<p>Bet&auml;nkanden inneh&aring;ller utskottens f&ouml;rslag till hur riksdagen ska besluta i olika &auml;renden.</p>

Betänkande

<p>Departementsserien, Ds, &auml;r en serie av f&ouml;rslag som olika utredningar har l&auml;mnat till regeringen. Serien inneh&aring;ller utredningar som regeringens departement har gjort.</p>

Departementsserien

<p>EU-initiativ &auml;r dokument fr&aring;n EU-kommissionen, s&aring; kallade COM-dokument. COM-dokument kan till exempel vara f&ouml;rslag till ny eller &auml;ndrad lagstiftning, policydokument eller rapporter. Dokumenten kan ligga till grund f&ouml;r till exempel regeringens fakta-pm om EU-f&ouml;rslag eller utskottens utl&aring;tanden.&nbsp;</p>

EU-dokument

<p>Protokollen fr&aring;n utskottens och EU-n&auml;mndens sammantr&auml;den talar om vilka fr&aring;gor som togs upp.</p>

EU-nämndens protokoll

<p>Skriftligt samr&aring;d inneb&auml;r att regeringen samr&aring;der med EU-n&auml;mnden utan att n&auml;mnden samlas. Samr&aring;det genomf&ouml;rs via e-post.</p>

EU-nämndens skriftliga samråd

<p>I EU-n&auml;mndens uppteckningar st&aring;r det vad som sagts under n&auml;mndens sammantr&auml;den. Uppteckningarna publiceras ungef&auml;r tv&aring; veckor efter sammantr&auml;det.</p>

EU-nämndens uppteckningar

<p>En faktapromemoria, fakta-PM, &auml;r en redog&ouml;relse fr&aring;n regeringen till riksdagen om ett f&ouml;rslag fr&aring;n EU-kommissionen. D&auml;r framg&aring;r vad f&ouml;rslaget g&aring;r ut p&aring;, hur det kan p&aring;verka svenska regler och vad regeringen anser om f&ouml;rslaget.</p>

Fakta-pm om EU-förslag

<p>Framst&auml;llningar &auml;r f&ouml;rslag fr&aring;n organ som utsetts av riksdagen. Exempel p&aring; riksdagsorgan &auml;r Riksrevisionen, Justitieombudsmannen, riksdagsstyrelsen och Riksbanken. Framst&auml;llningar kallades under perioden 1975&ndash;2002/03 f&ouml;r f&ouml;rslag. Riksdagens organ l&auml;mnar ocks&aring; in redog&ouml;relser f&ouml;r &aring;rets verksamhet till riksdagen.</p>

Framställning

<p>Interpellationer &auml;r en typ av fr&aring;gor som debatteras i kammaren n&auml;stan varje vecka. Ledamoten st&auml;ller interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och f&aring;r svar b&aring;de skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.</p>

Interpellation

<p>I f&ouml;redragningslistorna st&aring;r det vilka &auml;renden som ska behandlas under kammarens sammantr&auml;den.</p>

Kammarens föredragningslistor

<p>Kommitt&eacute;ber&auml;ttelser inneh&aring;ller information om de utredningar som regeringen har tillsatt, bland annat om vilka personer som arbetar i utredningarna.</p>

Kommittéberättelse

<p>Kommitt&eacute;direktiv &auml;r riktlinjer f&ouml;r de utredningar, eller kommitt&eacute;er, som regeringen tills&auml;tter.</p>

Kommittédirektiv

<p>Riksdagsledam&ouml;terna kan l&auml;mna in anm&auml;lningar till konstitutionsutskottet, KU, om att KU ska granska olika ministrar i regeringen. KU:s behandling av anm&auml;lningarna finns i KU:s granskningsbet&auml;nkande.</p>

KU-anmälan

<p>S&auml;rskilda kallelser och f&ouml;redragningslistor talar om n&auml;r konstitutionsutskottet, KU, sammantr&auml;der f&ouml;r att behandla de gransknings&auml;renden som initierats efter ledam&ouml;ternas KU-anm&auml;lningar. I dokumenten st&aring;r det &auml;ven vilka &auml;renden KU ska ta upp.</p>

KU:s särskilda kallelser och föredragningslistor

<p>Protokoll fr&aring;n KU:s s&auml;rskilda sammantr&auml;den d&auml;r konstitutionsutskottet, KU, behandlar de gransknings&auml;renden som inletts efter ledam&ouml;ternas KU-anm&auml;lningar.</p>

KU:s särskilda protokoll

<p>Motioner &auml;r f&ouml;rslag som riksdagens ledam&ouml;ter har l&auml;mnat till riksdagen.</p>

Motion

<p>N&auml;r kammarens ledam&ouml;ter tycker olika i en fr&aring;ga kan kammaren fatta beslut genom omr&ouml;stning, votering. H&auml;r syns det hur alla ledam&ouml;terna har r&ouml;stat i de omr&ouml;stningar d&auml;r r&ouml;sterna har r&auml;knats, det vill s&auml;ga n&auml;r ledam&ouml;terna har r&ouml;stat genom att trycka p&aring; knappar. Det &auml;r resultaten fr&aring;n huvudvoteringarna som visas. F&ouml;rberedande voteringar redovisas i kammarens protokoll.</p>

Omröstning

<p>Propositioner &auml;r f&ouml;rslag till nya lagar och lag&auml;ndringar som regeringen l&auml;mnar till riksdagen. Regeringen l&auml;mnar ocks&aring; skrivelser, som har en mer redog&ouml;rande karakt&auml;r och inte inneh&aring;ller f&ouml;rslag till riksdagsbeslut.</p>

Proposition

<p>I kammarens protokoll finns allt som s&auml;gs i kammaren nedskrivet. I protokollet st&aring;r det ocks&aring; hur partierna har r&ouml;stat. Ett snabbprotokoll publiceras ungef&auml;r sex timmar efter att dagens sista debatt i kammaren &auml;r slut. Det slutliga protokollet &auml;r f&auml;rdigt efter n&aring;gra veckor.</p>

Protokoll

<p>Utskotten skriver rapporter n&auml;r de arbetar med att f&ouml;lja upp och utv&auml;rdera de beslut som riksdagen har fattat.</p>

Rapport från riksdagen

Redogörelse

<p>Riksdagsf&ouml;rvaltningens f&ouml;rfattningssamling, RFS, inneh&aring;ller f&ouml;reskrifter beslutade av Riksdagsf&ouml;rvaltningen (riksdagsstyrelsen eller riksdagsdirekt&ouml;ren) eller andra myndigheter under riksdagen, f&ouml;rutom Riksbanken och Riksrevisionen.</p>

<p>Riksdagsskrivelser &auml;r meddelanden fr&aring;n riksdagen till regeringen om vilka beslut som riksdagen har fattat.</p>

Riksdagsskrivelse

<p>Riksrevisionen &auml;r en myndighet som h&ouml;r till riksdagen och ansvarar f&ouml;r den ekonomiska granskningen av regeringen och de statliga myndigheterna. Riksrevisionen l&auml;mnar sina granskningsrapporter direkt till riksdagen.</p>

Riksrevisionens granskningsrapport

<p>Riksdagens ledam&ouml;ter kan kontrollera regeringen genom att st&auml;lla skriftliga fr&aring;gor till ministrarna. Ministrarna besvarar fr&aring;gorna skriftligt.</p>

Skriftlig fråga

Skrivelse

<p>Statens offentliga utredningar, SOU, &auml;r en serie av f&ouml;rslag som olika utredningar har l&auml;mnat till regeringen.</p>

Statens offentliga utredningar

Svar på skriftlig fråga

<p>Svensk f&ouml;rfattningssamling (SFS) inneh&aring;ller g&auml;llande lagar och f&ouml;rordningar. Om en f&ouml;rfattning &auml;ndras ers&auml;tts den gamla texten med den nya.&nbsp;</p>

Svensk författningssamling

<p>I talarlistorna st&aring;r det vilka ledam&ouml;ter som p&aring; f&ouml;rhand har anm&auml;lt att de vill tala under kammarens sammantr&auml;den.</p>

Talarlista

<p>Utskotten kan granska meddelanden fr&aring;n EU:s institutioner. Ofta handlar det om s&aring; kallade strategiska dokument fr&aring;n EU-kommissionen som kan vara id&eacute;dokument, diskussionsunderlag och l&aring;ngsiktiga planer f&ouml;r kommande lagstiftning. N&auml;r ett utskott har granskat ett s&aring;dant meddelande skriver det ett utl&aring;tande till kammaren om granskningen.</p>
<p>Utskotten g&ouml;r ocks&aring; subsidiaritetspr&ouml;vningar av EU-f&ouml;rslag. De ska d&aring; bed&ouml;ma om ett beslut b&ouml;r fattas p&aring; EU-niv&aring; eller av p&aring; nationell niv&aring;. Om utskottet anser att f&ouml;rslaget strider mot subsidiaritetsprincipen skriver det ett utl&aring;tande.&nbsp;</p>

Utlåtande

<p>Viktigare utredningar som g&ouml;rs inom Riksdagsf&ouml;rvaltningen ing&aring;r i en serie som kallas f&ouml;r URF. URF st&aring;r f&ouml;r Utredningar fr&aring;n Riksdagsf&ouml;rvaltningen. Utredningarna tills&auml;tts av riksdagsdirekt&ouml;ren eller riksdagsstyrelsen.</p>

Utredning från Riksdagsförvaltningen

Utskottens protokoll

<p>Valpr&ouml;vningsn&auml;mnden, VPN, pr&ouml;var &ouml;verklaganden av val till riksdagen, region- och kommunfullm&auml;ktige samt Sametinget och Europaparlamentet. &Auml;ven &ouml;verklaganden av nationella folkomr&ouml;stningar pr&ouml;vas. N&auml;mndens beslut sedan 1975 finns tillg&auml;ngliga.</p>
<p>F&ouml;r varje beslut anges beslutets diarienummer och i f&ouml;rekommande fall &auml;ven r&auml;ttsfallsbeteckningen. En s&aring;dan fanns f&ouml;r besluten f&ouml;re 2015 d&aring; dessa gavs ut i en skriftlig r&auml;ttsfallssamling.</p>
<p><strong>Personuppgifter i Valpr&ouml;vningsn&auml;mndens beslut vid publicering p&aring; webbplatsen</strong></p>
<p>N&auml;r Valpr&ouml;vningsn&auml;mndens beslut publiceras p&aring; riksdagen.se avidentifieras enskildas personuppgifter. Namnuppgifter ers&auml;tts med A.A, B.B, och s&aring; vidare.&nbsp;</p>
<p>De personuppgifter som r&ouml;r kandidater, personer som samtyckt till kandidatur eller personer som f&ouml;retr&auml;der ett parti avidentifieras normalt sett inte.</p>

Valprövningsnämndens beslut

<p>Ett utskott som ansvarar f&ouml;r en viss fr&aring;ga kan be om synpunkter fr&aring;n ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det bet&auml;nkande som det ansvariga utskottet l&auml;mnar inf&ouml;r riksdagens beslut i fr&aring;gan.&nbsp;</p>

Yttrande

Kulturmiljöfrågor

Bilaga: bet_200203_kru_2

<table class="vottabell" summary="Voteringsresultat">
<tr class="sakfragan"><td colspan="5"><h4>Omröstning i sakfrågan</h4>
<p>Utskottets förslag mot reservation 3 (c, kd)
</p></td></tr><tr class="vottabellrubik"><th>Parti</th><th>Ja</th><th>Nej</th><th>Avstående</th><th>Frånvarande</th></tr>
<tr><td class="parti">s</td><td class="rost_ja">132</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">12</td></tr>
<tr><td class="parti">m</td><td class="rost_ja">45</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">10</td></tr>
<tr><td class="parti">c</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">21</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">1</td></tr>
<tr><td class="parti">fp</td><td class="rost_ja">44</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">4</td></tr>
<tr><td class="parti">kd</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">31</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">2</td></tr>
<tr><td class="parti">v</td><td class="rost_ja">25</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">5</td></tr>
<tr><td class="parti">mp</td><td class="rost_ja">15</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">2</td></tr>
<tr><td class="parti">-</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">0</td></tr>
<tr><td class="totalt">Totalt</td><td class="summa_ja">261</td><td class="summa_nej">52</td><td class="summa_avstar">0</td><td class="summa_franvarande">36</td></tr>
<tr><td colspan="5"><h4 class="beslut">Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag</h4></td></tr>
</table>


<table class="vottabell" summary="Voteringsresultat">
<tr class="sakfragan"><td colspan="5"><h4>Omröstning i sakfrågan</h4>
<p>Utskottets förslag mot reservation  ()
</p></td></tr><tr class="vottabellrubik"><th>Parti</th><th>Ja</th><th>Nej</th><th>Avstående</th><th>Frånvarande</th></tr>
<tr><td class="parti">s</td><td class="rost_ja">132</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">12</td></tr>
<tr><td class="parti">m</td><td class="rost_ja">45</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">10</td></tr>
<tr><td class="parti">c</td><td class="rost_ja">21</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">1</td></tr>
<tr><td class="parti">fp</td><td class="rost_ja">44</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">4</td></tr>
<tr><td class="parti">kd</td><td class="rost_ja">31</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">2</td></tr>
<tr><td class="parti">v</td><td class="rost_ja">25</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">5</td></tr>
<tr><td class="parti">mp</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">15</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">2</td></tr>
<tr><td class="parti">-</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">0</td></tr>
<tr><td class="totalt">Totalt</td><td class="summa_ja">298</td><td class="summa_nej">15</td><td class="summa_avstar">0</td><td class="summa_franvarande">36</td></tr>
<tr><td colspan="5"><h4 class="beslut">Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag</h4></td></tr>
</table>


<table class="vottabell" summary="Voteringsresultat">
<tr class="sakfragan"><td colspan="5"><h4>Omröstning i sakfrågan</h4>
<p>Utskottets förslag mot reservation  ()
</p></td></tr><tr class="vottabellrubik"><th>Parti</th><th>Ja</th><th>Nej</th><th>Avstående</th><th>Frånvarande</th></tr>
<tr><td class="parti">s</td><td class="rost_ja">132</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">12</td></tr>
<tr><td class="parti">m</td><td class="rost_ja">44</td><td class="rost_nej">1</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">10</td></tr>
<tr><td class="parti">c</td><td class="rost_ja">21</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">1</td></tr>
<tr><td class="parti">fp</td><td class="rost_ja">44</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">4</td></tr>
<tr><td class="parti">kd</td><td class="rost_ja">31</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">2</td></tr>
<tr><td class="parti">v</td><td class="rost_ja">25</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">5</td></tr>
<tr><td class="parti">mp</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">15</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">2</td></tr>
<tr><td class="parti">-</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">0</td></tr>
<tr><td class="totalt">Totalt</td><td class="summa_ja">297</td><td class="summa_nej">16</td><td class="summa_avstar">0</td><td class="summa_franvarande">36</td></tr>
<tr><td colspan="5"><h4 class="beslut">Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag</h4></td></tr>
</table>


2003-03-05

Motioner om kulturmiljöfrågor (KrU2)

Fru talman! De frågor vi nu ska diskutera är vikti-
ga, men när man under kvällen lyssnat på den senaste
debatten är det svårt att hitta det riktiga engagemang-
et med tanke på hur viktiga frågor som diskuterats om
barnen.
Nu går jag dock över till kulturmiljöfrågor, och
jag vill inledningsvis yrka bifall till reservation nr 5.
Intresset för kulturmiljöfrågor är större nu än kan-
ske någonsin tidigare. Runtom i landet väcks männi-
skors intresse för den egna trakten, dess bebyggelse,
miljö och historia. Dit hör också historiskt intressanta
lämningar i skogsmark, vilket tidigare inte uppmärk-
sammats.
Jag vet inte om ni har hört talas om projektet Skog
och historia, som visar att det finns mycket dolt eller
ignorerat i våra skogsmarker. Projektet Skog och
historia kommer att ge oss många nya kunskaper i
framtiden, och vi får säkert anledning att återkomma
till det.
Hembygdsrörelsen har över 400 000 medlemmar,
och deras hängivna och engagerade arbete har bidra-
git till att det i dag finns inte bara hembygdsmuseer
och kulturmiljöer värda att bevara utan också skrifter
och fotosamlingar finns tillgängliga.
Ingenting kan egentligen ersätta det folkliga fri-
villiga engagemanget. Ansvaret för att bevara och
vårda kulturmiljön delas dock av många. Med anled-
ningen av en motion av mina kolleger Nils Fredrik
Aurelius och Lennart Hedquist vill jag särskilt po-
ängtera statens ansvar för bevarandet. Det gäller hur
man ska kunna säkra förutsättningarna för ekonomis-
ka lösningar för att därigenom kunna bevara sådana
byggnader och inventarier som är viktiga kulturmin-
nen.
Jag ser fram emot den utredning som egentligen
skulle ha tillsatts redan i somras. Jag har förstått att
den inte tillsattes då, utan man fick direktiven i som-
ras och själva utredningen tillsattes sent på hösten.
När motionen skrevs hade utredningsarbetet alltså
inte satts i gång. Det ska dock bli intressant att se
resultatet eftersom det statliga bidragssystemet på det
här området ska ändras.
Det är viktigt att också enskilda ägare ska kunna
få bidrag. Vid en kulturmiljöförklaring ska ägaren
alltså tillförsäkras ekonomisk ersättning. Privata fas-
tighetsägare ska dessutom kunna få renoveringsstöd
för bevarandeåtgärder av byggnader som är värde-
fulla för kulturmiljön. Även kommuner ska kunna ge
bidrag till insatser för kulturmiljön.
Man ska vidare kunna göra en nedsättning av
taxeringsvärdena för att dessa insatser inte ska bli
orimligt betungande.
Ägaransvaret utgör en positiv kraft i kulturvårds-
arbetet, men det kan ibland behöva förstärkas. Man
kan kanske föredra pedagogiska upplysningsinsatser
framför myndighetspåbud, och länsmuseernas kom-
petens bör kunna användas i sammanhanget.
Kostnaderna för de arkeologiska undersökningar
som krävs för att privata fastigheter ska kunna explo-
ateras måste stå i rimlig proportion till exploatering-
ens lönsamhet. Överkostnaderna för arkeologiska
utgrävningar måste täckas med statliga eller andra
bidrag.
Fru talman! Jag är glad för att kulturmiljöfrågorna
rönt så stort intresse bland Sveriges befolkning. Vi
här i riksdagen ska genom den nationella kulturpoliti-
ken medverka till att underlätta bevarandet av vårt
kulturarv. Jag yrkar bifall till reservation nr 5.


Fru talman! Det betänkande som vi nu har att de-
battera denna sena kvällstimme behandlar kulturmil-
jövården. Riksantikvarieämbetet utgör en central
myndighet som har att arbeta för de övergripande
målen för verksamheten inom kulturmiljöarbetet.
Detta arbete sker, som vi alla som är samlade här i
kväll känner väl till, i nära samarbete med andra
myndigheter som Naturvårdsverket, Länsstyrelsen,
Vägverket, Skogsstyrelsen och så vidare.
Syftet med Riksantikvarieämbetets verksamhet är
bland annat att stärka kulturarvet men också kultur-
miljöns ställning i den regionala utvecklingen. Det
handlar också om kulturarv som miljöns kulturvärden
inom olika samhällssektorer, bland annat inom jord-
och skogsbruk, men också om infrastruktursatsningar.
Kulturmiljöarvet handlar om att bevara det synli-
ga kulturarvet. För oss kristdemokrater är kulturmil-
jöfrågorna mycket viktiga. Med utgångspunkt i för-
valtarskapstanken, som är en av hörnpelarna i den
kristdemokratiska ideologin, vill vi också lyfta fram
betydelsen av kulturarbetet på detta område.
Fru talman! En grundförutsättning för att forn-
lämningar inte ska skadas är att de är kända. Jag ska
därmed beröra ett par av Kristdemokraternas reserva-
tioner i betänkandet. Informationen till ägarna måste
förbättras. Även om detta är ett arbete som pågår vill
jag ändå understryka betydelsen av att så sker och vill
se att det intensifieras men också utvecklas.
Den ansvariga myndigheten måste ges förutsätt-
ningar för både registrering av objekten och informa-
tion till markägarna. På så sätt kan informationen
föras in i skogsbruksplanerna och därigenom finnas
med när skogsbruksåtgärder planeras och genomförs.
Visst pågår detta arbete i dag, tänker någon. Så är det.
Det pågår i dag. Men vi vill att det arbetet ska ut-
vecklas och intensifieras.
De utbildningar angående olika typer av forn- och
kulturminnen från olika tider som i dag anordnas av
Riksantikvarieämbetet är bra. Det finns planer inom
det området som är värdefulla. Vi menar att det också
är ett arbete som bör fortsätta både inom Skogsvårds-
styrelsen och länsstyrelserna. Det är de myndigheter
som är delaktiga i det praktiska arbetet med bevara de
kulturhistoriska lämningarna.
Fru talman! Kulturminneslagen ger i dag ett
mycket starkt skydd för fornlämningar. Till en forn-
lämning hör ett så stort område som krävs för att
kunna bevara fornlämningen. Nya värdefulla inven-
teringar har lett till en kraftig ökning av antalet do-
kumenterade fornlämningar i skogslandskapet. Här är
Värmland ett bra exempel om någon vill titta närmare
på den delen.
Vi kristdemokrater vill se en översyn av nuvaran-
de lagstiftning. Det är synnerligen angeläget att da-
gens skogsägare och brukare liksom tidigare har
möjlighet och rätt att bruka sin mark effektivt. Någon
rätt till ersättning till markägaren för försvårat
brukande finns i dag inte kopplat till kulturminnesla-
gen.
Vi menar att till lagen bör kopplas en ersättnings-
regel för de fall där pågående markanvändning avse-
värt försvåras. Detta ska inte ses, som utskottsmajo-
riteten gör gällande i betänkandet, som att brukarin-
tresset ställs mot bevarandeintresset. Det ska göras
för att skydda olika intressen där varje del är viktig.
Fru talman! Avslutningsvis vill jag och kristde-
mokraterna instämma i den oro som en socialdemo-
kratisk motionär ger uttryck för i motion Kr231. Det
gör vi med anledning av de neddragningar som riks-
dagsmajoriteten har gjort av anslaget 28:26, som är
bidrag till kulturmiljövård inom innevarande budget-
år. Jag vill påminna riksdagen och kammaren om att
vi kristdemokrater har anslagit 3 miljoner kronor
utöver regeringen för innevarande år.
Fru talman! Vi kristdemokrater står självklart
bakom samtliga reservationer där vi finns med i be-
tänkandet. Men jag vill för tids vinning här i kamma-
ren nöja mig med att endast yrka bifall till reservation
3 under punkt 4.


Fru talman! Intresset för kulturmiljövården har
ökat kraftigt under senare år. Det går hand i hand med
intresset för bygderörelsernas arbete att ta reda på sin
bygds historia. Hur man ska vårda den gamla kultur-
miljön har därmed blivit en oerhört viktig fråga. Stor
del av Sveriges yta består av skog. Därför är det bra
att ett stort arbete har påbörjats med att inventera
fornlämningar i skogsmark.
Skogsstyrelsen arbetar intensivt runtom i landet
för att inventera vad som finns i våra skogar. Person-
ligen kan jag känna att det arbetet har påbörjats lite
för sent. De gamla människorna som vandrat mycket
i skogen och kände varenda sten och grop finns inte
längre. Många av fornlämningarna kanske vi inte
hittar. Tyvärr är det nog också så att en del stora
skogsmaskiner har kört sönder gamla fornlämningar.
Men bättre sent än aldrig. Nu gäller det att inven-
tera kulturminnena i skogen. Kulturminneslagen ger
ett starkt skydd, precis som tidigare talare har sagt,
för fornlämningarna. Många fornlämningar är i dag
dokumenterade och flera kommer att bli det. I sam-
band med det anser Centerpartiet att en översyn av
kulturminneslagen och dess effekter för skogsnäring-
en bör göras för att inte skogsägare ska drabbas av
lagen på ett negativt sätt.
I en del områden kan nyttjanderätten inskränkas
för skogsägaren. En mer funktionell tillämpning av
regelverket och en bättre dialog med myndigheter och
skogsägare är därför önskvärd. Det är viktigt att da-
gens skogsägare och brukare kan bruka sin skogs-
mark effektivt. Därför behövs översynen. Jag yrkar
bifall till reservation 3 under punkt 4.
Skogen och skogsbruket har under hela vår histo-
ria varit basen för överlevnad, utveckling och tillväxt.
Därför kan jag inte låta bli att belysa en fråga om
skogsbruket som tyvärr har blivit väldigt negativ i
dag. Det är skogsskövlingen som vi i dag kan se på
olika håll i landet.
Det handlar om ett kryphål i lagstiftningen i jord-
förvärvslagen. Det hör inte direkt till dagens fråga
men ändå gör det indirekt. Vad händer med gamla
fornlämningar i skogen när skogsskövlarna går fram
som ångvältar? Tar de över huvud taget hänsyn till att
det finns fornlämningar? Har de någon känsla för vår
historia?
Fru talman! Många områden i vårt land är mycket
fornminnestäta. Ansvaret för en arkeologisk under-
sökning åvilar markägaren. Det kanske inte är något
större problem om det är ett stort bolag som ska ex-
ploatera ett visst markområde. Men för en liten före-
tagare kan det innebära nästintill oöverstigliga kost-
nader och hinder. Det tar tid att göra arkeologiska
utgrävningar, och det kostar pengar.
Resultatet blir ofta att en kanske viktig fyndplats
inte grävs ut. Markägaren undviker att utveckla sin
rörelse eller undviker att bygga för att slippa ta kost-
naderna som är förknippade med utgrävningarna. I
vissa fall har det dessutom upptäckts att fornfynd har
förstörts genom att man har slarvat.
I dagens betänkande har jag också lyft fram en
fråga om historiska lämningar på kyrkans mark. I den
frågan har jag ett särskilt yttrande. Det finns oklarhe-
ter mellan den kyrkoantikvariatiska ersättningen och
den ersättning som avser övriga kulturminnen.
Som åskådningsexempel kan jag berätta om Vreta
kloster i Östergötland. Klosterruinen ligger på kyrk-
ligt ägd mark. Enligt lagen om kulturminnen finns
skydd för kyrklig mark i 2 kap., men där står inget
om kyrkoruiner och kloster. Ett annat kapitel som det
hänvisas till är 4 kap. kulturminneslagen, men inte
heller där står det någonting om klosterruiner. Därför
blir det svårtolkat när det gäller var man kan finna
resurser för att bevara lämningarna efter klostergår-
den. Jag tar upp detta i mitt särskilda yttrande om att
det behövs ett förtydligande i kulturminneslagen, men
jag har valt att inte lämna en reservation nu.
Jag går nu över till en annan hjärtefråga för Cen-
terpartiet. När man har hittat fornfynd av stort värde -
vad händer då? Vet fru talman vad som händer då?
Som ersättare i kulturersättare vet antagligen fru
talman det. De plockas till Stockholm och placeras i
Historiska museet. Centerpartiet anser att fornfynd
ska visas så nära fyndplatsen som möjligt, men en
förutsättning är naturligtvis att säkerhet ska kunna
garanteras om man förvarar dem nära fyndplatsen.
Utskottet envisas med att svara samma sak varje
gång som frågan kommer upp, nämligen att föremå-
len kan lånas ut och att man utgår från att en generös
policy tillämpas vid utlåning av museiföremål. Men
tyvärr vet vi att det inte är så enkelt. Historiska muse-
et har lätt att hitta anledningar att inte låna ut. Inte
minst i Linköping vet man vilka problem som finns
nu inför Birgittajubileet.
Vi tycker att det inte är mer än rätt att fynden vi-
sas i närheten av fyndplatsen. De är viktiga dragplås-
ter för kulturturismen i hela landet. I stället för att
Historiska museet i Stockholm ska låna ut föremålen
till de orter som de härstammar ifrån borde det vara
möjligt att låna ut dem från fyndplatsmuseet till
Stockholm när man tänker ställa ut föremålen här. I
övrigt kan man ha bilder i databaser som kan
beskådas eller visa kopior på föremålen i Stockholm.
Det är alternativ som erbjuds de orter som har begärt
att få hem sina fynd.
Det är knappast till någon glädje för människor att
fynd finns placerade i förråd och aldrig visas. Hemma
i Sundsvall är det många som skulle vilja se Norr-
lands största silverskatt, Stigeskatten. Men icke - den
finns i Stockholm och vi erbjuds att göra kopior och
lägga upp bilder i en databas.
Därför yrkar jag bifall till reservation 4 under
punkt 6. Jag står givetvis bakom alla våra andra re-
servationer också, men yrkar bifall endast till reser-
vationerna 3 och 4.


Fru talman! När jag nu tar talarstolen i besittning
för första gången är det med stolthet och i förvissning
om att vi riksdagsmän och riksdagskvinnor har lan-
dets finaste jobb. Vi för fram våra egna men också,
vad viktigare är, våra medmänniskors åsikter och
önskningar.
Vi har något olika syn på vad vi vill få fram och
lite olika syn på medel och tillvägagångssätt, men
målet är ändå detsamma: Vi ska leva med historien
och framtiden och inte mot den.
Kulturmiljön berör alla utan att vi ibland tänker på
det. Vår egen barndomsmiljö är väl det sista som
kommer att släppa våra sinnen. Förhoppningsvis
finns det övervägande positiva bilder. De flesta av oss
här har kommit upp i någon form av medelålder, där
backspegeln blir ett skönt minne. Samtidigt berörs
våra framtida förehavanden i mångt och mycket av
dessa upplevelser. Vem minns inte stigarna där vi
sprang barfota eller skrapsåren på knäna? Det kan
också vara det spännande i olika berättelser om histo-
riska minnen eller områden. Hällristningar, gravhögar
och olika fynd sätter fantasin i rörelse. Historieböck-
erna i skolan har kanske skiftande kvalitet på både
innehåll och utformning, men det viktigaste är väl
ändå att vi konfronteras med historien i ett första
skede. Därefter får källkritiken ta vid.
Dessa kulturmiljöer, fru talman, finns i ett oerhört
brett och mångfaldigt varande. De måste tillvaratas
även i rådande lite bistra ekonomi. Förlorar vi histori-
en så förlorar vi även lite av oss själva och därmed
framtiden. Det är bland annat detta tillvägagångssätt
som vi diskuterar här i dag.
Fru talman! Jag går nu över till vårt betänkande
om kulturmiljövård. Det har lämnats i en hel del mo-
tioner, vilket tyder på intresse i frågan. Jag ska beröra
en del av dessa, och ange Socialdemokraternas och
majoritetens ställningstaganden i utskottet.
Jag börjar med att yrka bifall till utskottets förslag
i betänkandet i dess helhet.
Först handlar det om kostnadsansvar vad gäller
arkeologi. Som det står i betänkandet så är det inte
förvånande att det finns olika intressen som står emot
varandra även när det gäller fördelning av kostnader
inom kulturmiljövården. Jag kan ha viss förståelse för
reservantens uppfattning, men det är ändå ytterst en
budgetfråga och får behandlas i samband med bud-
geten.
Jag vill i sammanhanget erinra om att Riksdagens
revisorer i rapporten Arkeologi på uppdrag nyligen
har framfört att det finns brister i kostnadskontrollen
av arkeologiska undersökningar och att exploatören
som ska betala för de arkeologiska tjänsterna har små
möjligheter att påverka och kontrollera de kostnader
som länsstyrelsen berättar om. Denna rapport har
remitterats och avses senare resultera i ett förslag till
riksdagen.
Två frågor som går in i varandra är utbildningen
när det gäller de kulturhistoriska lämningarna i sko-
gen och översynen av kulturminneslagen. Det är
naturligtvis viktigt att det även på detta område kon-
tinuerligt sker utbildningsinsatser. De yttersta ansva-
ret ligger dock på de ansvariga myndigheterna och
som utskottet även förra året konstaterade görs det
många utbildningsinsatser redan i dag. Det är vår
förhoppning att markägare, brukare och entreprenörer
genom ökad kunskap om de kulturhistoriskt intres-
santa och värdefulla lämningar som finns i skogsmar-
ken också får en ökad förståelse för behovet av skydd
för de kulturvärden och kulturhistoriska spår som
finns kvar från forna tider. Det kan exempelvis vara i
form av odlingsrösen, husgrunder och fångstgropar.
Informations- och utbildningsinsatser görs i dag
inom projektet Skog och historia. Vi anser därför att
det inte för tillfället behövs något ytterligare initiativ
från riksdagens sida.
Vad gäller översynen av kulturminneslagen så har
den behandlats av riksdagen så sent som förra våren,
då riksdagen avslog motionerna. Vi tycker, som det
står i betänkandet, att det är olyckligt om bevarande-
intresset ställs mot brukarintresset, men vi hoppas att
förståelsen ska öka genom ökad kunskap om forn-
lämningar hos markägare. Därför vill vi inte, fru
talman, ta något initiativ till översyn av lagen.
Inom ramen för det tidigare nämnda projektet
Skog och historia kan också erfarenheter tas in vad
gäller markägarnas inskränkning i markanvändning
och därigenom eventuellt intäktsbortfall.
När det gäller fornfynds placering tycker jag att
det är viktigt att påpeka att det på något vis ligger en
inneboende konflikt mellan de lokala, regionala och
centrala intressena. Vår inställning är att denna verk-
samhet ska präglas av generositet samtidigt som det
även i framtiden kommer att bli en dragkamp mellan
de olika instanserna.
Det är oerhört positivt att det finns ett lokalt enga-
gemang när det gäller vår historia. Samtidigt blir det
svårt att komma till ett läge där alla blir nöjda. Vi har
i utskottet konstaterat att en stor del av fornfynden
redan i dag placeras på de regionala och lokala muse-
erna, och givetvis vill vi att det även i fortsättningen
ska vara så.
Utskottet har inhämtat att det mellan Riksantikva-
rieämbetet och Statens historiska museum pågår en
diskussion om möjligheten att tillämpa en förenklad
och regionaliserad fyndhantering.
Till sist, fru talman, gäller det förvaltningen av
kulturhistoriskt unika anläggningar. Just nu sitter en
utredning och ser över de frågor som rör skydd för
kulturhistoriskt värdefull bebyggelse, och vi vill inte
föreslå ändringar innan denna är färdig. Dessutom
handlar det ytterst om resurser, och även den frågan
får behandlas i samband med budgetpropositionen.
Fru talman! Jag har redan yrkat bifall till utskot-
tets förslag i dess helhet.


Fru talman! Jag får hälsa Göran Persson välkom-
men till debatten. Det är alltid trevligt att få debattera
med både kända och icke kända debattörer - det är så
här vi ska lära känna varandra.
Precis som jag sade i mitt anförande vill jag slå
fast att kulturminneslagen ger ett mycket starkt skydd
för fornlämningar. Det är någonting som riksdagen
har beslutat om.
När det gäller en av Kristdemokraternas reserva-
tioner, där vi vill ha en översyn av kulturminneslagen,
svarar majoriteten att det är olyckligt om olika bru-
karintressen ställs emot varandra. Jag ser det snarare
så, fru talman, att den inställningen skapar precis det
problem som Socialdemokraterna med flera partier är
rädda för ska uppstå. Det skapar alltså motsättningar
mellan olika intressen.
Socialdemokraterna och utskottsmajoriteten väd-
jar i det här fallet till att markägare ska få förståelse
och ökad kunskap och därmed vara villiga - under-
förstått - att betala, eller att inte kräva ersättning. Jag
förstår inte riktigt det där.
Fru talman! Jag skulle önska att Göran Persson
kunde förklara för mig i kväll, även kortfattat, varför
det här kravet tillgodoses till viss del när det gäller
naturvärdefulla markområden, där det är naturhänsyn.
Där finns det en sådan beredskap, men inte när det
gäller kulturmiljövården. Vad är skillnaden? Det
skulle jag vilja höra Göran Persson förklara för mig.


Fru talman! Jag tänker följa de linjer som vi har
dragit upp i betänkandet. Vi i majoriteten följer den
linjen att det ankommer på de kulturmiljövårdande
myndigheterna att kontinuerligt följa upp effekterna
av gällande bestämmelser, att hålla sig underrättade
om eventuella problem som följer av dessa och att till
regeringen rapportera om problemen och föreslå de
ändringar av gällande bestämmelser som bedöms vara
nödvändiga.
Det är lite torftigt att läsa, fru talman, men det är
min inställning att vi följer betänkandet.


Fru talman! Jag hade kanske inte väntat mig något
annat än att Göran Persson skulle följa betänkandet
och det som står där. Jag tycker ändå att det är intres-
sant med en diskussion, för jag tror att den är väldigt
viktig för det framtida arbetet.
När det gäller de ansvariga myndigheterna vet
Göran Persson, som var med i budgetbehandlingen i
höstas, att de myndigheter som ansvarar för kultur-
miljövården, bland annat länsstyrelsen, inte har fått
mer pengar av regeringen utan snarare mindre pengar.
Den debatten hade vi i höstas. Att där ytterligare
lägga de här kraven att göra bedömningar av om
ersättningar till markägare ska vara möjliga eller
försvarbara i en situation där inte riksdagen eller
regeringen stöder en sådan tankegång förefaller mig
som en utopisk situation.
Vi kristdemokrater återkommer till den här frå-
gan. Just i fråga om naturvärdena och kulturmiljövår-
den, som är riksintressen, har Socialdemokraterna ett
annat perspektiv. Jag har inte fått svar här i kväll på
frågan varför de har det.


Fru talman! Vi vill gärna testa och träna dig lite
grann, Göran Persson. Det är därför som vi tar repli-
ker på dig i denna sena timme.
Göran Persson talade om att det var bra med
lokalt engagemang för historia och att det mesta visas
lokalt. Men det som inte visas är de riktigt intressanta
fynden. Jag nämnde till exempel silverskatten utanför
Sundsvall.
Jag skulle vilja höra hur Göran Persson ser på
tanken att man i stället för att låta det ligga i en källa-
re i Historiska museet skulle ha det på ett lokalt mu-
seum, som kan garantera säkerheten, och låna ut det
om man i Stockholm vill göra en utställning och
samla alla de stora fynden. Är det en tanke som attra-
herar Göran Persson?


Fru talman! Vi har i mångt och mycket en samsyn
om frågorna. Vi vill att så mycket som möjligt ska ut,
men det finns vissa begränsningar i det hela. Vi vet
att för närvarande placeras mellan 70 och 80 % av
alla fynd som grävs fram i de regionala museerna, på
deras begäran. I övrigt tas det om hand av Statens
historiska museum, som är ett arkeologiskt ansvars-
museum.
Jag skulle också vilja nämna att utskottsmajorite-
ten avvaktar Riksantikvarieämbetets och Statens
historiska museums pågående diskussion. Vi vill
avvakta den diskussionen innan vi tar vidare ställ-
ning. Jag tror att det kan komma fram vissa intres-
santa ställningstaganden där.


Fru talman! Tack och lov att vi har en ny chef för
Riksantikvarieämbetet som kommer från Sundsvall
och vet hur det är på orter där man har få fynd!
Precis som Göran Persson säger är det 70-80 %
som visas. Men det är ju de övriga 20-30 procenten
som är de stora, intressanta skatterna, som skulle
kunna skapa ett sammanhållande intresse för historia
lokalt. Det ger ju så oändligt mycket mer om man får
komma och se naturliga och äkta saker än att bara se
på bilder.
Jag fick inget direkt svar av Göran Persson, annat
än att man väntar på en utredning. Det är väldigt
flummigt.


Fru talman! Jag kan bara sammanfatta det hela
med att säga att vi har en samsyn och att det blir in-
tressant att följa debatten framgent. Det är möjligt att
det finns andra utvägar, där vi kan lösa bekymren vad
gäller det lokala intresset. Det är oerhört tacksamt att
vi har det och att det finns.


Fru talman! Jag vill här i kammaren lyfta fram en
motion som behandlas i detta betänkande. Det rör sig
om att Riksantikvarieämbetet ska byggnadsminnes-
förklara sjömärket Valen på Kalvsund i Öckerö
kommun.
Ön Kalvsund är en av tio bebodda öar i Göteborgs
norra skärgård. Den har spelat en viktig roll i skär-
gårdens historia under lång tid. Sedan flera hundra år
tillbaka har Kalvsund varit känd som sjömärkenas ö.
Sjömärket Valen, som står på öns högsta topp och
syns vida omkring, har länge varit ett sjömärke som
använts av sjöfarande.
Det finns en så kallad kompassros inhuggen i ber-
get under Valentornet från 1684, och åtminstone
sedan dess har platsen fungerat som en fyrbåk för att
vägleda sjöfararna hem. Denna kompassros är belä-
gen direkt under Valen och finns registrerad i forn-
minnesregistret.
Valen uppfördes i trä redan 1844. Sjömärket är ett
mycket välkänt märke och tjänar som en identifika-
tion för Kalvsund. Men sjömärket är mycket mera
värt än så. Sjömärket är nämligen av kulturhistoriskt
intresse som ett unikt landmärke som visar hur sjöfa-
rarna i en svunnen tid navigerade långt innan det
fanns GPS eller andra moderna navigeringsinstru-
ment.
Fru talman! Enligt lagen (1988:950) om kultur-
minnen finns det två typer av kulturminnen: fornmin-
nen och byggnadsminnen. I 2 kap. lagen om kultur-
minnen definieras vad som avses med fornminnen,
vilka delas upp i fasta fornlämningar och fornfynd.
Där sägs att fasta fornlämningar är lämningar efter
människors verksamhet under forna tider som har
tillkommit genom äldre tiders bruk och som är varak-
tigt övergivna. Sjömärken nämns som ett av många
exempel på vad som kan vara att betrakta som en fast
fornlämning. Fasta fornlämningar är skyddade enligt
kulturminneslagen. Respektive länsstyrelse utövar
tillsyn och meddelar föreskrifter till skydd för fasta
fornlämningar.
Det finns 26 sjömärken som är klassade som fasta
fornminneslämningar. Av 3 kap. lagen om kulturmin-
nen följer att sjömärken i princip inte är att betrakta
som byggnadsminnen. Där sägs bland annat att en
byggnad som är synnerligen märklig genom sitt kul-
turhistoriska värde eller som ingår i ett kulturhisto-
riskt synnerligen märkligt bebyggelseområde får
förklaras som byggnadsminne av länsstyrelsen. Oak-
tat detta finns det sjömärken som förklaras som
byggnadsminnen. De är dock enbart två till antalet.
En är belägen på östkusten på Gotland och en på
Västkusten i Sotenäs kommun.
Det finns också 41 fyrplatser som är byggnads-
minnesförklarade.
Enligt RUT finns det sammanlagt över 400 000 platser
med omkring 1 miljon fasta fornlämningar och andra
kulturlämningar registrerade i Sverige. Av dessa är
alltså 26 sjömärken, och 2 är byggnadsminnesförkla-
rade.
I betänkandet står det att det är länsstyrelserna
som enligt 3 kap. 4 § kulturmiljölagen beslutar om
byggnadsminnen. Men som jag redovisat är det all-
deles för få sjömärken som byggnadsminnesförklaras
i vårt land. Detta är förvånande eftersom vi är en
sjöfararnation och sjöfarten haft, och har, stor bety-
delse för vårt lands uppbyggnad.
Därför har jag i min motion velat lyfta fram detta,
och jag har gjort det genom att vädja till Riksantikva-
rieämbetet om att börja med att byggnadsminnesför-
klara Valen på Kalvsund. Kanske kan min motion
bidra till att sjömärkena runt våra kuster uppmärk-
sammas också i statliga verk och på regeringsnivå.
Fru talman! Med detta yrkar jag inte bifall till min
motion. Men jag tackar talmannen för att jag fått
tillfälle att under några minuter lyfta fram en angelä-
gen motion om sjömärkens placering i vårt samhälle
och om att de bör vårdas och bevaras för eftervärlden.
Jag tackar också er som lyssnat.


Fru talman! Kära gamla och nya vänner! Jag vill
börja med att yrka bifall till motion 311 i dess helhet
och till reservation 4 under punkt 6. Jag yrkar bifall
vad gäller skyddet för skeppsvrak trots att motionen i
år har samma lydelse som motionen förra året. Det
gör jag därför att det inte har hänt speciellt mycket.
Åren går, och vraken blir inte precis yngre. Vi
vidhåller därför vad vi säger i vår reservation om att
halvera tiden för skydd, alltså till 50 år. Vi tycker att
det finns mycket som är beklagligt i det här ärendet.
Vi uppskattar betänkandet där man säger att samtal
pågår men vi tycker nog att det också ska ge resultat.
Också när det gäller reservationen om närheten till
fornfynd heter det att samtal pågår - det har det länge
gjort men det går väl framåt. Åtminstone hoppas vi
det. Göran Persson i Simrishamn säger här att han är
orolig för en framtida dragkamp. Jag menar att den
dragkampen nu har hållit på ganska länge och vill
betona kulturarvets historiska betydelse, som natur-
ligtvis stärks genom att det visas i närheten av sitt
ursprung.
Jag skulle också vilja kommentera den utredning
med en särskild utredare som regeringen tillsatte strax
före jul. Utredaren ska lägga fram förslag om förbätt-
rat skydd för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse
och utreda och lägga fram förslag när det gäller regler
om skydd för kyrkstäder och lösöre. Vi är väldigt
glada över att den utredaren har tillsatts. Det är väl
drygt fyra år sedan vi var överens om att utredaren
skulle tillsättas. I varje fall var det en annan statssek-
reterare som arbetade med detta på den tiden. Men nu
är utredaren alltså tillsatt. Jag antar att utredningen
måste kopplas till den plan- och byggutredning som
inte heller riktigt har kommit i gång. Men det är väl
där som förändringarna ska ske, för det är väl genom
plan- och bygglagen som vi, hoppas jag, ska skydda
våra kyrkstäder.
Till sist vill jag, fru talman, anlägga en synpunkt
på motion Kr231. Jag känner verkligen stor sympati
med den socialdemokratiska motionären som är be-
kymrad över att 27 miljoner kronor försvann från
kulturmiljövården. Vi i Miljöpartiet är inte bara be-
kymrade utan också förtvivlade. Vi tycker inte att det
räcker med att noga följa detta. Vi har hört hur man
ute i landet nu i vissa avseenden halverar sin kultur-
miljövård utifrån de nya anvisningar som man på
Riksantikvarieämbetet är tvungen att ge på grund av
denna ad hoc-lösning.
Här valde regeringen, Kulturdepartementet, att
lägga hela kultursektorns anslagssparande just på
kulturmiljöområdet. Detta tycker vi är så alarmerande
att vi har för avsikt att ta upp frågan i samband med
tilläggsbudgeten. Vi kan bara beklaga att vi inte sam-
arbetade med regeringen när det gäller budgeten över
huvud taget men då var vi helt upptagna med att dis-
kutera regeringssamverkan. Men vi kommer igen!



Motion 2002/03:Kr208 av Gunilla Tjernberg (KD) Kulturmiljövården i skogen

av Gunilla Tjernberg (KD)

Kulturmiljövården i skogen

Motion 2002/03:Kr220 av Lennart Hedquist och Nils Fredrik Aurelius (M) Statliga bidrag till stiftelser

av Lennart Hedquist och Nils Fredrik Aurelius (M)

Statliga bidrag till stiftelser

Motion 2002/03:Kr221 av Sven Bergström (C) Allmogeföremål

av Sven Bergström (C)

Allmogeföremål

Motion 2002/03:Kr231 av Sonia Karlsson (S) Kulturmiljövård

av Sonia Karlsson (S)

Kulturmiljövård

Motion 2002/03:Kr232 av Tomas Eneroth och Carina Adolfsson Elgestam (S) Nationellt kultur- och kunskapscenter för Carl von Linné

av Tomas Eneroth och Carina Adolfsson Elgestam (S)

Nationellt kultur- och kunskapscenter för Carl von Linné

Motion 2002/03:Kr238 av Ingegerd Saarinen (MP) Kulturarv

av Ingegerd Saarinen (MP)

Kulturarv

Motion 2002/03:Kr246 av Linnéa Darell (FP) Kostnadsansvar vid arkeologiska fynd

av Linnéa Darell (FP)

Kostnadsansvar vid arkeologiska fynd

Motion 2002/03:Kr247 av Carina Adolfsson Elgestam och Tomas Eneroth (S) Arkeologiska utgrävningar vid byggande

av Carina Adolfsson Elgestam och Tomas Eneroth (S)

Arkeologiska utgrävningar vid byggande

Motion 2002/03:Kr283 av Jörgen Johansson (C) Kulturskatten Sätra Brunn

av Jörgen Johansson (C)

Kulturskatten Sätra Brunn

Motion 2002/03:Kr289 av Annelie Enochson (KD) Sjömärket "Valen" på Kalvsund, Öckerö kommun

av Annelie Enochson (KD)

Sjömärket "Valen" på Kalvsund, Öckerö kommun

Motion 2002/03:Kr310 av Urban Ahlin (S) Skydd av vårt marina arv

av Urban Ahlin (S)

Skydd av vårt marina arv

Motion 2002/03:Kr311 av Ingegerd Saarinen (MP) Värnandet av värdefulla vrak

Värnandet av värdefulla vrak

Motion 2002/03:Kr312 av Lena Ek och Birgitta Carlsson (C) Fornminnen på kyrkans mark

av Lena Ek och Birgitta Carlsson (C)

Fornminnen på kyrkans mark

Motion 2002/03:Kr313 av Anders G Högmark (M) Unesco:s världsarvslista

av Anders G Högmark (M)

Unesco:s världsarvslista

Motion 2002/03:Kr336 av Birgitta Sellén m.fl. (C) Kultur

av Birgitta Sellén m.fl. (C)

Kultur

Motion 2002/03:Kr354 av Per-Olof Svensson m.fl. (S) Hälsingegårdarna som världsarv

av Per-Olof Svensson m.fl. (S)

Hälsingegårdarna som världsarv

Motion 2002/03:Kr357 av Birgitta Sellén m.fl. (C, FP, MP) Fornfynd i museer nära fyndplatsen

av Birgitta Sellén m.fl. (C, FP, MP)

Fornfynd i museer nära fyndplatsen

Motion 2002/03:MJ425 av Björn von der Esch m.fl. (KD) Skogsnäringen

av Björn von der Esch m.fl. (KD)

Skogsnäringen

Motion 2002/03:N266 av Helena Bargholtz (FP) Gotland 

av Helena Bargholtz (FP)

Gotland 

Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 2002 om kulturmiljöfrågor. 

Betänkandet beslutades i kammaren 6 mars 2003

Betänkandet bereddes senast i utskott 21 januari 2003, justerades 6 februari 2003 och fick trycklov 19 februari 2003