya Zeeland som s.k. medförslagsställare den 11 oktober i år lagt fram förslag om totalförbud för denna form av fiske. Utskottet har inhämtat att inom EG har nyligen fattats beslut om ett principiellt totalförbud för längre nätlänkar än 2,5km för drivnätfisket i EGs zoner med undantag av Östersjön, där man -- för att åstadkomma en för området gemensam lösning -- överlämnat frågan till fiskerikommissionen för Östersjön. Förbudet är avsett att gälla från den 1juli 1992. Med det anförda finner utskottet syftet med motionen i denna del tillgodosett. Motionsyrkandet avstyrks.
Genom den nya organisation som genomfördes vid livsmedelsverket den 1juli 1991 kommer enligt verkets bedömning kapaciteten för stickprovskontroller att utökas ytterligare. Någon särskild riksdagens åtgärd med anledning av motion Jo514 yrkandena5 och6 finner utskottet därför inte påkallad. Motionsyrkandena avstyrks.
Märkning av livsmedelm.m.
Motionerna
Behovet av märkning av tillsatser i vin även på vinförpackningarna framhålls i motion Jo503(c).
Enligt partimotion Jo514(v) yrkande4 bör livsmedelsverket få till uppgift att se över och effektivisera varuinformationen inom livsmedelsområdet.
Livsmedelslagen bör enligt motion Jo535(c) ändras så att märkning med ursprungsland krävs för livsmedel som säljs oförpackade (yrkande1), för lösviktsförsäljning av frukt och grönsaker (yrkande2) samt för den största ingående råvarumängden i en livsmedelsprodukt (yrkande3).
Utskottets överväganden
Utskottet har vid tidigare tillfällen, bl.a. våren 1989, tagit ställning till motionsyrkanden om märkning av tillsatser i vin. I sitt betänkande 1988/89:JoU14 anförde utskottet bl.a. följande. Alla viner kontrolleras av Vin- & Spritcentralen innan de får saluföras. Få länder har lika sträng kontroll som Sverige beträffande oönskade tillsatser. Märkning med avseende på tillsatserna -- främst bisulfit och sorbinsyra -- måste enligt utskottets mening komma att begränsas till de s.k. härtappade vinerna, vilket skulle kunna ge det missvisande intrycket att endast dessa viner innehåller konserveringsmedel. Utskottet ansåg därför att den allmänna information som finns i Systembolagets prislista är att föredra. Utskottet vidhåller sin tidigare uppfattning och avstyrker motion Jo503.
Nya märkningsregler för livsmedel träder i kraft den 1 januari 1992. Syftet är att konsumenten bättre skall kunna jämföra pris och kvalitet och bedöma näringsinnehållet i livsmedlet. Härigenom torde syftet med motion Jo514 yrkande4 komma att bli i väsentliga delar tillgodosett. Motionsyrkandet avstyrks.
De nya märkningsbestämmelserna innebär krav på märkning med produktionsland för förpackade livsmedel, krav som är mer långtgående än de regler som gäller inom EG. Det är utskottets mening att konsumenterna genom ett medvetet beteende ytterligare kan bidra till att seriösa grossister och detaljister medverkar i utvecklingen av en förbättrad varuinformation. Enligt vad utskottet erfarit har regeringen och branschen kommit överens om information om ursprungsland även för oförpackade livsmedel vid s.k. självplock. Med det anförda avstyrker utskottet motion Jo535 yrkandena1 och2 i den mån de inte kan anses tillgodosedda. En ändring i livsmedelslagen så att krav ställs på märkning med ursprungsland för den största ingående råvarumängden i en livsmedelsprodukt skulle innebära att Sverige inför märkningskrav som saknar motsvarighet i andra länder. Det finns anledning anta att ett sådant krav skulle komma att anses som tekniskt handelshinder och därmed vara oförenligt med Sveriges åtaganden på det internationella handelsområdet. Utskottet avstyrker således även motionens yrkande3.
Övriga frågor
Motionerna
För att lagstiftningen bättre skall stämma överens med ny kunskap och teknik på området finns enligt motion Jo502(m) behov av en översyn av reglerna om pastörisering. Åtgärder bör enligt motionärerna i motion Jo511(mp) vidtas för att återinföra gamla energisnåla och hälsosamma metoder för livsmedelskonservering i Sverige.
I motion Jo509(mp) framförs krav på svartlistning av vätterrödingen till dess de genomsnittliga värdena för dioxiner i rödingen håller sig under 5pikogram dioxin (Eadon) per gram fisk (yrkande1). Fiskarena av röding runt Vättern skall hållas ekonomiskt skadeslösa av förorenaren. Underlaget för beräkningen skall vara de normala fångster som har rapporterats de senaste åren (yrkande2).
Livsmedelsverket bör enligt motion Jo510(s) yrkande1 få i uppdrag att tillsammans med statens naturvårdsverk och kemikalieinspektionen utreda och identifiera förekomsten av miljögifter i livsmedel från såväl inhemska som importerade produkter. För kontroll av förekomsten av miljögifter i livsmedel bör SLV även få i uppdrag att bygga upp en stickprovsverksamhet liknande den som förekommer beträffande bekämpningsmedelsrester (yrkande2).
Kostnadsutvecklingen för den statliga köttbesiktningskontrollen måste enligt motionären i motion Jo512(m) begränsas. Livsmedelsverkets verksamhet bör därför bli föremål för en översyn i syfte att åstadkomma en mer effektiv kostnadskontroll.
Vänsterpartiet anser i sin partimotion Jo514 att livsmedelsverket bör få i uppdrag att inbjuda konsumentorganisationer till samarbete kring internationella frågor (yrkande1). Det livsmedelspolitiska beslutet bör följas upp och förslag framläggas om ytterligare åtgärder i syfte att stimulera småskalig förädling och ökad närhet mellan producenter och konsumenter (yrkande2).
Åtgärder för att åstadkomma campylobacterfri kyckling i vårt land efterlyses i motion Jo515(m).
Växtnäringens betydelse för livsmedlens kvalitet bör enligt motion Jo531(m) yrkande1 belysas i en särskild studie.
Utskottets överväganden
Som utskottet anförde i samband med det livsmedelspolitiska beslutet våren 1990 (1989/90:JoU25) skall konsumenterna ges goda möjligheter att välja mellan livsmedel av olika slag, där skillnaderna kan avse exempelvis smak, ursprung och förädlingsgrad men även produktionssätt. Även producenternas intresse för nya produkter och produktionsformer kan förväntas öka, eftersom dessa blir relativt sett lönsammare än tidigare. Så har t.ex. under de senaste åren den småskaliga verksamheten uppmärksammats alltmer. Utskottet redovisar nedan (s.10f.) de uppdrag regeringen givit livsmedelsverket med anledning av det livsmedelspolitiska beslutet och som avser förutsättningarna för en småskalig livsmedelsproduktion. När det gäller fördelarna med en småskalig livsmedelsproduktion och dess betydelse för landsbygdsutveckling m.m. vill utskottet hänvisa till tidigare gjorda positiva uttalanden i detta hänseende. I anslutning till motion Jo502 om pastöriseringsreglerna vill utskottet framhålla det angelägna i att stränga livsmedelshygieniska krav upprätthålls för all produktion av livsmedel. Samtidigt är det viktigt att de positiva effekterna av den småskaliga livsmedelsproduktionen verkligen kan tillvaratas. Här föreligger enligt utskottets mening en målkonflikt som bör undersökas närmare. Utskottet förordar därför att det görs en förutsättningslös översyn av bestämmelserna om pastörisering av mjölk och andra livsmedelshygieniska bestämmelser. Detta kan också ha betydelse för den småskaliga livsmedelsproduktionen och teknikutvecklingen på detta område. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo502 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
De äldre metoder för livsmedelskonservering som beskrivs i motion Jo511 förekommer även i dag om än i blygsam skala. Enligt vad utskottet erfarit motsätter sig livsmedelsverket på intet sätt användningen av dessa metoder. Några åtgärder i enlighet med motionen anser utskottet således inte påkallade. Motionen avstyrks.
Frågan om svartlistning av vätterrödingen och ersättning för inkomstbortfall till yrkesfiskare av röding behandlades av utskottet våren 1989. Utskottet hänvisade då till en av livsmedelsverket 1987 gjord undersökning av dioxinhalten i röding fångad på olika platser i Vättern. Undersökningen resulterade i en rekommendation av verket som innebar en begränsning av konsumtionen till i genomsnitt två gånger per månad, vilket enligt verket inte torde innebära någon inskränkning av konsumtionsvanorna. Även om det tolerabla veckointaget skulle överskridas någon enstaka gång ansåg livsmedelsverket detta inte innebära någon hälsorisk. Vad gäller ersättning till yrkesfiskarena gjorde utskottet den bedömningen att en utvidgning av miljöskadeförsäkringen i denna riktning skulle medföra väsentliga och oönskade ändringar av försäkringsvillkoren. Med ett avsevärt utvidgat ansvarsområde skulle konstruktionen med en försäkring äventyras, en utgång som inte skulle gynna vare sig yrkesfiskarena eller andra som drabbas av miljöskador (1988/89:JoU14 s.23f.). Utskottets inställning är i detta avseende oförändrad. Motion Jo509 avstyrks således.
Utskottet delar den oro över förekomsten av miljögifter i livsmedel som kommer till uttryck i motion Jo510. Enligt vad utskottet erfarit pågår emellertid vid livsmedelsverket ett ständigt arbete med dessa frågor. Vid sidan av miljöövervakningsprogrammet (PMK) bedriver naturvårdsverket sedan år 1988 en kartläggning av förekomsten av dioxiner och dioxinliknande ämnen. Kartläggningen omfattar bl.a. livsmedelsprodukter, framför allt fisk men även kött- och mjölkprodukter. I detta arbete deltar även livsmedelsverket, fiskeriverket och kemikalieinspektionen. Något särskilt uttalande med anledning av motionen finner utskottet därför inte påkallat. Motionen avstyrks i den mån den inte kan anses tillgodosedd med det anförda.
Den nya organisation för livsmedelsverket som infördes den 1juli 1991 med bl.a. ett nytt system för köttkontrollen förväntas medföra bibehållen ambitionsnivå med något minskad bemanning. Härigenom torde syftet med motion Jo512 komma att bli tillgodosett. Motionen avstyrks.
Med anledning av motion Jo514 vill utskottet anföra följande. Det har kommit till utskottets kännedom att livsmedelsverket våren 1991 sammankallade till möte med en rad konsumentorganisationer. Man kom då överens om att organisationerna skulle bli remissinstanser i internationella frågor främst vad gäller Codex Alimentarius. Härmed torde syftet med motionens yrkande1 i väsentliga delar vara tillgodosett. Motionsyrkandet avstyrks.
Vid utskottets behandling av regeringens proposition om livsmedelskontroll (1988/89:68) anslöt sig utskottet till de av jordbruksministern anförda synpunkterna på den småskaliga slakteriverksamheten. I samband därmed framhöll utskottet att dessa intressen kunde tillvaratas bl.a. genom att kraven på anläggningarna anpassades till de förutsättningar som gäller för varje enskild anläggning. Det i propositionen aviserade uppdraget till livsmedelsverket redovisades i maj1990. Verket konstaterade att gällande regler inte utgjorde något hinder för småskalig verksamhet. I sammanhanget kan även nämnas den s.k. ALA-gruppen (arbetsgruppen lantbruk och samhälle) vid Ultuna som på uppdrag av regeringen tillsammans med STU (styrelsen för teknisk utveckling) sedan april 1988 bl.a. har arbetat med frågan om förbättrade förutsättningar för småskalig slakteriverksamhet. Uppdraget redovisades den 1juli 1991 och av slutrapporten framgår att under perioden hade ett relativt stort antal småskaliga livsmedelsföretag etablerats. Utskottet har vidare erfarit att regeringen den 27 juni 1991 givit livsmedelsverket i uppdrag att följa och analysera utvecklingen med anledning av det livsmedelspolitiska beslutetm.m. I uppdraget ingår bl.a. att redovisa förutsättningarna för en småskalig livsmedelsproduktion inom ramen för livsmedelslagstiftningen samt hur ändringar i lagstiftningen och tillämpningen påverkar dessa förutsättningar, t.ex. angående utformningen av äggkontrollen. Redovisningen skall göras i verkets anslagsframställning åren 1992--1994. Livsmedelsverket skall vid behov uppmärksamma regeringen på utvecklingen inom resp. område. Vidare har regeringen den 5 september 1991 uppdragit åt livsmedelsverket att överväga möjligheterna att ytterligare förenkla förutsättningarna för småskalig slakteriverksamhet och mot bakgrund härav utarbeta ett informationsmaterial som riktar sig till berörda parter. Den översyn av vissa livsmedelshygieniska bestämmelser som utskottet förordat ovan torde också ha betydelse för de frågor som tas upp i motion Jo514. Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att motion Jo514 yrkande2 bör lämnas utan riksdagens vidare åtgärd i den mån den inte kan anses tillgodosedd.
När det gäller åtgärder mot campylobacter i kyckling har utskottet erfarit att det pågår ett intensivt samarbete mellan branschen och berörda myndigheter -- livsmedelsverket och statens veterinärmedicinska anstalt -- för att minimera förekomsten av campylobacter. De senaste åren har antalet smittade flockar minskat från 50 % till 10--15%. Förbättrade hygieniska rutiner har medfört att även andelen salmonellasmittade flockar har minskat ytterligare. Med det anförda finner utskottet syftet med motion Jo515 tillgodosett. Motionen bör inte medföra någon riksdagens vidare åtgärd.
När det gäller sambandet mellan växtnäring och livsmedlens kvalitet får det enligt utskottets mening främst anses vara en fråga för forskningen att utröna huruvida vissa odlingsformer verkligen har kvalitetsnedsättande effekter. Det anförda innebär att utskottet avstyrker motion Jo531 yrkande1.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande importförbud för livsmedel som producerats med i Sverige otillåtna metoderm.m.
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Jo226 yrkande13, 1990/91:Jo234 yrkande2, 1990/91:Jo242 yrkande2, 1990/91:Jo267 yrkande4 och 1990/91:Jo521 yrkande1,
res. (c) - delvis
2. beträffande harmonisering med EG av importkontrollen
att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo521 yrkande3,
res. (c) - delvis
3. beträffande lika villkor beträffande kvalitetskrav m.m. för importerade och inhemskt producerade livsmedel
att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo531 yrkande2,
4. beträffande Sveriges agerande för ett vidgat kvalitetsbegrepp m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Jo521 yrkande2 och 1990/91:Jo524,
res.(c) - delvis
5. beträffande restsubstanser från i Sverige förbjudna ämnen
att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo518,
6. beträffande drivnätfiske
att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo405 yrkande1,
7. beträffande utökad importkontroll
att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo514 yrkandena5 och6,
8. beträffande märkning av tillsatser i vin
att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo503,
9. beträffande översyn av varuinformationen m.m.
att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo514 yrkande4,
10. beträffande märkning av livsmedel
att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo535,
res.(c) - delvis
11. beträffande översyn av pastöriseringsbestämmelsernam.m.
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo502 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
12. beträffande äldre konserveringsmetoder
att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo511,
13. beträffande svartlistning av vätterrödingen
att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo509,
14. beträffande miljögifter i livsmedel
att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo510,
15. beträffande kostnadsutvecklingen för den statliga köttkontrollen
att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo512,
16. beträffande samarbete med konsumentorganisationerna
att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo514 yrkande1,
17. beträffande åtgärder för att stimulera småskalig förädlingm.m.
att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo514 yrkande2,
men.(v) - delvis
18. beträffande campylobacter i kyckling
att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo515,
19. beträffande växtnäringens betydelse för livsmedelskvaliteten
att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo531 yrkande1.
Stockholm den 7 november 1991
På jordbruksutskottets vägnar
Göran Persson
I beslutet har deltagit: Göran Persson (s), Ivar Virgin (m), Bengt Rosén (fp), Inga-Britt Johansson (s), Lennart Brunander (c), Åke Selberg (s), Mona Saint Cyr (m), Inge Carlsson (s), Dan Ericsson i Kolmården (kds), Christer Windén (nyd), Kaj Larsson (s), Carl G Nilsson (m), Patrik Norinder (m), Lena Klevenås (s) och Kent Carlsson (s).
Från vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Annika Åhnberg(v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservation
Importförbud för livsmedel som producerats med i Sverige otillåtna metoderm.m. (mom. 1, 2,4 och10)
Lennart Brunander(c)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.5 börjar med "Ett flertal" och slutar med "avstyrks motionsyrkandet" bort ha följande lydelse:
I vårt land ställs stränga krav på den inhemska livsmedelsproduktionen. Det är framför allt bestämmelserna om hänsyn till miljö, hälsa, djurskydd och livsmedelskvalitet som ger uttryck för en hög ambitionsnivå. Det kan konstateras att vid en internationell jämförelse de svenska kraven är mer långtgående än motsvarande krav i flertalet av de länder som exporterar livsmedel till Sverige.
När det gäller vegetabilieproduktionen har de svenska kraven kommit till uttryck i ett program för omfattande neddragningar av bekämpningsmedelsanvändningen och övergång till mindre hälsofarliga preparat. Som en konsekvens härav är svenska produkter genomgående av högre kvalitet än utländska med avseende på resthalter av bekämpningsmedelm.m. I uppfödningen av djur för livsmedelsproduktion får inte hormoner och antibiotika användas i tillväxtbefrämjande syfte, hårda karensregler gäller efter medicinering, djurskyddsreglerna är mer långtgående än i andra länder och det kan konstateras att sjukdomar på djur som också angriper människan, t.ex. salmonella, genom ett konsekvent arbete med hälsokontroll och smittskydd helt har kunnat elimineras eller hållas på lägre nivå än i något annat land.
Riksdagen beslutade år 1989 att konsumentkrav skall kunna utgöra laglig grund för förbud eller restriktioner för importerade livsmedel. I GATT-förhandlingarna är en nordisk utgångspunkt att andra än rent hälsomässiga skäl i vissa fall bör kunna accepteras i GATTs regelsystem. Även frågor av etisk innebörd är föremål för förhandlingar. Det kan vara fråga om t.ex. förbud att saluhålla valkött, använda köttmjöl från sjuka djur eller utnyttja djur med hjälp av genteknik. Det kan också vara fråga om att veterinärmedicinska preparat, t.ex. hormoner, används i tillväxtbefrämjande syfte. Vidare pågår ett arbete på det sanitära och fytosanitära området. Det är enligt utskottets mening angeläget att ingen möda sparas i arbetet med att åstadkomma såväl ett vidgat kvalitetsbegrepp som en internationalisering av kraven. Regeringen bör i det fortsatta arbetet på handelspolitikens område verka för att det ställs lika höga krav på all livsmedelsproduktion som på den svenska livsmedelsproduktionen. Det anförda innebär att utskottet delar många av de tankegångar som förs fram i motionerna Jo242 och Jo521. Vad utskottet sålunda uttalat med anledning av motionernas yrkanden2 resp.1 bör ges regeringen till känna. Med det anförda finner utskottet syftet med motionerna Jo226 yrkande13, Jo234 yrkande2 och Jo267 yrkande4 tillgodosett. Motionsyrkandena bör således inte medföra någon vidare riksdagens åtgärd.
Som anförs i motion Jo521 ställer EG betydligt högre krav för godkännande av slakterier och andra köttproducenter utanför Gemenskaperna än för motsvarande livsmedelsproduktion inom EG. Med utgångspunkt från konsumentintresset bör regeringens strävan vara att åstadkomma en mer rimlig överensstämmelse mellan de olika kontrollnivåerna. Vad utskottet anfört med anledning av motionens yrkande3 bör ges regeringen till känna.
dels att den del av utskottets yttrande som på s.5 börjar med "I anslutning" och på s. 6 slutar med "utskottet anfört" bort ha följande lydelse:
Generellt sett torde kunna konstateras att ur konsumentsynpunkt är svenska livsmedel säkrare och därmed av bättre kvalitet än flertalet importerade livsmedel. Svenskt kött kontrolleras regelmässigt med inriktning på förekomst av bekämpningsmedelsrester, tungmetaller, hormoner, antibiotika och andra veterinärläkemedel. Med få undantag är svenska trädgårdsprodukter anmärkningsfria vad gäller rester av bekämpningsmedel; det är i huvudsak de importerade produkterna som uppvisar resthalter av ämnen som har förbjudits i Sverige av hälso-, miljö- eller arbetsmiljöskäl. Utskottet delar synsättet i motionerna Jo521 och Jo524 och anser således att regeringen bör verka för att den höga ambitionsnivå som präglar svensk livsmedelslagstiftning inte eftersätts i det alltmer intensifierade internationella samarbetet på området. Vad utskottet anfört med anledning av motionerna Jo521 yrkande2 och Jo524 bör ges regeringen till känna.
dels att den del av utskottets yttrande som på s.8 börjar med "De nya" och slutar med "yrkande3" bort ha följande lydelse:
Riksdagen beslutade våren 1989 att förpackade livsmedel skall märkas med uppgift om produktens ursprungsland. I likhet med motionären i motion Jo535 anser utskottet att märkningskravet bör omfatta även oförpackade livsmedel såsom kött, fisk och ost. En sådan märkning skulle enkelt kunna ske genom t.ex. en skylt eller ett anslag i anslutning till varans exponering. Vad utskottet anfört med anledning av motionens yrkande1 bör ges regeringen till känna.
Som anförs i motion Jo535 finns en branschöverenskommelse som innebär att produktionslandet skall anges vid lösförsäljning av frukt och grönsaker. Utskottet har emellertid erfarit att det förekommer brister i efterlevnaden av överenskommelsen. Det finns därför anledning att utvidga det lagstadgade kravet på märkning med ursprungsland på förpackade livsmedel att omfatta även oförpackade. Vad utskottet anfört med anledning av motionens yrkande2 bör ges regeringen till känna.
I en alltmer internationaliserad handel skulle en ursprungsmärkning omfattande den större ingående mängden i en "blandprodukt", såsom korv, köttbullar, charkuterivaror, sylt, saft och marmelader, för den svenske konsumenten innebära en betydligt förbättrad varuinformation. I enlighet med yrkande3 i motion Jo535 anser utskottet att regeringen i olika internationella fora bör verka för en utveckling i denna riktning. Vad utskottet anfört med anledning av motionsyrkandet bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under1, 2, 4 och10 bort ha följande lydelse:
1. beträffande importförbud för livsmedel som producerats med i Sverige otillåtna metoderm.m. att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Jo242 yrkande2 och 1990/91:Jo521 yrkande1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört samt lämnar utan vidare åtgärd motionerna 1990/91:Jo226 yrkande13, 1990/91:Jo234 yrkande2 och 1990/91:Jo267 yrkande4,
2. beträffande harmonisering med EG av importkontrollen att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo521 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. beträffande Sveriges agerande för ett vidgat kvalitetsbegreppm.m. att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Jo521 yrkande2 och 1990/91:Jo524 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
10. beträffande märkning av livsmedel att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo535 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från vänsterpartiet eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot av utskottet.
Annika Åhnberg(v) anför:
Importförbud för livsmedel som producerats med i Sverige otillåtna metoderm.m.
Med anledning av flera motioner från allmänna motionstiden 1991 behandlar utskottet yrkanden om utökad kontroll av importerade livsmedel. Samtliga motionsyrkanden avstyrks. Sedan motionerna framlades har EES-förhandlingarna slutförts och EES-avtalet står i fokus när det gäller frågor om importkontroll, även om diskussionen naturligtvis måste gälla också livsmedelsimport från länder utanför EG.
Vänsterpartiet har upprepade gånger väckt förslag som avser att förbättra importkontrollen så att konsumenterna garanteras hög livsmedelskvalitet. Även i det nu aktuella betänkandet behandlas flera sådana yrkanden från vänsterpartiet. I de fall dessa avslås med hänvisning till åtgärder som har vidtagits sedan motionerna lades fram kommer vi att följa utvecklingen på området. Om de vidtagna åtgärderna inte leder till önskat resultat återkommer vi i frågan.
När det gäller behovet av skärpt importkontroll i förhållande till internationella regler och avtal samt risker för att sådan kontroll används som täckmantel för att skapa handelshinder, avser vi återkomma i samband med att riksdagen våren 1992 behandlar EES-avtalet med anledning av en aviserad proposition.
Märkning av livsmedel
Vänsterpartiet anser i likhet med centern att kravet på märkning med ursprungsland av förpackade livsmedel bör omfatta även oförpackade livsmedel såsom kött, fisk och ost. Eftersom det förekommer brister i efterlevnaden av den branschöverenskommelse som innebär att produktionslandet skall anges vid försäljning i lös vikt av frukt och grönsaker finns det enligt vår uppfattning anledning att utvidga det lagstadgade märkningskravet även till denna typ av försäljning. Som anförs i motion Jo535 skulle i en alltmer internationaliserad handel en ursprungsmärkning omfattande den större ingående mängden i en "blandprodukt" för den svenske konsumenten innebära en betydligt förbättrad varuinformation. Regeringen bör därför i olika internationella fora verka för en utveckling i denna riktning. Det anförda innebär att vänsterpartiet kommer att stödja centerns reservation vad avser mom.10 i hemställan.
Översyn av pastöriseringsbestämmelsernam.m.
Jordbruksutskottet har i detta betänkande avstyrkt motion Jo514 yrkande2 från vänsterpartiet om att initiera ett arbete i syfte att underlätta framväxten av småskalig livsmedelsproduktion. Samtidigt tillstyrker utskottet en motion (m) från den allmänna motionstiden 1991, som kräver översyn av framför allt pastöriseringsreglerna i syfte att befrämja småskalig livsmedelsproduktion. Det omvända förhållandet -- att tillstyrka motion Jo514 yrkande 2 och avstyrka motion Jo502 -- hade i stället varit logiskt.
Vänsterpartiet har inte någon invändning mot att aktuella regler ses över i syfte att befrämja småskalig livsmedelsförädling. Vi biträder därför utskottets förslag att uppdra åt regeringen att företa en förutsättningslös översyn av regelsystemet. Reglerna om pastörisering är emellertid definitivt inte det främsta hindret för småskalig verksamhet och i förhållande till sakfrågan är uppdraget därför alltför begränsat. Med utgångspunkt i motion Jo514 yrkande 2 hade uppdraget kunnat göras mer ändamålsenligt. Hindren för småskalig livsmedelsproduktion är förvisso många och av olika karaktär. Livsmedelsverkets avgifter för besiktning, högt ställda krav på livsmedelslokaler, monopoliserad förädlingsindustri och svårigheter att göra inbrytningar hos livsmedelsgrossister är bara några exempel.
Försäljning av opastöriserad mjölk är en oseriös affärsidé med uppenbara hälsorisker för konsumenterna. Under sken av mer naturenlig och förment alternativ produktion lanseras sådan mjölk. Människor har redan insjuknat på grund av t.ex. campylobacter i opastöriserad mjölk. En ändring av livsmedelslagstiftningen i den riktning som motion Jo502 anger är heller inte någon liten förändring utan en grundläggande förändring av målet för hela livsmedelslagstiftningen att skydda konsumenterna.
Det finns anledning att ifrågasätta livsmedelsverkets sätt att handlägga ärenden som rört försäljning av opastöriserad mjölk. Lyhördhet för konsumenter, producenter och kommunala myndigheter hade kunnat leda till att problem lösts och uppslitande rättsliga och andra processer undvikits. Men berättigad kritik av livsmedelsverket får inte medföra att konsumenternas intresse av god livsmedelshygien åsidosätts!
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom.17 borde ha hemställt:
17. beträffande åtgärder för att stimulera småskalig förädlingm.m. att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo514 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts om översyn av pastöriseringsbestämmelserna m.m.