Kommunal räddningstjänst m.m.
Betänkande 1997/98:FöU4
Försvarsutskottets betänkande
1997/98:FÖU04
Kommunal räddningstjänst
Innehåll
1997/98 FöU4
Sammanfattning
I betänkandet avstyrker utskottet två motioner som handlar om den kommunala räddningstjänstens finansiering och en motion som rör konsekvensbeskrivningar m.m. inom räddningstjänstområdet. Utskottet hänvisar till att Utredningen om mål och medel för Statens räddningsverk (dir. 1996:114) behandlar dessa frågor och kommer under våren 1998 att överlämna sitt betänkande till regeringen. Utskottet finner inte anledning att föregripa regeringens slutliga ställningstagande i detta ärende. Utskottet avstyrker också en motion om kvinnors deltagande i räddningstjänsten. Utskottet hänvisar till att regeringen uppdragit åt Statens räddningsverk att genom olika åtgärder verka för att underlätta rekryteringen av kvinnor till kommunal räddningstjänst.
Motionerna
Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1997 1997/98:Fö710 av Ingrid Skeppstedt (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utredning om brandkårsverksamhetens finansiering. 1997/98:Fö713 av Elizabeth Nyström och Maud Ekendahl (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en utredning om räddningstjänstens finansiering i enlighet med vad som anförts i motionen. 1997/98:Fö720 av Lilian Virgin och Ingibjörg Sigurdsdóttir (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behov av anställda av båda könen inom räddningstjänsten. 1997/98:Fö722 av Sven-Åke Nygårds och Sylvia Lindgren (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en parlamentarisk utredning tillsätts med målsättning att lägga lagförslag på att kommunala och statliga räddningstjänstmyndigheter åläggs att riskinventera, analysera och konsekvensbeskriva sina respektive ansvarsområden.
Utskottet
Motionerna Två motioner behandlar frågan om räddningstjänstens finansiering. I motion Fö710 (c) framhålls att den kommunala räddningstjänsten - brandkåren - i dag har skyldighet att ingripa vid alla eldsvådor. Detta gäller också om ägarna till lösöre och egendom inte är mantalsskrivna i kommunen och således inte på något sätt bidrar med skattepengar till brandskårsverksamheten. Motionären anser att finansieringen av brandkårsverksamheten inte nödvändigtvis behöver vara en kommunal angelägenhet, utan den kan med fördel ligga hos försäkringsbolagen. Det torde vara i försäkringsbolagens intresse att förfoga över det totala ansvaret för såväl försäkring som brandkårsverksamhet. Försäkringsbolagen har i dag ingen möjlighet att påverka helheten när kommunen har det yttersta ansvaret för ingripandedelen. Frågan om ansvar och finansiering bör därför utredas. I motion Fö713 (m) sägs att en konsekvens av att den kommunala räddningstjänsten är skattefinansierad är att ägare av byggnader, industrianläggningar och annan egendom vid sina företagsekonomiska överväganden inte behöver ta hänsyn till samhällets kostnader för beredskap och räddningsinsatser. Motionärerna anser att av såväl rättviseskäl som effektivitetsskäl borde kommunerna ges utökad rätt att finansiera räddningstjänsten med avgifter. Genom avgifter synliggörs dessutom kostnaderna och intresset för att arbeta förebyggande m.m. understöds. I motion Fö722 (s) tas frågan upp om konsekvensbeskrivning av räddningstjänsten, vari bl.a. framhålls att arbetet med riskinventering, analysering och konsekvensbeskrivning bör påskyndas genom lagstyrning. Motionärerna anser att samtliga kommunala brand- och räddningstjänster samt statliga myndigheter som har räddningstjänstansvar skall åläggas att kontinuerligt riskinventera, analysera och konsekvensbeskriva sina respektive ansvarsområden. Frågan om kvinnliga brandmän behandlas i motion Fö720 (s). I motionen sägs bl.a. att kvinnliga brandmän är mycket sällsynta i räddningstjänsten. Motionärerna anser att många kvinnor genom kvalificerad utbildning kan klara de fysiska kraven som krävs för att utbildas till brandman. Inom räddningstjänsten i Gotlands kommun finns planer på hur en kvalificerad yrkesutbildning kan genomföras för att bl.a. underlätta för kvinnor att bli brandmän. Jämlikheten måste även slå igenom inom räddningstjänsten. Motionärerna anser att Gotlands kommun är ett lämpligt område för en försöksverksamhet med kvalificerad yrkesutbildning (yrkande 1).
Utskottets överväganden Utskottet vill med anledning av yrkandena i motionerna Fö710 (c), Fö713 (m) och Fö722 (s) inledningsvis hänvisa till att det enligt räddningstjänstlagen (1986:1102) finns vissa skyldigheter för bl.a. ägare av byggnader m.m. att vidta förebyggande åtgärder för att bl.a. hindra eller begränsa skador till följd av brand. Det finns också bestämmelser i lagen som reglerar särskilt riskfyllda verksamheter för människa eller miljö. I sådana fall är en ägare eller innehavare av en anläggning skyldig att i skälig omfattning bl.a. hålla eller bekosta beredskap för att hindra eller begränsa sådana skador. Utskottet har vidare erfarit att frågor som rör den kommunala räddningstjänsten för närvarande bereds inom Regeringskansliet. Således har regeringen den 19 december 1996 tillkallat en särskild utredare med uppdrag att, mot bakgrund av bl.a. de förändrade uppgifterna som Statens räddningsverk fått samt den ökade kommunaliseringen av delar av verksamheten, göra en översyn av myndighetens mål och medel (dir. 1996:114). I uppdraget ingår även att utreda vilka av myndighetens verksamheter som bör ingå i den ekonomiska planeringsramen för det civila försvaret samt att belysa möjligheterna till effektiviseringar och rationaliseringar. Vidare skall formerna för statens ansvar för styrning och uppföljning ses över i samband med att omfattningen och inriktningen av de offentliga åtagandena prövas inom verksamhetsområdet. Utredningen skall under våren 1998 avrapportera sitt uppdrag till regeringen. Utskottet vill i sammanhanget också peka på att den statliga utredningen om lagstiftning i fråga om kemikalieolyckor m.m. (dir. 1996:90) nyligen avslutat sitt arbete och i januari 1998 överlämnat sitt betänkande (SOU 1998:13) till försvarsministern. Ett förslag i utredningen är bl.a. att genom ändringar i räddningstjänstlagen och en koppling av säkerhetsfrågorna till miljöprövningen kommer förorenaren betalar-principen att gälla fullt ut på räddningstjänstens område med undantag för själva räddningsinsatsen som utredningen alltjämt anser bör vara ett allmänt åtagande finansierat med offentliga medel. Mot bakgrund av det pågående beredningsarbetet inom Regeringskansliet inom området för den kommunala räddningstjänsten finner utskottet inte anledning att föregripa regeringens slutliga ställningstagande i frågor som rör detta område. Utskottet föreslår således att motionerna Fö710 (c), Fö713 (m), och Fö722 (s) inte bifalls av riksdagen. Med anledning av yrkandet i Fö720 (s) angående kvinnliga brandmän vill utskottet framhålla att Statens räddningsverk i augusti 1997 till regeringen redovisat förslag till åtgärder som bör vidtas för att förbättra rekryteringen av kvinnor till kommunal räddningstjänst. Regeringen har med anledning av detta uppdragit åt Räddningsverket att efter samråd med berörda myndigheter och organisationer verka för att underlätta rekryteringen av kvinnor till kommunal räddningstjänst bl.a. genom forskning om psykiska och fysiska krav, förbättrad teknik samt informations- och diskussionsseminarier. Utskottet ser med stor tillfredsställelse att regeringen nu uppmärksammat denna fråga och vidtagit åtgärder för att främja kvinnors deltagande i räddningstjänsten. Något särskilt uttalande från utskottets sida i övrigt i denna fråga är inte påkallat. Motion Fö720 (s) yrkande 1 bör därför inte bifallas av riksdagen.
Hemställan
Utskottet hemställer beträffande den kommunala räddningstjänsten att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Fö710, 1997/98:Fö713, 1997/98:Fö720 yrkande 1 och 1997/98:Fö722.
Stockholm den 3 mars 1998
På försvarsutskottets vägnar
Arne Andersson
I beslutet har deltagit: Arne Anderson (m), Sven Lundberg (s), Christer Skoog (s), Karin Wegestål (s), Anders Svärd (c), Birgitta Gidblom (s), Håkan Juholt (s), Olle Lindström (m), Annika Nordgren (mp), Åke Carnerö (kd), Mona Nyberg (s), Ulf Kero (s), Rolf Gunnarsson (m), Eva Flyborg (fp) och Ingibjörg Sigurdsdóttir (s).