Köp av interregional persontrafik på järnväg m.m.
Betänkande 1994/95:TU6
Trafikutskottets betänkande
1994/95:TU06
Köp av interregional persontrafik på järnväg m.m.
Innehåll
1994/95
TU6
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att staten bör köpa interregional persontrafik på järnväg för 438 miljoner kronor under budgetåret 1995/96. Inom en oförändrad kostnadsram utökas trafikupphandlingen mellan Östersund och Sundsvall och upphör på sträckan Karlstad--Charlottenberg. Utskottet avstyrker motionsyrkanden om ytterligare statlig upphandling av olönsam tågtrafik men förutsätter att förnyade överväganden kommer att göras för att trygga viktig regionalpolitisk trafik.
Till betänkandet har fogats sex reservationer. V-ledamoten anser att kostnadsramen bör utökas med 50 miljoner kronor för att bibehålla all tågtrafik. C- och mp-ledamöterna anser att staten bör upphandla även nattågstrafiken på linjen Gävle--Borlänge--Göteborg/Malmö. Fp-ledamoten anser att såväl trafikupphandlingen för år 1995 som riktlinjerna inför 1996 års trafikupphandling bör grundas på en samhällsekonomisk bedömning. Enligt m-ledamöterna bör trafikupphandlingen reformeras så att den sker i konkurrens mellan olika färdmedel och transportföretag.
Propositionen
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen (Kommunikationsdepartementet) föreslår i proposition 1994/95:73 att riksdagen godkänner vad regeringen anfört om upphandlingen av interregional persontrafik på järnväg för trafikåret 1995 och inför trafikåret 1996.
Motionerna
1994/95:T4 av Lennart Fremling (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att införa ett samhällsekonomiskt synsätt i trafikpolitiken, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nattågstrafiken, 3. att riksdagen, med ändring av regeringens förslag, beslutar att utgångspunkten för förhandlingarna inför trafikåret 1996 skall vara de trafikpolitiska principer som riksdagen fastställde år 1988.
1994/95:T5 av Maud Björnemalm m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nattågstrafiken.
1994/95:T6 av Owe Hellberg (v) vari yrkas 1. att riksdagen hos regeringen begär en djupare analys av det i motionen anförda förslaget om nattågstrafiken på linjen Gävle--Borlänge--Göteborg/Malmö, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om trafiken på linjen Gävle--Borlänge--Göteborg/Malmö.
1994/95:T7 av Karl-Erik Persson m.fl. (v) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar anslå 50 000 kr utöver regeringens förslag till Köp av interregional persontrafik på järnväg m.m. eller således 488 000 000 kr, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om järnvägstrafiken i Norrland och linjen Gävle--Borlänge--Göteborg/Malmö.
1994/95:T8 av Lisbeth Staaf-Igelström m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tågtrafiken Stockholm--Oslo.
1994/95:T9 av Kjell Ericsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fortsatt behov av upphandling av trafik på sträckan Karlstad--Charlottenberg.
1994/95:T10 av Ragnhild Pohanka m.fl. (mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att behålla tågen 803 och 804, 2. att riksdagen beslutar att omfördela anslagen eller, genom tilläggsanslag på 13 miljoner kronor, köpa upp nattågstrafiken på tåg 803 och 804.
1994/95:T11 av Barbro Hietala Nordlund m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nattågstrafiken på sträckan Gävle--Dalarna--Göteborg/Malmö.
1994/95:T12 av Ulf Björklund (kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nattågstrafiken Gävle--Borlänge--Göteborg/Malmö.
1994/95:T13 av Birgitta Hambraeus och Karin Starrin (båda c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fortsatt nattågstrafik mellan Gävle och Göteborg/Malmö, 2. att riksdagen hos regeringen anhåller om utvärdering av i motionen omnämnt nattågskoncept.
1994/95:T14 av Wiggo Komstedt m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om riktlinjer inför kommande trafikupphandlingar.
Utskottet
1 Bakgrund
Staten har enligt 1988 års trafikpolitiska beslut ett övergripande ansvar för transportförsörjningen. Staten upphandlar mot denna utgångspunkt regionalpolitiskt viktig interregional persontrafik på järnväg som inte kan upprätthållas på affärsmässiga grunder. Upphandlingen sker enligt riktlinjer som fastställs av regering och riksdag. Trafiken finansieras från sjätte huvudtitelns reservationsanslag Köp av interregional persontrafik på järnväg m.m. Handläggningsordningen reformerades år 1993 i syfte att skapa mer tid från det att riksdagsbeslut föreligger om upphandlingen till dess det nya trafikåret startar. Detta innebär att riksdagsbeslut om riktlinjer för trafikupphandlingen fattas under hösten för det trafikår som startar sommaren året därpå.
Trafikupphandlingen utförs av en statlig kommitté (K 1991:02) Förhandlare för statens köp av persontrafik på järnväg m.m. Enligt förhandlarens direktiv skall upphandlingen ske i konkurrens mellan olika järnvägsföretag (dir. 1992:79). Trafiken kan upphandlas under perioder på upp till fem år. Vid förhandlingar om mer långsiktiga avtal kan förhandlaren välja att föreslå upphandling av rullande materiel i stället för upphandling av trafik. Vid bedömning av vilken trafik som skall upphandlas skall särskild hänsyn tas till den aktuella trafikens utvecklingsmöjligheter samt till vilka alternativa resemöjligheter som finns. Trafiklösningarna skall så långt som möjligt vara regionalt förankrade. Avtalsförhandlingarna skall därför ske i samråd med företrädare för regionala myndigheter och intressenter. Förhandlaren har inför årets upphandling givits större möjligheter att på konkurrensneutrala villkor ställa rullande materiel och gemensamma funktioner till olika operatörers förfogande (dir. 1994:46). Vidare gäller att förhandlaren för de trafikrelationer som enligt hans bedömning har höga kostnader i förhållande till regionalpolitisk nytta dessutom skall redovisa kostnaden för köp av annan persontrafik med lägre kostnader. Detta skall ske genom att förhandlaren redovisar den besparing som kunnat uppnås genom upphandling av annan persontrafik än järnvägstrafik.
2 Upphandling av järnvägstrafik trafikåret 1995 m.m.
2.1 Regeringens förslag
I propositionen föreslås att regeringen bemyndigas att köpa interregional persontrafik på järnväg inom en kostnadsram på 379 miljoner kronor för budgetåret 1995/96. Det innebär en oförändrad medelsram för den upphandlade trafiken jämfört med föregående år.
Regeringens förslag innebär att följande trafikutbud för trafikåret 1995 bör upphandlas (1994 års trafikutbud anges inom parentes):
________________________________________________________________
Sträcka Antal tågpar per dag
Övre Norrland inkl. malmbanan 2* (2*) Östersund-Storlien 3 (3) Östersund-Sundsvall (Mittlinjen) 4 (0) Borlänge-Mora 7 (4) Gävle-Borlänge-Hallsberg 4 (4) Gävle-Avesta/Krylbo-Hallsberg 4 (4) Västerås-Katrineholm 7 (7) Eskilstuna-Stockholm 2 (2) Mjölby-Örebro 7 (7) Uddevalla-Herrljunga-Borås 6 (6) Nässjö-Falköping-Skövde 8 (8) Kalmar/Karlskrona-Alvesta-Göteborg 5 (5)
* Ett tågpar tillkommer söder om Vännäs
Staten har tidigare inför trafikåret 1994 slutit långtidsavtal med SJ om trafik på en rad relationer. Det gäller trafiken i Bergslagen, på Herrljungabanan och på sträckorna Västerås--Katrineholm, Örebro--Mjölby, Nässjö--Falköping--Skövde och Kalmar/Karlskrona--Alvesta--Göteborg. Regeringens nu aktuella förslag innebär att utöver denna trafik fyra sträckor upphandlas för trafikåret 1995. Dessa sträckor är övre Norrland inkl. malmbanan, Östersund--Storlien, Östersund--Sundsvall (Mittlinjen) och Eskilstuna--Stockholm. I jämförelse med den trafik som hittills upphandlats föreslås att sträckan Karlstad--Charlottenberg utgår. Tågtrafiken på denna sträcka anges ingå som en del i trafiken mellan Stockholm och Oslo och är inte av interregional karaktär. Regeringen bedömer därför att den upphandlade delsträckan inte kan anses ha en sådan regionalpolitisk betydelse att den fortsättningsvis bör upphandlas. Utöver den trafik som i dag upphandlas föreslås en utökning med ett bidrag på 10 miljoner kronor för trafiken på Mittlinjen. Regeringen anser att det från regionalpolitiska utgångspunkter är motiverat att denna trafik upphandlas. Vidare framhålls att för framtiden bör förhandlaren, med utgångspunkt från en analys av trafikutvecklingen och regionens behov av stöd, pröva fortsatt statlig trafikupphandling på Mittlinjen.
För nattågstrafiken redovisas resultatet av en samlad översyn som statens förhandlare för trafikupphandling gjort på regeringens uppdrag. Enligt utredningen har nattågstrafiken utvecklats till en för SJ kostnadskrävande och förlustbringande verksamhet. Trots försök till förbättringar och rationaliseringar anges att det blir allt tydligare att denna trafik är olönsam och inte kan uppnå lönsamhet på sikt. Ur regionalpolitisk synpunkt framhålls att det är av största vikt att nattågstrafik kan upprätthållas inom de regioner i Sverige där avstånden utgör ett problem för resenärerna och där dagtåg inte är ett alternativ. Inte heller flygtrafiken är i realiteten ett realistiskt alternativ till tågtrafiken i dessa speciella regioner. Regeringen bedömer mot denna bakgrund att endast nattågstrafiken på övre Norrland och västra Jämtland bör upphandlas. Regeringens förslag innebär vidare att den trafik som staten upphandlar i år skall upphandlas även under nästa trafikår. Den utökade nattågstrafik som SJ själv introducerat på övre Norrland under innevarande trafikår anges utföras på affärsmässiga grunder. Regeringen anser att merkostnaden för denna utökade nattågstrafik bör bäras av SJ. När det gäller nattågstrafiken mellan Gävle och Göteborg/Malmö via Falun/Borlänge anser regeringen att denna trafik inte skall upphandlas. Den viktigaste anledningen är enligt propositionen att SJ:s sovvagnskapacitet inför trafikåret 1995 inte räcker till. En upphandling av nattågstrafiken på sträckan kräver nyinvesteringar i sovvagnar på minst 60 miljoner kronor. Vidare hänvisas till att i statens köp av trafik i Bergslagen ingår fyra tågpar i form av dagtåg på sträckan Gävle--Borlänge--Hallsberg. En statlig upphandling av nattågstrafiken skulle således innebära att samhället köper hela utbudet på den aktuella sträckan. Regeringen anser att detta inte står i rimlig proportion till banans regionalpolitiska betydelse. Regionen anses även i övrigt ha ett bra trafikutbud.
Enligt propositionen har i samband med upphandlingen ett konkurrerande anbud lämnats för nattågstrafiken. Statens förhandlare har dock inte bedömt detta vara affärsmässigt. Detta betyder att all upphandlad persontrafik även trafikåret 1995 kommer att utföras av SJ.
I regeringens förslag ingår även ersättning till SJ för vissa gemensamma funktioner för persontrafiken på länsjärnvägarna med 58 miljoner kronor för budgetåret 1995/96. Regeringen föreslås vidare bemyndigas att utbetala ett administrativt bidrag på 1 miljon kronor till den statliga kommitté som svarar för statens trafikupphandling.
2.2 Motionsförslag
Den ekonomiska ramen för trafikupphandlingen behandlas i motion T7 (v). Motionärerna framhåller att om ett långsiktigt uthålligt samhälle skall kunna skapas måste alla samhällssektorer kretsloppsbaseras. Detta kräver bl.a. att järnvägsresandet ökar och biltrafiken minskar. I takt med att järnvägsnätet byggs ut och nya snabbtågslinjer etableras beräknas också järnvägsresandet öka i hela landet. Till dess att lönsamheten förbättrats på berörda linjer måste dock järnvägsalternativen bibehållas. Det är enligt motionen speciellt viktigt att tillfredsställa behovet av fungerande järnvägstrafik i och till Norrland. Nattågstrafiken på sträckan Gävle--Borlänge--Göteborg/Malmö måste vidare bibehållas till dess en prövning skett av det nattågsförslag som Länsstyrelsen i Gävleborgs län har lagt fram. Motionärerna föreslår mot denna bakgrund en höjning av kostnadsramen för statens trafikupphandling med 50 miljoner kronor.
I motion T4 (fp) behandlas utgångspunkterna för trafikupphandlingen. Staten skall enligt motionären inte upphandla trafik för att den är olönsam utan för att den är samhällsekonomiskt lönsam eller regionalpolitiskt motiverad. Motionären förutsätter att regeringen vid utarbetandet av budgetpropositionen kommer att överväga vilken järnvägstrafik som faktiskt är samhällsekonomiskt lönsam och då kan komma att anslå ytterligare medel så att personresor och godstransporter kan fördelas på ett mer optimalt sätt på olika transportslag. Motionären yrkar mot denna bakgrund att ett samhällsekonomiskt synsätt införs i trafikpolitiken och att den negativa inställningen till upphandlingen av nattågstrafiken omprövas.
Nattågstrafiken på sträckan Gävle--Borlänge--Göteborg/Malmö behandlas särskilt i sex motioner. Bakgrunden är att SJ har aviserat att ställa in denna trafik fr.o.m. januari 1995. Motionärerna framhåller att förbindelsen har stor regionalpolitisk betydelse för Dalarna och Gästrikland. Flera motionärer efterlyser vidare en prövning av den förstudie om en långsiktig lösning för nattågstrafiken som länsstyrelserna i Gävleborgs och Kopparbergs län har låtit göra. Mot bl.a. denna bakgrund begärs att trafiken bibehålls. Enligt motion T5 (s) är goda förbindelser med omvärlden oerhört viktiga för en regions utvecklingsmöjligheter. Inte minst gäller detta för Örebro län. Motionärerna finner det anmärkningsvärt att regeringen inte vägt in miljömässiga skäl och de vinster för samhället som uppstår när både resenärer och gods transporteras på ett miljömässigt bra sätt. Nattågstrafiken är motiverad av regionalpolitiska skäl och bör därför bibehållas. I motion T6 (v) refereras till den förstudie som de båda länsstyrelserna tagit fram om ett förändrat trafiksystem med ny tågmateriel som kan utnyttjas för både dag- och nattrafik. Förslaget bedöms vara intressant, eftersom det skapar förutsättningar för trafik som inte belastar statsbudgeten och bidrar till långsiktiga regionala utvecklingsmöjligheter. Om förslaget genomförs kan trafiken komma i gång år 1997. En förutsättning för detta är att den befintliga trafiken upprätthålls under tiden. Enligt motion T10 (mp) bör nattågstrafiken inte betraktas som en enskild företeelse. Resenärer kan åka nattåg den ena vägen och dagtåg den andra. Om inte nattågen finns, väljer man flyg, bil eller stannar hemma. Vidare anges att flyget är ett alldeles för dyrt alternativ för många vanliga människor medan dagtåget tar för lång tid. Motionärerna framhåller även att de aktuella tågen inte tillgodoräknas intäkter från medföljande godssändningar. I motionen yrkas dels att trafiken bibehålls, dels att upphandlingen finansieras genom att riksdagen beslutar omfördela anslagen inom kommunikationsområdet eller genom tilläggsanslag på 13 miljoner kronor. I motion T11 (s) anges att förbindelsen är unik och att regeringen har underskattat trafikens regionalpolitiska betydelse. För näringslivet, turismen och privatresenärerna utgör nattågstrafiken en omistlig del av samhällsservicen. En bibehållen trafik är också av betydelse för trovärdigheten i statens regionalpolitiska strävanden. Även enligt motion T12 (kds) har förbindelsen en viktig regionalpolitisk betydelse. För invånarna i t.ex. Hälsingland, Gästrikland och Dalarna är denna tågtrafik den enda direkta förbindelsen utan byten, vilket är en fördel för äldre och handikappade. Ur miljösynpunkt är vidare alternativen bil och flyg underlägsna. Dessutom anförs att stora satsningar nu genomförs för att rusta upp järnvägarna. I takt med att järnvägsnätet byggs ut och nya snabbtågslinjer etableras kan ett ökat järnvägsresande förutses i hela landet. Järnvägstrafiken på den aktuella linjen måste därför upprätthållas till dess att lönsamheten ökat. I motion T13 (c) erinras om att riksdagen vid upprepade tillfällen enhälligt betonat vikten av att nattågstrafiken bibehålls. För näringslivet i Sveriges inland är goda förbindelser med kusten helt avgörande. Ur miljö- och bekvämlighetssynpunkt är det därför väsentligt att inte all trafik förs över till vägen och luften. Det nya trafikförslag som lagts fram är enligt motionärerna värt att prova. I avvaktan på en sådan utvärdering bör nattågstrafiken upprätthållas. Enligt motionen förväntar sig SJ en större lönsamhet än vad statsmakterna beräknat. Detta är inte önskvärt och är inte ett tecken på att SJ på bästa sätt fyller sin uppgift som serviceorgan för hela svenska folket. De kostnader som beräknas uppstå för nattågstrafiken får enligt motionen dras av den vinst som SJ långsiktigt planerar inleverera till staten när SJ får en positiv ekonomisk utveckling.
Tågtrafiken mellan Karlstad och Charlottenberg behandlas i två motioner. I motion T8 (s) framhålls att innan någon förändring görs av den trafik som staten upphandlar måste 1988 års trafikpolitiska beslut ses över. Eftersom SJ:s ekonomiska situation inte längre är densamma som 1988 borde det vara ekonomiskt realistiskt att SJ tills vidare bedriver nuvarande trafik inom den föreslagna ekonomiska ramen. Trafiken ger västvärmlänningarna möjlighet att trafiksäkert och miljövänligt resa till hela Sverige. Trafiken ger också förutsättningar för en interregional utveckling av gränsområdet mellan Sverige och Norge. I sammanhanget hänvisas till att bandelen håller på att rustas upp för att kunna trafikeras bl.a. med X 2000. Att nu riskera att tågtrafiken mellan Oslo och Stockholm kan komma att flyttas till andra bansträckningar anges som ett oförsvarligt slöseri med statens medel. Enligt motion T9 (c) är persontrafiken på järnvägssträckan Karlstad--Charlottenberg lika regionalpolitiskt angelägen som tidigare. I västra Värmland bor ca 47 000 personer med Arvika som länets näst största tätort. Ur regionalpolitisk synpunkt är det därför angeläget att staten även fortsättningsvis upphandlar den aktuella trafiken.
2.3 Utskottets ställningstagande
Utskottet behandlar först kostnadsramens storlek och utgångspunkterna för trafikupphandlingen samt därefter frågan om vilken trafik som skall upphandlas.
Beträffande kostnadsramens storlek vill utskottet erinra om att riksdagen under föregående riksmöte angav att utgångspunkten för förhandlingarna inför trafikåret 1995 skall vara de medel som riksdagen beslutat om för 1994 (prop. 1993/94:42, bet. TU8, rskr. 114). Utskottet konstaterar att regeringens förslag till kostnadsram, 379 miljoner kronor, överensstämmer med detta riksdagsbeslut. Utskottet är samtidigt medvetet om de starka önskemål som finns om ökade resurser för trafikupphandlingen. Dessa önskemål måste dock vägas mot den viktiga uppgiften att nu sanera statsfinanserna i syfte att åstadkomma varaktig och uthållig tillväxt, ökad sysselsättning och minskad arbetslöshet. Utskottet är mot denna bakgrund inte berett att förorda att ytterligare statliga budgetmedel anvisas för upphandling av olönsam järnvägstrafik under nästa budgetår. Utskottet avstyrker därför förslaget i motion T7 (v) om en höjning av medelsramen med 50 miljoner kronor. Härav följer att riksdagen bör bemyndiga regeringen att köpa interregional persontrafik på järnväg inom en kostnadsram på 379 miljoner kronor för budgetåret 1995/96.
Utskottet delar vidare regeringens uppfattning att 58 miljoner kronor bör anvisas som ersättning till SJ för vissa gemensamma kostnader för persontrafiken på länsjärnvägarna. Utskottet har heller inget att erinra mot att 1 miljon kronor utbetalas från anslaget för det förhandlings- och administrationsarbete som är förknippat med statens trafikupphandling.
Som redovisas ovan efterlyses i motion T4 (fp) ett samhällsekonomiskt synsätt vid tågupphandlingen, som kan leda till att upphandlingen av nattågstrafiken omprövas. Utskottet vill framhålla att grundvalen för statens trafikupphandling är 1988 års trafikpolitiska beslut. Staten upphandlar sålunda interregional trafik som inte kan drivas på företagsekonomiska grunder men som är regionalpolitiskt angelägen. För bannätets utbyggnad och vidmakthållande gäller ett samhällsekonomiskt synsätt. De skatter och avgifter som tas ut som ersättning för utnyttjandet av infrastrukturen har vidare utformats efter samhällsekonomiska principer. Utskottet anser att dessa utgångspunkter alltjämt bör vara vägledande för statens trafikupphandling. Utskottet är inte berett att förorda något initiativ från riksdagens sida med anledning av motionen i nu behandlad del och avstyrker därför densamma.
Utskottet övergår därefter till regeringens förslag till trafikutbud och de motionsyrkanden som föreslår utökad tågtrafik. Utskottet har inget att erinra mot att den tågtrafik upphandlas som regeringen föreslår skall rymmas inom kostnadsramen på 379 miljoner kronor. Utskottet anser att utöver denna trafik har även nattågsförbindelsen mellan Gävle--Dalaregionen och Göteborg/Malmö regionalpolitisk betydelse. Detta gäller också trafiken på sträckan Karlstad--Charlottenberg. Som bl.a. framgår av motionerna fyller trafiken på dessa relationer flera angelägna behov. SJ har också tidigare framhållit beträffande den aktuella nattågstrafiken att det är uppenbart att trafiken fyller ett marknadsbehov och att SJ gärna ser att trafiken drivs vidare om problemen med driftunderskottet och bristen på moderna sovvagnar kan lösas. Enligt vad utskottet har erfarit ingår vidare den aktuella trafiken mellan Karlstad och Charlottenberg i förutsättningarna för SJ:s trafikplanering inför trafikåret 1995. I sammanhanget vill utskottet erinra om de baninvesteringar som för närvarande sker på Värmlandsbanan genom omfattande spårbyten och upprustning av kontaktledningar. Dessa investeringar följer den investeringsplan som lagts fast av regering och riksdag och bygger på förutsättningen att tågtrafiken kommer att finnas kvar och utvecklas på Värmlandsbanan. Därmed kan på sikt snabbtågstrafik möjliggöras på hela sträckan mellan Stockholm och Oslo. Utskottet vill i sammanhanget påtala vikten av ett väl utvecklat samband mellan investeringsbeslut och trafikbeslut. Utskottet har således förståelse för motionärernas synpunkt att nattågsförbindelsen och trafiken mellan Karlstad och Charlottenberg bör finnas kvar. Genom SJ:s förbättrade ekonomi får också förutsättas att SJ har en större uthållighet att klara trafiken inför en kommande förväntad positiv trafikutveckling. I avvaktan på en utvärdering av 1988 års trafikpolitiska beslut och ett klarläggande av vad de nya trafikmässiga förutsättningar som den pågående satsningen på järnvägens infrastruktur innebär förutsätter utskottet att berörda intressenter gör stora ansträngningar för att undvika neddragningar av trafiken. Utskottet är emellertid inte berett att förorda att riksdagen anvisar ytterligare medel för upphandlingen av tågtrafik eller tar något annat initiativ. Av det anförda följer att utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden om upphandling av tågtrafik på linjerna Gävle--Borlänge--Göteborg/Malmö och Karlstad--Charlottenberg.
3 Riktlinjer för 1996 års trafikupphandling
3.1 Regeringens förslag
Regeringen föreslår att utgångspunkten för förhandlingarna inför trafikåret 1996 bör vara det trafikutbud och de medel som riksdagen beslutar om för trafikåret 1995. Inom ramen för upphandlingen bör olika trafikrelationer ställas mot varandra. I sammanhanget betonas angelägenheten av att SJ, i god tid innan större neddragningar av trafik görs, underrättar förhandlaren så att denne kan göra en bedömning av behovet av trafiken och ställa detta behov mot den upphandlade trafiken inom ramen för kostnaderna för statens nuvarande köp. Regeringen anger vidare att nästa förhandlingsomgång för köp av trafik bör omfatta 18 månader. Därmed kan överensstämmelse i tiden skapas mellan statens köp och den övergång till kalenderårsbudget som görs fr.o.m. den 1 januari 1997.
3.2 Motionsförslag
I motion T4 (fp) framhålls att regeringens utgångspunkter för förhandlingarna inför trafikåret 1996, nämligen oförändrad kostnadsram och oförändrat trafikutbud, är oacceptabla. Motionären anser att utgångspunkten i stället måste vara de trafikpolitiska principer som riksdagen beslutade om år 1988. Ett samhällsekonomiskt synsätt måste därför enligt motionen successivt införas i trafikpolitiken för miljöns och trafiksäkerhetens skull.
Enligt motion T14 (m) är en konkurrenskraftig järnvägstrafik angelägen av flera skäl. Den mycket begränsade konkurrens som hittills införts har inneburit att järnvägen effektiviserats och kundanpassats. På sikt borde konkurrensen kunna ge sådana effekter att underskottstäckning inte längre behövs. Enligt motionärernas mening bör det alltid göras en helhetsbedömning av transportproblemet och därefter bedömas vilket trafikslag som skall upphandlas. Det bör vidare finnas möjligheter att ytterligare öka effektiviteten i inköpen och få ut mer trafik om all trafik upphandlas i konkurrens. Motionärerna efterlyser även en bättre uppföljning och utvärdering. Detta arbete bör avse inte enbart den inköpta trafiken utan även de olika trafiklösningarnas effektivitet. Regeringens kommande förslag bör därför kompletteras med ett mer fullständigt beslutsunderlag så att uppföljning och utvärdering möjliggörs.
3.3 Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar att utgångspunkten för 1996 års trafikupphandling är gällande trafikpolitiska beslut. Det betyder att staten även framgent bör upphandla interregional olönsam persontrafik som är regionalpolitiskt betydelsefull. Med tanke på det statsfinansiella läget och behovet av att skapa tydliga riktlinjer finns det samtidigt behov av ekonomiska och trafikmässiga riktlinjer. Utskottet delar regeringens uppfattning att en utgångspunkt för förhandlingarna inför trafikåret 1996 bör vara det trafikutbud och de medel som riksdagen beslutar om för 1995 års trafikår. Utskottet avstyrker följaktligen motion T4 (fp) yrkande 3.
Utskottet har inget att erinra mot regeringens förslag att nästa förhandlingsomgång bör omfatta 18 månader för att möjliggöra en övergång till kalenderår.
Utskottet delar den uppfattning som framförs i motion T14 (m) att det finns ett behov av uppföljning och utvärdering. Enligt utskottets mening har utvärdering och uppföljning blivit allt viktigare inslag i och med att användningen av mål- och resultatstyrning har ökat inom den offentliga sektorn. En förutsättning för att riksdagens finansfullmakt skall kunna utövas utan detaljstyrning är att en ökad kontroll i efterhand görs av måluppfyllelse och effekter. Riksdagens behandling av statens trafikupphandling har hittills främst varit framåtblickande. Dominerande frågor har varit ställningstagande till riktlinjer för kommande års trafikupphandlingar liksom frågor om kostnadsramar och trafikutbud. Enligt utskottets mening är det angeläget att behandlingen av trafikupphandlingen utvecklas till att omfatta ett ökat inslag av utvärdering och uppföljning.
Enligt regeringens förslag för 1996 års trafikupphandling bör olika trafikrelationer ställas mot varandra. Utskottet konstaterar att en sådan prövning kräver analyser och kontroller av upphandlingens resultat. Utskottet förutsätter därför att regeringen utan initiativ från riksdagens sida fortsättningsvis kommer att låta genomföra såväl uppföljningar som utvärderingar.
Utskottet vill vidare framhålla att statens trafikupphandling redan görs i konkurrens mellan olika järnvägsföretag. Upphandlingen av nattågstrafiken har dessutom skett efter en samlad översyn av olika transportalternativ. I sammanhanget kan även hänvisas till att regeringen i proposition 1994/95:72 föreslagit att genomförandet av riksdagens beslut om ytterligare avreglering på järnvägsområdet skjuts upp för att möjliggöra en omprövning. Av det anförda följer att utskottet avstyrker motion T14 (m). Syftet med motionen blir dock till väsentlig del tillgodosett.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande upphandling av järnvägstrafik trafikåret 1995 att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:T4 yrkandena 1 och 2, 1994/95:T5, 1994/95:T6, 1994/95:T7, 1994/95:T8, 1994/95:T9, 1994/95:T10, 1994/95:T11, 1994/95:T12 och 1994/95:T13 godkänner vad regeringen anfört om upphandlingen av interregional persontrafik på järnväg för trafikåret 1995, res. 1 (c) res. 2 (fp) res. 3 (v) res. 4 (mp)
2. beträffande riktlinjer för 1996 års trafikupphandling att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:T4 yrkande 3 och 1994/95:T14 godkänner vad regeringen anfört om upphandlingen av interregional persontrafik på järnväg inför trafikåret 1996. res. 5 (m) res. 6 (fp)
Stockholm den 6 december 1994
På trafikutskottets vägnar
Monica Öhman
I beslutet har deltagit: Monica Öhman (s), Wiggo Komstedt (m), Håkan Strömberg (s), Bo Nilsson (s), Jarl Lander (s), Karin Starrin (c), Krister Örnfjäder (s), Hans Stenberg (s), Karl-Erik Persson (v), Monica Green (s), Birgitta Wistrand (m), Elisa Abascal Reyes (mp), Lena Sandlin (s), Tommy Waidelich (s), Ulla Löfgren (m), Carl G NIlsson (m) och Lennart Fremling (fp).
Reservationer
1. Upphandling av järnvägstrafik trafikåret 1995 (mom. 1)
Karin Starrin (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med "Utskottet har således" och slutar med "och Karlstad--Charlottenberg" bort ha följande lydelse: Utskottet anser att det förslag som länsstyrelserna i Kopparbergs och Gävleborgs län har tagit fram om en förändring av nattågstrafiken är intressant och bör utvärderas. I avvaktan på att så sker bör även nattågstrafiken på linjen Gävle--Dalarna--Göteborg/Malmö bibehållas. De kostnader som därmed kan uppstå bör avräknas från de vinstmedel som SJ långsiktigt planerar att inleverera till staten. Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motion T13 (c) tillstyrks medan syftet med de motioner som begär att trafiken på sträckan Gävle--Borlänge--Göteborg/Malmö upphandlas blir tillgodosett, bör av riksdagen ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under mom. 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande upphandling av järnvägstrafik trafikåret 1995 att riksdagen med bifall till motion 1994/95:T13, med anledning av vad regeringen anfört om upphandlingen av interregional persontrafik på järnväg för trafikåret 1995 och motionerna 1994/95:T5, 1994/95:T6, 1994/95:T7 yrkande 2, 1994/95:T10, 1994/95:T11, 1994/95:T12 samt med avslag på motionerna 1994/95:T4 yrkandena 1 och 2, 1994/95:T7 yrkande 1, 1994/95:T8 och 1994/95:T9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Upphandling av järnvägstrafik trafikåret 1995 (mom. 1)
Lennart Fremling (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "Utskottet behandlar" och på s. 9 slutar med "och Karlstad--Charlottenberg" bort ha följande lydelse: Utskottet anser att ett samhällsekonomiskt synsätt enligt 1988 års trafikpolitiska beslut bör gälla för statens trafikupphandling. Utskottet kan dock konstatera att regeringens förslag till kostnadsram inte bygger på samhällsekonomiska och regionalpolitiska överväganden utan i stället överensstämmer med tidigare års kostnadsramar. Enligt utskottets mening är detta en felaktig utgångspunkt. Kostnadsramen för trafikupphandlingen bör bestämmas utgående från en bedömning av tågtrafikens samhällsekonomiska betydelse. Endast så kommer miljöskador och trafikolyckor orsakade av olika transportmedel att kunna tas med i bedömningen. Utskottet anser mot denna bakgrund att regeringen i samband med 1995 års budgetproposition bör presentera ett beslutsunderlag som gör det möjligt att fastställa en kostnadsram som bygger på samhällsekonomiska överväganden. Sådana överväganden kan bl.a. innebära att en omprövning görs av den negativa inställningen till upphandling av bl.a. nattågstrafiken och att en mer optimal fördelning av trafiken på olika trafikslag uppnås. Utskottet har inget att erinra mot att 58 miljoner kronor anvisas som ersättning till SJ för vissa gemensamma kostnader för persontrafiken på länsjärnvägarna. Utskottet har heller inget att erinra mot att 1 miljon kronor utbetalas från anslaget för det förhandlings- och administrationsarbete som är förknippat med statens trafikupphandling. Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motion T4 (fp) tillstyrks i nu behandlad del medan syftet med flertalet övriga behandlade motioner blir tillgodosett, bör av riksdagen ges regeringen till känna. Med hänsyn till att utskottet inte nu är berett att ta ställning till kostnadsnivån bör dock motion T7 (v) yrkande 1 avslås av riksdagen.
dels att utskottets hemställan under mom. 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande upphandling av järnvägstrafik trafikåret 1995 att riksdagen med bifall till motion 1994/95:T4 yrkandena 1 och 2, med anledning av vad regeringen anfört om upphandling av interregional persontrafik på järnväg för trafikåret 1995 och motionerna 1994/95:T5, 1994/95:T6, 1994/95:T7 yrkande 2, 1994/95:T8, 1994/95:T9, 1994/95:T10, 1994/95:T11, 1994/95:T12 och 1994/95:T13 samt med avslag på motion 1994/95:T7 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Upphandling av järnvägstrafik trafikåret 1995 (mom. 1)
Karl-Erik Persson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "Utskottet behandlar" och på s. 9 slutar med "och Karlstad--Charlottenberg" bort ha följande lydelse: Utskottet anser att om ett långsiktigt uthålligt samhälle skall kunna skapas måste alla samhällssektorer kretsloppsbaseras. Detta kräver bl.a. att järnvägsresandet ökar och biltrafiken minskar. I takt med att järnvägsnätet byggs ut och nya snabbtågslinjer etableras beräknas också järnvägsresandet öka i hela landet. Till dess att lönsamheten förbättrats på berörda linjer måste därför järnvägsalternativen upprätthållas. Det är enligt utskottets mening speciellt viktigt att tillfredsställa behovet av fungerande järnvägstrafik i och till Norrland. Utskottet anser mot denna bakgrund att kostnadsramen för statens trafikupphandling bör höjas med 50 miljoner kronor. Därmed kan bl.a. nattågstrafiken på sträckan Gävle--Dalarna--Göteborg/Malmö och trafiken på sträckan Karlstad--Charlottenberg bibehållas. Nattågstrafiken bör enligt utskottets mening bibehållas till dess en prövning skett av det förslag som länsstyrelserna i Kopparbergs och Gävleborgs län har låtit ta fram om ett förändrat trafiksystem. Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motion T7 (v) tillstyrks medan syftet med övriga nu behandlade motionsyrkanden blir tillgodosett, bör av riksdagen ges regeringen till känna.
Utskottet har inget att erinra mot att 58 miljoner kronor anvisas som ersättning till SJ för vissa gemensamma kostnader för persontrafiken på länsjärnvägarna. Utskottet har heller inget att erinra mot att 1 miljon kronor utbetalas från anslaget för det förhandlings- och administrationsarbete som är förknippat med statens trafikupphandling.
dels att utskottets hemställan under mom. 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande upphandling av järnvägstrafik trafikåret 1995 att riksdagen med bifall till motion 1994/95:T7 och med anledning av vad regeringen anfört om upphandlingen av interregional persontrafik på järnväg för trafikåret 1995 och motionerna 1994/95:T4 yrkandena 1 och 2, 1994/95:T5, 1994/95:T6, 1994/95:T8, 1994/95:T9, 1994/95:T10, 1994/95:T11, 1994/95:T12 och 1994/95:T13 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Upphandling av järnvägstrafik trafikåret 1995 (mom. 1)
Elisa Abascal Reyes (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med "Utskottet har således" och slutar med "och Karlstad--Charlottenberg" bort ha följande lydelse: Utskottet anser att om ett miljöanpassat och långsiktigt bärkraftigt trafiksystem skall kunna utvecklas måste ett helhetsperspektiv anläggas på trafiksektorn. Ett sådant synsätt ligger också i linje med de riktlinjer som anges i Agenda 21 som antogs vid FN:s konferens om miljö och utveckling. Som framhålls i motion T10 (mp) bör därför inte nattågstrafiken betraktas som en enskild företeelse. Resenärer kan åka nattåg den ena vägen för att ta dagtåg den andra. Om inte nattågen finns kommer resenärerna i stället att åka med flyg eller bil eller stanna hemma. Dessutom överflyttas godstrafik från järnväg till landsväg, vilket leder till ökad miljöförstöring. Utskottet anser därför att regeringen bör låta upphandla även nattågstrafiken på linjen Gävle--Dalarna--Göteborg/Malmö. Kostnaden för köp av den tillkommande nattågstrafiken bör kunna klaras genom omprioriteringar inom Kommunikationsdepartementets anslag eller genom att regeringen återkommer med begäran om tilläggsanslag. Som ett exempel på en möjlig besparingskälla kan nämnas det planerade motorvägsprojektet mellan Borlänge och Falun för minst 350 miljoner kronor. Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motion T10 (mp) tillstyrks medan syftet med de motioner som begär att trafiken på sträckan Gävle--Borlänge--Göteborg/Malmö upphandlas blir tillgodosett, bör av riksdagen ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under mom. 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande upphandling av järnvägstrafik trafikåret 1995 att riksdagen med bifall till motion 1994/95:T10, med anledning av vad regeringen anfört om upphandlingen av interregional persontrafik på järnväg för trafikåret 1995 och motionerna 1994/95:T5, 1994/95:T6, 1994/95:T7 yrkande 2, 1994/95:T11, 1994/95:T12 och 1994/95:T13 samt med avslag på motionerna 1994/95:T4 yrkandena 1 och 2, 1994/95:T7 yrkande 1, 1994/95:T8 och 1994/95:T9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Riktlinjer för 1996 års trafikupphandling (mom. 2)
Wiggo Komstedt, Birgitta Wistrand, Ulla Löfgren och Carl G Nilsson (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med "Enligt regeringens" och slutar med "del tillgodosett" bort ha följande lydelse: Regeringen bör därför i samband med kommande förslag för riksdagen redovisa uppföljningar och utvärderingar av den upphandlade trafiken och olika trafiklösningars effektivitet. Det gäller t.ex. uppgifter om hur tågtrafiken fungerat, hur många som rest med tågen och om trafiken varit regionalpolitiskt viktig.
Utskottet anser vidare att statens trafikupphandling bör reformeras på det sätt som föreslås i motion T14 (m). Utgångspunkten bör vara en helhetsbedömning av transportproblemet. I helhetsbilden skall kostnader, miljöhänsyn och kundanpassning vara viktiga parametrar. Resultatet kan bli att upphandlingen i stället för järnvägstrafik avser buss-, taxi-, båt- eller flygtrafik. Direktiven till statens förhandlare bör därför ändras inför kommande upphandlingar så att en fri konkurrenssituation möjliggörs mellan såväl olika trafikalternativ som transportföretag. Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motion T14 (m) tillstyrks, bör av riksdagen ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under mom. 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande riktlinjer för 1996 års trafikupphandling att riksdagen med bifall till motion 1994/95:T14, med anledning av vad regeringen anfört om upphandlingen av interregional persontrafik på järnväg inför trafikåret 1996 samt med avslag på motion 1994/95:T4 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
6. Riktlinjer för 1996 års trafikupphandling (mom. 2)
Lennart Fremling (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med "Utskottet konstaterar" och på s. 11 slutar med "yrkande 3" bort ha följande lydelse: Utskottet anser att ett samhällsekonomiskt synsätt enligt 1988 års trafikpolitiska beslut bör gälla för statens trafikupphandling. Kostnadsramen för trafikupphandlingen bör därför bestämmas utgående från en bedömning av tågtrafikens samhällsekonomiska och regionalpolitiska betydelse. Utskottet anser mot denna bakgrund att regeringen i samband med 1995 års budgetproposition bör presentera ett beslutsunderlag som gör det möjligt att fastställa riktlinjer inför 1996 års trafikupphandling efter samhällsekonomiska överväganden. Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motion T4 (fp) tillstyrks i nu behandlad del, bör av riksdagen ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under mom. 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande riktlinjer för 1996 års trafikupphandling att riksdagen med bifall till motion 1994/95:T4 yrkande 3, med anledning av vad regeringen anfört om upphandling av interregional persontrafik på järnväg inför trafikåret 1996 och med avslag på motion 1994/95:T14 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Innehållsförteckning
Sammanfattning1 Propositionen1 Förslag till riksdagsbeslut1 Motionerna2 Utskottet3 1 Bakgrund3 2 Upphandling av järnvägstrafik trafikåret 1995 m.m.4 2.1 Regeringens förslag4 2.2 Motionsförslag6 2.3 Utskottets ställningstagande8 3 Riktlinjer för 1996 års trafikupphandling10 3.1 Regeringens förslag10 3.2 Motionsförslag10 3.3 Utskottets ställningstagande10 Hemställan12 Reservationer12