JAS-projektet
Betänkande 1993/94:FöU10
Försvarsutskottets betänkande
1993/94:FÖU10
JAS-projektet
Innehåll
1993/94 FöU10
Sammanfattning
I betänkandet behandlas den redogörelse för JAS 39-projektet som regeringen lämnat till riksdagen i skrivelse 1993/94:179. Betänkandet behandlar också två motioner som båda föreslår att JAS-projektet avbryts.
Regeringens skrivelse grundar sig i huvudsak på den s.k. JAS-kommissionens arbete. Kommissionen tillsattes av regeringen efter haveriet med det första serietillverkade JAS-flygplanet i augusti 1993.
Kommissionens samlade bedömning, vilken delas av regeringen, är att JAS-programmet i allt väsentligt kan förväntas nå de mål som statsmakterna har bestämt. Utskottet drar ingen annan slutsats. Enligt utskottets mening har JAS-projektet efter kommissionens arbete en fastare grund än tidigare, även om det fortfarande finns såväl tekniska som ekonomiska risker i projektet. Utskottet föreslår att de båda motionerna avslås.
I betänkandet betonar utskottet betydelsen av uppföljning och anmäler sin avsikt att även fortsättningsvis noga följa JAS-projektets utveckling.
Stora valutaförändringar har medfört planeringsmässiga svårigheter i JAS-ekonomin. De har sin grund i såväl systemet för priskompensation som i sättet att planera. Utskottet förutsätter att regeringen återkommer till riksdagen med en redovisning av JAS-ekonomins utveckling och med eventuella förslag i anslutning härtill.
Utskottet har i övrigt ingen erinran mot regeringens redovisning och föreslår att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna.
Skrivelsen
Enligt riksdagens beslut (prop. 1981/82:102, bil. 2, FöU18, rskr. 374) om riktlinjer för anskaffning av JAS-systemet skall regeringen årligen orientera riksdagen om läget inom JAS 39-projektet. Sådana redovisningar har i regel lämnats i budgetpropositionerna.
Det första serietillverkade flygplanet, JAS 39-102, havererade den 8 augusti 1993 i samband med en flyguppvisning över Stockholm. Till följd av denna händelse tillkallade chefen för Försvarsdepartementet, med stöd av regeringens bemyndigande, den 16 september 1993 en kommission med uppgift att granska JAS-projektet.
Regeringen anmälde i 1994 års budgetproposition (prop. 1993/94:100, bil. 5) att den avsåg återkomma till regeringen med en redovisning av JAS-projektet när JAS-kommissionen redovisat sitt uppdrag.
Kommissionen redovisade sitt uppdrag till regeringen den 11 januari 1994 med betänkandet (SOU 1993:119) JAS 39 Gripen -- en granskning av JAS-projektet. Betänkandet har remissbehandlats.
I skrivelsen lämnar regeringen den redovisning av JAS-projektet som förutskickats i 1994 års budgetproposition.
Motionerna
Avgiven med anledning av skrivelsen:
1993/94:Fö4 av Jan Jennehag m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avveckling av JAS-projektet.
Avgiven under den allmänna motionstiden:
1993/94:Fö334 av Hans Göran Franck m.fl. (s) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att JAS-projektet bör avbrytas så snart som möjligt, dock senast efter delserie I (30 plan).
Utskottet
Regeringsskrivelsens huvudsakliga innehåll
Allmänt
Regeringen poängterar i skrivelsen att statsmakternas ställningstaganden till JAS-projektet främst gäller försvarspolitiska, statsfinansiella och industripolitiska frågor. Bedömningar som bl.a. rör tekniska aspekter måste i första hand överlåtas åt experter inom dessa områden. Utgångspunkten måste vara att regeringen kan förlita sig på den expertis som har uppgifter inom JAS-projektet.
Enligt regeringen hindrar det anförda självfallet inte att det vid skilda tillfällen finns skäl för en särskild granskning av JAS-projektet ur olika aspekter. I synnerhet har haveriet i augusti 1993 väckt en rad frågor om projektets framtid. Regeringen anser mot den bakgrunden att det varit värdefullt med den allsidiga genomlysning som JAS-kommissionen har gjort.
Regeringen konstaterar att det finns kritiska synpunkter i enskildheter men att kommissionens samlade bedömning är att JAS-programmet i allt väsentligt kan förväntas nå de mål som fastställts av statsmakterna. Regeringen säger sig inte ha anledning att göra någon annan bedömning eller att dra andra slutsatser än dem kommissionen redovisat.
Regeringen tar i skrivelsen upp några viktiga frågor som kommissionen behandlat i sitt betänkande.
Människan i flygsystemet
Regeringen konstaterar att betydande belopp har använts för att utveckla JAS-flygplanet och den teknik som detta innehåller. Det finns, enligt regeringens uppfattning, ändå anledning att öka forsknings- och utvecklingsarbetet för att få ökad kunskap om människans förmåga och hur denna påverkar hennes prestationer i bl.a. JAS-systemet. Detta bör ske inom ramen för ett samlat program.
Regeringens avsikt är därför att låta myndigheten Försvarsmakten svara för samordningen av den svenska forskningen på människa--maskin-området genom uppdrag till universitet, högskolor, industrin och Försvarets forskningsanstalt.
Luftvärdighet
Regeringen anser att det av flera skäl inte vore ändamålsenligt att låta ansvaret för flygsäkerhet och luftvärdighet för militära luftfartyg åvila skilda myndigheter. Försvarsmakten bör därför få ett odelat ansvar för dessa frågor. Vidare bör Försvarsmakten bemyndigas att meddela föreskrifter inom området såvitt avser alla militärt registrerade luftfartyg.
Ekonomisk ram
JAS-kommissionen kritiserar metoden att inom JAS-ramen redovisa utbetalningarna i löpande priser. Omräknas dessa till prisläget februari 1992 skulle, enligt kommissionen, hittills gjorda utbetalningar inom JAS-ramen öka med 4 à 5 miljarder kronor.
Regeringen hänvisar till anmälan i årets budgetproposition om att regeringen avser pröva formerna för uppräkning av JAS-ramen. Målet är att ramen på ett så rättvisande sätt som möjligt skall redovisa de framtida kostnaderna för JAS-projektet. Regeringen anför att den avser att återkomma till riksdagen med en redogörelse för dessa frågor i samband med nästa års budgetproposition.
Flygplanets uppgifter och tekniska egenskaper
Regeringen konstaterar att de förseningar som uppkom inom projektet före det första haveriet i februari 1989 i stor utsträckning berodde på svårigheter att utveckla styrsystemet. Till de båda haverier som inträffat med JAS 39 har också skilda brister i styrsystemet bidragit. Eftersom JAS-kommittén kritiserat regeringens redovisning till riksdagen av projektets tekniska utveckling under åren 1986--1988, anser regeringen det befogat att lämna en fördjupad redogörelse för främst de tekniska faktorer som påverkar styrsystemet.
Regeringen framhåller att det för båda de konfigurationer som ursprungligen studerades för JAS -- deltaflygplan med nosvinge eller konventionellt stjärtflygplan -- förutsattes ett elektriskt styrsystem och viss instabilitet i underljudsfart. Nosvingeflygplanet visade sig vara att föredra av såväl ekonomiska som tekniska skäl.
Fördelarna med instabila flygplan anges vara minskat luftmotstånd, lägre vikt, längre räckvidd och förbättrad manöverförmåga.
Regeringen anför vidare att det inte är möjligt för en flygförare att själv kontrollera ett instabilt flygplan. För kontrollen krävs ett datoriserat styrsystem som har hög räkne- och minneskapacitet.
Det stora problemet med instabila flygplan är att på rätt sätt påverka flygplanets roderytor och att samtidigt hålla funktionen hos alla delar i styrsystemet i balans i förhållande till varandra. Vinsterna med en instabil konfiguration anses dock uppväga riskerna med en sådan.
Regeringen framhåller att fördelarna med ett elektriskt styrsystem är så stora, jämfört med ett konventionellt hydrauliskt-mekaniskt sådant, att det sannolikt skulle valts även om JAS getts en konventionell konfiguration med stabila flygegenskaper.
Regeringen anmäler att JAS-kommissionen under sitt arbete skaffat ett brett underlag om JAS-flygplanets tekniska egenskaper. Bl.a. inhämtades synpunkter rörande instabila flygplan från svensk och utländsk expertis. Kommissionen inbjöd även två svenska sakkunniga som har annan uppfattning om vilken konfiguration som borde valts för JAS 39.
De av kommissionen hörda amerikanska experterna anser att JAS 39 kan bli ett effektivt stridsflygplan. Några grundläggande tekniska problem sägs inte finnas även om styrsystemet behöver förbättras.
Regeringen anmäler vidare att samarbetsformerna mellan Försvarets materielverk (FMV) och industrigruppen JAS (IG JAS) har fördjupats efter haveriet år 1989. FMV kommer, i egenskap av beställare av JAS 39, nu att knyta amerikansk expertis på flygegenskaper till arbetet med utprovning av styrlagarna. FMV avser också att anlita en amerikansk expert för biträde i arbetet att utveckla styrsystemet.
Regeringens bedömning, stödd på kommissionens slutsatser, är att det bör vara möjligt att utforma ett tillfredsställande styrsystem för JAS 39.
Motionerna
I motion Fö4 (v) anför motionärerna att Sverige rustar upp trots minskade rustningar i Europa. Den kraftigaste nedrustningen har härvid skett i Ryssland. Detta sägs vara en indikation på att det säkerhetspolitiska läget för Sveriges del har förbättrats grundligt under den senaste tiden. Den svenska upprustningen kan, enligt motionärerna, därför inte förklaras med ett ökat hot. Den sägs i stället bero på att staten låst sig i ett flertal storskaliga och mycket dyra projekt, varav JAS-projektet är det allra dyraste.
Motionärerna noterar de båda haverierna som drabbat projektet och regeringens åtgärd att tillsätta en särskild kommission efter det sista. De anser att regeringen inte dragit den enda realistiska slutsatsen av kommissionens betänkande, nämligen att JAS-projektet måste avbrytas så snart som det är praktiskt och tekniskt möjligt. Delserie II bör sålunda inte fullföljas och heller inte utvecklingen och anskaffningen av den tvåsitsiga skolversionen, JAS 39 B.
I motion Fö334 (s), som avgivits under den allmänna motionstiden, framhålls att skäl saknas för att öka försvarsutgifterna. I stället bör de sänkas för att ge utrymme åt en bättre och modernare försvars- och säkerhetspolitik. Besparingar bör göras inom det militära försvaret. Bl.a. bör JAS-projektet avbrytas så snart som möjligt, dock senast efter delserie I (yrkande 2).
Utskottets bedömning
JAS-projektets betydelse
Utveckling, anskaffning och införande i organisationen av JAS 39-systemet är en av de viktigaste försvarspolitiska frågorna. Skälet till detta är dels att systemets operativa effekt kommer att få avgörande betydelse för landets försvar, dels att systemet tar i anspråk mycket stora ekonomiska resurser. JAS 39 är också en av de största industripolitiska satsningarna med betydande teknikspridningseffekter. Riksdagen har för projektet såväl en beslutsroll som en uppföljningsroll. Härav följer att försvarsutskottet ägnar JAS-projektet särskilt intresse. Kravet på att regeringen årligen skall orientera riksdagen om läget i projektet (1981/92:FöU18, rskr. 374) är ett av uttrycken för ärendets betydelse, sett ur ett riksdagsperspektiv.
Utskottets uppföljning av JAS-projektet
Underlaget för utskottets bedömningar utgörs emellertid inte endast av regeringens årligen återkommande skriftliga rapportering. Utskottet har sålunda sedan år 1982 successivt tagit initiativ till särskilda föredragningar av regeringskansli och myndigheter om projektet i sin helhet eller om någon delfråga inom detta. Regelbundna besök har också gjorts vid de industrier som ingår i IG JAS. Utskottet har vidare besökt Skaraborgs flygflottilj F 7, som skall organisera den första flygdivisionen med JAS 39 och också svara för den grundläggande flygutbildningen på detta system.
Haveriet i augusti 1993 föranledde utskottet att informera sig om bestämmelserna för flygsäkerhet, speciellt i samband med uppvisningar, om de närmare omständigheterna i samband med haveriet samt om kostnaderna som följd av haveriet. Denna genomgång hölls i september då den preliminära rapporten från Statens haverikommission förelåg. Information gavs av företrädare för regeringskansliet, Överbefälhavaren, Flygvapenledningen, Försvarets materielverk och Statens haverikommission.
Den nu aktuella regeringsskrivelsen (skr. 1993/94:179) behandlar i huvudsak endast själva flygplanet inom ramen för det totala JAS-projektet. Utskottet har viss förståelse för detta med hänsyn till att haveriet varit en så dominerande händelse sedan regeringens senaste skriftliga redovisning. Utskottet utgår dock från att regeringen fortsättningsvis i sina årliga orienteringar ger en fullständig behandling av projektet och att den därutöver fortlöpande informerar utskottet i viktigare delfrågor som t.ex. beväpning och ekonomi.
JAS-kommissionens ordförande har i en särskild redovisning orienterat utskottet om kommissionens arbete och slutsatser. Flera utskottsledamöter har ingått i kommissionen. Utskottet har därför fått en god uppfattning om den grundliga genomgång som kommissionen gjort av det mycket omfattande materialet i JAS-projektet.
Utskottet har nyligen fått särskilda föredragningar om aktuella problem i JAS-ekonomin dels av företrädare för Försvarsdepartementet, dels av Chefen för flygvapnet.
Kommissionens samlade bedömning, vilken delas av regeringen, är att JAS-programmet i allt väsentligt kan förväntas nå de mål som statsmakterna har bestämt. Utskottet drar ingen annan slutsats. Enligt utskottets mening har JAS-projektet efter kommissionens arbete en fastare grund än tidigare, även om det fortfarande finns såväl tekniska som ekonomiska risker i projektet.
Innebörden av det som utskottet här har anfört är att riksdagen bör avslå motionerna Fö4 (v) och Fö334 (s) yrkande 2.
Problemen med styrsystemet
Enligt kommissionen borde regeringen åren 1986--1988 tydligare ha orienterat riksdagen om de allvarliga problem som enligt FMV:s uppfattning fanns när det gäller utvecklingen av styrsystemet. Utskottet noterar att kommissionen framhåller, samtidigt som den har synpunkter på regeringens sätt att informera riksdagen, att myndigheterna bedömde att specifierade prestanda skulle kunna nås. Detta kan, enligt kommissionen, ha medverkat till att regeringen inte uppfattat problemen med styrsystemet som särskilt allvarliga och därför inte förmedlat dem till riksdagen.
Det är inte möjligt, och heller inte fruktbart, att nu försöka bedöma vilka slutsatser utskottet skulle ha dragit under de aktuella tre åren om ifrågavarande information då varit tillgänglig. Det viktiga är i stället att nu föreliggande underlag visar att det bör vara möjligt att utforma ett tillfredsställande styrsystem för JAS 39.
Avräkning av utbetalningar mot ramen
Enligt kommissionen ger den tillämpade tekniken att avräkna successiva utbetalningar i löpande priser inte rätt information om de verkliga kostnaderna i relation till den av statsmakterna beslutade ramen för projektet.
Utskottet kan i denna fråga notera att regeringen tillsammans med berörda militära myndigheter har påbörjat ett arbete med att utveckla ramens tekniska konstruktion. Regeringen säger sig ha för avsikt att återkomma med en redovisning för riksdagen i nästa års budgetproposition. Utskottet förutsätter att de problem med bristande jämförbarhet mellan beslutad ram och utbetalningar, som kommissionen påpekar, därigenom kommer att lösas.
Ekonomin i JAS-projektet
Under beredningen av regeringens skrivelse har utskottet blivit varse ekonomiska problem i JAS-projektet. De har sin grund i de stora förändringarna av utländska valutors värde i förhållande till den svenska kronan sedan år 1992. JAS-kommissionen gör bedömningen att valutaförändringarna detta år har höjt kostnaderna för att genomföra den återstående delen av projektet fram till år 2002 med 5 à 6 miljarder kronor.
Chefen för flygvapnet har för sin del för utskottet redovisat en bristande kompensation för valutaförändringar på drygt 700 miljoner kronor för budgetåret 1994/95 och ett totalt minskat planeringsutrymme under perioden 1994 -- 2000 på drygt 3 900 miljoner kronor.
Utskottet erinrar om att 1992 års försvarsbeslut ändrade tekniken för att budgetera och kompensera för pris- och valutaförändringar inom det militära försvaret. Samma system infördes som tidigare gällt för övrig statsförvaltning. Detta innebär budgetering i s.k. genomförandepris för det aktuella året samt att kompensation sker för pris- och löneförändringar två år i efterhand baserat på dels hur olika kostnadsslag fördelar sig, dels på det faktiska kostnadsutfallet.
Det anslagsförslag som regeringen lämnade till riksdagen i årets budgetproposition har priskompenserats enligt det förändrade systemet. Priskompensationen har beräknats i regeringskansliet och ingår i det föreslagna anslagsbeloppet, vilket riksdagen beslutade om den 4 maj 1994.
Utskottet är medvetet om att JAS-projektets olika kontrakt i hög utsträckning är tecknade i utländska valutor, framförallt i amerikanska dollar. Utskottet är också medvetet om att det inom statsförvaltningen tillämpade systemet för att kompensera pris- och valutaförändringar i tillämpningen kan skapa svårigheter vid så stora valutaförändringar som nu varit i fråga.
Utskottet gör i sammanhanget den reflektionen att de ekonomiska problemen hade varit än större om JAS-projektet varit uppbyggt kring ett utländskt flygplan. Hela projektkostnaden hade då varit beroende av utländska valutor och deras förändring mot den svenska kronan.
Enligt utskottets mening bör problemet behandlas ur två aspekter. Den ena rör effekterna i samband med den priskompensation som ges för budgetåret 1994/95. Den andra aspekten rör effekterna för den fleråriga planeringen.
Budgetåret 1994/95
Utskottet har inte fått belägg för att någon felaktig index avvänts i priskompensationen. Tillämpade index mäter således samtliga valutor i vilka import till Sverige sker. Index utgör en sammanvägning av valutaförändringarna och kostnadsutvecklingen. Om dollarberoendet är särskilt högt i förhållande till andra valutor tas hänsyn till detta.
Priskompensationssystemet har, när det infördes, inte särskilt utformats för att hantera så stora förändringar som nu varit aktuella. Den priskompensation som finns inlagd i anslaget för budgetåret 1994/95 ger kompensation för pris- och valutaförändringar under budgetåret 1992/93. Kostnadsfördyringarna under budgetåret 1994/95 kommer att kompenseras 1996/97.
Enligt utskottets mening kan denna tvååriga eftersläpning i kompensationen leda till likviditetssvårigheter under budgetåret 1994/95.
Den effekt för budgetåret 1994/95 som här har redovisats beror således på ofullkomligheter i priskompensationssystemet. Försvarsdepartementet har uppgett att problemet studeras. Eventuellt kan det bli fråga om att utforma ett särskilt priskompensationssystem för JAS-projektet som anknyter till faktisk prisutveckling grundat på de ingångna materielkontraktens valutaklausuler. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i frågan.
Den fleråriga planeringen
Budgetåren i den femåriga planen innehåller en viss fördelning mellan olika kostnadsandelar, t.ex. löner, materielanskaffning i dollar, materielanskaffning i kronor osv.
Varje år rullas den femåriga planen; ett år läggs till och verksamhetens kostnader räknas om. Om det vid detta tillfälle, med dagens sätt att planera, är en annan fördelning mellan de olika kostnadsandelarna i jämförelse med fördelningen det föregående budgetåret, kan en medelsbrist eller ett överskott uppkomma i planen. Normalt bör denna skillnad jämnas ut över planeringsperioden.
Utskottet har erfarit att de problem som Chefen för flygvapnet pekat på i den fleråriga planeringen beror på att det i tillämpningen inte används samma utgångspunkter och metodik som i det år 1992 införda budgeteringssystemet. Enligt utskottets mening är det därför väsentligt att planeringssystemet anpassas till rådande förutsättningar för budgetering och priskompensation. Utskottet noterar att regeringen också i denna fråga avser återkomma till riksdagen med en redovisning.
Utskottet anser sammanfattningsvis om JAS-ekonomin att de stora valutaförändringarna otvivelaktigt har lett till problem. De har sin grund i ofullkomligheter i såväl systemet för priskompensation som i planeringssystemet. Utskottet förutsätter att regeringen för riksdagen redovisar utvecklingen i dessa planeringstekniska frågor samt vid behov föreslår åtgärder.
Utskottet förutsätter vidare att regeringen lämnar förslag, om åtgärder erfordras, för att möta kostnadsökningarna i projektet.
Operativa konsekvenser
Haveriet, med det därpå följande stoppet för provflygningarna, har lett till att JAS-projektet försenats cirka ett halvt år. Ur operativ synvinkel torde detta sakna betydelse med hänsyn till nuvarande säkerhetspolitiska läge. Däremot har, enligt vad utskottet nyligen erfarit, förseningen framtvingat en omfattande omplanering, vilken bl.a medfört att utbildningen av tekniker och övrig markpersonal kan bli en trång sektor. Den första flygdivisionen förutsätts dock kunna vara operativ i oktober 1996 och två divisioner i juli 1997.
Utskottets sammanfattande ställningstagande
Totalförsvaret är ett av de största utgiftsområdena inom statsförvaltningen. Verksamheten har renodlat kollektiv karaktär och är mycket sammanhållen och speciell till sin karaktär. Detta motiverar i sig betydande insatser från utskottets sida för att följa upp att verksamhetens resultat är i linje med riksdagens beslut och intentioner. Särskild vikt får denna uppföljande och utvärderande uppgift för ett så operativt betydelsefullt och kostnadskrävande projekt som JAS 39. Utskottet avser därför att också framdeles noga granska utvecklingen av detta och andra viktiga projekt inom försvarssektorn.
Utskottet anser sammanfattningsvis, efter att ha tagit del av regeringens skrivelse om JAS-projektet och annan information i ärendet, att ingen erinran finns mot regeringens redovisning av de problem som funnits kring utvecklingen av själva flygplanet. Utskottet förutsätter att regeringen återkommer till riksdagen med en redovisning av hur JAS-ramen avses utvecklas. Utskottet förutsätter vidare att regeringen, i enlighet med vad som framkom vid Försvarsdepartementets föredragning inför utskottet, lämnar förslag om hur priskompensationssystemet bör förändras samt om hur planeringssystemet bör anpassas för att harmoniera med sättet att budgetera. Härutöver förutsätter utskottet att regeringen informerar utskottet i andra delfrågor i projektet som t.ex. beväpningen.
Utskottet föreslår att riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna.
Hemställan
Utskottet hemställer
beträffande JAS 39-projektet att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:Fö4 och 1993/94:Fö334 yrkande 2 lägger regeringens skrivelse till handlingarna.
res. (s) men. (v)
Stockholm den 26 maj 1994
På försvarsutskottets vägnar
Arne Andersson
I beslutet har deltagit: Arne Andersson (m), Sture Ericson (s), Wiggo Komstedt (m), Lars Ulander (s), Lars Sundin (fp), Ingvar Björk (s), Stig Grauers (m), Christer Skoog (s), Jan Erik Ågren (kds), Robert Jousma (nyd), Sven Lundberg (s), Karin Wegestål (s), Jan-Olof Franzén (m), Britt Bohlin (s) och Sven-Olof Petersson (c).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Jan Jennehag (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservation
Sture Ericson, Lars Ulander, Ingvar Björk, Christer Skoog, Sven Lundberg, Karin Wegestål och Britt Bohlin alla (s) anser
dels att den del av utskottets anförande som på s. 5 börjar med "Utskottet har viss förståelse" och på s. 6 slutar med "beväpning och ekonomi" bort ha följande lydelse:
Detta är en allvarlig brist. Ett och ett halvt år har nu gått sedan den kraftiga nedskrivningen (25--30 %) av kronans internationella köpkraft. De omfattande konsekvenser detta får för finansieringen av hela JAS-projektet börjar nu kunna överblickas.
De militära staberna har under våren 1994 informerat Försvarsdepartementet om att ytterligare flera miljarder måste tillföras av skattemedel. Det enda som kan ändra på detta är att en kraftig och högst osannolik höjning av kronans internationella värde inträffar under de närmaste åren. Regeringen har valt att inte beröra dessa problem i sin årliga skriftliga redovisning till riksdagen av JAS-projektet, vilket är mycket anmärkningsvärt.
Det är riksdagen som under de närmaste åren har att hantera de kraftiga kostnadsökningar som nu kan förutses. Att regeringen på sätt som skett sökt undanhålla riksdagen information i denna fråga är allvarligt och skapar onödig partipolitisk splittring kring detta vårt största statliga industriprojekt någonsin.
En annan central del av JAS-projektet som regeringen förbigår med tystnad är frågan om anskaffningen en ny radarjaktrobot. Detta är så mycket mer anmärkningsvärt som frågan kan komma att avgöras under innevarande år. Det är en affär som totalt omfattar fyra--fem miljarder kronor och som medför såväl industripolitiska som utrikespolitiska konsekvenser. En bred partipolitisk samordning över blockgränserna är önskvärd.
Regeringen har därmed öppet nonchalerat en uppmaning som riksdagen riktat till den (1991/92:FöU12, rskr. 337):
Utskottet anser att beväpningen av JAS 39 med radarjaktrobot är en fråga av sådan principiell natur som riksdagen vid sin senaste behandling av regeringens redovisning av läget i JAS-projektet -- -- -- sagt sig vilja ha ett inflytande över. Utskottet utgår således från att regeringen återkommer i ärendet -- -- --.
Riksdagen upprepade detta (1993/94:FöU9, rskr. 295) under innevarande riksmöte.
Chefen för flygvapnet har inför försvarsutskottet framfört att de ekonomiska konsekvenserna av bristande valutakompensation kan, om förutsättningarna för planeringen inte ändras, göra det nödvändigt att lyfta ut projekt som radarjaktrobot, varnings- och motmedelsutrustning samt spaningskapseln. Han har vidare framfört att man inte utan problem kan stryka dessa stora objekt nu och sedan något eller några år senare lägga tillbaka dem i planen.
Det säger sig självt att sådana drastiska förändringar i JAS-projektet också får mycket negativa återverkningar på ansträngningarna att under de närmaste åren marknadsföra JAS internationellt.
Det har vidare framkommit att regeringen på senare tid tagit initiativ till att inhämta omfattande förändringar i de internationella offerterna på radarjaktrobotar.
Det är högst anmärkningsvärt att regeringen i JAS-skrivelsen till riksdagen underlåter att lämna riksdagen begärd redovisning i frågan om anskaffning av radarjaktrobot. Regeringens agerande även i denna centrala delfråga undergräver möjligheterna att bevara en bred partipolitisk uppslutning bakom JAS-projektet.
dels att den del av utskottets anförande som på s. 8 slutar med "en redovisning" bort ha följts av text med följande lydelse:
Det utskottet anfört rörande anpassning av planeringssystemet till systemet för budgetering och priskompensation innebär i klartext att mycket stora konstnadsökningar kan förutses. Skattebetalarna kommer under de närmste tio åren att avkrävas åtskilliga nya miljarder för att JAS-projektet skall kunna fullföljas. Hur mycket det blir avgörs av kronkursens utveckling.
Sättet att hantera detta blir dels att ändra i planeringen, dvs. i huvudsak att senarelägga vissa anskaffningar, dels att ändra i budgetsystemet så att priskompensationen sker snabbare, dvs. utbetalningarna tidigareläggs.
Det är beklagligt att regeringen av uppenbara politiska skäl underlåtit att ta itu med dessa frågor. Problemen blir större ju längre de skjuts på framtiden. Det kan också komma att krävas nya försvarspolitiska överväganden när ett allt dyrare JAS-projekt skall trängas in i en ekonomisk försvarsram som sannolikt inte kan vidgas under kommande år.
dels att den del av utskottets anförande som på s. 9 börjar med "Utskottet föreslår" och slutar med "till handlingarna" bort ha följande lydelse:
De allvarliga brister i JAS-skrivelsen som utskottet pekat på bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse: beträffande JAS 39-projektet att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:Fö4 och 1993/94:Fö334 yrkande 2 och med anledning av regeringens skrivelse ger regeringen till känna vad som anförts om bristerna i de till riksdagen lämnade redovisningarna.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Jan Jennehag (v) anför:
I frågor som behandlas i betänkandet har jag en annan uppfattning än utskottets majoritet.
Utskottets majoritet anser, efter att ha tagit del av regeringens skrivelse och annat tillgängligt underlag, att JAS-programmet i allt väsentligt kan förväntas nå de mål som statsmakterna har bestämt. Jag ställer mig ytterst tveksam till detta. Det säkerhetspolitiska läget, de ständigt ökande kostnaderna och JAS-flygplanets bristande säkerhet utgör sammantaget ett tungt skäl för en omprövning av projektet. Sålunda bör undersökas vilka tekniska och ekonomiska möjligheter som föreligger att så snart som möjligt avbryta utvecklingen av projektet.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottets hemställan borde varit:
beträffande JAS 39-projektet att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Fö4 samt med anledning av regeringens skrivelse och motion 1993/94:Fö334 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.