Konsumentprisindex (KPI)
Betänkande 1991/92:FiU19
Finansutskottets betänkande
1991/92:FIU19
Konsumentprisindex (KPI) (förs. 1991/92:16)
Innehåll
1991/92
FiU19
Sammanfattning
Utskottet behandlar i detta betänkande riksdagens revisorers förslag angående konsumentprisindex (KPI). Utskottet delar revisorernas uppfattning att det är av stor vikt att ett utvecklingsarbete för att förbättra kvaliteten hos KPI bedrivs kontinuerligt. Utskottet förutsätter att regeringen och berörda myndigheter kommer att delta i arbetet med att utarbeta ett framtida KPI gemensamt för hela EG.
Revisorerna föreslår att statistiska centralbyrån också skall utarbeta och redovisa alternativa KPI-beräkningar. Ett motsvarande förslag framförs i en motion från allmänna motionstiden. Utskottet delar på denna punkt inte revisorernas uppfattning.
I tre motioner föreslås att tobaks- och alkoholpriserna eller hithörande indirekta skatter bör exkluderas från KPI. Utskottet avstyrker motionerna.
Inledning
I detta betänkande behandlar utskottet
dels riksdagens revisorers förslag angående konsumentprisindex (förs. 1991/92:16),
dels den med anledning av förslaget väckta motionen 1991/92:Fi31 av Barbro Westerholm (fp),
dels de under allmänna motionstiden väckta motionerna
1991/92:So291 av Karin Israelsson m.fl. (c, s, fp, kds), yrkande 5, 1991/92:Fi404 av Lars-Erik Lövdén och Kurt Ove Johansson (s), 1991/92:So502 av Barbro Westerholm m.fl. (fp, s, m, c, kds, v), yrkande 4.
Förslaget
I förslag 1991/92:16 hemställer riksdagens revisorer att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad revisorerna anfört om konsumentprisindex.
Riksdagens revisorer föreslår i sin framställning att regeringen ger statistiska centralbyrån (SCB) i uppdrag
att regelmässigt och i olika avseenden genomföra alternativa KPI-beräkningar. Resultatet av beräkningarna bör delges regeringen och riksdagen och även publiceras.
att analysera de metoder för att beräkna KPI som används i olika länder. Resultatet av en sådan analys bör delges riksdagen.
att som komplement till de reguljära KPI-beräkningarna redovisa KPI exkl. boendekostnader och exkl. kostnader för energianvändning. Redovisningen bör ligga till grund för en jämförelse mellan svensk och internationell kostnadsutveckling. Resultatet av beräkningarna bör delges riksdagen.
att analysera vilket utvecklingsarbete som kan komma att fordras för internationellt harmoniserade index och hur arbetet bör fördelas mellan olika myndigheter i Sverige. Även behovet av svenskt deltagande i det internationella arbetet behöver analyseras, liksom frågan om Sverige under en övergångstid kan behöva flera mått på konsumentprisutvecklingen. Resultatet av SCB:s arbete bör delges riksdagen.
att publicera aktuella uppgifter om hur KPI beräknas. SCB bör även analysera hur KPI används. Resultatet bör ligga till grund för en av regeringen initierad analys av KPI:s samhällsekonomiska betydelse.
Vidare bör regeringen enligt revisorerna ta initiativ till att forskning och metodutveckling med anknytning till index stimuleras på olika sätt, exempelvis genom resestipendier, utbytestjänstgöring, stipendier och särskilda forskningsanslag. Regeringen bör i anslutning till den fördjupade budgetprövningen av SCB redovisa för riksdagen vilka åtgärder som vidtagits med detta syfte.
Slutligen föreslår revisorerna att resultaten av känslighetsanalyser och utvecklingsarbete med anknytning till KPI årligen delges riksdagen. Riksdagens ledamöter bör i inledningen av varje mandatperiod beredas tillfälle att delta i någon form av utbildning kring indexfrågor.
Motionerna
1991/92:Fi31 av Barbro Westerholm (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om exkludering av tobaks- och alkoholpriser i prisindex.
1991/92:So291 av Karin Israelsson m.fl. (c, s, fp, kds) vari yrkas
5. att riksdagen beslutar att alkoholskatten inte inräknas i underlaget för beräkning av konsumentprisindex.
1991/92:Fi404 av Lars-Erik Lövdén och Kurt Ove Johansson (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förändringar av beräkningssättet av konsumentprisindex (KPI),
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om komplettering av KPI med s.k. kategoriprisindex.
1991/92:So502 av Barbro Westerholm m.fl. (fp, s, m, c, kds, v) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om exkludering av tobakspriser i prisindex.
Allmänt om konsumentprisindex
Konsumentprisindex (KPI) beräknas för varje månad. Uppgifter om priserna på ett urval varor och tjänster samlas in av statistiska centralbyrån (SCB) och statens pris- och konkurrensverk (SPK) i mitten av månaden (den vecka där den 15 infaller). Hänsyn till olika varors och tjänsters relativa betydelse tas genom att dessa viktas med utgångspunkt i sin värdemässiga andel av den totala privata inhemska konsumtionen så som den mäts i nationalräkenskaperna. Då konsumtionen delas upp på mindre poster än vad som redovisas i nationalräkenskaperna används bl.a. resultat från SCB:s senaste undersökning av hushållens utgifter samt uppgifter från statens jordbruksverk. Vägningstalen revideras vid varje årsskifte och anpassas då till konsumtionens sammansättning under det år som just avslutats. Det innebär att det s.k. korttidsindexet beräknas utifrån ett genomsnittligt konsumtionsmönster under närmast föregående kalenderår, vars värde mäts i det årets decemberpriser.
För december månad beräknas också ett s.k. långtidsindex med utgångspunkt i konsumtionens fördelning under det gångna året (faktisk konsumtion under de tre första kvartalen, prognos för det fjärde kvartalet), värderad till de priser som gällt i december närmast föregående år. I långtidsindex kan även prisförändringar som av olika skäl inte kunnat införas i beräkningarna under det löpande året beaktas. I vissa fall beaktas metodändringar och justeringar föranledda av säkrare statistisk information m.m.
KPI används främst för följande tre syften:
som allmänt inflations- och prisändringsmått i samband med ekonomiska analyser av olika slag,
för att räkna om olika uppgifter i nationalräkenskaperna till fasta priser,
för att räkna upp sociala förmåner, såsom pensioner, till fast penningvärde.
Den särskilda nämnden för konsumentprisindex består sedan 1988 av ordförande och sex andra ledamöter. Nämnden har en hög vetenskaplig kompetens. Nämnden för konsumentprisindex är beslutande i frågor av principiell natur vad gäller hur KPI skall tillämpas och beräknas. Vad gäller utvecklingen av metoder för beräkningarna har nämnden en rådgivande funktion.
Utskottet
Metodutveckling och framtagning av internationellt harmoniserade index
I revisorernas förslag framhålls att inför ett EES-avtal och en EG-anslutning krävs sannolikt ett betydande utvecklingsarbete. Även om några slutliga beslut om krav på ett framtida EG-index ännu inte har fattats, bör SCB enligt revisorernas mening redan nu analysera vilket utvecklingsarbete som kan komma att fordras och hur det bör fördelas på SCB och andra myndigheter, såsom universitet och högskolor. Även behovet av svenskt deltagande i arbetet bör analyseras. SCB bör även ta ställning till om ett EG-harmoniserat index också tillgodoser svenska krav, eller om -- kanske under en övergångstid -- ett "svenskt" och ett "EG"-index kan behöva beräknas parallellt.
I sitt förslag förordar revisorerna att SCB bör genomföra och redovisa en studie av hur KPI i andra länder beräknas. Vidare bör SCB löpande publicera uppgifter om hur KPI beräknas och även stimulera metodutveckling och sådan forskning som har anknytning till detta ämnesområde.
För att kunna uppnå en bättre jämförelse mellan svensk och internationell utveckling föreslås även att de reguljära KPI-beräkningarna kompletteras med ett KPI som exkluderar boendekostnader och kostnader för energianvändning.
Utskottet delar den uppfattning som förs fram i revisorernas förslag att det är av stor vikt att ett utvecklingsarbete för att förbättra kvaliteten hos KPI bedrivs kontinuerligt. Det är och bör också fortsättningsvis vara en av de viktigaste uppgifterna för nämnden för konsumentprisindex att initiera ett sådant utvecklingsarbete och forskning rörande KPI-frågor. Utskottet har heller ingen annan uppfattning än revisorerna vad gäller Sveriges deltagande i arbetet med att utarbeta ett förslag till ett framtida EG-index. Utskottet förutsätter att regeringen och berörda myndigheter följer den fortsatta utvecklingen inom detta område.
Den granskning som revisorerna genomfört har inte omfattat prioriteringar mellan KPI och annan statistikproduktion. Ej heller anges i revisorernas granskning vilka resurser som krävs för att genomföra de framförda förslagen. Som utskottet ser det bör regeringen med beaktande av de synpunkter som framförs i revisorernas förslag pröva huruvida KPI-området i relation till den övriga statistikproduktionen bör tillföras ytterligare resurser. Denna prövning kan lämpligen ske i anslutning till den pågående fördjupade budgetprövningen av SCB:s verksamhet.
Revisorerna föreslår också att det utvecklingsarbete som genomförs av SCB med anknytning till KPI årligen redovisas för riksdagen. Vidare anförs att riksdagens ledamöter i inledningen av varje mandatperiod bör beredas tillfälle att delta i någon form av utbildning kring indexfrågor.
Finansutskottet vill här framhålla att utskottet varje mandatperiod besöker SCB för en diskussion om aktuella frågor rörande den offentliga statistiken. Huruvida utbildningsnivån hos ledamöter i andra utskott eller hos revisorerna bör förbättras vill finansutskottet låta vara osagt.
Vad utskottet här anfört om metodutveckling och framtagning av internationellt harmoniserade index bör riksdagen med anledning av revisorernas förslag som sin mening ge regeringen till känna.
I motion Fi404 yrkande 1 av Lars-Erik Lövdén och Kurt Ove Johansson (s) framhålls betydelsen av att också tjänster av olika slag -- t.ex. finansiella tjänster, avgifter för barn- och äldreomsorg -- tas med i KPI-beräkningarna.
Tjänstesektorn får allt större betydelse för den svenska ekonomins utveckling. Utskottet har från SCB erfarit att man till hösten kommer att påbörja ett utvecklingsarbete som syftar till att inkludera de finansiella tjänsterna i KPI. Avsikten är att även sådana tjänster som barn- och äldreomsorg skall innefattas i KPI.
Mot bakgrund av vad utskottet här anfört avstyrks motion Fi404 (s) yrkande 1.
Alternativa KPI-beräkningar
Enligt nuvarande regler fastställer regeringen för varje månad KPI med en decimal (totalindex). Det sker vanligtvis en till två veckor efter det att månadsutfallet offentliggjorts av SCB och SPK. I det underlag SCB lämnar till finansdepartementet finns en uppdelning på olika varuhuvudgrupper. Det anses i praktiken innebära att även delposter i KPI låses genom regeringsbeslutet.
Revisorerna föreslår att SCB ges i uppdrag att regelmässigt och i olika avseenden genomföra alternativa KPI-beräkningar, som sedan skall delges regering och riksdag och även publiceras.
I revisorernas förslag framhålls att SCB:s principiella inställning har varit att sådana jämförelser inte bör göras, detta framför allt med hänsyn till KPI:s stora ekonomiska och politiska betydelse. Det är emellertid en inställning som enligt revisorernas mening kan diskuteras. Alternativa KPI-beräkningar kan ha ett värde både för att bedöma KPI:s allmänna stabilitet och som information till användarna. Även information som bekräftar att tillämpade beräkningsmetoder ger i stort sett samma resultat som andra tänkbara metoder är därvid betydelsefull.
I motion Fi404 (s) yrkande 2 förordas att det nuvarande konsumentprisindexet kompletteras med s.k. kategoriindex. De bör enligt motionärerna utgå ifrån den konsumtion som finns i olika hushåll beroende på skilda bostadsorter, hushållssammansättning och inkomstnivåer.
Utskottet delar på denna punkt inte revisorernas uppfattning. Utskottet kan inte se några fördelar med att redovisa alternativa KPI som ett mått på osäkerheten i beräkningarna. Ett sådant tillvägagångssätt skulle endast skapa oklarhet och osäkerhet om vilka regler som skall gälla vid t.ex. uppräkningen av pensioner och andra sociala förmåner. Utskottet avstyrker sålunda revisorernas förslag i här aktuell del.
Med samma motivering avstyrker utskottet även motion Fi404 (s) yrkande 2.
Tobaks- och alkoholpriserna i KPI
I motionerna Fi31 av Barbro Westerholm (fp), So502 yrkande 4 av Barbro Westerholm m.fl. (fp, s, m, c, kds, v) och So291 yrkande 5 av Karin Israelsson m.fl. (c, s, fp, kds) ställs krav på att dels tobakspriserna, dels alkoholpriserna eller hithörande indirekta skatter bör exkluderas i KPI.
Utskottet har tidigare, hösten 1983, våren 1988, våren 1989, våren 1990 och våren 1991 (jfr t.ex. 1990/91:FiU22 s. 10), behandlat motioner med liknande innehåll som i här berörda motioner.
Det ankommer i riksdagen inte i första hand på finansutskottet att ta ställning till vilket underlag som bör användas för att justera värdet av olika statliga förmåner och ersättningar. Det är naturligtvis tekniskt möjligt att konstruera index som exkluderar effekter av sprit- och tobakspriser liksom att beakta olika hushålls konsumtionsmönster. Detta minskar emellertid inte behovet av ett nationellt enhetligt konsumentprisindex.
Utskottet vill understryka att sammansättningen av KPI måste styras av vad de svenska hushållen faktiskt konsumerar och av vad SCB:s nationalräkenskaper definierar som konsumtion. Sammansättningen av vilka varor som skall ingå i indexet omprövas löpande av nämnden för konsumentprisindex. Det ovillkorliga kravet att inte försämra möjligheterna att kunna göra jämförelser av prisutvecklingen mellan olika länder innebär att nämnden i sitt översynsarbete måste följa den internationella överenskommelse som ger en övergripande definition av KPI (ILO-Recommendation No. 170).
Utskottet avstyrker med det anförda här aktuella motioner.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande metodutveckling och framtagning av internationellt harmoniserade index att riksdagen med anledning av riksdagens revisorers förslag 1991/92:16 i denna del och med avslag på motion 1991/92:Fi404 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. beträffande alternativa KPI-beräkningar att riksdagen avslår riksdagens revisorers förslag 1991/92:16 i denna del och motion 1991/92:Fi404 yrkande 2,
3. beträffande tobaks- och alkoholpriserna i KPI att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Fi31, 1991/92:So291 yrkande 5 och 1991/92:So502 yrkande 4.
Stockholm den 28 april 1992
På finansutskottets vägnar
Per-Ola Eriksson
I beslutet har deltagit: Per-Ola Eriksson (c), Hans Gustafsson (s), Lars Tobisson (m), Bengt Wittbom (m), Roland Sundgren (s), Per Olof Håkansson (s), Tom Heyman (m), Lisbet Calner (s), Stefan Attefall (kds), Bo G Jenevall (nyd), Arne Kjörnsberg (s), Roland Larsson (c), Sonia Karlsson (s), Alf Egnerfors (s) och Carl B Hamilton (fp).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Lars-Ove Hagberg (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.