Kompetensinriktad vuxenutbildning genom studieförbund
Betänkande 1991/92:KrU31
Kulturutskottets betänkande
1991/92:KRU31
Kompetensinriktad vuxenutbildning genom studieförbund
Innehåll
1991/92 KrU31
Sammanfattning
Utskottet behandlar i detta betänkande regeringens förslag om ändrade grunder för folkbildningsrådets fördelning av statsbidrag. Förslaget innebär att statsbidrag till folkbildning skall få användas även till sådan kompetensinriktad utbildning inom studieförbunden som till form och arbetssätt motsvarar den som anordnas inom det offentliga skolväsendet och högskolan. Utskottet anser att förslaget inte får tolkas som en förändring av folkbildningsuppdraget utan snarare som en komplettering. Utskottet, som anser att det inte finns något att erinra mot den i propositionen föreslagna ändringen av statsbidragsvillkoren, gör med anledning av motionsyrkanden vissa påpekanden och förtydliganden av regeringsförslaget. Utskottet understryker att kompetensinriktad utbildning i studiecirkelform inte får vara av sådan omfattning att det går ut över den folkbildande verksamheten. Utskottet framhåller också att verksamheten inom kompetensgivande studiecirklar av angivet slag så långt det är möjligt bör präglas av samma synsätt som är utmärkande för studiecirkelverksamheten i övrigt, nämligen att deltagarna deltar i valet av arbetssätt och metoder och tillsammans med cirkelledarna tar ansvaret för studierna.
Utskottet avstyrker ett motionsyrkande om att studieförbunden skall få rätt att utfärda kompetensbevis.
Propositionen
Regeringen har i proposition 1991/92:157 om vissa gymnasie- och vuxenutbildningsfrågor m.m. (utbildningsdepartementet) under mom. 6 i hemställan föreslagit riksdagen att godkänna vad i propositionen förordats om ändrade grunder för folkbildningsrådets fördelning av statsbidrag.
Propositionen i övrigt behandlas av utbildningsutskottet i betänkandet 1991/92:UbU26.
Motionerna
Motioner väckta under allmänna motionstiden 1992
1991/92:Kr402 av Inger Koch (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om att studieförbunden skall ges rätt att utfärda kompetensbevis i vissa delar av sin verksamhet i enlighet med vad som anförts i motionen.
1991/92:Kr418 av Ulf Melin (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ge studieförbunden möjlighet att bedriva kompetenshöjande och behörighetsgivande utbildning.
Motioner väckta med anledning av proposition 1991/92:157
1991/92:Ub72 av Stina Gustavsson och Stina Eliasson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om studieförbundens form och arbetssätt och rätt till statsbidrag i samband med kompetensinriktad vuxenutbildning.
1991/92:Ub74 av Björn Samuelson m.fl. (v) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kompetensinriktad utbildning genom studieförbund.
1991/92:Ub76 av Åke Gustavsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vuxenutbildning genom studieförbund.
Utskottet
1991 års riksdagsbeslut om folkbildningen
Vid riksmötet 1990/91 godkände riksdagen att ett nytt statsbidragssystem för folkbildningen skulle tillämpas fr.o.m. budgetåret 1991/92 (prop. 1991/92:82, UbU18, rskr. 195). Genom det nya systemet ökades friheten för studieförbunden och folkhögskolorna att disponera resurserna. Den statliga detaljregleringen togs bort. Det betonades att det är folkbildningens anordnare som själva fastställer målen för verksamheten, medan riksdag och regering fastställer målen för bidragsgivningen.
I propositionen angavs som ett av målen för statsbidrag till folkbildningen att stödja en verksamhet som syftar till att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang för att delta i samhällsutvecklingen genom t.ex. politiskt, fackligt eller kulturellt arbete. Verksamhet som syftar till att utjämna utbildningsklyftor och höja utbildningsnivån i samhället skall prioriteras. Personer som är utbildningsmässigt, socialt eller kulturellt missgynnade skall särskilt prioriteras. Den utbildning som bedrivs inom folkbildningen skall till både form och innehåll tydligt skilja sig från utbildning inom det offentliga skolväsendet och högskolan. Det är viktigt att varje studieförbund ger uttryck för en egen profil som är präglad av t.ex. huvudmannens ideologiska eller politiska värderingar. De studerandes möjlighet att påverka inriktning och arbetssätt och att anknyta studierna till vardagslivets verklighet bör vara ett starkt inslag i utbudet av folkbildning.
Som särskilda villkor för statsbidrag till studieförbunden angavs att studiecirkelverksamhet med gemensamma, planmässigt bedrivna studier skall utgöra basen i den statsbidragsberättigade verksamheten. Något skäl för staten att ange hur stor denna andel bör vara ansågs dock inte finnas. Det får ankomma på studieförbunden att göra rimliga avvägningar i detta avseende.
Fr.o.m. budgetåret 1991/92 fördelas det statliga bidraget till folkbildningen av folkbildningsrådet, som bildats av Folkbildningsförbundet, Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation och Landstingsförbundet.
Ändrade grunder för folkbildningsrådets fördelning av statsbidrag
I den nu aktuella propositionen, 1991/92:157, anförs att studieförbunden har flexibla organisationer och arbetsformer. De har lokala avdelningar på ett stort antal orter i landet. För att öka möjligheterna till kunskapsspridning och kunskapsutveckling är det enligt propositionen viktigt att ta till vara studieförbundens kapacitet även när det gäller kompetensinriktad utbildning. Utbudet av utbildningsanordnare, som de studerande kan välja mellan, skulle på detta sätt öka. Mot denna bakgrund föreslås att statsbidraget till folkbildning skall få användas även till sådan kompetensinriktad utbildning inom studieförbunden som till form och arbetssätt motsvarar den som anordnas inom det offentliga skolväsendet och högskolan. Riksdagen föreslås godkänna att en sådan ändring görs av grunderna för folkbildningsrådets fördelning av statsbidrag.
I propositionen anges att förutsättningen för dessa ändrade bidragsvillkor är att sådan kompetensinriktad utbildning i studiecirkelform som beskrivits i propositionen inte får vara av sådan omfattning att det går ut över studieförbundens folkbildande verksamhet. Den kompetensinriktade studiecirkelverksamheten skall inte sättas under tillsyn av någon statlig myndighet. Studieförbunden skall själva ta ställning till hur verksamheten skall utformas.
I tre motioner, nämligen Ub72 (c), Ub74 (v) yrkande 4 och Ub76 (s), väckta med anledning av propositionen, anförs att det är viktigt att studieförbunden kan tillämpa studiecirkelns form och arbetssätt även vid kompetensgivande utbildning. I motionerna framhålls vidare vikten av att riksdagens tidigare beslut ligger fast beträffande folkbildningens uppgift att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och att skapa engagemang t.ex. genom politiskt, fackligt och kulturellt arbete. I motion Ub72 uttrycks oro för att det unika som studieförbunden hittills stått för, nämligen folkbildning i allmänhetens tjänst med en speciell särart, inte längre skall gälla i samband med kompetensinriktad utbildning. Den pedagogik och de metoder som studieförbunden tillämpar bör enligt motion Ub74 kunna användas även vid sådana kompetensinriktade cirkelstudier som bedrivs i enlighet med propositionens intentioner. Det framhålls i motion Ub76 att folkbildningen ofta har varit ett alternativ och ett komplement till den undervisning som anordnas inom det offentliga skolväsendet och högskolan. Folkbildningens metoder -- som bl.a. innebär att deltagarna själva deltar i valet av arbetssätt och metoder -- har underlättat för sådana människor, som tidigare inte deltagit i vuxenutbildning, att ta upp och fullfölja studier. Det anförs också att en ökning av den kompetensinriktade vuxenutbildningen inom studieförbunden kan medföra att andra angelägna folkbildningsuppgifter inom t.ex. kultur- och samhällsområdet kan bli svåra att finansiera. Enligt motionen bör studieförbunden -- utan att statsbidraget påverkas -- få möjlighet att, utifrån folkbildningens särart i fråga om metod (form och arbetssätt), anordna undervisning som motsvarar den som anordnas inom det offentliga skolväsendet och högskolan.
I motion Kr418 (m), väckt under allmänna motionstiden i januari i år, hemställs att studieförbunden skall ges möjlighet att bedriva kompetenshöjande och behörighetsgivande utbildning som ett komplement till den verksamhet som ingår i folkbildningsuppdraget.
Utskottet anser att den nu föreslagna ändringen av statsbidragsgrunderna för folkbildningen inte får tolkas som förslag till en ändring av studieförbundens folkbildningsuppgift. Förslaget får snarare ses som en komplettering. Studieförbundens verksamhet har från första början varit inriktad bl.a. mot att utjämna utbildningsklyftor och att höja utbildningsnivån. Studiecirkelverksamheten har bedrivits på en nivå som motsvarat såväl en grundläggande skolnivå som gymnasienivå och högskolenivå. De kunskaper som de studerande erhållit är likvärdiga även om studierna är upplagda på skilda sätt inom folkbildningen och det offentliga skolväsendet och högskolan. När det gäller kunskaps- och utbildningsnivå innebär således förslaget i propositionen inte någon förändring.
Som utskottet redovisat var den statsbidragsgrundande studiecirkelverksamheten tidigare omgärdad av ett mycket detaljerat regelsystem. Bestämmelser fanns om minsta antal deltagare per sammankomst, lägsta ålder för deltagarna, antal sammankomster per vecka, antal timmar per sammankomst, olika bidrag till olika sorters verksamhet, tilläggsbidrag, expertbidrag m.m. Genom dessa regler var det inte möjligt att organisera ämnesstudier inom studiecirkelverksamheten på ett sätt som i dessa avseenden liknar vad som finns inom det offentliga skolväsendet och högskolan.
Det redovisade detaljerade regelsystemet togs bort den 1 juli 1991. Folkbildningsrådet fördelar numera medlen utifrån de riktlinjer för statsbidraget som riksdagen godkänt och har till uppgift att utvärdera det nya statsbidragssystemet. När det gäller sådana praktiska frågor, såsom deltagarantal, antal sammankomster, sammankomsternas längd, studiernas förläggning i tiden m.m. skulle det således inte längre finnas något hinder för studieförbunden att organisera studiecirkelverksamheten på ett sätt som kan likna utbildningen inom den offentliga skolan och inom högskolan. Vid samma tidpunkt fördes emellertid i 5 § förordningen (1991:977) om statsbidrag till folkbildningen in den bestämmelse som nu föreslås bli ändrad, nämligen den som säger att undervisningen skall anordnas så att den till form och arbetssätt tydligt skiljer sig från den som anordnas i det offentliga skolväsendet och högskolan.
Utskottet gör den bedömningen att det inte finns något att erinra mot den i propositionen föreslagna ändringen av statsbidragsvillkoren, vilken ger utrymme för utveckling mot ännu större frihet för studieförbund att anordna sin verksamhet än vad de för närvarande har. Utskottet vill dock understryka vad som anförs i propositionen om att sådan kompetensinriktad utbildning som avses i denna och som ges i studiecirkelform av studieförbunden inte får vara av sådan omfattning att det går ut över studieförbundens folkbildande verksamhet. Detta har också framhållits i motionerna. Utskottet noterar att föredragande statsrådet uttalat att hon med särskild uppmärksamhet kommer att följa utvecklingen i detta avseende. Som motionärerna framhållit hör det till studiecirkelverksamhetens särart att deltagarna deltar i valet av arbetssätt och metoder och tillsammans med cirkelledaren tar ansvaret för studierna. Så långt det är möjligt bör enligt utskottets uppfattning detta synsätt prägla också verksamheten inom sådana kompetensinriktade studiecirklar som avses i propositionen och som studieförbunden nu får möjlighet att erbjuda.
Utskottet inser att tiden kan vara alltför knapp för att den utvärdering av folkbildningsverksamheten, som Folkbildningsrådet skall göra inför nästa treåriga budgetperiod 1994/95--1996/97, i någon högre grad skall kunna innefatta effekter av de ändrade statsbidragsgrunder som föreslås i propositionen. Utvärderingen måste avslutas i sådan tid att den kan läggas till grund för den fördjupade anslagsframställning som skall lämnas in sommaren 1993. Utskottet förutsätter dock att de erfarenheter som eventuellt redan har vunnits kan redovisas i samband med anslagsframställningen.
Med de förtydliganden och påpekanden som utskottet här gjort med anledning av motionerna Ub72, Ub74 yrkande 4 och Ub76 anser utskottet att riksdagen bör godkänna att studieförbunden får en sådan möjlighet att anordna kompetensinriktade studiecirklar som förordas i propositionen. Syftet med yrkandet i motion Kr418 är i stort sett tillgodosett genom regeringens förslag varför motionen inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.
Rätt för studieförbund att utfärda kompetensbevis
I propositionen tas även upp frågan om rätt för studieförbunden att utfärda kompetensgivande betyg. Föredragande statsrådet anser att mycket talar emot en sådan ordning, då den bl.a. skulle innebära inskränkningar i den frihet och det ansvar för folkbildningsverksamheten som anordnarna fått fr.o.m. budgetåret 1991/92. En rätt att utfärda betyg skulle kräva att denna del av verksamheten ställs under tillsyn och regleras. Prövningen av de studerandes kompetens bör enligt propositionen, liksom tidigare, förbehållas det offentliga skolväsendet och högskolan.
I en motion som väckts under allmänna motionstiden, nämligen Kr402 (m), hemställs att studieförbunden skall ges rätt att utfärda kompetensbevis i vissa delar av sin verksamhet.
Utskottet instämmer i vad som anförs i propositionen i denna fråga och föreslår att riksdagen avslår motion Kr402.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande ändrade grunder för folkbildningsrådets fördelning av statsbidrag
att riksdagen med bifall till regeringens förslag, med anledning av motionerna 1991/92:Ub72, 1991/92:Ub74 yrkande 4 och 1991/92:Ub76 samt med avslag på motion 1991/92:Kr418 godkänner vad utskottet förordat om ändrade grunder för folkbildningsrådets fördelning av statsbidrag,
2. beträffande rätt för studieförbund att utfärda kompetensbevis
att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr402.
Stockholm den 12 maj 1992
På kulturutskottets vägnar
Åke Gustavsson
I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Jan-Erik Wikström (fp), Elisabeth Fleetwood (m), Hugo Hegeland (m), Maja Bäckström (s), Berit Oscarsson (s), Stina Gustavsson (c), Anders Nilsson (s), Göran Åstrand (m), Leo Persson (s), Rose-Marie Frebran (kds), Anne Sörensen (nyd), Ingegerd Sahlström (s), Charlotte Branting (fp) och Björn Kaaling (s).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Elisabeth Persson (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.