Kulturmiljövård
Betänkande 1994/95:KrU19
Kulturutskottets betänkande
1994/95:KRU19
Kulturmiljövård
Innehåll
1994/95 KrU19
Sammanfattning
I detta betänkande behandlar utskottet de förslag som regeringen lagt fram i budgetpropositionen då det gäller kulturmiljövård. Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelstilldelning till Riksantikvarieämbetet (193 919 000 kronor). Likaledes tillstyrks regeringens förslag till beslutsram (112 406 000 kronor) och medelsanvisning (112 406 000 kronor) under anslaget Kulturmiljövård samt förslaget till medelsanvisning till Riksantikvarieämbetet: Uppdragsverksamhet (1 000 kronor). Totalt föreslår utskottet således en medelsanvisning på 306 326 000 kronor.
Utskottet avstyrker ett motionsförslag innebärande att medel för en tillbyggnad av Emigrantinstitutet i Växjö skulle anvisas under anslaget Kulturmiljövård. Vidare avstyrker utskottet bl.a. tre motionsyrkanden som tar upp övergripande synpunkter på kulturmiljövårdens roll- och ansvarsfördelning. I sammanhanget erinrar utskottet om att Kulturutredningen har att ta ställning till frågan om Riksantikvarieämbetets organisation i vissa avseenden, en fråga som således kan komma att aktualiseras inom en snar framtid.
Till betänkandet har fogats två reservationer.
Propositionen
Regeringen har i proposition 1994/95:100 bilaga 12 (Kulturdepartementet) under B. Arkiv, museer och kulturmiljövård avsnittet Kulturmiljövård
dels under punkt B 14 (s. 52--55) föreslagit riksdagen att till Riksantikvarieämbetet för budgetåret 1995/96 anvisa ett ramanslag på 193 919 000 kr,
dels under punkt B 15 (s. 55--57) föreslagit riksdagen att
1. medge att beslut om bidrag till kulturmiljövård får meddelas intill ett sammanlagt belopp av 112 406 000 kr under budgetåret 1995/96,
2. till Kulturmiljövård för budgetåret 1995/96 anvisa ett förslagsanslag på 112 406 000 kr,
dels under punkt B 16 (s. 57--58) föreslagit riksdagen att till Riksantikvarieämbetet: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1995/96 anvisa ett förslagsanslag på 1 000 kr.
Motionerna
1994/95:Kr240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
15. att riksdagen till Kulturmiljövård för budgetåret 1995/96 anvisar 30 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 142 406 000 kr.
1994/95:Kr249 av Carl-Johan Wilson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att av medel upptagna i Kulturdepartementets budget för kulturellt värdefulla byggnadsinsatser anslå 5 000 000 kr för tillbyggnad av forskarlokal vid Svenska emigrantinstitutet i Växjö.
1994/95:Kr264 av Fanny Rizell m.fl. (kds) vari yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kulturmiljövård,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Riksantikvarieämbetets roll som samordnande och policybildande myndighet samt huvudansvarig för s.k. riksintressen bör renodlas,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att de regionala organen bör få en fortsatt ökad roll inom kulturmiljövården och att nya samverkansformer mellan olika aktörer bör sökas.
Utskottet
Riksantikvarieämbetet (B 14)
I propositionen föreslås att Riksantikvarieämbetets (RAÄ) ramanslag under den kommande 18-månadersperioden skall uppgå till 193 919 000 kronor.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
I tre motionsyrkanden i motion Kr264 (kds) framförs övergripande synpunkter på kulturmiljövårdens roll- och ansvarsfördelning.
Motionärerna bakom nämnda motion anser bl.a. att kulturmiljövården skall vara en integrerad del av den övergripande samhällsplaneringen och att kulturminnen i högre utsträckning bör betraktas som en resurs i samhällsutvecklingen (yrkande 6).
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet erinra om den betydelse som tillmätts kulturmiljövården i lagstiftningen. Enligt lagen (1988:950) om kulturminnen m.m., KML, är det en nationell angelägenhet att skydda och vårda vår kulturmiljö, ett ansvar som skall delas av alla. Såväl enskilda som myndigheter skall visa hänsyn och aktsamhet mot kulturmiljön. Den som planerar eller utför ett arbete skall se till att skador på kulturmiljön såvitt möjligt undviks eller begränsas (1 kap. 1 §).
I lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m., NRL, stadgas att mark- och vattenområden som har betydelse från allmän synpunkt på grund av områdenas naturvärden eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet så långt möjligt skall skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön. Även områden som enligt NRL är av riksintresse för naturvården, kulturminnesvården eller friluftslivet skall skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön (2 kap. 6 §). RAÄ har på grundval av underlag som tagits fram av länsstyrelserna i samråd med länsmuseer och vissa kommunala museer beslutat vilka kulturmiljöer som är av riksintresse enligt det synsätt som kommer till uttryck i NRL.
I enlighet med bestämmelserna i plan- och bygglagen (1987:10), PBL, skall varje kommun ha en aktuell översiktsplan som omfattar hela kommunen. Översiktsplanen skall i stort ange hur mark- och vattenområden är avsedda att användas och hur bebyggelseutvecklingen bör ske (1 kap. 3 §). Kommunen skall i sin översiktsplan visa hur den avser att tillgodose riksintressen enligt naturresurslagen, NRL (PBL 4 kap. 1 § andra stycket 2). Kommunen får utfärda särskilda skyddsbestämmelser för byggnader som är särskilt värdefulla från historisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt eller som ingår i ett bebyggelseområde av denna karaktär (5 kap. 7 § första stycket 4).
Utskottet vill även erinra om att ett av de övergripande mål för kulturmiljövården som angavs i proposition 1987/88:104 om kulturmiljövård innebär att kulturmiljövården skall syfta till kontinuitet i utvecklingen av den yttre miljön. Kulturarvet bör -- enligt propositionen -- ses som en tillgång i samhällsbygget. Det bör utnyttjas som en grund för nyskapande och förändringar av bebyggelse och anläggningar i landskapet, så att vår egen tids bidrag till gestaltandet av den yttre miljön kan fungera i samklang med och berika det som tidigare generationer skapat (s. 29). Vid sin behandling av nämnda proposition framhöll kulturutskottet att de i propositionen formulerade målen syntes vara väl ägnade att läggas till grund för det framtida kulturmiljöarbetet. Utskottet instämde även i den dåvarande regeringens uppfattning att en förutsättning för att kulturmiljövården skulle bli framgångsrik är att den har stöd i den allmänna opinionen och av den enskilde medborgaren uppfattas som angelägen och meningsfull (bet. KrU 1987/88:21 s. 7).
Inom ramen för de övergripande målen skall RAÄ -- i enlighet med vad den förra regeringen angav i 1993 års budgetproposition -- prioritera arbetet med att leda den statliga kulturmiljövårdens medverkan i planeringen för en god livsmiljö (s. 123). I propositionen uttalades att den statliga kulturmiljövårdens uppgift bl.a. är att förtydliga, beskriva och göra sektorns riksintressen kända och accepterade så att de respekteras i den fysiska planeringen. Den statliga kulturmiljövården har ett ansvar för att biträda kommunerna med underlag och sakkunskap men den måste också uppträda så att kommunerna stimuleras att utveckla sin egen kompetens i kulturmiljöfrågor och ta det fulla ansvaret för kulturvärdena på den lokala nivån (s. 129). Vid behandlingen av propositionen uttalade kulturutskottet att de överväganden och riktlinjer som redovisats av regeringen syntes vara väl ägnade att åstadkomma en effektiv statlig politik på kulturmiljövårdens område (bet. 1992/93:KrU23 s. 4).
Ett aktuellt exempel på integreringen av kulturmiljövården i samhällsplaneringen är det förhållandet att Sverige såsom medlem av Europeiska unionen (EU) skall införa ett miljöprogram i enlighet med förordningen (EEG) nr 2078/92 om miljöersättning till jordbruket. Programmet består av tre delprogram. Delprogrammet för landskapsvårdande åtgärder syftar till att stödja bevarandet av vissa från natur- och kulturmiljösynpunkt särskilt värdefulla odlingslandskap och naturområden. I ett andra delprogram skall stöd lämnas för miljökänsliga områden. I ett tredje delprogram lämnas stöd till ekologisk odling. (Jfr bet. 1994/95:JoU7 s. 20 och prop. 1994/95:100 bil. 10, Jordbruksdepartementet, s. 31.)
Utskottet vill vidare framhålla att Sverige genom medlemskapet i EU får tillgång till EU:s strukturfonder för den s.k. mål 6-regionen, varigenom de regionalpolitiska insatserna kan förstärkas väsentligt. En särskild utredare har tillkallats för att skyndsamt utarbeta ett program för användningen av de medel som kan komma i fråga för Sveriges del. RAÄ medverkar med kunskap om kulturmiljöns värden. De åtgärder som skall föreslås i programmet skall grundas på en analys av regionens starka och svaga sidor. Utredaren skall bl.a. överväga åtgärder för att utnyttja de kultur- och kulturmiljövärden som finns i regionen (dir. 1994:155).
Utskottet konstaterar att det anförda visar att omsorgen om miljöns kulturvärden beaktats dels i den lagstiftning som här redovisats och som bl.a. rör den övergripande samhällsplaneringen, dels i de mål som angivits för kulturmiljövården och RAÄ. Enligt utskottets uppfattning är det angeläget att ånyo understryka vikten av att bedriva ett informations- och förankringsarbete hos de enskilda medborgarna, om kulturmiljövården skall kunna bli framgångsrik. Att sprida kunskaper om kulturarvet och om historiska samband är således ett av de viktiga verksamhetsmål som åvilar RAÄ.
Med hänvisning till det anförda anser utskottet att kravet i motionsyrkandet är tillgodosett. Motionsyrkandet påkallar därför inte någon riksdagens åtgärd.
Två yrkanden i nämnda motion, motion Kr264, behandlar frågan om RAÄ:s och de regionala organens roller. I yrkande 7 krävs att RAÄ:s roll som samordnande och policybildande myndighet renodlas. Vidare föreslår motionärerna att de regionala organen skall få en fortsatt ökad roll inom kulturmiljövården samt att nya samverkansformer mellan olika aktörer bör sökas (yrkande 8).
Även frågan om roll- och ansvarsfördelningen mellan RAÄ och övriga institutioner inom kulturmiljövården behandlades av den förra regeringen i 1993 års budgetproposition. Bl.a. uttalades att RAÄ skulle utveckla den centrala myndighetsfunktionen och ledningen av den samlade kulturmiljövården. RAÄ:s uppgift skulle vara att tillhandahålla det underlag som statsmakterna behöver för ställningstaganden om kulturmiljövårdens inriktning. RAÄ skulle också förmedla statsmakternas intentioner om kulturmiljövård till de myndigheter, organisationer och enskilda som berörs. Ansvaret för att ta ställning i frågor om de enskilda kulturmiljöerna skulle koncentreras till länsstyrelserna. Länsmuseernas uppgifter inom kulturmiljövården skulle preciseras (s. 124--126). Kulturutskottet framhöll -- som redovisats i det föregående -- i sitt betänkande 1992/93:KrU23 att regeringens överväganden och riktlinjer syntes vara väl ägnade att åstadkomma en effektiv politik på kulturmiljövårdens område (s. 4).
I enlighet med de verksamhetsmål som anges i regleringsbrevet för innevarande budgetår skall RAÄ leda den statliga kulturmiljövården och dess policyutveckling. Vidare skall RAÄ utveckla sin egen organisation så att den kan ge ett tydligt stöd åt de verksamheter som är myndighetens huvuduppgifter. Vid RAÄ pågår för närvarande en omorganisation, som syftar till en anpassning av myndigheten till de mål och riktlinjer som satts upp för kulturmiljövården i landet. Utskottet har inhämtat att den nya organisationen avses träda i kraft den 1 juli 1995.
När det gäller motionskravet att de regionala organen skall få en fortsatt ökad roll och att nya samverkansformer bör sökas vill utskottet tillägga följande.
Som framgår av det föregående pågår för närvarande inom kulturmiljövården en decentraliseringsprocess som innebär att ansvaret för att ta ställning i frågor om enskilda kulturmiljöer koncentreras till länsstyrelserna. Beslut om bidrag till byggnadsvård och vård av kulturlandskap och fornlämningar fattas fr.o.m. budgetåret 1993/94 efter RAÄ:s bemyndigande av länsstyrelserna. Regeringen avser att senare i vår föreslå riksdagen att handläggningen av kyrkliga kulturminnen också överförs till länsstyrelserna. För att klara de tillkommande arbetsuppgifterna har viss resursförstärkning av länsstyrelserna skett. Ytterligare förstärkning föreslås i årets budgetproposition (Civildepartementets huvudtitel) för nästa budgetår. Bostadsutskottet har nyligen beslutat tillstyrka regeringens förslag (bet. 1994/95:BoU12). Beslut av riksdagen väntas i dagarna.
Frågan om ansvarsfördelningen mellan länsstyrelserna och länsmuseerna beträffande kulturmiljövården utreds för närvarande av RAÄ i samråd med företrädare för den regionala museiorganisationen och länsstyrelserna. RAÄ skall därvid även samråda med Statens kulturråd, Landstingsförbundet, Kommunförbundet och Utredningen om kulturpolitikens inriktning (Kulturutredningen). Uppdraget skall redovisas till regeringen den 31 mars 1995.
Vidare skall Kulturutredningen enligt sina tilläggsdirektiv behandla frågor om förhållandet mellan statliga insatser på central, regional och lokal nivå (dir. 1994:146). Därvid skall kommittén beakta att länsmuseerna har ett statligt uppdrag inom ramen för kulturmiljövården. Det bör tilläggas att kommittén också har att ta ställning till de förslag som förts fram av Museiutredningen i dess betänkande (SOU 1994:51) Minne och bildning och som bl.a. innebär att det tydligt skall fastställas att länsmuseet är länets resurs för kunskapsuppbyggnad och kunskapsförmedling och att länsstyrelsen fullt ut skall ansvara för de arbetsuppgifter som genom kulturminneslagen och andra lagar som berör kulturlandskapet är kopplade till myndighetsrollen (s. 129--130).
När det gäller den av motionärerna aktualiserade frågan, nämligen ansvarsfördelningen mellan den centrala och regionala nivån inom kulturmiljövården, bör enligt utskottets uppfattning den prövning som nu görs av såväl RAÄ som Kulturutredningen inte föregripas. Med hänvisning till det anförda anser utskottet att motionsyrkandena inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd. Yrkandena avstyrks således (yrkandena 7 och 8).
Beträffande omorganisationen av RAÄ vill utskottet tillägga följande. Museiutredningen föreslog i sitt i det föregående nämnda betänkande att Statens historiska museer och Institutionen för konservering vid RAÄ (RIK) organisatoriskt skall skiljas från RAÄ för att i stället ingå i en ny museienhet, benämnd Fokus människan och historien (s. 69). I en sådan enhet skulle vidare ingå bl.a. Nordiska museet. Eftersom Kulturutredningen har att ta ställning till Museiutredningens förslag kan frågan om RAÄ:s organisation i vissa avseenden således komma att aktualiseras på nytt inom en snar framtid.
Kulturmiljövård (B 15)
I propositionen föreslås att det för nästa budgetår bör fastställas en beslutsram för anslaget Kulturmiljövård på 112 406 000 kronor. Anslaget föreslås uppgå till samma belopp.
I motion Kr240 (fp) föreslås en anslagsförstärkning med 30 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Motionen syftar även till en förstärkning av beslutsramen med motsvarande belopp (yrkande 15).
I likhet med motionärerna bakom motionen erinrar utskottet om de resursförstärkningar som under 1990-talet tillförts kulturmiljövården av sysselsättningsskäl (se bl.a. redovisning i utskottets betänkande 1994/95:KrU3). Därutöver har riksdagen hösten 1995 beslutat att i tilläggsbudget för innevarande budgetår anvisa 75 miljoner kronor för kulturmiljövård och byggnadsvård (prop. 1994/95:25, yttr. 1994/95:KrU4y, bet. 1994/95:FiU1, rskr. 1994/95:145). Enligt beslut av RAÄ har större delen av medlen fördelats på samtliga län i landet. Den nyligen gjorda satsningen innebär att en rad angelägna projekt kan påbörjas under våren och sommaren.
Utskottet konstaterar att arbetet med en lång rad angelägna projekt kunnat tidigareläggas tack vare de extra anslagen, som fått god sysselsättningseffekt. Tidigareläggandet av dessa projekt gör att behovet av ytterligare resursförstärkning blivit mindre. Mot den bakgrunden avstyrker utskottet motionsyrkandet i denna del och tillstyrker regeringens förslag till beslutsram.
Likaledes tillstyrker utskottet regeringens förslag rörande medelstilldelning och avstyrker motionsyrkandet i motsvarande del.
I motion Kr249 (fp) anförs att Stiftelsen Svenska emigrantinstitutet i Växjö avser att komplettera sitt forskningsarbete om emigration till att omfatta forskning och dokumentation om invandring. Av den anledningen behövs en tillbyggnad av institutets forskarlokaler. Motionären anför att tillbyggnaden inte innebär bevarande av gammal värdefull bebyggelse men anser trots det att 5 miljoner kronor av förevarande anslag skall användas för en sådan tillbyggnad.
Enligt förordningen (1993:379) om bidrag till kulturmiljövården kan statsbidrag i mån av tillgång på medel lämnas till bl.a. vård av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Det ankommer på beslutsfattande myndigheter, dvs. RAÄ eller länsstyrelsen, att besluta om fördelningen av medlen. Utskottet, som inte är berett att ändra på de principer som ligger till grund för bidragsbestämmelserna, anser att motionen inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd. Motionen avstyrks således.
Riksantikvarieämbetet: Uppdragsverksamhet (B 16)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande medelsanvisningen till Riksantikvarieämbetet
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Riksantikvarieämbetet för budgetåret 1995/96 under elfte huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 193 919 000 kr,
2. beträffande kulturmiljövårdens del av den övergripande samhällsplaneringen
att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr264 yrkande 6,
3. beträffande frågan om Riksantikvarieämbetets och de regionala organens roller
att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr264 yrkandena 7 och 8,
4. beträffande beslut om bidrag till kulturmiljövård
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1994/95:Kr240 yrkande 15 i motsvarande del medger att beslut om bidrag till kulturmiljövård får meddelas intill ett sammanlagt belopp av 112 406 000 kr för budgetåret 1995/96,
res. 1 (fp)
5. beträffande medelsanvisningen till Kulturmiljövård
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1994/95:Kr240 yrkande 15 i motsvarande del till Kulturmiljövård för budgetåret 1995/96 under elfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 112 406 000 kr,
res. 2 (fp)
6. beträffande en tillbyggnad för Svenska emigrantinstitutet i Växjö
att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr249,
7. beträffande medelsanvisningen till Riksantikvarieämbetet: Uppdragsverksamhet
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Riksantikvarieämbetet: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1995/96 under elfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
Stockholm den 7 mars 1995
På kulturutskottets vägnar
Åke Gustavsson
I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Elisabeth Fleetwood (m), Berit Oscarsson (s), Anders Nilsson (s), Leo Persson (s), Stig Bertilsson (m), Björn Kaaling (s), Lennart Fridén (m), Carl-Johan Wilson (fp), Monica Widnemark (s), Charlotta L Bjälkebring (v), Agneta Ringman (s), Jan Backman (m), Ewa Larsson (mp), Nils-Erik Söderqvist (s), Erik Arthur Egervärn (c) och Ulla-Britt Hagström (kds).
Reservationer
1. Beslut om bidrag till kulturmiljövård (mom. 4)
Carl-Johan Wilson (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med "Utskottet konstaterar" och slutar med "till beslutsram" bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar att arbetet med en lång rad angelägna projekt kunnat tidigareläggas tack vare de extra anslag, som utgått under de senaste åren. Insatserna har fått god sysselsättningseffekt. Trots de insatser som således gjorts finns det inom kulturmiljövårdsområdet alltjämt ett stort behov av ytterligare satsningar. Mot den bakgrunden anser utskottet att det är motiverat att beslutsramen utökas. Med det anförda tillstyrker utskottet motion Kr240 yrkande 15 i denna del.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande beslut om bidrag till kulturmiljövård
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Kr240 yrkande 15 i motsvarande del och med anledning av regeringens förslag medger att beslut om bidrag till kulturmiljövård får meddelas intill ett sammanlagt belopp av 142 406 000 kr för budgetåret 1995/96,
2. Medelsanvisningen till Kulturmiljövård (mom. 5)
Carl-Johan Wilson (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med "Likaledes tillstyrker" och slutar med "motsvarande del" bort ha följande lydelse:
Likaledes tillstyrker utskottet motionskravet (motion Kr240 yrkande 15 i motsvarande del) när det gäller medelsanvisningen till Kulturmiljövård. Totalt bör anslaget således uppgå till 142 406 000 kronor.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande medelsanvisningen till Kulturmiljövård
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Kr240 yrkande 15 i motsvarande del och med anledning av regeringens förslag till Kulturmiljövård för budgetåret 1995/96 under elfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 142 406 000 kr,