Kompletteringspropositionen
Betänkande 1994/95:NU28
Näringsutskottets betänkande
1994/95:NU28
Kompletteringspropositionen
Innehåll
1994/95 NU28
Ärendet
I detta betänkande behandlas dels proposition 1994/95:150 med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1995/96, m.m. (kompletteringspropositionen) såvitt gäller bilaga 4 (Utrikesdepartementet) punkt E 1 (Kommerskollegium), bilaga 7 (Finansdepartementet) avsnitt 4 (Allmänna pensionsfonden) samt bilaga 12 (Näringsdepartementet) avsnitt 1 (näringspolitik för tillväxt) momenten 1 och 2, avsnitt 2 (anslagsfrågor) punkt A 1 (Närings- och teknikutvecklingsverket: Förvaltningskostnader) och avsnitt 3 (lagändring), dels -- delvis -- tre motioner som har väckts med anledning av propositionen.
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om ökat anslag avseende budgetåret 1995/96 dels till Kommerskollegium, dels till Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK). I en reservation (mp) förordas i stället en besparing på anslaget till NUTEK. Utskottet föreslår även -- med reservation (m) -- att riksdagen godkänner regeringens förslag att minska avkastningskraven för ALMI resp. Industri- och nyföretagarfonden.
Vidare har utskottet inget att erinra mot förslagen i kompletteringspropositionen om lagändringar avseende avvecklingsstyrelsens verksamhet inom Allmänna pensionsfonden (AP-fonden). Innebörden av lagändringarna är att några ytterligare utdelningar av kvarvarande löntagarfondsmedel till andra ändamål än till pensioner inte skall göras. De kvarvarande tillgångarna skall behållas i AP-fonden och förvaltas av avvecklingsstyrelsen.
Regeringens förslag att staten under en femårsperiod skall kunna lämna kreditgarantier till flygmotorindustrin tillstyrks också av utskottet. Garantin skall underlätta finansieringen av utvecklingsverksamhet avseende flygmotorer.
Proposition 1994/95:150 bilaga 4
I bilaga 4 (Utrikesdepartementet) föreslås under här angiven rubrik
E 1. Kommerskollegium
att riksdagen under tredje huvudtitelns ramanslag Kommerskollegium för budgetåret 1995/96 anvisar 15 000 000 kr utöver vad som har föreslagits i proposition 1994/95:100 bilaga 4 och proposition 1994/95:152.
Proposition 1994/95:150 bilaga 7
I bilaga 7 (Finansdepartementet) föreslås (avsnitt 4) att riksdagen 1. antar regeringens förslag till lag om fortsatt giltighet av vissa övergångsbestämmelser till lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden, 2. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden, 3. godkänner vad regeringen förordar om ändrad användning av kontanta medel och aktier som ännu inte har skiftats ut från avvecklingsstyrelsen, 4. godkänner vad regeringen förordar om ändrad användning av de tillgångar som återstår av det som reserverats för det premiegrundande allemanssparandet och avvecklingsstyrelsens verksamhet.
Proposition 1994/95:150 bilaga 12
I bilaga 12 (Näringsdepartementet) föreslås dels (avsnitt 1) att riksdagen 1. godkänner vad regeringen förordar om ändrade avkastningskrav och riktlinjer i övrigt för ALMI Företagspartner AB och Industri- och nyföretagarfonden, 2. bemyndigar regeringen att inom en ram av 500 000 000 kr utfärda kreditgarantier för finansiering av utvecklingsverksamhet inom den civila flygmotorindustrin,
dels (avsnitt 3) att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1992:1119) om teknisk kontroll.
De tre lagförslagen återges i bilaga.
Vidare föreslås (avsnitt 2) under här angiven rubrik
A 1. Närings- och teknikutvecklingsverket: Förvaltningskostnader att riksdagen under tolfte huvudtitelns ramanslag Närings- och teknikutvecklingsverket: Förvaltningskostnader för budgetåret 1995/96 anvisar 7 000 000 kr utöver vad som föreslagits i proposition 1994/95:100 bilaga 13.
Motionerna
De motioner som har väckts med anledning av propositionen och som behandlas här är följande
1994/95:Fi31 av Carl Bildt m.fl. (m) såvitt gäller yrkandet (5) att riksdagen avslår regeringens förslag om sänkning av avkastningskraven för ALMI Företagspartner AB och Industri- och nyföretagarfonden i enlighet med vad som anförts i motionen.
1994/95:Fi34 av Birger Schlaug m.fl. (mp) såvitt gäller yrkandet (32) att riksdagen avslår regeringens förslag att öka anslaget till Närings- och teknikutvecklingsverket och i stället anslår 221,975 miljoner kronor på anslaget för budgetåret 1995/96.
1994/95:N19 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c) såvitt gäller yrkandet (1) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om riskkapital för kvinnor.
Utskottet
Inledning
Näringsutskottet har nyligen avgett ett yttrande (1994/95:NU7y) till finansutskottet över proposition 1994/95:150 med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1995/96, m.m. (kompletteringspropositionen) jämte motioner i berörda delar.
Vissa övriga förslag i kompletteringspropositionen har remitterats till näringsutskottet för behandling. Tre motioner har väckts med anledning av dessa förslag. I föreliggande betänkande tas regeringens förslag jämte de aktuella motionerna upp till behandling.
Förhöjt anslag till Kommerskollegium
Regeringen föreslog i 1995 års budgetproposition (prop. 1994/95:100 bil. 4) ett anslag till Kommerskollegium om 61 275 000 kr för budgetåret 1995/96. Förslaget tillstyrktes av utskottet (bet. 1994/95:NU22) och har godkänts av riksdagen. Vid behandlingen av proposition 1994/95:152 om regler för godkända och auktoriserade revisorer tillstyrkte utskottet vidare (bet. 1994/95:NU23) regeringens förslag att minska anslaget till Kommerskollegium avseende nästa budgetår med anledning av att revisorsfrågorna förs bort från kollegiets ansvarsområde den 1 juli 1995. Riksdagen beslutade senare i enlighet härmed att minska det aktuella anslaget med 5 250 000 kr till 56 025 000 kr.
I budgetpropositionen anmälde regeringen sin avsikt att i kompletteringspropositionen återkomma till riksdagen med en förnyad beräkning av anslaget för kollegiet. Anledningen var att EU-medlemskapet kunde förväntas medföra en större arbetsbelastning på myndigheten och därmed ett ökat anslagsbehov. Bland annat kunde förutses en kraftig ökning av antalet importlicenser för kollegiet att hantera i samband med anslutningen till den gemensamma handelspolitiken. Vidare bedömdes ökade resurser behöva tillföras vad gäller handelspolitiskt beslutsunderlag, handelsprocedurfrågor och informationsinsatser.
Av de skäl som redovisades i budgetpropositionen återkommer nu regeringen i kompletteringspropositionen med förslag att öka anslaget för Kommerskollegium med 15 000 000 kr avseende budgetåret 1995/96. Det nya anslagsbeloppet uppgår därmed till 71 025 000 kr.
Utskottet har inget att erinra häremot och tillstyrker därmed regeringens förslag.
Allmänna pensionsfonden: Avvecklingsstyrelsen m.m.
I samband med beslut vid årsskiftet 1991/92 -- på förslag av den förra regeringen -- om avveckling av löntagarfondstyrelserna överfördes de tillgångar och skulder som fanns hos dessa till en nyinrättad avvecklingsstyrelse (prop. 1991/92:36, bet. FiU9) -- den s.k. Fond 92--94. Avvecklingsstyrelsen skulle inta samma rättsliga ställning som övriga fondstyrelser inom Allmänna pensionsfonden (AP-fonden) och reglerades i övergångsbestämmelserna till lagen (1991:1857) om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden.
I proposition 1991/92:92 om utskiftning av löntagarfondernas tillgångar m.m. identifierades i huvudsak fyra användningsområden för löntagarfondsmedlen. För det första borde i stor utsträckning forskningen komma i fråga. För det andra ansåg regeringen att löntagarfondernas tillgångar borde användas för att stimulera sparande genom införande av ett s.k. premiegrundande allemansfondsparande. Ett tredje användningsområde var att ge utdelning även till dem som av olika anledningar inte kunde eller ville delta i det premiegrundande sparandet. En fjärde insats borde vara att främja utvecklingen av de små och medelstora företagen.
Det bokförda värdet av den samlade fondförmögenheten uppgick vid det aktuella tillfället till ca 22 miljarder kronor. I riksdagsbehandlingen beslutades (bet. 1991/92:FiU21) -- med ändring av regeringens förslag -- att ca 6,5 miljarder kronor skulle föras över till ett nytt riskkapitalbolag med uppgift att erbjuda små och medelstora företag olika former av riskvilligt kapital. I en reservation av företrädare för Socialdemokraterna förordades att tillgångarna skulle användas för att förstärka det allmänna pensionssystemet. I en meningsyttring (v) anfördes att hälften av löntagarfondernas medel borde tillfalla pensionssystemet och hälften avdelas för riskkapitalsatsningar i små och medelstora företag.
Hösten 1992 beslutade riksdagen, efter förslag från regeringen (prop. 1992/93:41, bet. FiU3), att medlen från löntagarfonderna för riskkapitalförsörjning skulle tillföras två nyinrättade portföljförvaltningsbolag -- Förvaltnings AB Atle och Förvaltnings AB Bure -- samt sex direktinvesterande riskkapitalbolag. Vid samma tidpunkt träffades överenskommelse -- som en del av den s.k. krisuppgörelsen -- mellan den dåvarande borgerliga regeringen och Socialdemokraterna om att det premiegrundande allemanssparandet skulle avbrytas.
I mars 1994 presenterade den dåvarande regeringen sina slutliga förslag angående användningsområden för löntagarfondsmedlen i samband med framläggandet av en forskningspolitisk proposition (prop. 1993/94:177). Vid denna tidpunkt uppgick de resterande tillgångarna i Fond 92--94 till ca 8,4 miljarder kronor. Återstoden av löntagarfondsmedlen föreslogs i propositionen bli fördelad mellan sju forskningsstiftelser med uppgift att svara för finansiering inom ett tiotal prioriterade forskningsområden. Avvecklingen av Fond 92--94 skulle vara avslutad senast den 1 juli 1995. Det anfördes i propositionen att om de reservationer som gjorts för premiesparandet och fondavvecklingen inte helt var förbrukade vid nyssnämnda tidpunkt borde dessa medel tillfalla statsverket. Riksdagen godkände regeringens förslag (bet. 1993/94:UbU12). I en reservation (s) -- med instämmande i en meningsyttring (v) -- yrkades att löntagarfondsmedlen skulle tillföras AP-fonden.
Efter detta riksdagsbeslut och därpå följande regeringsbeslut verkställdes utskiftningen av löntagarfondsmedlen i augusti 1994 till de nämnda forskningsstiftelserna. Till Riksgäldskontoret överfördes vidare 350 miljoner kronor för att täcka utbetalning av premier till dem som deltagit i allemansfondsparandet.
Av kompletteringspropositionen framgår att i nuläget finns tillgångar kvar till ett totalt värde av drygt 290 miljoner kronor. Regeringen anser att några ytterligare utdelningar av dessa medel till andra ändamål än pension inte bör komma i fråga och föreslår därför att de kvarvarande tillgångar som inte har blivit slutligt utskiftade skall behållas i Allmänna pensionsfonden och förvaltas av avvecklingsstyrelsen. Förslaget innebär att riksdagens tidigare beslut om utskiftning ändras i fråga om de aktuella tillgångarna. Den lagreglering som ligger till grund för avvecklingsstyrelsens verksamhet inom Allmänna pensionsfonden skall inte, såsom tidigare bestämts, upphöra att gälla vid utgången av juni 1995. I detta sammanhang påpekar regeringen att avvecklingsstyrelsens förvaltning av de kvarvarande tillgångarna är att se som en temporär lösning. Regeringen ämnar senare återkomma till riksdagen med förslag om hur en mer bestående förvaltning av tillgångarna bör ordnas.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till lagändringar och har inget att erinra mot vad regeringen i övrigt förordar vad gäller användningen av de tillgångar som i det föregående har behandlats.
Avkastningen på vissa statliga lånemedel, m.m.
De förutvarande länsvisa utvecklingsfonderna har ersatts av regionala utvecklingsbolag. Staten innehar genom moderbolaget ALMI Företagspartner AB lägst 51 % i dessa regionala bolag. Enligt nuvarande riktlinjer skall ALMI arbeta på en risknivå som innebär att det samlade kapitalet skall bevaras realt intakt -- dvs. täcka inflationen -- samtidigt som bolagen accepterar risker som bankerna inte är beredda att ta. Stiftelsen Industri- och nyföretagarfonden arbetar med projektstöd till industriföretag för att dela risken i samband med företagens mer betydande produktutvecklings- och marknadsföringsprojekt samt med nyföretagarlån. Liksom ALMI skall fonden sträva efter att bevara sitt kapital realt.
I kompletteringspropositionen föreslår regeringen att avkastningskraven för ALMI resp. Industri- och nyföretagarfonden sänks så att de i stället skall bevara kapitalet nominellt intakt. De hittillsvarande kraven på real avkastning har, enligt regeringens bedömning, gjort att riskbenägenheten blivit alltför begränsad. I kombination med bankernas allmänna återhållsamhet har detta inneburit att många småföretag har haft svårt att låna till sin expansion. Beräknad på en kapitalbas om vardera ca 3 miljarder kronor hos ALMI resp. Industri- och nyföretagarfonden räknar regeringen med att utlåningen från de två organisationerna totalt skall kunna öka med mellan 200 och 300 miljoner kronor.
I partimotionen 1994/95:Fi31 (m) avvisas förslaget om ändring av avkastningskraven. Skulle förändringen genomföras, skriver motionärerna, innebär det att kapitalet kommer att förbrukas. Samtidigt kommer en sådan förändring att resultera i att vissa lån bli ännu mer förmånligt subventionerade än gängse marknadslån. Motionärerna menar också att den nödvändiga utvecklingen i riktning mot en fungerande marknad för krediter och riskkapital på kommersiella villkor blir fördröjd.
I motion 1994/95:N19 (c) anförs inga principiella betänkligheter mot förslaget som sådant. I stället framhåller motionärerna värdet av att tillgången på riskvilligt kapital ökar, något som annars är ett hinder som en nyföretagare eller en expanderande företagare ofta möter. Detta gäller i synnerhet kvinnliga företagare.
I detta sammanhang hänvisar motionärerna till regeringens förslag till besparingar i kompletteringspropositionen på anslaget för främjande av kvinnors företagande och menar att detta företagande måste stimuleras på annat sätt. Regeringens förslag vad gäller ett sänkt avkastningskrav för de två organisationerna öppnar sådana möjligheter, anser motionärerna och föreslår att minst hälften av de frigjorda medlen skall avsättas för stöd till kvinnors företagande.
Regeringen har i kompletteringspropositionen föreslagit att anslaget för främjande av kvinnors företagande för budgetåret 1995/96 skall minskas med 50 miljoner kronor jämfört med förslaget i budgetpropositionen om ett anslag på 200 miljoner kronor. I yttrandet till finansutskottet (1994/95:NU7y) har näringsutskottet förordat en ytterligare neddragning med 1 miljon kronor för att finansiera ett oförändrat stöd till kooperativ utveckling. Trots besparingen är det fråga om en kraftig nivåhöjning på anslaget jämfört med innevarande budgetår, anför utskottet. I tre avvikande meningar förordas anslag till ändamålet på 50 miljoner kronor (m), 200 miljoner kronor (v, mp, kds) resp. 250 miljoner kronor (fp).
Utskottet instämmer i regeringens bedömning att konsekvensen av ett alltför högt avkastningskrav är att projekt med normala risker kan ha svårt att erhålla stöd från de regionala utvecklingsbolagen resp. från Industri- och nyföretagarfonden. Ett sänkt avkastningskrav kan skapa det eftersträvade utrymmet för nyutlåning till en rad projekt som i nuläget ligger på gränsen att erhålla finansiellt stöd. Därmed skapas ett inte oväsentligt bidrag till att stärka tillväxten i ekonomin. De farhågor som framförs i motion 1994/95:Fi31 (m) för att kapitalet kommer att förbrukas vid en övergång från ett realt till ett nominellt avkastningskrav finner utskottet vara överdrivna. I nuläget med en låg inflation och med den i kompletteringspropositionen antagna inflationsutvecklingen för de närmaste åren på strax under 3 % blir skillnaden mellan ett realt och nominellt avkastningskrav inte särskilt stor. Om emellertid inflationen ökar väsentligt blir skillnaden självfallet större. Utskottet vill i detta sammanhang betona att förslaget att sänka avkastningskraven för ALMI och Industri- och nyföretagarfonden skall ses mot bakgrund av den situation som sedan en tid råder på kreditmarknaden och det starka behovet i nuläget av att stimulera tillväxt och nya jobb inom de små och medelstora företagen. I ett längre perspektiv och under andra ekonomiska förutsättningar än dagens ankommer det, enligt utskottets mening, på regeringen att ta initiativ till att anpassa t.ex. avkastningskraven till sådana förändringar, bl.a. för att undvika en alltför drastisk värdeminskning av kapitalet. Med det sagda avstyrker utskottet det aktuella yrkandet i motion 1994/95:Fi31 (m).
Enligt utskottets mening bör inte heller motion 1994/95:N19 (c) i nu berörd del ligga till grund för något uttalande från riksdagens sida. Det är väsentligt att staten med olika medel stöder kvinnors företagande. Det finns också anledning att utgå från att intresset för stöd från ALMI och Industri- och nyföretagarfonden kommer att vara stort bland kvinnliga företagare. Utskottet finner det dock inte vara nödvändigt att på förhand slå fast hur stor andel av det frigjorda låneutrymmet som skall vara destinerat till sådant företagande. Med hänvisning till det sagda avstyrker utskottet motion 1994/95:Fi19 (c) i här aktuell del.
Kreditgarantier för den civila flygmotorindustrin
Den civila flygmotorindustrin representerar en högteknologisk verksamhet som har direkta och indirekta positiva effekter på den svenska industriella strukturen, påpekas det i kompletteringspropositionen. Den aktuella industrin kännetecknas av mycket stora utvecklingsinvesteringar och långa återbetalningstider (ca 35 år) för gjorda satsningar. Dessa förhållanden har medfört dels att utvecklingen av nya motorer sker i samarbetsprojekt, dels att det är mycket svårt att få en finansiering av projekten på den ordinarie kredit- och kapitalmarknaden. Regeringen framhåller vidare att detta kan verka hämmande på utvecklingen av en konkurrenskraftig flygmotorindustri och erinrar om att kapitalmarknadernas begränsningar vad gäller riskbenägenhet i fråga om sådana utvecklingsinvesteringar har inneburit att statlig finansieringsmedverkan förekommer i flera länder. Berörda svenska företag har därför i detta avseende en väsentlig konkurrensnackdel i förhållande till företag i andra länder.
Mot bakgrund härav bör, enligt regeringens mening, staten i viss utsträckning medverka i finansieringen av utvecklingsverksamhet avseende flygmotorer. Denna medverkan avses ske inom ramen för GATT:s (organisationen för det allmänna tull- och handelsavtalet) och EG:s regelverk vad avser statligt stöd till näringslivet. En noggrann individuell prövning av varje projekt skall göras vad gäller förutsättningarna för ett statligt engagemang. Regeringen betonar i kompletteringspropositionen att en statlig medverkan vid finansieringen förutsätter att företagen själva står för en väsentlig del av det totala finansieringsbehovet för utvecklingssatsningarna. Därigenom tillförsäkras projekten också en kommersiell prövning både inom företagen och av staten som delfinansiär.
Regeringen förordar en statlig finansieringsmedverkan i form av kreditgarantier. Fördelen med en sådan modell är, påpekar regeringen, att ett väsentligt riskavlyft för företagen åstadkommes samtidigt som det inte uppkommer någon direkt budgetbelastning. Regeringen bedömer att den sammanlagda ramen för kreditgarantier under de närmaste fem åren behöver uppgå till 500 miljoner kronor. Eventuella förluster till följd av kreditgarantier till flygmotorindustrin skall belasta anslaget hos Riksgäldskontoret för garantiverksamhet. På den del av kreditramen som är ianspråktagen skall utgå en avgift med 0,25 % per år som skall täcka eventuella förluster. Det föreslås att det skall ankomma på regeringen att närmare utforma ett kreditgarantisystem med här angiven innebörd.
Regeringen har enligt uppgift för avsikt att efter riksdagsbeslut med propositionen som grund och en närmare utarbetad teknisk lösning notifiera EU-kommissionen att Sverige ämnar införa ifrågavarande stöd. Notifieringen kommer att ske tidigast under sommaren 1995. EU-kommissionen prövar därefter systemets förenlighet med EU:s statsstödsregler.
Utskottet konstaterar att det föreslagna systemets förenlighet med EU:s statsstödsregler och de internationella förpliktelser i övrigt av handelspolitisk natur som Sverige har åtagit sig att respektera, noggrant skall beaktas vid den närmare utformningen av systemet. Dess förenlighet med EU:s konkurrensregler och i övrigt de krav som villkoren för den inre marknaden uppställer skall i särskild ordning prövas av EU-kommissionen. Mot denna bakgrund tillstyrker utskottet det framlagda förslaget beträffande kreditgarantier för finansiering av utvecklingsverksamhet inom den civila flygmotorindustrin.
Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll
Efter beslut av regeringen i februari 1995 har Styrelsen för teknisk ackreditering ändrat namn till Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll. Eftersom myndighetens namn förekommer i lagen (1992:1119) om teknisk kontroll krävs följdändringar i lagen.
Utskottet tillstyrker den av regeringen föreslagna lagändringen.
Förhöjt anslag till NUTEK
I budgetpropositionen har regeringen för nästa budgetår beräknat medelsbehovet för förvaltningskostnaderna vid Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) till knappt 296 miljoner kronor. Riksdagen har tidigare under våren 1995 (bet. 1994/95:NU18) beslutat om ett sådant anslag.
EU-medlemskapet innebär att Sverige får del av EU:s strukturfonder. De nya uppgifter som därigenom kommer att falla på NUTEK avser genomförande av programmen för främst mål 2 (omstrukturering av regioner med industrier på tillbakagång) och mål 6 (främjande av utvecklingen och strukturanpassningen i regioner som är ytterst glesbefolkade) samt vissa gemenskapsinitiativ. NUTEK skall också svara för den ekonomisk-administrativa samordningen av hela strukturfondsåterflödet gentemot EU-kommissionen. Mot denna bakgrund bedömer regeringen nu att NUTEK behöver en resursförstärkning för budgetåret 1995/96 på 7 miljoner kronor för att klara sina tillkommande arbetsuppgifter. Anslaget för ifrågavarande ändamål för nästa budgetår skulle sålunda uppgå till knappt 303 miljoner kronor.
Under den allmänna motionstiden yrkades i motion 1994/95:N270 (mp) att ifrågavarande anslag till NUTEK skulle skäras ned med 25 % och att riksdagen som en följd därav endast skulle anslå ca 222 miljoner kronor. Detta motionsyrkande följdes upp i en reservation (mp) i det aktuella utskottsbetänkandet. I motion 1994/95:Fi34 (mp) upprepas detta krav med hänvisning till regeringens förslag om en förändring av anslagsbeloppet för budgetåret 1995/96.
Utskottet finner regeringens förslag om en viss resursförstärkning till NUTEK som en följd av myndighetens arbete med EU:s strukturfonder vara välmotiverat. Som en följd härav avstyrks motion 1994/94:Fi34 (mp) i här aktuell del.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande förhöjt anslag till Kommerskollegium att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:150 bilaga 4 punkt E 1 till Kommerskollegium för budgetåret 1995/96 under tredje huvudtiteln -- med ändring av vad riksdagen tidigare beslutat (prop. 1994/95:152, bet. NU23, rskr. 315) -- anvisar ett med 15 000 000 kr förhöjt ramanslag på 71 025 000 kr,
2. beträffande Allmänna pensionsfonden: Avvecklingsstyrelsen m.m. att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:150 bilaga 7 avsnitt 4 a) antar regeringens förslag till lag om fortsatt giltighet av vissa övergångsbestämmelser till lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden, b) antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden, c) godkänner vad som anges i propositionen om ändrad användning av kontanta medel och aktier som ännu inte har skiftats ut från avvecklingsstyrelsen, d) godkänner vad som anges i propositionen om ändrad användning av de tillgångar som återstår av det som reserverats för det premiegrundande allemanssparandet och avvecklingsstyrelsens verksamhet,
3. beträffande avkastningen på vissa lånemedel, m.m. att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:150 bilaga 12 avsnitt 1 moment 1 och med avslag på motionerna 1994/95:Fi31 yrkande 5 och 1994/95:N19 yrkande 1 godkänner vad som anges i propositionen om ändrade avkastningskrav och riktlinjer i övrigt för ALMI Företagspartner AB och Industri- och nyföretagarfonden, res. 1 (m)
4. beträffande kreditgarantier för den civila flygmotorindustrin att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:150 bilaga 12 avsnitt 1 moment 2 bemyndigar regeringen att inom en ram av 500 000 000 kr utfärda kreditgarantier för finansiering av utvecklingsverksamhet inom den civila flygmotorindustrin i enlighet med vad som anges i propositionen,
5. beträffande Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll att riksdagen antar det i proposition 1994/95:150 bilaga 12 avsnitt 3 framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1992:1119) om teknisk kontroll,
6. beträffande förhöjt anslag till NUTEK att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:150 bilaga 12 avsnitt 2 punkt A 1 och med avslag på motion 1994/95:Fi34 yrkande 32 till Närings- och teknikutvecklingsverket: Förvaltningskostnader för budgetåret 1995/96 under tolfte huvudtiteln -- med ändring av vad riksdagen tidigare beslutat (prop. 1994/95:100 bil. 13, bet. NU18, rskr. 300) -- anvisar ett med 7 000 000 kr förhöjt ramanslag på 302 967 000 kr. res. 2 (mp)
Stockholm den 31 maj 1995
På näringsutskottets vägnar
Birgitta Johansson
I beslutet har deltagit: Birgitta Johansson (s), Bo Finnkvist (s), Per Westerberg (m), Bo Bernhardsson (s), Mikael Odenberg (m), Sylvia Lindgren (s), Kjell Ericsson (c), Barbro Andersson (s), Chris Heister (m), Marie Granlund (s), Lennart Beijer (v), Dag Ericson (s), Ola Karlsson (m), Göran Hägglund (kds), Laila Bäck (s), Eva Flyborg (fp) och Ronny Korsberg (mp).
Reservationer
1. Avkastningen på vissa lånemedel, m.m. (mom. 3)
Per Westerberg, Mikael Odenberg, Chris Heister och Ola Karlsson (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med "Utskottet instämmer" och slutar med "aktuell del" bort ha följande lydelse:
Den av regeringen föreslagna förändringen i avkastningskrav för ALMI Företagspartner AB och Industri- och nyföretagarfonden kan inte godtas. I likhet med vad som anförs i motion 1994/95:Fi31 (m) menar utskottet att en övergång från ett realt avkastningskrav till ett nominellt sådant får till följd att det insatta kapitalets värde successivt kommer att minska. Den av regeringen föreslagna förändringen kommer också att innebära en avsevärd subventionering av de aktuella lånen i förhållande till de lån som står till buds på marknaden. Innebörden i det sistnämnda är att den nödvändiga utvecklingen i riktning mot en fungerande marknad för krediter och riskkapital på kommersiella villkor blir fördröjd. Mot denna bakgrund avvisar utskottet regeringens förslag och tillstyrker motion 1994/95:Fi31 (m) i här behandlad del. Av detta följer även att utskottet avstyrker det aktuella yrkandet i motion 1994/95:N19 (c).
dels att utskottets hemställan under moment 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande avkastningen på vissa lånemedel, m.m. att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Fi31 yrkande 5 avslår proposition 1994/95:150 bilaga 12 avsnitt 1 moment 1 och motion 1994/95:N19 yrkande 1.
2. Förhöjt anslag till NUTEK (mom. 6)
Ronny Korsberg (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med "Utskottet finner" och slutar med "aktuell del" bort ha följande lydelse:
I likhet med vad som anförs i motion 1994/95:Fi34 (mp) anser utskottet att det finns skäl att reducera det aktuella anslaget för förvaltningskostnader vid NUTEK -- ej öka anslaget som regeringen föreslår. I linje med yrkandet i nyssnämnda motion förordar utskottet att ifrågavarande anslag för nästa budgetår upptas till ca 222 miljoner kronor.
dels att utskottets hemställan under moment 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande förhöjt anslag till NUTEK att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:150 bilaga 12 avsnitt 2 punkt A 1 och med bifall till motion 1994/95:Fi34 yrkande 32 till Närings- och teknikutvecklingsverket: Förvaltningskostnader för budgetåret 1995/96 under tolfte huvudtiteln -- med ändring av vad riksdagen tidigare beslutat (prop. 1994/95:100 bil. 13, bet. NU18, rskr. 300) -- anvisar ett med 73 992 000 kr sänkt ramanslag på 221 975 000 kr.
Regeringens lagförslag
Bilaga
1 Förslag till lag om fortsatt giltighet av vissa övergångsbestämmelser till lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden
2 Förslag till lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden
3 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1119) om teknisk kontroll