Köp av persontrafik
Betänkande 1991/92:TU12
Trafikutskottets betänkande
1991/92:TU12
Köp av persontrafik
Innehåll
1991/92
TU12
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag i årets budgetproposition om anslag för köp av persontrafik. Detta innebär att riksdagen föreslås anvisa sammanlagt 732 milj.kr. till kollektivtrafiken för nästa budgetår. Merparten av pengarna eller 549 milj.kr. avser kostnader för statens köp av sådan långväga järnvägstrafik som är regionalpolitiskt viktig men som inte kan klaras på marknadsmässiga villkor. Trafikhuvudmännen föreslås vidare få 183 milj.kr. som avtalsmässig ersättning för trafikansvaret på främst länsjärnvägarna. I betänkandet behandlas även sex motioner. Utskottet framhåller vid sin behandling av motionerna att statens trafikupphandling fortsättningsvis bör utformas på ett mer marknadsmässigt sätt och ske mer långsiktigt. Med hänsyn bl.a. till att regeringen angett att man senare i vår avser återkomma till riksdagen med förslag om en reformering av statens upphandling från trafikåret 1993 och framåt avslås samtliga motionsyrkanden.
Till betänkandet har fogats en meningsyttring av v-suppleanten.
SJÄTTE HUVUDTITELN
Propositionen
G 2. Köp av interregional persontrafik på järnväg Regeringen har i proposition 1991/92:100 bilaga 7 (kommunikationsdepartementet) under denna rubrik (s. 120--122) föreslagit att riksdagen till Köp av interregional persontrafik på järnväg för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 549 000 000 kr.
G3. Ersättning till trafikhuvudmännen för köp av viss kollektivtrafik
Regeringen har under denna rubrik (s. 122--123) föreslagit 1. att riksdagen till Ersättning till trafikhuvudmännen för köp av viss kollektivtrafik för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 183000000 kr., 2. att riksdagen godkänner att medel från anslaget Ersättning till trafikhuvudmännen för köp av viss persontrafik på järnväg får överföras till anslaget Ersättning till trafikhuvudmännen för köp av viss kollektivtrafik, 3. att riksdagen bemyndigar regeringen att för budgetåret 1992/93 vid behov omfördela medel mellan anslagen G2. Köp av interregional persontrafik på järnväg och G3. Ersättning till trafikhuvudmännen för köp av viss kollektivtrafik.
Motionerna
1991/92:T212 av Birger Rosqvist m.fl. (s) vari yrkas 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om upphandling för längre perioder och upphävande av SJ:s trafikeringsrätt på stomnätet vid köp av olönsam interregional tågtrafik,
1991/92:T214 av Berndt Ekholm m.fl. (s) vari yrkas 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statligt stöd till länshuvudmännen.
1991/92:T218 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas 10. att riksdagen till Köp av interregional persontrafik på järnväg (G 2) för budgetåret 1992/93 anvisar 100000000 kr. utöver vad regeringen föreslagit eller således 649000000 kr.,
1991/92:T516 av Maud Björnemalm m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Bergslagen i avvaktan på en avreglering av tågtrafiken får bli ett försöksområde för ny interregional tågtrafik, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att kommittén för statens inköp av persontrafik på järnväg ges i uppdrag att inför T93 förhandla fram en gemensam lösning för hela Bergslagen tillsammans med SJ och berörda trafikhuvudmän, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att upphandlingen får avse längre period än ett år, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att resultatet av försöksverksamheten redovisas till riksdagen i god tid innan beslut om avreglering av tågtrafiken beslutas.
1991/92:T538 av Sonia Karlsson och Lars Stjernkvist (båda s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av utökad persontågstrafik på banan Mjölby--Hallsberg.
1991/92:Ub437 av Kjell Nilsson m.fl. (s) vari yrkas 14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om persontrafiken på sträckan Halmstad--Hässleholm.
Utskottet
1 Anslaget Köp av interregional persontrafik påjärnväg
Från anslaget finansieras statens köp av interregional persontrafik på järnväg som är regionalpolitiskt angelägen men som inte kan drivas på företagsekonomiska villkor. Från anslaget ges även ersättning för SJ:s samkostnader för viss trafik på länsjärnvägarna. För upphandlingen av statens köp svarar en särskild statlig kommitté, Förhandlaren för statens köp av persontrafik på järnväg m.m. (K 1991:02, dir. 1991:23). Utskottet behandlar i det följande statens upphandling av tågtrafik för nästa trafikår och de motionsyrkanden som väckts härom. Utskottets överväganden om handläggningsordningen för trafiken år 1993 och framåt redovisas därefter.
Kommittén har efter förhandlingar med SJ förslagit att följande trafik upphandlas för nästa trafikår (T92):
________________________________________________________________ Sträcka Antal tågpar per dag
________________________________________________________________ Malmbanan 2* Nattåg, övre Norrland 3* Östersund-Storlien 3 Borlänge-Mora 4 Gävle-Borlänge-Hallsberg 3* Gävle-Avesta/Krylbo-Hallsberg 2 Västerås-Katrineholm 5 Eskilstuna-Stockholm 4 Hallsberg-Mjölby 4 Karlstad-Charlottenberg 3 Uddevalla-Herrljunga-Borås 6 Nässjö-Falköping-Skövde 8 Kalmar/Karlskrona-Göteborg 4 Kalmar/Karlskrona-Alvesta 4 ________________________________________________________________
*Utökad trafik sker under vissa perioder
Förslaget innebär i princip att samma tågtrafik upphandlas som för i år samt att tågtrafik även köps på sträckan Gävle--Avesta/Krylbo--Hallsberg. Inom denna trafikram ingår dock vissa smärre indragningar av enskilda tågförbindelser. Kostnaden för förslaget till trafikupphandlingen anges till 549 milj.kr. I beloppet ingår samkostnader för berörd trafik med 126 milj.kr. samt för vissa länsjärnvägar med sammanlagt 60 milj.kr. Inom upphandlingsramen har vidare 24 milj.kr. avsatts för särskilda utvecklingsinsatser. Regeringen bedömer att kommitténs förslag till trafikutbud innebär att interregional och regionalpolitiskt angelägen trafik kan upphandlas. I bugetpropositionen konstateras vidare att vissa rationaliseringar har genomförts och att samkostnadsersättningen till SJ har ytterligare trappats ner. Regeringen godtar därmed kommitténs trafikupphandling och föreslår att riksdagen för nästa budgetår anvisar 549 milj.kr. för ändamålet.
Förslag om mer pengar för statens köp av olönsam tågtrafik har förts fram i ett motionsyrkande. Vidare har ett par motioner väckts vari yrkanden finns om att tågtrafiken bör utökas på två enskilda bansträckor.
I motion T218 (v) framhålls att staten måste leva upp till det ansvar som följer av 1988 års trafikpolitiska beslut för upphandlingen av interregional tågtrafik. Den hittillsvarande utvecklingen har dock enligt motionärerna inneburit fortlöpande inskränkningar i den långväga tågtrafiken. Staten anges därmed agera som om det lönar sig att lägga ner trafiken. Motionärerna yrkar med hänvisning härtill att anslaget för tågupphandlingen höjs med 100 milj.kr. till sammanlagt 649 milj.kr. I motion T538 (s) bedöms att persontågstrafiken på sträckan Mjölby--Motala--Hallsberg har stor betydelse både för Motala kommun och som länk mellan Sydsverige och Bergslagen samt som förbindelse mellan södra och västra stambanan. De senaste årens indragningar i tågtrafiken understryker enligt motionärerna behovet av att ytterligare tågturer nu återinförs på sträckan. Därigenom ökar enligt motionen resandet på banan samtidigt som förbindelsens lönsamhet kan förbättras. I motion Ub437 (s) anförs att järnvägen mellan Halmstad och Hässleholm har stor betydelse för den västra delen av Kronobergs län. SJ:s tidigare beslut att avveckla persontrafiken på banan betraktas enligt motionen som märkligt då det bland annat under senare år investerats betydande summor i banan. I motionen anges vidare att bandelen Halmstad--Hässleholm skulle kunna fylla en stor uppgift genom att avlasta en del av Västkustbanan. Mot denna bakgrund yrkas att persontågstrafiken mellan Halmstad och Hässleholm återupptas och att staten medverkar till detta.
Utskottet anser att det är en riktig princip att kostnader för regionalpolitiska åtaganden bestäms efter politiska beslut byggda på ett beslutsunderlag som bl.a. anger kostnaderna för olika insatser. För järnvägsområdet, där denna politik vidareutvecklades i och med 1988 års trafikpolitiska beslut, har detta lett till att SJ kan agera som ett självständigt trafikföretag och utvecklas tydligare i marknadsmässig riktning. Statens regionalpolitiska ansvar för tågupphandlingen har samtidigt kunnat preciseras. Genom upphandlingsordningen har vidare öppnats förutsättningar för att uppnå en ökad affärsmässighet i statens trafikupphandling och därmed en effektivare medelsanvändning. Utskottet anser att överväganden kring vilken trafik som skall upphandlas bör som utgångspunkt ha det samlade trafikutbud som kan upprätthållas på marknadsmässiga grunder. Inom ramen för detta affärsmässiga trafikprogram kan lönsamheten hos enskilda linjer variera, där vissa förbindelser t.o.m. kan upprätthållas med hänsyn till de positiva matareffekter trafiken innebär för SJ:s samlade trafiksystem. Enligt vad utskottet inhämtat kommer SJ:s trafikprogram, mätt i antal tågkilometer, vara i stort sett oförändrat under nästa tidtabellsperiod. Inom detta trafikprogram kommer dock en fortsatt marknadsanpassning och kvalitetsförbättring att ske bl.a. genom att nya och moderniserade vagnar och snabbtåg utnyttjas. En viss trafikutbyggnad avses vidare ske på de mer trafikstarka relationerna samtidigt som vissa enskilda tågförbindelser dras in där trafikunderlaget så motiverar. Någon total indragning av persontrafiken på enskilda bandelar, utöver sträckan Halmstad--Hässleholm, avses inte göras. Utskottet godtar mot denna bakgrund och med hänsyn till det statsfinansiella läget den i budgetpropositionen föreslagna medelsanvisningen för tågupphandlingen. Upphandlingen avser huvudsakligen trafik i regionalpolitiskt prioriterade områden. Den övriga trafik som staten föreslås köpa i södra Sverige och delar av Mälardalen motiveras främst av banornas karaktär av förbindelseled, som förbättrar sambanden mellan olika landsdelar. Utskottet övergår nu till de motioner som behandlar tågtrafiken på enskilda banor. Utskottet bedömer att sträckan Hallsberg--Mjölby utgör en viktig förbindelseled mellan Bergslagen och södra Sverige. Banans interregionala karaktär och betydelse som central förbindelseled har också enligt statens kommitté för trafikupphandling motiverat att en oförändrad trafik upphandlas för nästa trafikår. Trafikens betydande underskott understryker dock enligt kommittén att andra trafiklösningar måste tillskapas för att bryta bandelens negativa kostnadsbild. Den statliga förhandlingsmannen har mot denna bakgrund i sin avrapportering till regeringen anmält att behov finns av att göra en samlad översyn av trafikuppläggningen på banan tillsammans med tågtrafiken på linjen Västerås--Katrineholm. En gemensam trafiklösning för de båda banorna bör enligt kommittén skapa långsiktigt gynnsamma förutsättningar för en attraktiv trafik till reducerade kostnader mellan Bergslagen/Mälardalen och södra Sverige. För järnvägen mellan Halmstad och Hässleholm kan nämnas att efter tillkomsten av den nya kombinerade tåg-, färje- och bussterminalen i Helsingborg leds de personförande tågen på västkustbanan via Helsingborg. Fram till den 6 januari i år upprätthölls dock trafik på banan Halmstad--Hässleholm med två lokdragna tågpar samt sex busspar. Enligt vad utskottet inhämtat har frågan om att återuppta persontrafiken på bandelen behandlats inom ramen för de förhandlingar som ägt rum mellan kommittén för statens trafikupphandling och SJ. Enligt kommitténs redogörelse för det uppnådda förhandlingsresultatet finns det begränsade förutsättningar för att långsiktigt bygga upp en interregional trafik på banan som kan motiveras av regionalpolitiska skäl. Berörda trafikhuvudmän har heller inte, enligt den statliga förhandlingsmannen, uttalat intresse för att bidra till finansieringen. Den aktuella trafiken har därmed inte inprioriterats i den statliga upphandlingsramen. Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet förslaget i propositionen att riksdagen under detta anslag bör anvisa 549 milj.kr. för nästa budgetår. Härav följer att utskottet avstyrker såväl yrkandet i motion T218 (v) om högre anslag som motionsyrkandena om upphandling av trafik på enskilda banor.
2 Handläggningsordningen för trafikupphandlingen
Utskottet övergår nu till att behandla den fortsatta hanteringen och regelsystemet för statens köp av regionalpolitiskt viktig interregional persontågstafik. I följande två motioner riktas kritik mot den nu rådande handläggningsordningen för köp av långväga persontrafik på järnväg och pläderas bl.a. för en ökad långsiktighet i upphandlingen som möjliggör marknadsmässig konkurrens mellan olika trafikföretag.
I motion T212 (s) framhålls att en övergång från den nuvarande årsvisa statliga upphandlingen av persontågstrafik till upphandling för längre perioder skulle underlätta långsiktiga trafiklösningar och förbättra trafikens ekonomiska bärkraft. Motionärerna bedömer det vidare som rimligt att även andra trafikföretag än SJ därmed skulle kunna erbjuda trafik så att en fri anbudskonkurrens kan uppnås. Genom en partiell avreglering av trafiken på stomnätet kan enligt motionen viktiga erfarenheter vinnas inför en fortsatt utveckling av järnvägstrafiken i Sverige. Mot denna bakgrund yrkas att inför nästa tågupphandling, dvs. för trafikåret 1993, bör undersökas möjligheterna att teckna mer långsiktiga avtal och, där så är möjligt, bör SJ:s trafikeringsrätt upphävas. Vederbörlig hänsyn bör därvid tas till de samkostnader som finns för trafikledning m.m. I motion T516 (s) om tågtrafiken i Bergslagen anförs att en fortsatt trafikering av regionens järnvägar på nuvarande sätt leder fel. Genom det nuvarande förhandlingssystemet med ettåriga upphandlingar vågar ingen part ta ett långsiktigt ansvar för att utveckla nya lösningar. Kommunerna i Bergslagen har därför genom sin intresseorganisation Bergslaget arbetat fram ett nytt trafikförslag. Förslaget bygger i korthet på att staten i stället för nuvarande årsvisa trafikköp satsar tillgängliga medel på nyinvesteringar i modern rullande materiel. Genom en sådan långsiktig statlig utvecklingsinsats bedöms att regionen på sikt kan ta över det ekonomiska ansvaret så att statens insats kan reduceras och till slut bortfalla. Mot denna bakgrund yrkas att inför nästa tågupphandling en förhandling genomförs för att söka nå en gemensam långsiktig trafiklösning för hela Bergslagen. I motionen anförs vidare att Bergslagen bör bli ett försöksområde för en avreglering av den interregionala tågtrafiken och att resultatet av en sådan försöksverksamhet bör redovisas för riksdagen i god tid innan beslut fattas om avreglering av tågtrafiken.
Som utskottet framhållit tidigare är det en riktig princip att statens regionalpolitiska åtaganden beträffande järnvägstrafiken kan komma till uttryck genom upphandling grundad på politiska riktlinjer. För att upphandlingen skall kunna ske på ett marknadsmässigt sätt krävs dock så långt möjligt sunda affärsmässiga förhållanden. Ett enigt utskott har mot denna bakgrund vid flera tillfällen tidigare riktat kritik mot handläggningsordningen för trafikupphandling på stomnätet (bet. 1988/89:TU16, bet. 1989/90:TU17 och bet. 1990/91:TU19). Bakom kritiken har legat bl.a. att utskottet ansett att beslutsunderlaget varit otillräckligt och att riksdagens beslut om medelstilldelning har tagits för sent för att kunna påverka SJ:s tågplaner. Utskottet har härvid förutsatt att regeringen så snart som möjligt återkommer till riksdagen med förslag till ny handläggningsordning som ligger i linje med vad utskottet angivit. Utskottet konstaterar att regeringen synes dela den kritik av förhandlingsordningen som framförts. I årets budgetproposition anförs sålunda att SJ:s ensamrätt på stomnätet i kombination med att köpesummman är känd i förväg försvårar en kostnadseffektiv upphandling. Kommunikationsministern aviserar mot denna bakgrund att han avser återkomma under våren 1992 till riksdagen med vissa förslag som ökar konkurrensen inom järnvägstrafiken redan från trafikåret 1993. I detta sammanhang avses förslag redovisas för upphandlingen av den interregionala trafiken för trafikåret 1993 och framåt. Utskottet förutsätter att det aviserade förslaget till en förändrad och reformerad handläggningsordning kommer att behandla de i motionerna aktualiserade frågorna. Utskottet vill härvid understryka vikten av att upphandlingen fortsättningsvis sker i mer marknadsmässiga former och med en ökad långsiktighet. Utskottet förutsätter vidare att reformeringen av trafikupphandlingen kommer att beakta riksdagens möjligheter att genom övergripande riktlinjer påverka och följa hur statens regionalpolitiska ansvar på järnvägsområdet kommer till uttryck. Vad gäller särskilt trafiken i Bergslagen vill utskottet, utöver vad som nu har anförts, även hänvisa till att statens förhandlingsman, efter initiativ från regionen, nu genomför en utredning, som skall belysa förutsättningarna för att åstadkomma en långtgående samordning av trafiken i regionen. SJ skall på förhandlingsmannens uppdrag presentera en idéskiss till en gemensam trafiklösning för järnvägsförbindelserna mellan i första hand Gävle och Hallsberg. Även trafiken Mora--Borlänge och på den s.k. Bergslagspendeln bör enligt den statliga förhandlingsmannen inordnas i en samlad järnvägslösning för Bergslagen. I sammanhanget kan vidare nämnas att de fyra berörda trafikhuvudmännen i området nyligen har bildat ett gemensamt bolag i syfte att samordna regionens tågtrafik. Med hänvisning till det anförda anser utskottet att syftet med berörda motionsyrkanden till väsentlig del torde kunna tillgodoses. Motionerna påkallar därmed ingen åtgärd från riksdagens sida varför de avstyrks av utskottet i nu behandlad del.
3 Anslaget Ersättning till trafikhuvudmännen för köp av viss kollektivtrafik
Som följd av 1988 års trafikpolitiska beslut finns en principöverenskommelse mellan staten, Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet och Svenska lokaltrafikföreningen om lokal och regional kollektivtrafik på järnväg m.m. Enligt överenskommelsen ersätts trafikhuvudmännen för att de tagit över ansvaret för trafikförsörjningen för vissa länsjärnvägar. Statsbidragets storlek motsvarar SJ:s kostnad för att upprätthålla den aktuella tågtrafiken. Ersättningen, som utbetalas normalt i 10 år med en årlig prisjustering enligt konsumentprisindex, utgår oavsett trafikhuvudmännens val av färdmedel. För närvarande lämnas -- exkl. ersättningen för trafiken utmed inlandsbanan -- ersättning för 18 bansträckningar, varav trafikeringen i 15 fall sker med tåg och i 3 fall med buss.
I budgetpropositionen föreslås att riksdagen för nästa budgetår anvisar 183 milj.kr. för ändamålet. Den stora ökningen av anslagsbeloppet i förhållande till innevarande år förklaras med att avtal tillkommit om ersättning för busstrafik längs med inlandsbanan. Vidare föreslås, med hänvisning till att ersättningen utgår oavsett val av färdmedel, att beteckningen på anslaget ändras till Ersättning till trafikhuvudmännen för köp av viss kollektivtrafik och att regeringen bemyndigas att till detta anslag överföra kvarstående medel från det gamla anslaget. Slutligen föreslås att regeringen bemyndigas att göra omfördelningar mellan anslagen G2 och G3. Utskottet konstaterar att medelsberäkningen bygger på de avtal som träffats och tillstyrker därför den föreslagna medelsanvisningen. Utskottet godkänner att kvarstående medel från det tidigare anslaget med beteckningen Ersättning till trafikhuvudmännen för köp av viss persontrafik på järnväg får överföras till det nya anslaget med beteckningen Ersättning till trafikhuvudmännen för köp av viss kollektivtrafik. Utskottet tillstyrker även att regeringen bemyndigas att vid behov omfördela medel mellan anslaget Ersättning till trafikhuvudmännen för köp av viss kollektivtrafik och anslaget Köp av interregional persontrafik på järnväg.
De närmare villkoren för trafikhuvudmännens övertagande av trafikansvaret behandlas i motion T214 (s). Enligt motionärerna måste garantier lämnas för ett långsiktigt ekonomiskt driftstöd om staten överlämnar trafikansvaret till trafikhuvudmännen. Vidare anförs att ett investeringsstöd till en förnyad vagnpark är angeläget för att en moderniserad tågtrafik skall kunna komma till stånd inom rimlig tid. För att möta utvecklingen av personbilstrafiken behövs även enligt motionärerna ett aktivt stöd till utveckling av kollektivtrafiken, främst för utveckling av nya miljövänliga fordon och för nya miljöanpassade kollektivtrafiksystem.
Utskottet konstaterar att villkoren för trafikhuvudmännens övertagande av trafikansvaret lagts fast genom den principöverenskommelse som år 1988 träffats mellan staten, de båda kommunförbunden och Svenska lokaltrafikföreningen. De avtal som därefter enligt denna överenskommelse tecknats mellan staten och trafikhuvudmännen om övertagande av trafikansvaret gäller normalt för 10 år. Möjlighet finns dock att sluta längre avtal om det är motiverat med hänsyn till investeringarna för den aktuella trafiken. Medlen kan användas fritt, dvs. till de åtgärder som trafikhuvudmannen finner lämpligt. Utskottet vill vidare erinra om att enligt principöverenskommelsen gäller att staten genom banverket skall säkerställa underhållet så länge bandelen trafikeras i rimlig omfattning. För baninvesteringar kan slutligen erinras om den möjlighet som finns på länsnivå att inom anslaget för byggande av länstrafikanläggningar göra avvägningar mellan lokala och regionala väg- och järnvägsinvesteringar. Utskottet menar att mot denna bakgrund förutsättningar skapats för trafikhuvudmännen att under rimliga ekonomiska villkor ta över ansvaret för den lokala och regionala tågtrafiken. Vad gäller det påtalade behovet av en förnyad vagnpark vill utskottet instämma i att det från trafik- och miljöpolitiska utgångspunkter är angeläget att mer lämpad rullande materiel kan komma till användning. Enligt den nämnda principöverenskommelsen har trafikhuvudmännen i samband med övertagande av trafikansvaret fått gratis överta de motorvagnar av i huvudsak äldre typ som tidigare trafikerade de aktuella bansträckningarna. Genom 1988 års trafikpolitiska beslut har vidare transportforskningsberedningen tillförts särskilda medel för att ge stöd för utveckling av en rationell regional tågtrafik. Inom ramen för detta arbete genomförs bl.a. marknadsanalyser av nya tågsystem liksom utveckling av förbättrade och nya fordon samt nya och mindre resurskrävande tågledningssystem. Enligt utskottets mening är det angeläget att detta utvecklingsarbete drivs vidare skyndsamt. Om den lokala och regionala tågtrafiken skall kunna utvecklas och erbjuda attraktiva resemöjligheter är det viktigt att moderna motorvagnståg finns tillgängliga. Utskottet vill vidare erinra om möjligheten för trafikhuvudmännen att få del av statsbidraget till vissa investeringar som rör trafikmedel (delpost 2 under anslaget B4. Byggande av länstrafikanläggningar). Genom att utnyttja känd teknik kan prestandan kraftigt förbättras hos t.ex. motorvagnen Y 1 samtidigt som bränsleförbrukningen kan sänkas och utsläppen av skadliga beståndsdelar minskas. Olika ombyggnadsåtgärder har också genomförts i bl.a. Värmlands och i Jönköpings län för motorvagnar som trafikerar länsjärnvägarna och som delvis finansierats med statliga medel. Betydande förbättringar av fordonens miljöegenskaper har därvid uppnåtts. Med hänvisning till vad som nu har anförts påkallar motionsyrkandet ingen åtgärd från riksdagens sida varför det avstyrks av utskottet.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande anslag till Köp av interregional persontrafik på järnväg att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1991/92:T218 yrkande 10, 1991/92:T538 och 1991/92:Ub437 yrkande 14 till Köp av interregional persontrafik på järnväg för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 549000000 kr.,
men. (v)
2. beträffande handläggningsordningen för trafikupphandlingen att riksdagen avslår motionerna 1991/92:T212 yrkande 11 och 1991/92:T516,
3. beträffande anslag till Ersättning till trafikhuvudmännen för köp av viss kollektivtrafik att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Ersättning till trafikhuvudmännen för köp av viss kollektivtrafik för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 183000000 kr.,
4. beträffande bemyndigande att överföra kvarstående medel att riksdagen bemyndigar regeringen att medel från anslaget Ersättning till trafikhuvudmännen för köp av viss persontrafik på järnväg får överföras till anslaget Ersättning till trafikhuvudmännen för köp av viss kollektivtrafik,
5. beträffande bemyndigande att omfördela medel mellan anslag att riksdagen bemyndigar regeringen att för budgetåret 1992/93 vid behov omfördela medel mellan anslagen G2. Köp av interregional persontrafik på järnväg och G3. Ersättning till trafikhuvudmännen för köp av viss kollektivtrafik,
6. beträffande villkoren för trafikhuvudmännens övertagande av trafikansvaret att riksdagen avslår motion 1991/92:T214 yrkande 7.
Stockholm den 10 mars 1992
På trafikutskottets vägnar
Rolf Clarkson
I beslutet har deltagit: Rolf Clarkson (m), Sven-Gösta Signell (s), Kenth Skårvik (fp), Håkan Strömberg (s), Sten-Ove Sundström (s), Jan Sandberg (m), Lars Svensk (kds), Kenneth Attefors (nyd), Bo Nilsson (s), Lars Björkman (m), Anita Jönsson (s), Lars Biörck (m), Jarl Lander (s), Ines Uusmann (s) och Rune Thorén (c).
Från vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Bengt Hurtig (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Bengt Hurtig (v) anför:
Anslag till Köp av interregional persontrafik på järnväg
En utgångspunkt för vänsterpartiets trafikpolitik är att alla människor skall ha en acceptabel tillgång till kommunikationer oavsett bostadsort och ekonomiska och fysiska möjligheter. Som en konkret åtgärd på vägen mot detta mål bör ökade resurser anvisas för köp av interregional persontrafik på järnväg. Med hänsyn bl.a. till neddragningar tidigare år bör 100 milj.kr. anvisas utöver regeringens förslag. Det bör ankomma på regeringen att ge den statliga upphandlingskommittén nya riktlinjer så att ytterligare tågtrafik kan upphandlas i nära samråd med lokala och regionala intressenter.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom. 1 borde ha hemställt: 1. beträffande anslag till Köp av interregional persontrafik på järnväg att riksdagen med bifall till motion 1991/92:T218 yrkande 10 och med anledning av regeringens förslag och motionerna 1991/92:T538 och 1991/92:Ub437 yrkande 14 till Köp av interregional persontrafik på järnväg för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 649 000 000 kr.,