Kompletteringspropositionen (bilagorna 9 och 14)
Betänkande 1993/94:JoU32
Jordbruksutskottets betänkande
1993/94:JOU32
Kompletteringspropositionen (bilagorna 9 och 14)
Innehåll
1993/94 JoU32
Sammanfattning
Utskottet behandlar i betänkandet regeringens förslag i bilagorna 9 och 14 av kompletteringspropositionen (prop. 1993/94:150). Dessa bilagor rör Jordbruksdepartementets och Miljö- och naturresursdepartementets huvudtitlar och ansvarsområden.
Förslagen under Jordbruksdepartementets huvudtitel avser bl.a. en reform av distriktsveterinärorganisationen. Utskottet tillstyrker propositionen.
Inom Miljö- och naturresursdepartementets verksamhetsområde lämnas förslag till vissa ändringar i lagen (1990:613) om miljöavgift på utsläpp av kväveoxider vid energiproduktion. Utskottet tillstyrker förslaget, vilket innebär att den nedre gränsen för avgiftsskyldighet sätts vid pannor som årligen producerar 25 gigawattimmar (GWh) energi, i stället för som nu 50 GWh. Stationära förbränningsmotorer för energiproduktion blir avgiftspliktiga. När mätdata saknas skall det i viss utsträckning vara möjligt att beräkna avgiften med utgångspunkt från uppmätta utsläpp under avgiftsåret med ett tillägg på 50 %. Sänkningen av den nedre gränsen för avgiftsskyldighet sker stegvis, så att pannor som producerar mer än 40 GWh blir avgiftsskyldiga den 1 januari 1996 och pannor med en produktion över 25 GWh blir avgiftsskyldiga den 1 januari 1997. Övriga lagändringar träder i kraft den 1 januari 1995.
Samtliga motioner avstyrks.
Till betänkandet har fogats två reservationer (s) och en meningsyttring (v).
Propositionen
Jordbruksdepartementet
I proposition 1993/94:150 (bilaga 9) föreslås att riksdagen
(C 6) till Åtgärder i fjällnära skogar för budgetåret 1994/95 anvisar ett anslag på 1 145 000 kr,
(F 3) 1. godkänner det som regeringen förordar om grunderna för anslag till inrättande av veterinärstationer,
(F 3) 2. godkänner det som regeringen förordar om riktlinjerna för finansiering av distriktsveterinärorganisationen,
(F 3) 3. godkänner att djursjukvårdsavgiften avskaffas vid utgången av juni 1995,
(F 3) 4. till Distriktsveterinärorganisationen: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1994/95 anvisar ett anslag på 1 000 kr,
(F 4) till Bidrag till distriktsveterinärorganisationen för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 88 734 000 kr,
(F 5) till Bidrag till avlägset boende djurägare för veterinärvård för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 6 000 000 kr.
Miljö- och naturresursdepartementet
I proposition 1993/94:150 (bilaga 14) föreslås att riksdagen antar regeringens förslag till
lag om ändring i lagen (1990:613) om miljöavgift på utsläpp av kväveoxider vid energiproduktion (bilaga 14.6).
Propositionens huvudsakliga innehåll
Inom Miljö- och naturresursdepartementets verksamhetsområde lämnas förslag till vissa ändringar i lagen (1990:613) om miljöavgift på utsläpp av kväveoxider vid energiproduktion. Den nedre gränsen för avgiftsskyldighet föreslås sättas vid pannor som årligen producerar 25 gigawattimmar (GWh) energi, i stället för som nu 50 GWh. Genom denna ändring kommer ytterligare ca 500 pannor som årligen släpper ut ca 10 000 ton kväveoxider att omfattas av avgiftsplikt. Stationära förbränningsmotorer för energiproduktion föreslås bli avgiftspliktiga. När mätdata saknas skall det i viss utsträckning vara möjligt att beräkna avgiften med utgångspunkt från uppmätta utsläpp under avgiftsåret med ett tillägg på 50 %.
Sänkningen av den nedre gränsen för avgiftsskyldighet föreslås ske stegvis, så att pannor som producerar mer än 40 GWh blir avgiftsskyldiga den 1 januari 1996 och pannor med en produktion över 25 GWh blir avgiftsskyldiga den 1 januari 1997. Övriga lagändringar föreslås träda i kraft den 1 januari 1995.
Lagförslaget fogas som bilaga till detta betänkande.
Motioner
Motioner med anledning av propositionen
1993/94:Fi54 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas 6. att riksdagen beslutar godkänna vad i motionen anförts om ett program för miljöinvesteringar.
1993/94:Jo73 av Karin Starrin och Kjell Ericsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om undantag för biobränslen.
Motioner väckta under allmänna motionstiden 1994
1993/94:L608 av Mats Hellström m.fl. (s) vari yrkas 4. att riksdagen hos regeringen begär att frågan om miljöfrågornas hantering i enlighet med vad i motionen anförts tas upp i EES-kommittén.
1993/94:Jo667 av Olle Schmidt (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förändring av lagen om miljöavgift för kväveoxidutsläpp.
Uppvaktningar
Sveriges veterinärförbund har vid en uppvaktning lämnat synpunkter på regeringens förslag vad avser distriktsveterinärorganisationen.
Sågverkens Riksförbund och Skogsindustrierna har vid en uppvaktning lämnat synpunkter på förslagen i propositionen vad avser miljöavgift på kväveoxidutsläpp vid energiproduktion.
Utskottet
NIONDE HUVUDTITELN
Jordbruksdepartementet
Åtgärder i fjällnära skogar (C 6)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt C 6 (bilaga 9 s. 1).
Distriktsveterinärorganisationen: Uppdragsverksamhet m.fl. anslag (F 3--F 5)
Veterinärutredningen (Jo1991:03) lämnade i betänkandet (SOU 1992:88) Veterinär verksamhet -- behov, organisation och finansiering förslag om en avveckling av det statliga huvudmannaskapet för den veterinära fältverksamheten, m.m. Sedan flera remissinstanser av praktiska och ekonomiska skäl avstyrkt utredningens förslag har Statens jordbruksverk därefter genomfört en översyn av distriktsveterinärorganisationen.
Regeringen föreslår i propositionen att det statliga huvudmannaskapet för distriktsveterinärorganisationen behålls tills vidare av bl.a. följande skäl. Staten har det yttersta ansvaret för att det i hela landet finns ett väl fungerande veterinärväsende. Sveriges närmande till EU medför att veterinärerna får en ny roll anpassad till de krav som EU ställer. De nationella gränskontrollerna inom EU har upphört och ersatts av en kontroll i ursprungsbesättningen i nära anslutning till transporten till ett annat EU-land. Regeringens och Jordbruksverkets uppfattning är att distriktsveterinärer och länsveterinärer i de flesta fall bör vara de veterinärer som skall utföra officiella uppgifter.
Under budgetåret 1994/95 bör enligt regeringens förslag anvisas 15 miljoner kronor för inrättande av ytterligare 50 veterinärstationer. Det finns enligt propositionen flera fördelar med att bedriva distriktsveterinärverksamheten vid veterinärstationer med flera veterinärer -- fördelar för såväl djurägare och veterinärer som för staten som arbetsgivare. De anslagna medlen behövs för att utrusta stationerna med den nödvändiga basutrustningen, såsom datorer.
Finansieringen av distriktsveterinärorganisationen läggs om den 1 juli 1995 genom att djursjukvårdsavgiften avskaffas och att ett ökat veterinärarvode skall erläggas av djurägaren. Djurägarnas bruttokostnader beräknas öka med 11 % genom omläggningen. Regeringen bedömer att den kostnadsökning som drabbar djurägarna måste betraktas som skälig. Den bör inte inverka på jordbrukets lönsamhet eller på djuromsorgen, anför regeringen.
Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag. Utskottet tillstyrker således förslaget under punkterna F 3--F 5 (bilaga 9 s. 2--8).
FJORTONDE HUVUDTITELN
Miljö- och naturresursdepartementet
Avgiftsskyldighet för mindre pannor och schablonberäkning av avgift
Propositionen
Regeringen föreslår att avgiftsskyldigheten utvidgas till att omfatta produktionsenheter med en energiproduktion på minst 25 GWh per år i stället för som nu minst 50 GWh. Därigenom kommer ytterligare ca 500 pannor med årliga utsläpp av ca 10 000 ton kväveoxider att omfattas av avgiftsplikt. Den nu gällande begränsningen till pannor med en tillförd effekt av 10 MW bör tas bort. Dessutom föreslås att stationära förbränningsmotorer inordnas i avgiftssystemet.
Utvidgningen föreslås ske stegvis, så att pannor som producerar minst 40 GWh per år blir avgiftspliktiga den 1 januari 1996 och pannor som producerar minst 25 GWh blir avgiftspliktiga den 1 januari 1977.
Om utsläppen normalt mäts med en utrustning som uppfyller kraven, föreslås vidare att den schablonberäkning som måste ske när utrustningen tillfälligt är ur funktion under högst 60 dygn får grundas på data från utsläppsmätningar under jämförbara driftförhållanden med ett tillägg på 50 %.
Motionerna
Motionärerna i motion Jo73 (c) uttrycker tveksamhet när det gäller effekten av avgiftssystemet för de mindre och medelstora företag som dominerar den svenska sågverksindustrin. Enligt motionärerna är installationskostnaderna för mätutrustningen så höga att de, mot bakgrund av den stora andelen biobränslen som används, inte står i rimlig proportion till den vinst som kan åstadkommas i fråga om utsläpp och reduktion av miljöavgiften. Biobränslen bör därför undantas från avgiftsskyldigheten.
Enligt motionären i motion Jo667 (fp) bör lagen om miljöavgift för kväveoxidutsläpp förändras så att kimrökstillverkning jämställs med skogsindustrins soda- och lutpannor och därmed undantas från avgiftsskyldigheten. Som exempel på ett företag som enligt motionären drabbats på ett olyckligt sätt nämns Nordisk Carbon Black AB, enligt motionen Nordens enda producent av kimrök.
Utskottets överväganden
I vårt land finns i dag ca 250 sågverk med en årsproduktion överstigande 5 000 kubikmeter sågat virke, och branschen domineras av små och medelstora företag. Som anförs i motion Jo73 är kostnaderna för installation av mätutrustning för kväveoxidutsläppen höga för många av dessa företag. Det kan därför ifrågasättas om kostnaderna för minskning av kväveoxidutsläppen står i rimlig proportion till de miljövinster som uppnås. Mot bakgrund av sågverksindustrins relativt höga energiförbrukning och det faktum att industrin till övervägande del använder biobränslen i sina torkningsprocesser, kan systemet med kväveoxidavgift för sågverksindustrins del komma att motverka användningen av biobränslen och gynna användningen av fossila bränslen. En sådan utveckling står inte i samklang vare sig med kväveoxidavgiftens syfte eller med riksdagens vid flera tillfällen uttalade ståndpunkt att användningen av biobränslen bör främjas. Utskottet förutsätter att regeringen noga följer utvecklingen på området och vid behov vidtar de åtgärder som erfordras. Syftet med motion Jo73 kan därmed anses tillgodosett utan någon ytterligare riksdagens åtgärd.
Utskottet har inhämtat att regeringen den 3 mars 1994 efter förnyad prövning har beslutat om nedsättning av kväveoxidavgiften för Nordisk Carbon Black AB för åren 1992 och 1993. Därmed finner utskottet syftet med motion Jo667 tillgodosett utan någon riksdagens vidare åtgärd. Motionen avstyrks.
Med de uttalanden som gjorts ovan tillstyrker utskottet regeringens lagförslag.
Övriga frågor
Motionerna
I motion Fi54 yrkande 6 begär Socialdemokraterna att Naturvårdsverket ges i uppdrag att genomföra ett samlat program för miljöinvesteringar. Stöd bör utgå med högst 15 % för investeringar om 600 miljoner kronor för installation av ackumulatortankar och miljögodkända pannor. För att öka takten med 500 miljoner kronor årligen när det gäller investeringar i reningsverk bör på samma sätt kommunerna stimuleras att tidigarelägga VA-investeringar om sammanlagt 1 miljard kronor. Med ett stimulansbidrag om 10 % bör investeringstakten för kommunala reningsverk kunna fördubblas. Vidare bör kommunerna erhålla bidrag om 25 % för investeringar om 400 miljoner kronor för bulleråtgärder i trafiken och 100 miljoner kronor anvisas för saneringsåtgärder på industrimark. 15 miljoner kronor bör utgå för byggande av en besöksanläggning vid sjön Tåkern och för ett försöksprojekt mot stranderosionen i Skåne. Slutligen bör 35 miljoner kronor anvisas för upprustning och information beträffande naturreservat och vandringsleder.
Enligt motion L608 (s) yrkande 4 bör regeringen i EES-kommittén ta upp frågan om miljöfrågornas hantering. Därvid bör regeringen verka för att en strategi utvecklas för införande av nya regler och för att miljökraven behandlas i EFTA:s miljögrupp så att direkta kanaler skapas mellan EU och EFTA.
Utskottets överväganden
I samband med behandlingen av årets budgetproposition (1993/94:100, bilaga 14, JoU15, rskr. 209) tog utskottet ställning till flertalet av de förslag som nu framläggs i motion Fi54 yrkande 6. Utskottet delade synpunkterna i den då aktuella motionen vad gällde vikten av att i dagens arbetsmarknadspolitiska situation genomföra satsningar på sysselsättningsintensiva miljöåtgärder. Utskottet hänvisade till de möjligheter som redan i dag föreligger när det gäller vårdinsatser inom naturskyddade områden och andra naturvårdsobjekt. Vidare erinrade utskottet om riksdagens beslut om arbetsmarknadspolitiska åtgärder för ungdomar och långtidsarbetslösa m.m. (prop. 1993/94:66, AU5, rskr. 102) och konstaterade att det i detta avseende inte förelåg någon skillnad i viljeinriktning mellan regeringen och motionärerna. Med hänvisning till en beslutad utvärdering i slutet av den femårsperiod som pågår för Naturvårdsverkets program för sanering och återställning av miljöskadade områden tillstyrkte utskottet regeringens förslag om medelsanvisning och avstyrkte mot den bakgrunden det då aktuella motionsyrkandet om ytterligare 100 miljoner kronor för ändamålet. Även motionsyrkanden om medel till en besöksanläggning vid sjön Tåkern och för forskning om erosionsproblemen i Skåne avstyrktes. Utskottet har inte ändrat sina ställningstaganden. Med anledning av motionens förslag om stöd för investeringar i ackumulatortankar och miljögodkända pannor vill utskottet erinra om Naturvårdsverkets och NUTEK:s uppdrag att utreda förutsättningarna för minskning av kolväteutsläppen vid småskalig vedeldning. Rapporten bereds i regeringskansliet. I avvaktan på resultatet av detta arbete och med hänvisning till utskottets tidigare ställningstaganden avstyrks motion Fi54 yrkande 6.
Med anledning av motion L608 vill utskottet erinra om att frågan om en gemensam EFTA/EG-kommitté för miljöfrågor har drivits av EFTA-länderna. EU har emellertid hittills motsatt sig inrättandet av en gemensam grupp. Inom EG-kommissionen har det s.k. inremarknadsdirektoratet (DG III) i regel huvudansvaret för produktrelaterade frågor, dvs. i de fall reglerna baseras på artikel 100a i Romfördraget (harmonisering av tekniska regler). Strukturen inom EFTA motsvarar därför i princip EG-kommissionens organisation. Vid behandlingen i TBT-kommittén/underkommitté 1 vägs olika intressen samman (TBT = tekniska handelshinder). Miljöintressena väger naturligtvis mycket tungt, men även handels- och industripolitiska intressen måste beaktas. Enligt vad utskottet erfarit har den hittillsvarande ordningen fungerat mycket bra, vilket inte minst förhandlingsresultaten inom dessa områden utvisar. Utskottet vill vidare erinra om att Sverige i egenskap av s.k. ansökarland från den 25 juni 1994 som observatör har tillträde till samtliga ordinarie möten inom EU. Även i den nyligen inrättade Miljöbyrån kommer Sverige och övriga ansökarländer att kunna följa och påverka arbetet inom miljöområdet. Utskottet utgår från att regeringen även i dessa fora kommer att fullfölja sin traditionella roll som pådrivande i miljöfrågor. Det anförda innebär att syftet med motion L608 yrkande 4 kommer att bli i allt väsentligt tillgodosett utan något särskilt riksdagens uttalande i frågan. Motionsyrkandet avstyrks.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande fjällnära skogar att riksdagen till Åtgärder i fjällnära skogar för budgetåret 1994/95 anvisar ett anslag på 1 145 000 kr,
2. beträffande inrättande av veterinärstationer att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om grunderna för anslag till inrättande av veterinärstationer,
3. beträffande finansiering av distriktsveterinärorganisationen att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om riktlinjerna för finansiering av distriktsveterinärorganisationen,
4. beträffande djursjukvårdsavgiften att riksdagen godkänner att djursjukvårdsavgiften avskaffas vid utgången av juni 1995,
5. beträffande distriktsveterinärorganisationen: uppdragsverksamhet att riksdagen till Distriktsveterinärorganisationen: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1994/95 anvisar ett anslag på 1 000 kr,
6. beträffande bidrag till distriktsveterinärorganisationen att riksdagen till Bidrag till distriktsveterinärorganisationen för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 88 734 000 kr,
7. beträffande avlägset boende djurägare att riksdagen till Bidrag till avlägset boende djurägare för veterinärvård för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 6 000 000 kr,
8. beträffande lagen (1990:613) om miljöavgift på utsläpp av kväveoxider vid energiproduktion
att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring av lagen (1990:613) om miljöavgift på utsläpp av kväveoxider vid energiproduktion,
9. beträffande undantag från avgiftsskyldigheten
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Jo73 och 1993/94:Jo667,
10. beträffande ett samlat program för miljöinvesteringar
att riksdagen avslår motion 1993/94:Fi54 yrkande 6,
res. 1 (s)
11. beträffande utveckling av EES-avtalet
att riksdagen avslår motion 1993/94:L608 yrkande 4.
res. 2 (s)
Stockholm den 26 maj 1994
På jordbruksutskottets vägnar
Margareta Winberg
I beslutet har deltagit: Margareta Winberg (s), Ivar Virgin (m), Ingvar Eriksson (m), Inga-Britt Johansson (s), Åke Selberg (s), Lennart Brunander (c), Inge Carlsson (s), Mona Saint Cyr (m), Dan Ericsson i Kolmården (kds), Ulla Pettersson (s), Patrik Norinder (m), Lena Klevenås (s) och Lennart Fremling (fp).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Jan Jennehag (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Ett samlat program för miljöinvesteringar (mom. 10)
Margareta Winberg, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge Carlsson, Ulla Pettersson och Lena Klevenås (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "I samband" och på s. 7 slutar med "yrkande 6" bort ha följande lydelse:
Som anförs i motion Fi54 bör Naturvårdsverket få i uppdrag att genomföra ett samlat program för miljöinvesteringar. I uppdraget bör ingå att stimulera nya investeringar och fördela resurserna så att maximal miljövinst i kombination med hög sysselsättning uppnås. Följande investeringar bör genomföras.
I många enskilda VA-anläggningar behöver läckaget av fosfor och organiska ämnen reduceras. Med ett investeringsbidrag för installation av ackumulatortankar och miljögodkända pannor bör utsläppen av kolväten till följd av vedeldning kunna minskas. I syfte att åstadkomma investeringar om 600 miljoner kronor bör för ändamålet stöd utgå med högst 15 %. Med motsvarande stöd bör kommunerna stimuleras att tidigarelägga VA-investeringar om sammanlagt 1 miljard kronor.
Enligt tidgare planer skall kommunerna till år 1995 investera 3 miljarder kronor i sammanlagt 70 reningsverk. Med nuvarande årliga investeringar om 500 miljoner kronor kommer planerna inte att kunna uppfyllas. Ett stimulansbidrag om 10 % bör medföra en ökning av investeringstakten med 500 miljoner kronor per år.
Enligt en bullerutredning rörande trafiken krävs årliga investeringar mot buller med 800 miljoner kronor under tio år. För det statliga vägunderhållet har resurser avsatts. Med ett bidrag om 25 % bör kommunerna stimuleras till investeringar mot buller om 400 miljoner kronor.
För sanering av förorenad industrimark bör 100 miljoner kronor avsättas.
Bidrag med sammanlagt 15 miljoner kronor bör utgå för byggande av en besöksanläggning vid sjön Tåkern och för ett försöksprojekt med hövder för att minska stranderosionen i Skåne.
Vad utskottet anfört med anledning av motion Fi54 yrkande 6 bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:
10. beträffande ett samlat program för miljöinvesteringar att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Fi54 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Utveckling av EES-avtalet (mom. 11)
Margareta Winberg, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge Carlsson, Ulla Pettersson och Lena Klevenås (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med "Med anledning" och slutar med "Motionsyrkandet avstyrks" bort ha följande lydelse:
Till de frågor som är mest väsentliga att driva i ett europeiskt sammanhang hör miljöfrågorna. Detta gäller givetvis även för samarbetet inom EES. Som anförs i motion L608 bör Sverige redan nu utarbeta en strategi för nya regler, acquis, på miljöområdet i syfte att utveckla EES-avtalet. I dag behandlas många frågor av stor betydelse för miljön, bl.a. olika slags miljökrav, i den EFTA-grupp som handlägger tekniska handelshinder. Detta medför en obalans i förhållande till vad som gäller inom EU, där miljöfrågorna behandlas på ett mer sammanhållet sätt. Det föreligger således ett behov av direkta kanaler mellan EU och EFTA på detta område, vilka skulle kunna åstadkommas genom att miljökraven företrädesvis behandlas i EFTA:s miljögrupp. Utskottet ansluter sig därför till motion L608 yrkande 4 att regeringen bör ta upp dessa frågor i EES-kommittén. Vad utskottet anfört med anledning av motionsyrkandet bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:
11. beträffande utveckling av EES-avtalet att riksdagen med anledning av motion 1993/94:L608 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Jan Jennehag (v) anför:
Ett samlat program för miljöinvesteringar
Enligt min mening borde utskottet, liksom reservanterna i reservation 1, med anledning av motion Fi54 yrkande 6 ha beslutat om ett samlat program för miljöinvesteringar (hemställan mom. 10).
Utveckling av EES-avtalet
Enligt min mening borde utskottet, liksom reservanterna i reservation 2, med anledning av motion L608 yrkande 4 ha beslutat att regeringen bör verka för att en strategi utvecklas för införande av nya regler och för att miljökraven behandlas i EFTA:s miljögrupp så att direkta kanaler skapas mellan EU och EFTA (hemställan mom. 11).
Bilaga