Kommunikationsforskning
Betänkande 1993/94:TU25
Trafikutskottets betänkande
1993/94:TU25
Kommunikationsforskning
Innehåll
1993/94
TU25
Sammanfattning
I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens samtliga förslag under avsnittet Kommunikationsforskning i årets budgetproposition. Förslagen innebär att sammanlagt drygt 200 miljoner kronor anvisas för främst forsknings- och utvecklingsarbete inom kommunikationssektorn. Merparten av pengarna, eller 122 miljoner kronor, avser bidrag till Kommunikationsforskningsberedningen (KFB). I betänkandet behandlas även åtta motioner. Motionerna gäller frågor om kommunikationsforskningens inriktning och lokalisering samt olika utredningsfrågor. Med hänvisning främst till gällande ansvarsfördelning och pågående forskningsprojekt avstyrks samtliga motioner.
Till betänkandet har fogats en reservation av nyd-ledamoten samt en meningsyttring av v-suppleanten.
SJÄTTE HUVUDTITELN
Propositionen
Motionerna
1993/94:T213 av Anita Johansson m.fl. (s) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utvecklingen av miljövänliga trafiksystem och drivmedel.
1993/94:T216 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att initiera och stödja en informationsinsats om att beskriva kvinnoperspektiv på trafiksystemet, 9. att riksdagen hos regeringen begär att den utreder de samhällsekonomiska konsekvenserna av just-in-time-transporter.
1993/94:T223 av Jan Erik Ågren och Rose-Marie Frebran (båda kds) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ökad forskning om samspelet mellan samhällsplanering och trafik, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av forskning i syfte att främja gång- och cykeltrafikanter.
1993/94:T228 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att fortsätta med forskningsinsatser för framtagande av en svensk hybridbil samt att framgent i nationell samling satsa på transportforskning, 16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tillsättande av en bilsocial utredning i form av en bred parlamentarisk kommitté där även företrädare för konsumentorganisationerna finns med.
1993/94:T906 av Lars Bäckström (v) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbyggnaden av ett regionalt centrum för kommunikationsforskning, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att bygga upp ett regionalt centrum för kommunikationsforskning i Fyrstadsregionen.
1993/94:A450 av Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s) vari yrkas 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att flytta Väg- och transportforskningsinstitutet till Borlänge.
1993/94:Jo679 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om upphandling och teknikutveckling av miljöanpassade fordon och arbetsredskap.
1993/94:N424 av Tuve Skånberg (kds) vari yrkas 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att stimulera forskning om möjligheten att katalysatorrena också dieselfordon.
Bakgrund
Inom Kommunikationsdepartementets verksamhetsområde bedrivs och initieras forskning och utveckling (FoU) med inriktning på transporter, post och telekommunikationer, meteorologi, hydrologi och oceanografi samt geoteknik. Från departementets huvudtitel anvisas forskningsanslag till Kommunikationsforskningsberedningen (KFB) och Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) samt medel för bl.a. statistik och prognoser inom trafikområdet. Sedan år 1984 tillämpas en ordning där riksdagen på grundval av regeringsförslag beslutar om treåriga program för forskningen. Nuvarande riktlinjer för forskningen lades fast våren 1993 och gäller för perioden 1993/94--1995/96 (prop. 1992/93:170, bet. TU34, rskr. 397). Beslutet innebar bl.a. att en beställar- och utförarmodell infördes för forskningen. VTI ombildades till ett renodlat forskningsinstitut och KFB gavs ett ökat ansvar. Ökade resurser tillfördes samtidigt kommunikationsforskningen.
Utskottet
1 Anslagsfrågor
1.1 Statens väg- och transportforskningsinstitut
Statens väg- och transportforskningsinstitut är ett nationellt transportforskningsinstitut som utför tillämpad forskning och utveckling åt myndigheter och andra uppdragsgivare. Verksamheten finansieras främst med ersättning för uppdragsforskning men även med bidrag över statsbudgeten.
Regeringen föreslår i årets budgetproposition att bidragsanslaget till VTI beräknas till drygt 34 miljoner kronor för nästa budgetår. För verksamheten anges att de riktlinjer som lades fast genom 1993 års forskningspolitiska beslut bör gälla även för budgetåret 1994/95. I propositionen föreslås vidare att riksdagen för verksamhetens redovisning anvisar ett formellt 1 000-kronorsanslag.
Utskottet vill beträffande VTI:s verksamhet erinra om att i samband med att det nu gällande forskningspolitiska beslutet lades fast framhöll utskottet att VTI representerade en värdefull forskningsresurs och forskningsmiljö genom institutets tvärvetenskapliga uppbyggnad och den kontinuitet som finns i verksamheten (bet. 1992/93:TU34 s. 9). I betänkandet betonades vikten av att långsiktiga avtal träffades mellan KFB och VTI för att underlätta planeringen och för att möjliggöra en långsiktig kunskapsuppbyggnad hos institutet. Utskottet ansåg det vidare som viktigt att erfarenheterna av den nya beställar- och utförarmodellen följdes upp och dokumenterades på lämpligt sätt.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisningar för nästa budgetår.
1.2 Kommunikationsforskningsberedningen
Kommunikationsforskningsberedningen har till uppgift att planera, initiera, stödja och samordna övergripande kommunikationspolitiskt motiverad forskning, utveckling och demonstrationsverksamhet. Beredningen skall också svara för information och dokumentation inom forskningsområdet.
Regeringen anser att de riktlinjer som lades fast i 1993 års forskningspolitiska beslut för KFB bör gälla även för budgetåret 1994/95 och föreslår att ett ramanslag på närmare 122 miljoner kronor anvisas för verksamheten. Regeringen anser vidare att det är angeläget att KFB kan besluta om fördelningen av medel för forskningsprojekt som löper över en längre period. I propositionen föreslås därför att regeringen bemyndigas att besluta om den ram som skall gälla för beredningens åtaganden under budgetåret 1994/95 för perioden fram t.o.m. budgetåret 1999/2000. I sammanhanget anges att det inte är rimligt från vare sig konstitutionell eller saklig synpunkt att betydande delar av anslaget blir låst för engagemang som sträcker sig bortom den planeringsperiod som gäller för ramanslaget.
Utskottet konstaterar att regeringens medelsberäkning för KFB för nästa budgetår följer 1993 års riksdagsbeslut om forskningspolitiken och tillstyrker därför förslaget till medelsanvisning. Utskottet ställer sig också bakom förslaget att regeringen bör bemyndigas att besluta om den ram som skall gälla för beredningens åtaganden för forskningsprojekt som löper över längre perioder. Utskottet förutsätter att regeringen redovisar för riksdagen i vilken omfattning sådana långsiktiga åtaganden har lämnats.
1.3 Bidrag till forskning om el- och hybridfordon
Riksdagen fattade vid förra riksmötet beslut om att Kommunikationsforskningsberedningen skulle inleda ett fyraårigt forsknings-, utvecklings- och demonstrationsprogram rörande användningen av el- och hybridfordon. För innevarande budgetår anvisades 9 miljoner kronor för att påbörja programmet.
Regeringen föreslår att programmet fortsätter inom ramen för en resursnivå på sammanlagt 120 miljoner kronor under fyraårsperioden 1993/94--1996/97. Därmed bedöms att en tillräckligt bred försöks- och utvecklingsverksamhet kan komma till stånd samtidigt som möjligheter skapas för att genomföra en rimlig utvärdering av resultaten. Regeringen anser att programmet bör inriktas främst mot hybridfordon. För budgetåret 1994/95 föreslås att 30 miljoner kronor anvisas för verksamheten.
Utskottet tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen för nästa budgetår liksom den angivna resursnivån för fyraårsperioden 1993/94--1996/97.
1.4 Statistik och prognoser
Enligt 1993 års forskningspolitiska beslut har en särskild delegation inrättats under Kommunikationsdepartementet, Delegationen för prognos- och utvecklingsverksamhet inom transportsektorn (DPU). Delegationen har ansvar för att utarbeta prognoser för trafikutvecklingen, planeringsmetoder samt samhällsekonomiska effektbedömningar av transportsystemets utveckling. I DPU:s ansvar ingår vidare att utarbeta nulägesbeskrivningar och statistik rörande transporter och trafik samt att samordna riksomfattande resvaneundersökningar.
Regeringen anser att det är angeläget att DPU disponerar resurser och kompetens som gör att delegationen kan delta fullt ut och som en jämbördig part i det utvecklingsarbete som sker inom ramen för trafikverkens investeringsplanering. I sammanhanget förutsätts att trafikverken medverkar till att DPU vid varje tillfälle kan disponera samma system, databaser m.m. som verken utnyttjar. Vidare förutsätts att verksamhet som syftar till att förbättra och utveckla dessa system och data bedrivs i samverkan mellan DPU och trafikverken. Enligt propositionen är det angeläget att delegationen kan börja planera för att medverka i den kommande revideringen av infrastrukturens investeringsprogram. Regeringen har mot denna bakgrund beräknat ca 5 miljoner kronor under anslaget Statistik och prognoser för DPU:s verksamhet under nästa budgetår, vilket innebär en resursförstärkning på 1,5 miljoner kronor. Vidare anges att 9 291 000 kr bör omföras till anslaget Statistik och prognoser från sjunde huvudtitelns anslag D 8. Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser. Medelsomföringen föreslås ske med hänvisning till det principbeslut riksdagen tidigare fattat om ansvaret för den statliga statistiken (bet. 1992/93:FiU7, rskr. 122). I sammanhanget anges att regeringen avser att se över DPU:s arbetsformer för att säkerställa att de krav som ställs på en statistikmyndighet uppfylls. Regeringen föreslår mot denna bakgrund att DPU för budgetåret 1994/95 anvisas ett ramanslag på 14 281 000 kr.
Utskottet ställer sig bakom regeringens bedömning om vikten av att ett nära samarbete utvecklas mellan DPU och trafikverken. För detta talar inte minst de berättigade krav som kan ställas på ett effektivt och samordnat resursutnyttjande. Utskottet tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen.
1.5 Informationsteknologi
Regeringen har i budgetpropositionen framhållit att en delegation för transportinformatik bör tillsättas. Delegationen skall bl.a. vara ett tillfälligt beredningsorgan i frågor som gäller den nya teknikens trafikpolitiska konsekvenser och lämna förslag till utformning av regelverket kring informationsteknologins användning i trafik- och transportsystemet. Regeringen föreslår att ett anslag på 2 miljoner kronor anvisas till delegationen för nästa budgetår.
Utskottet tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen.
2 Kommunikationsforskningens inriktning
Utskottet behandlar i det följande de motionsförslag som väckts om FoU-verksamhetens närmare inriktning och om olika utredningsfrågor.
2.1 Miljöinriktat trafiksystem
Forsknings- och utvecklingsfrågor i syfte att utveckla ett miljöanpassat trafiksystem behandlas i fyra motioner.
Med utgångspunkt från trafiksituationen i Stockholms län framhålls i motion T213 (s) behovet av att utveckla mer miljövänliga trafiksystem och drivmedel. En utveckling av alternativa bränslen bedöms som nödvändig för att komma fram till de kombinationer som ger bästa möjliga effekt både miljömässigt och kostnadsmässigt. Det anges också som angeläget att nya kollektivtrafiksystem som sky-ways, spårbilar och ADB-baserade beställningssystem för kollektivbilsanvändning utvecklas. I sammanhanget framhålls att de utvecklingsprojekt som VTI för närvarande bedriver tillsammans med Nordiska vägtekniska förbundet är intressanta och därför bör stödjas aktivt.
I motion T228 (nyd) bedöms likaså att teknikutvecklingen har stor betydelse för möjligheten att skapa en god miljö. På sikt anges att ett individuellt nollemissionsfordon bör tas fram. Detta kan vara någon form av hybridbil, varför forskningsinsatserna för att ta fram en svensk hybridbil bör fortsätta. Större anslag måste vidare ges enligt motionen för att genomföra en nationell satsning på transportforskningen.
I motion Jo679 (fp) konstateras att trafiken orsakar den övervägande delen av luftföroreningarna och bullret i Stockholms län. Väg-, flyg- och båttrafiken måste mot denna bakgrund styras så att utsläppen minskar. Detta gäller också arbetsfordon och motorredskap som enligt motionen svarar för en oväntat stor del av föroreningarna. Det är därför angeläget att efterfrågan på nya miljöanpassade lösningar stärks genom att staten och statliga verk vid upphandling av arbeten och entreprenader föreskriver att bästa tillgängliga teknik skall användas. Motionärerna framhåller mot denna bakgrund behovet av upphandling och teknikutveckling av miljöanpassade fordon och arbetsredskap.
I motion N424 (kds) framhålls att det för närvarande inte är möjligt att katalysatorrena dieseldrivna fordon. I sammanhanget anges att graden av miljöbelastning skiftar mellan olika dieselbränslen. Generellt sett har fossila bränslen som traditionell dieselolja större miljöbelastande effekt än förnyelsebara drivmedel som rapsdiesel, etanol och ekodiesel. Vid sidan av miljöaspekten kommer fördelarna av att de förnyelsebara drivmedlen kan odlas i inhemsk produktion, att de håller åkrarna öppna, att de förbättrar handelsbalansen med utlandet och att de ingår i ett slutet kretslopp där den mängd koldioxid som alstras när bränslena förbränns upptas när de odlas. Motionären anger att det mot denna bakgrund vore angeläget att stimulera forskning om möjligheterna att katalysatorrena också dieselfordon.
Utskottet kan konstatera att det råder enighet om att trafiksystemet måste utformas så att konsekvenserna för miljön blir acceptabla. Framsteg har gjorts för att minska avgasutsläppen från dieselmotorer. En intensiv forskning är dock nödvändig om ett miljöanpassat transportsystem skall kunna utvecklas. Stora ansträngningar måste därför göras för att utveckla ny teknik vad gäller motorer, drivsystem och drivmedel. Utskottet ser det således som viktigt att en målmedveten forskning, utveckling samt demonstrationsverksamhet kommer till stånd som gör att ny teknik utvecklas. I den strategi som riksdagen tidigare i vår lagt fast för inriktningen mot ett långsiktigt bärkraftigt transportsystem ingår också en ökad användning av biobränslen, energieffektivisering samt utökad forsknings-, utvecklings- och demonstrationsverksamhet som viktiga delar (prop. 1993/94:100 bil. 7, bet. TU16, rskr. 154). Utskottet vill vidare erinra om att genom 1993 års forskningspolitiska beslut har anslagen till forskningen ökat med närmare 50 %. Miljöfrågorna angavs därvid som ett prioriterat område. Med de medelsanvisningar som utskottet nu ställer sig bakom med bl.a. förstärkta insatser för utveckling av el- och hybridfordon förbättras ytterligare möjligheterna att vinna ökad kunskap och att uppnå angelägna framsteg. Sammantaget finns därmed enligt utskottets mening goda förutsättningar för att forskningen kan komma att lämna verkningsfulla bidrag till arbetet med att miljöanpassa trafiksystemet. Utskottet anser mot bakgrund av det anförda att syftet med motionsyrkandena till väsentlig del kan komma att tillgodoses. I avvaktan på resultatet av pågående forsknings- och utvecklingsarbete bör de aktuella motionsyrkandena inte föranleda något initiativ från riksdagens sida. De avstyrks följaktligen.
2.2 Bilsocial utredning
I motion T228 (nyd) framhålls att bilen har blivit en viktig del av familjens vardag. Alltför ofta utnyttjar dock staten bilismen som mjölkko när någon del av den offentliga sektorn behöver finansieras. Enligt motionen är även vissa grupper i samhället onaturligt bilfientliga. Dessa grupper uppges ha fått ett alltför stort spelrum i svensk debatt. Motionärerna anser mot denna bakgrund att en bilsocial utredning snarast bör tillsättas som på ett övergripande sätt bör belysa bilens sociala och ekonomiska betydelse för landet och för medborgarna. Utredningsformen bör vara en bred parlamentarisk kommitté med starkt inslag från berörda konsumentorganisationer. Kommittén bör även få till uppgift att föreslå ett nytt finansieringssystem som mer rättvist speglar de kostnader bilisten ger upphov till då han utnyttjar vägsystemet. En fråga som också bör belysas inom ramen för utredningsarbetet är enligt motionen problemet med oförsäkrade fordon som blir allt fler i trafiken.
Utskottet instämmer i motionärernas uppfattning att bilen kommit att inta en allt viktigare roll i vårt samhälle. Utskottet anser därför att det är nödvändigt att trafikpolitiken och statens agerande på trafikområdet bygger på en realistisk uppfattning om bilens betydelse och funktion i samhället. Bilen har bl.a. stor regionalpolitisk betydelse för stora delar av landet och då i synnerhet för landets glesbygdsområden. Tillgång till bil är således i många fall en förutsättning för arbete, fritidsaktiviteter och ett rikt socialt liv. Vad gäller motionskravet på ytterligare utredningsinsatser vill utskottet erinra om att under senare tid har initiativ tagits såväl nationellt som internationellt i syfte att vidga kunskapen om bilanvändandet och dess betydelse. Arbete pågår vidare med att förbättra det statistiska underlaget. På uppdrag av Delegationen för prognos- och utvecklingsarbete (DPU) inleder SCB under våren 1994 ett nytt löpande system med nationella resvaneundersökningar. Detta betyder att kunskapen om resvanorna i samhället -- och därmed även om bilismens stora betydelse -- ytterligare kommer att öka. Utskottet bedömer att med det underlag som redan nu finns tillgängligt och som i framtiden kommer att finnas som ett resultat av pågående utredningsarbete kommer kunskaperna om bilismens roll i samhället att öka. Det bör vidare enligt utskottets mening ankomma på regeringen och Kommunikationsforskningsberedningen att följa den fortsatta utvecklingen på området och överväga om ytterligare initiativ erfordras. Beträffande motionärernas fråga om en förändrad finansieringsform vill utskottet slutligen hänvisa till den beredning som pågår med anledning av vad som anförts i finansutskottets betänkande (bet. 1992/93:FiU30) angående utredning av statsbudgetens omfattning och uppdelning av statens utgifter i en drift- och en kapitalbudget. Utskottet anser med hänvisning till det anförda att syftet med yrkandet i allt väsentligt torde komma att tillgodoses. Motionsyrkandet bör därför inte i detta sammanhang påkalla någon åtgärd från riksdagens sida, varför det avstyrks i nu behandlad del.
2.3 Kvinnoperspektiv på trafiksystemet
I motion T216 (v) anges att en fungerande kollektivtrafik är en viktig jämlikhetsfråga. En satsning på spårburen trafik är därför en satsning på kvinnorna, de äldre och ungdomarna. Motionärerna begär mot denna bakgrund att regeringen initierar och stödjer en informationsinsats som beskriver trafiksystemets betydelse för kvinnorna.
Utskottet har tidigare, senast under våren 1993 (bet. 1992/93:TU34), behandlat den aktualiserade frågan. Utskottet framhöll därvid att resvanorna skiljer sig åt mellan män och kvinnor. Utskottet erinrade samtidigt om att skillnader i resvanor också föreligger mellan olika åldersgrupper och geografiska områden. Utskottet angav vidare att enligt den övergripande trafikpolitiska målsättningen förutsätts att en anpassning skall ske till medborgarnas olika trafikbehov. Det är därför angeläget att trafiksystemets uppbyggnad sker på ett sådant sätt att olika resenärers intressen vägs samman. Utskottet erinrade också om pågående forskningsprojekt som behandlar anknytande frågeställningar. I sammanhanget hänvisades till de nationella resvaneundersökningarna som tidigare genomförts. Utskottet förutsatte att forskningsresultat på olika sätt fördes ut till beslutsfattare och allmänhet. Utskottets uppfattning är oförändrad. Utskottet vill härutöver tillägga att med det nya system som inleds i vår med löpande resvaneundersökningar kan kunskaperna om resvanorna i samhället fördjupas och bli till ökad nytta för trafikplaneringen. Utskottet vill också framhålla att KFB har ansvaret för all dokumentation och information om samtliga forskningsresultat inom kommunikationsområdet. Utskottet är därför inte berett att förorda något särskilt initiativ på informationsområdet med anledning av motionen och avstyrker därför densamma i nu behandlad del.
2.4 Just-in-time-transporter
I motion T216 (v) konstateras att trafikpolitiken har anpassats till bl.a. företagens just-in-time-filosofi som innebär att företagen minskar sin lagerhållning av varor och i stället förlitar sig på tidsprecision vid leveranser från underleverantörer och till kunder (rullande lagerhållning). Detta har inneburit en kraftig ökning av tunga vägtransporter som kostar samhället mångmiljardbelopp genom fler trafikoffer och hårt nedslitna vägnät samtidigt som vissa företag tjänar på denna utveckling. Just-in-time-transporter har därmed enligt motionen inneburit en oplanerad överföring av kostnader från företagen till samhället eftersom det medfört en stark ökning av tunga transporter och därmed ökat vägslitage, olyckor, trängsel etc. Motionärerna begär mot denna bakgrund att en utredning tillsätts som skall se över de samhällsekonomiska effekterna av just-in-time-transporter.
Utskottet kan konstatera att godstrafikens konsekvenser för samhället nyligen behandlats inom ramen för Transportforskningsberedningens (numera KFB) verksamhet. I en forskningsrapport som redovisades år 1991 (TFB-rapport 1991:7, Förändringar i transportmönster--externa effekter) angavs att effekterna av material-administrativa tillämpningar på transportmönstret inte är entydiga. Allmänt sett synes dock utvecklingen leda till en ökning av såväl trafik- som transportarbetet. Vidare leder utvecklingen till en omfördelning mellan transportslagen. Lastbil och flyg har tagit marknadsandelar från tåg och sjöfart. De negativa externa effekter som uppstår, såsom miljöeffekter, olyckor, vägslitage och trängsel, bedöms i rapporten generellt sett ha ökat till följd av utvecklingen. Av rapporten framgår dock också att nya transportmönster går att kombinera med en positiv utveckling som minskar transporternas externa effekter för samhället. Utskottet vill vidare erinra om att regeringen i årets budgetproposition betonar att arbetet med att systematiskt värdera och prissätta trafikens miljöskador ingår som en viktig del i inriktningen mot ett långsiktigt bärkraftigt transportsystem. Med hänvisning till det anförda anser utskottet att det nu behandlade motionsyrkandet inte bör föranleda någon åtgärd från riksdagens sida. Det avstyrks därför av utskottet.
2.5 Andra forskningsfrågor
I motion T223 (kds) framhålls att förändringar i samhällets struktur kan ha stor betydelse för transportbehovet. I sammanhanget hänvisas till 1988 års trafikpolitiska beslut där det angavs att samhällsplaneringen skulle styras så att nytillkommande bebyggelse lokaliseras till områden med goda förutsättningar för en effektiv försörjning med kollektivtrafik. Hittills anges dock att alltför litet har hänt i den riktningen. De ambitioner som funnits har dessutom ofta lett till felaktiga beslut. Motionärerna efterlyser mot denna bakgrund fördjupad forskning om samspelet mellan samhällsbyggnad och trafik så att samhällsplaneringen kan fungera i enlighet med gällande trafikpolitiska beslut. I samma motion framhålls vidare behovet av en aktiv cykelpolitik. Enligt motionärerna uppfyller cykeln alla krav på ett bra transportmedel på resavstånd upp till en mil samtidigt som cyklandet förbättrar folkhälsan. För att belysa cykeltrafikens möjligheter anges att i Stockholm sker ca 5 % av allt transportarbete med cykel medan exempelvis i Holland, där cykeln betraktas som en självklar och nödvändig nyttighet, 20--50 % av alla resor i städer företas med cykel. Motionärerna anser att det är viktigt att satsa på bra cykelstråk och god väghållning. Viktigt är också att göra det enkelt att ta med cykeln på tåg och bussar samt att anlägga cykelparkeringar. I motionen konstateras vidare att både cyklister och fotgängare är mycket utsatta i trafiken, varför åtgärder krävs för att öka säkerheten. Motionärerna efterlyser mot denna bakgrund ytterligare forskning i syfte att främja gång- och cykeltrafik.
Utskottet vill framhålla att riksdag och regering inte bör detaljstyra forskningsinriktningen. Statsmakterna bör ange övergripande ramar och riktlinjer för forskningen samt svara för att det skapas en effektiv organisation för att förvalta de resurser som avsätts för detta ändamål. Statsmakternas övergripande syn läggs fast genom den tidigare beskrivna ordningen med treåriga forskningsprogram. Detta betyder att den närmare planeringen och genomförandet av forskningen bör överlåtas på ansvariga myndigheter och på forskarna. När det gäller samspelet mellan samhällsplanering och trafik vill utskottet hänvisa till årets budgetproposition (prop. 1993/94:100 bil. 7). Regeringen anför här under avsnittet Särskilda frågor, Inriktningen mot ett långsiktigt bärkraftigt transportsystem att det är nödvändigt att markanvändningen och transportplaneringen integreras så att utvecklingsmönster som minskar transportbehoven främjas. Vidare framhålls behovet av att utveckla eller förbättra mekanismer för att integrera transportplaneringen i bostads- och bebyggelseplaneringen i städer och regioner i syfte att minska transporternas miljöeffekter. I propositionen aviseras även att regeringen senare kommer att redovisa sina ställningstaganden till hur ett långsiktigt bärkrafigt transportmönster skall utvecklas i den svenska samhällsplaneringen. Vad gäller yrkandet om gång- och cykeltrafik instämmer utskottet i uppfattningen att cykeln kan utgöra ett både attraktivt och lämpligt färdmedel för många korta resor. Gångtrafiken utgör också ett viktigt inslag i trafikbilden. Detta gäller inte minst i kombination med kollektiva färdmedel. Staten har under många år verkat för att stimulera en ökad och trafiksäkrare cykel- och gångtrafik genom bl.a. insatser på forskningsområdet. Detta arbete har i många fall koncentrerats kring olika säkerhetsfrågor i syfte att minska antalet olyckor. I trafiksäkerhetsarbetet har även de s.k. oskyddade trafikanterna som cyklister och gångtrafikanter prioriterats. Enligt vad utskottet erfarit pågår projekt inom området såväl hos KFB som hos VTI. Med hänvisning till det anförda anser utskottet att de nu behandlade motionsyrkandena inte bör föranleda någon åtgärd från riksdagens sida. Motion T223 (kds) avstyrks därför i nu behandlad del. Syftet med yrkandena torde dock delvis bli tillgodsett.
3 Kommunikationsforskningens lokalisering
I motion T906 (v) föreslås att ett regionalt centrum byggs upp för kommunikationsforskningen. Som motivering anges att den snabba förändringstakten gör att kommunikationsforskningens roll växer och blir allt viktigare för landets och regionernas utveckling. Enligt motionären bör forskningen bedrivas i sådana former att den svarar mot de nya möjligheter till decentralisering som erbjuds. För 1990-talet anges att det är viktigt att försöka sprida forskningen till flera regioner, och även göra det i delvis nya former. Detta kan ske genom att man stegvis bygger upp ett regionalt centrum för kommunikationsforskning. Uppgiften skall vara att utifrån prioriterade forskningsområden utveckla miljöanpassade lösningar för gods- och persontransporter och informationshantering. Viktiga områden är bl.a. trafiksäkerhet, energieffektivitet, transportekonomi, framkomlighet och tidspassning samt förutsättningarna för industriell produktion. Ett nytt regionalt centrum för kommunikationsforskning bör enligt motionären samordna sitt arbete med befintliga institutioner. Det bör dock ges en självständig ställning. Målet bör vara att bygga upp en mellanform mellan traditionell högskola och det utvecklingsarbete som normalt bedrivs inom industrin. Inriktningen bör vara att driva arbetet i så nära samarbete med industrisidan att resultaten kan omsättas i direkt produktion för transportsektorn. Centret bör grundfinansieras inom ramen för KFB:s anslag. I motionen föreslås vidare att detta nya centrum inrättas i Fyrstadsregionen, dvs. den region som består av kommunerna Trollhättan, Vänersborg, Uddevalla och Lysekil. I denna region finns det enligt motionären sedan länge en inriktning på transportanknutna verksamheter och ovanligt goda naturliga förutsättningar för att utveckla och pröva nya tekniska lösningar för kommunikation och transporter.
I motion A450 (s) om sysselsättningspolitiska åtgärder i Dalarna anges att sedan ett antal år är både Vägverkets och Banverkets huvudkontor lokaliserade till Borlänge. Ett mycket stort kunnande på det transporttekniska området finns därmed koncentrerat till regionen. Motionärerna föreslår att VTI också flyttas till Borlänge. Därmed skulle den transporttekniska kunskapen ytterligare förstärkas och goda samordningseffekter uppnås.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena understryka angelägenheten av att landets samlade forskningsresurser används på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Detta innebär att den framtida strukturen och rollfördelningen mellan olika beställare och utförare av forskning är av strategiskt intresse. Utskottet vill vidare erinra om att enligt 1993 års forskningspolitiska beslut innefattar statens ansvar för kommunikationsforskningen att fungerande forskningsmiljöer med kompetenta forskare skapas som möjliggör en långsiktig kunskapsuppbyggnad. Enligt utskottets mening bör det främst vara en uppgift för ansvariga myndigheter att pröva hur den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden bör se ut och bedöma vilka forskningsmiljöer som är lämpliga att bygga upp. Utskottet avstyrker därför motion T906 (v). Utskottet avstyrker även motion A450 (s) i nu berörd del.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande anslaget Statens väg- och transportforskningsinstitut att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Statens väg- och transportforskningsinstitut för budgetåret 1994/95 anvisar ett anslag på 1 000 kr,
2. beträffande anslaget Bidrag till Statens väg- och transportforskningsinstitut att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Bidrag till Statens väg- och transportforskningsinstitut för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 34 189 000 kr,
3. beträffande anslaget Kommunikationsforskningsberedningen att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Kommunikationsforskningsberedningen för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 121 870 000 kr,
4. beträffande beslutsram för Kommunikationsforskningsberedningen att riksdagen bemyndigar regeringen att i enlighet med vad som i propositionen anförts besluta om den ram som skall gälla för Kommunikationsforskningsberedningens åtaganden under budgetåret 1994/95 för perioden fram t.o.m. budgetåret 1999/2000,
5. beträffande anslaget Bidrag till forskning om el- och hybridfordon att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Bidrag till forskning om el- och hybridfordon för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 30 000 000 kr,
6. beträffande planeringsram för forskningsprogram om el- och hybridfordon att riksdagen godkänner vad som i propositionen anförts om den totala ramen för forskningsprogrammet om el- och hybridfordon,
7. beträffande anslaget Statistik och prognoser att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Statistik och prognoser för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 14 281 000 kr,
8. beträffande anslaget Informationsteknologi att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Informationsteknologi för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 2 000 000 kr,
9. beträffande miljöinriktat trafiksystem att riksdagen avslår motionerna 1993/94:T213 yrkande 3, 1993/94:T228 yrkande 3, 1993/94:Jo679 yrkande 5 och 1993/94:N424 yrkande 4, res. (nyd)
10. beträffande bilsocial utredning att riksdagen avslår motion 1993/94:T228 yrkande 16,
11. beträffande kvinnoperspektiv på trafiksystemet att riksdagen avslår motion 1993/94:T216 yrkande 8, men. (v) - delvis
12. beträffande just-in-time-transporter att riksdagen avslår motion 1993/94:T216 yrkande 9, men. (v) - delvis
13. beträffande andra forsknings- och utvecklingsfrågor att riksdagen avslår motion 1993/94:T223 yrkandena 2 och 7,
14. beträffande kommunikationsforskningens lokalisering att riksdagen avslår motionerna 1993/94:T906 och 1993/94:A450 yrkande 6.
Stockholm den 12 april 1994
På trafikutskottets vägnar
Sven-Gösta Signell
I beslutet har deltagit: Sven-Gösta Signell (s), Rolf Clarkson (m), Sten Andersson i Malmö (m), Håkan Strömberg (s), Sten-Ove Sundström (s), Elving Andersson (c), Bo Nilsson (s), Jan Sandberg (m), Kenneth Attefors (nyd), Jarl Lander (s), Ines Uusmann (s), Lars Biörck (m), Ulrica Messing (s), Kenneth Lantz (kds) och Lennart Fremling (fp).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Karl-Erik Persson (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Förslag till riksdagsbeslut
Kommunikationsforskning
Regeringen föreslår i proposition 1993/94:100 bilaga 7 (Kommunikationsdepartementet) i avsnitt F. Kommunikationsforskning (s. 125--133) 1. att riksdagen till Statens väg- och transportforskningsinstitut för budgetåret 1994/95 anvisar ett anslag på 1 000 kr (punkt F 1), 2. att riksdagen till Bidrag till Statens väg- och transportforskningsinstitut för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 34 189 000 kr (punkt F 2), 3. att riksdagen till Kommunikationsforskningsberedningen för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 121 870 000 kr (punkt F 3), 4. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om den ram som skall gälla för Kommunikationsforskningsberedningens åtaganden under budgetåret 1994/95 för perioden fram t.o.m. budgetåret 1999/2000 (punkt F 3), 5. att riksdagen till Bidrag till forskning om el- och hybridfordon för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 30 000 000 kr (punkt F 4), 6. att riksdagen godkänner vad som i propositionen anförts om den totala ramen för forskningsprogrammet om el- och hybridfordon (punkt F 4), 7. att riksdagen till Statistik och prognoser för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 14 281 000 kr (punkt F 5), 8. att riksdagen till Informationsteknologi för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 2 000 000 kr (punkt F 6).
Reservation
Miljöinriktat trafiksystem (mom. 9)
Kenneth Attefors (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "Utskottet vill" och slutar med "avstyrks följaktligen" bort ha följande lydelse: Utskottet kan konstatera att en satsning också inletts på forsknings- och utvecklingsarbete. Enligt utskottets mening är dock satsningen otillräcklig. Som framhålls i motion T228 (nyd) krävs ökade insatser i syfte att bl.a. utveckla en svensk hybridbil. Utskottet tillstyrker mot denna bakgrund motion T228 (nyd) i denna del. Syftet med övriga motionsyrkanden torde med utskottets ställningstagande till väsentlig del komma att tillgodoses. De påkallar dock inte någon åtgärd och avstyrks följaktligen.
dels att utskottets hemställan under mom. 9 bort ha följande lydelse:
9. beträffande miljöinriktat trafiksystem att riksdagen med bifall till motion 1993/94:T228 yrkande 3 och med avslag på motionerna 1993/94:T213 yrkande 3, 1993/94:Jo679 yrkande 5 och 1993/94:N424 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Karl-Erik Persson (v) anför:
Kvinnoperspektiv på trafiksystemet
Trafiken har olika betydelser för kvinnor och män. Kvinnor lägger exempelvis ner mer tid på inköp, omsorg och sociala kontakter än män, som använder mer tid på sitt lönearbete. Kvinnorna har i förhållande till männen inte tillgång till bil i lika stor utsträckning och har därmed sämre transportmöjligheter. En fungerande kollektivtrafik är därför en viktig jämlikhetsfråga. Vänsterpartiet anser mot dena bakgrund att riksdagen bör ge regeringen i uppdrag att initiera och stödja en folkbildningsinsats för att med utgångspunkt från beskrivna kvinnoperspektiv klarlägga kollektivtrafikens betydelse samt bilismens skadeverkningar. Riksdagen bör därmed bifalla motion T216 (v) yrkande 8.
Just-in-time-transporter
Genom den ökade omfattning som s.k. just-in-time-transporter fått i samhället har godstrafiken ökat samtidigt som transportmönstret förändrats. En oplanerad överföring har därmed skett till tunga vägtransporter, vilket bl.a. fört med sig ett ökat vägslitage, fler olyckor och ökad trängsel. Detta kostar samhället mångmiljardbelopp genom fler trafikoffer och hårt nedslitna vägnät samtidigt som vissa företag tjänar på det. Jag anser därför att en utredning bör tillsättas för att se över de samhällsekonomiska effekterna av just-in-time-transporterna.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom. 11 och 12 borde ha hemställt:
11. beträffande kvinnoperspektiv på trafiksystemet att riksdagen med bifall till motion 1993/94:T216 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
12. beträffande just-in-time-transporter att riksdagen med bifall till motion 1993/94:T216 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
Innehållsförteckning
Sammanfattning1 Propositionen1 Förslag till riksdagsbeslut1 Kommunikationsforskning1 Motionerna2 Bakgrund3 Utskottet4 1 Anslagsfrågor4 1.1 Statens väg- och transportforskningsinstitut4 1.2 Kommunikationsforskningsberedningen4 1.3 Bidrag till forskning om el- och hybridfordon5 1.4 Statistik och prognoser5 1.5 Informationsteknologi6 2 Kommunikationsforskningens inriktning6 2.1 Miljöinriktat trafiksystem6 2.2 Bilsocial utredning8 2.3 Kvinnoperspektiv på trafiksystemet9 2.4 Just-in-time-transporter10 2.5 Andra forskningsfrågor10 3 Kommunikationsforskningens lokalisering12 Hemställan13 Reservation15 Meningsyttring av suppleant15