Huvudmannaskapet för gymnasial utbildning, m.m.
Betänkande 1995/96:UbU10
Utbildningsutskottets betänkande
1995/96:UBU10
Huvudmannaskap för gymnasial utbildning, m.m.
Innehåll
1995/96 UbU10
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att - som ett första steg i en långsiktig lösning av huvudmannaskapsfrågan för gymnasial utbildning m.m. - den företrädesrätt som landstingen i dag har att anordna utbildning inom naturbruk och omvårdnad tas bort. Vidare skall landsting efter överenskommelse med en kommun få anordna utbildning inom gymnasieskolan, gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning även inom andra områden än naturbruk och omvårdnad samt nationella program i gymnasiesärskolan och motsvarande utbildning i särvux.
Två reservationer från Moderaterna finns fogade till betänkandet. De anser att regeringens förslag att utvidga landstingens möjligheter att anordna utbildning bör avslås.
Propositionen
Regeringen har i proposition 1995/96:183 Huvudmannaskapet för gymnasial utbildning m.m. föreslagit att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100).
Lagförslaget återfinns som bilaga till detta betänkande.
Motionerna
1995/96:Ub34 av Marietta de Pourbaix- Lundin (m) vari yrkas
1. att riksdagen avslår regeringens förslag i enlighet med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att redovisa och reglera de ekonomiska konsekvenserna beträffande anordnande av gymnasial utbildning.
1995/96:Ub35 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen avslår regeringens förslag i enlighet med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om huvudmannaskapet för den gymnasiala utbildningen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om huvudmannaskapet för särskolan och särvux,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att lägga ut undervisning på entreprenad,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om påbyggnadsutbildningar.
1995/96:Ub36 av Andreas Carlgren m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kontrollstationer.
Utskottet
Inledning
Utskottet behandlar i detta betänkande proposition 1995/96:183 Huvudmannaskapet för gymnasial utbildning m.m. jämte de motioner som har väckts med anledning av den.
I propositionen föreslås att den företrädesrätt som landstingen i dag har att anordna utbildning inom områdena naturbruk och omvårdnad tas bort. Vidare föreslås att ett landsting efter överenskommelse med en kommun skall få anordna även andra nationella program i gymnasieskolan än inom naturbruk och omvårdnad. Landstingen skall efter överenskommelse med en kommun även kunna anordna gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning i komvux inom andra områden än inom naturbruk och omvårdnad samt nationella program i gymnasiesärskolan och motsvarande utbildning i särvux.
Vidare föreslås att bestämmelsen i skollagen om att ett landsting inte får betinga sig högre ersättning från en elevs hemkommun än som svarar mot det statsbidrag som lämnats dit för elevens utbildning i gymnasieskolan tas bort.
Förslagen innebär ändringar i skollagen, vilka föreslås träda i kraft den 1 juli 1996.
Gällande regler
Enligt 5 kap. 5 § skollagen (1985: 1100) är varje kommun skyldig att erbjuda samtliga ungdomar i kommunen utbildning på nationella program i gymnasieskolan fram till och med första halvåret det år de fyller 20 år. Kommunerna har ansvar för att alla ungdomar får tillgång till ett allsidigt urval av program. Ungdomar som vill gå på program som kommunen inte anordnar i egen regi, har rätt att studera på dessa i annan kommun. Detta kan ske genom samverkansavtal mellan hemkommunen och kommuner eller landsting som anordnar utbildningen. Landstingen får enligt 5 kap. 6 § skollagen endast anordna utbildning på sådana nationella program som avser naturbruk och omvårdnad. Om ett landsting anordnar sådan utbildning får kommuner, som ingår i landstinget, inte anordna samma utbildning utan överenskommelse med landstinget.
Även i fråga om gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning gäller enligt 11 kap. 17 § att landstingen får anordna utbildning endast inom områdena naturbruk och omvårdnad. I 2 kap. 9 § förordningen (1992:403) om kommunal vuxenutbildning föreskrivs att en kommun, som avser att anordna utbildning som får anordnas av det landsting till vilket kommunen hör, skall samråda med landstinget. Det finns således inget hinder för en kommun att starta sådan utbildning som landstinget anordnar.
När det gäller särskolan och särvux kan endast kommuner vara huvudman.
Möjligheten för en kommun eller ett landsting att låta annan genomföra utbildning på entreprenad regleras i lagen (1993:802) om entreprenadförhållanden inom skolan. Det är endast viss undervisning inom gymnasieskolan, som får läggas ut på entreprenad till fysiska eller enskilda juridiska personer. Om det finns särskilda skäl får regeringen på ansökan från en kommun eller ett landsting i andra fall medge att kommunen eller landstinget får sluta avtal med någon annan om att bedriva undervisning inom det offentliga skolväsendet. De uppgifter som den kommunala styrelsen för utbildningen och rektorn har, får inte omfattas av avtalet. Detta innebär att rektorn alltid är anställd av kommunen eller landstinget. När det gäller komvux och särvux kan huvudmannen uppdra åt andra att genomföra utbildningen (11 kap. 6 § respektive 12 kap. 9 § skollagen).
Enligt 5 kap. 23 § skollagen har ett landsting, som i sin gymnasieskola på ett nationellt program tagit in en elev, som inte är hemmahörande i en kommun som har samverkansavtal med landstinget, rätt till ersättning för sina kostnader för elevens utbildning från elevens hemkommun. Landstinget får dock inte betinga sig högre ersättning från hemkommunen än som svarar mot det statsbidrag som utgår dit för elevens utbildning i gymnasieskolan. Den landstingskommunala delen i utbildningskostnaderna täcks genom landstingsskatt.
I det gamla statsbidragssystemet och genom sektorsbidraget fick kommunerna bidrag från staten som i genomsnitt täckte hälften av kommunens kostnader för utbildningsverksamheten. Den resterande delen bekostades av kommunerna själva. Sektorsbidraget ersattes den 1 januari 1993 med ett statligt utjämningsbidrag till kommuner och landsting. Fr.o.m. den 1 januari 1996 gäller ett nytt system för strukturkostnadsutjämning (prop. 1995/96:64, bet. FiU5, rskr. 116). Det nya utjämningssystemet syftar till att tillsammans med skatteinkomsterna ge kommunerna likvärdiga förutsättningar att finansiera t.ex. den skolverksamhet som kommunerna är skyldiga att anordna.
Ändrade regler
Regeringen redovisar i propositionen sin uppfattning att det i första hand är kommunerna som skall vara huvudmän för all utbildning i gymnasieskolan och komvux, dvs. även för utbildningar inom naturbruk och omvårdnad. Detta skulle innebära att ett landsting först efter överenskommelse med en kommun skulle ha möjlighet att som huvudman anordna gymnasieutbildning. Enligt regeringen måste dock vissa frågor om skatteväxling m.m. beredas ytterligare, innan ett förslag med den innebörden kan läggas. I avvaktan på att ett sådant förslag kan läggas föreslås vissa ändringar i skollagen som löser ett antal problem av mera akut karaktär. Regeringen pekar på att nuvarande lagstiftning skapar problem och förhindrar att resurserna används på ett effektivt sätt. Detta har framhållits av Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet, som i en gemensam skrivelse i november 1995 hemställt att regeringen skyndsamt vidtar åtgärder som underlättar för skolhuvudmännen att samverka.
Regeringen föreslår att ett landsting efter överenskommelse med en kommun skall få anordna annan utbildning inom gymnasieskolan, gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildningar inom komvux än inom områdena naturbruk och omvårdnad.Vidare föreslås att kommunerna kan överlåta åt landstinget att vara huvudman för hela eller delar av utbildningar inom gymnasiesärskolan och motsvarande utbildning inom särvux. Bestämmelsen om att landstingen i dag har företrädesrätt att anordna gymnasieutbildning inom naturbruk och omvårdnad slopas.
Förslagen om ändrade regler för anordnande av gymnasial utbildning m.m. har föranlett två motioner. I motion 1995/96:Ub35 (m) framhålls i yrkande 1 att propositionen är inkonsekvent, svårbegriplig och motsägelsefull. Regeringen förefaller vilja föra över både omvårdnads- och naturbruksprogrammet från landstingen till kommunerna. I stället för att lägga detta förslag tas landstingens företrädesrätt att anordna dessa program bort samtidigt som detta kompenseras med att landstingens möjligheter att bedriva utbildning inom andra områden vidgas. Liknande tankegångar redovisas i motion 1995/96:Ub34 (m) yrkande 1. I båda motionerna yrkas avslag på regeringens förslag. I den först nämnda motionen motsätter sig motionärerna att landstingen ges möjlighet att utvidga sin verksamhet. De utbildningar som i dag bedrivs av landstingen bör i sin helhet föras över till kommunerna (yrkande 2). I yrkande 3 motsätter sig motionärerna att landstingen ges möjlighet att vara huvudman för utbildning inom särskolan och särvux. Enligt yrkande 5 bör förslaget om att landstingen skall få anordna andra påbyggnadsutbildningar än vad de gör i dag avslås. Motionärerna anser att en lösning på de problem som finns och som givit upphov till regeringens förslag är att stärka möjligheterna för kommunerna att lägga ut utbildning på entre- prenad. Lagen om entreprenadförhållanden inom skolan bör förtydligas så att det i framtiden blir möjligt för kommunerna att i ökad omfattning uppdra åt andra utbildningsanordnare att bedriva undervisning (yrkande 4).
Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande.
Regeringen redovisar i propositionen (s. 12) ett flertal problem med de nuvarande reglerna om huvudmannaskap för gymnasial utbildning m.m. Regeringen uttalar i propositionen sin uppfattning att kommunerna bör vara huvudmän för all utbildning i gymnasieskolan och komvux men att detta behöver utredas ytterligare. För att lösa de akuta problemen öppnas möjligheten för ett landsting att efter överenskommelse med en kommun anordna andra utbildningar än inom naturbruk och omvårdnad. Vidare öppnas möjligheten för kommunerna att anordna utbildning inom områdena omvårdnad och naturbruk. Utskottet konstaterar att nuvarande bestämmelser medför att initiativ från kommuner och landsting till samverkan försvåras och att deras möjligheter att göra pedagogiska och kostnadsbesparande åtgärder begränsas. I likhet med regeringen vill utskottet peka på förhållandena när det gäller t.ex. barn- och fritidsprogrammet. Utskottet ser därför positivt på att regeringen nu - som ett första steg i en långsiktig lösning av huvudmannaskapsfrågan - föreslår förändringar i skollagens regler i syfte att lösa de akuta problemen. Utskottet utgår från att regeringen, så snart den ytterligare beredningen av vissa frågor som regeringen aviserat är genomförd, tämligen snart återkommer i ärendet till riksdagen.
När det gäller yrkande 4 i motion 1995/96:Ub35 om att stärka möjligheterna för kommunerna att lägga ut undervisning på entreprenad så att även landsting skulle kunna ingå i den krets av utbildningsanordnare som på en kommuns uppdrag kan vara utförare av en utbildningsinsats vill utskottet - i likhet med regeringen - peka på de problem som finns med en sådan lösning. Om en kommun skulle få ge ett landsting i uppdrag att bedriva undervisning som entreprenör innebär detta att kommunen alltjämt är ansvarig för utbildningen, medan landstinget endast har utförarrollen. Uppdragsgivaren, dvs. kommunen, är huvudman för utbildningen och har det ansvar som anges i 1 kap. 12 § skollagen. Ett landsting skulle också som regel ha flera uppdragsgivare eftersom det är troligt att det i de flesta fall skulle vara fråga om att bedriva undervisning på flera kommuners uppdrag. Samtliga kommuner skulle vara huvudman för sin del av utbildningen. Regeringen framhåller att ansvaret skulle kunna bli otydligt förutom praktiska problemen när det gäller att fatta beslut. Detta går kanske i och för sig att lösa genom att berörda kommuner först ingår ett samverkansavtal med varandra varvid en kommun blir anordnare av utbildningen. Därefter träffar den kommunen avtal med landstinget. Detta är emellertid en omständlig lösning, heter det i propositionen. Utskottet har ingen annan uppfattning än regeringen och förordar således att huvudmannaskap för utbildning inom skolväsendet regleras genom bestämmelser i skollagen och att lagen om entreprenadförhållanden i skolan inte utvidgas.
Med hänvisning till vad utskottet anfört bör riksdagen anta regeringens förslag till lag om ändring i skollagen såvitt avser 1 kap. 5 och 10 §§, 5 kap. 6 §, 6 kap. 10 och 10 a §§, 11 kap. 17 § och 12 kap. 3, 7, 9 och 11 §§ samt avslå motionerna 1995/96:Ub34 yrkande 1 och 1995/96:Ub35.
Förslaget om ändrade regler för interkommunal ersättning för utbildningar anordnade av landstingen behandlas i motion 1995/96:Ub34 (m) yrkande 2. Den nuvarande lagtexten med sin koppling till statsbidrag är föråldrad, konstaterar motionären. Samtidigt är det oklart hur kommunernas kostnader kommer att påverkas av den föreslagna förändringen. Det finns ett behov av att redovisa och reglera de ekonomiska konsekvenserna beträffande anordnande av gymnasial utbildning, anser motionären.
Utskottet delar regeringens och motionärens uppfattning att den nuvarande bestämmelsen i 5 kap. 23 § skollagen om att ett landsting inte får betinga sig högre ersättning från en elevs hemkommun än som svarar mot det statsbidrag som lämnas dit för elevens utbildning i gymnasieskolan är föråldrad. Utskottet anser liksom regeringen att den bör slopas. Som utskottet tidigare nämnt utgår inte numera något särskilt statsbidrag till kommunerna för anordnande av utbildning. Det nya utjämningssystemet syftar till att tillsammans med skatteinkomster ge kommunerna likvärdiga förutsättningar att finansiera t.ex. den skolverksamhet som kommunerna är skyldiga att anordna. Enligt utskottets mening är det inte tillfredsställande att ha regler i skollagen som inte går att tillämpa. I propositionen har regeringen gjort den bedömningen att den föreslagna förändringen inte nämnvärt bör påverka kommunernas kostnader för utbildning inom naturbruk och omvårdnad. Utskottet gör samma bedömning som regeringen. Mot bakgrund av den ytterligare beredning av vissa frågor om skatteväxling m.m. som regeringen aviserat finner utskottet det inte påkallat att tillstyrka förslaget om redovisning m.m. av de ekonomiska konsekvenserna beträffande anordnande av gymnasial utbildning. Med hänvisning till vad utskottet har anfört bör riksdagen anta regeringens förslag till lag om ändring i skollagen såvitt avser 5 kap. 23 § och avslå motion 1995/96:Ub34 yrkande 2.
Utskottet har inget att erinra mot lagförslaget i övrigt.
I motion 1995/96:Ub36 (c) framhålls behovet av en kontrollstation. Motionärerna tar upp frågan om naturbruksskolorna och pekar på att det innebär stora påfrestningar för kommunerna att överföra huvudmannaskapet från landstingen till kommunerna. Naturbruksskolorna är ofta belägna i små kommuner för vilka det ekonomiska ansvaret för en naturbruksskola är tungt. För dessa skolor har det regionala ansvaret, genom landstingens huvudmannaskap, varit en viktig förutsättning för en framgångsrik verksamhet. När nu regeringen föreslår att huvudmannaskapet skall övergå i kommunernas regi bör en kontrollstation läggas in för att se till att det kommunala huvudmannaskapet fungerar som det var tänkt för dessa utbildningar.
Utskottet vill peka på att endast ca 6 700 elever går på naturbruksprogrammet. Det är en mycket dyr utbildning med en genomsnittlig kostnad på 139 600 kr per elev för programmet anordnat av landstingen. Det finns i dag ett fåtal kommuner som - efter överenskommelse med landsting - anordnar sådan utbildning. Enligt utskottets uppfattning är det inte troligt att den föreslagna förändringen som gör det möjligt för en kommun att - utan särskild överenskommelse med landstinget - starta naturbruksutbildning, kommer att innebära en drastisk förändring av detta förhållande. Enligt utskottets mening kan behovet av uppföljning lösas på annat sätt än genom en kontrollstation av det slag som föreslås i motionen. Skolverket har som en huvuduppgift att följa upp och utvärdera verksamheten i skolan. Detta gäller självfallet också rekrytering, kvalitet och tillgång till platser beträffande naturbruksprogrammet. Utskottet förutsätter att regeringen följer utvecklingen av naturbruksprogrammet och återkommer i frågan om förutsättningarna väsentligt förändras i dessa avseenden. Utskottet anser med hänvisning till det anförda att motion 1995/96:Ub36 bör avslås.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande ändrade regler för anordnande av gymnasial utbildning m.m.
att riksdagen med avslag på motionerna 1995/96:Ub34 yrkande 1 och 1995/96:Ub35 antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen såvitt avser 1 kap. 5 och 10 §§, 5 kap. 6 §, 6 kap. 10 och 10 a §§, 11 kap. 17 § och 12 kap. 3, 7, 9 och 11 §§,
res. 1 (m)
2. beträffande interkommunal ersättning för utbildningar anordnade av landstingen
att riksdagen med avslag på motion 1995/96:Ub34 yrkande 2 antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen såvitt avser 5 kap. 23 §,
3. beträffande lagförslaget i övrigt
att riksdagen antar regeringen förslag till lag om ändring i skollagen i den mån det inte omfattas av vad utskottet hemställt under mom. 1 och 2,
res. 2 (m) - villk. 1
4. beträffande kontrollstation
att riksdagen avslår motion 1995/96:Ub36.
Stockholm den 9 maj 1996
På utbildningsutskottets vägnar
Jan Björkman
I beslutet har deltagit: Jan Björkman (s), Beatrice Ask (m), Bengt Silfverstrand (s), Eva Johansson (s), Ingegerd Wärnersson (s), Rune Rydén (m), Agneta Lundberg (s), Andreas Carlgren (c), Torgny Danielsson (s), Ulf Melin (m), Britt-Marie Danestig-Olofsson (v), Majléne Westerlund Panke (s), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Gunnar Goude (mp), Inger Davidson (kds), Nalin Baksi (s) och Ola Ström (fp).
Reservationer
1. Ändrade regler för anordnande av gymnasial utbildning m.m. (mom. 1)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m) och Hans Hjortzberg-Nordlund (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med Regeringen redovisar och på s. 5 slutar med och 1995/96:Ub35 bort ha följande lydelse:
Utskottet delar regeringens uppfattning att det i första hand är kommunerna som skall vara huvudmän för all utbildning inom gymnasieskolan och komvux, dvs. även för utbildningar inom områdena omvårdnad och naturbruk. Utskottet finner det anmärkningsvärt att regeringen, när den redovisar denna uppfattning, i stället väljer att ta bort landstingens företrädesrätt att bedriva utbildning inom naturbruk och omvårdnad och samtidigt vidgar landstingens möjligheter att bedriva utbildning i gymnasieskolan, den gymnasiala vuxenutbildningen och påbyggnadsutbildningarna. Utskottet vill peka på att utbildning inom omvårdnads- och naturbruksprogrammen i dag ofta bedrivs vid skolor som endast har ett program. Nackdelen med små gymnasieskolor är bl.a. att de endast kan erbjuda eleverna ett begränsat utbud av ämnen, lokala tillägg och individuella val. Detta minskar elevernas valmöjligheter. Utskottet erinrar om att gymnasieskolan nu omdanas till att bli alltmer kursutformad. Förutsättningarna för en kursutformad gymnasieskola är att det finns ett rikt utbud av ämnen och kurser. Utskottet vill också peka på att regeringens förslag innebär att om en kommun och ett landsting inte kommer överens om huvudmannaskapet kan båda bedriva utbildning inom omvårdnads- och naturbruksprogrammet. I stället för samverkan och samordning riskerar förslaget att leda till splittring och slöseri med resurser. Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett nytt förslag till lag om ändring i skollagen där kommunerna är huvudmän för all utbildning inom gymnasieskolan och komvux i den mån utbildningen inte bedrivs i form av fristående skola med enskild huvudman. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Utskottet finner inte heller skäl att öppna möjligheten för landstingen att vara huvudman för utbildning inom särskolan och särvux. Kommunerna har nyligen givits ansvar för särskolan, bl.a. mot bakgrund av ambitionen att i ökad utsträckning integrera undervisningen inom särskolan och grundskolan.
Enligt utskottets uppfattning bör de problem som i dag finns vad gäller samordning och samverkan mellan kommuner och landsting i fråga om anordnande av utbildning i stället lösas genom att möjligheterna för kommunerna att lägga ut undervisning på entreprenad stärks. Lagen om entreprenadförhållanden i skolan bör därför förtydligas och utvidgas så att det blir möjligt för kommunerna att i ökad omfattning uppdra åt andra att bedriva undervisning inom ett flertal olika ämnen. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till ändring i lagen om entreprenadförhållanden i skolan. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Med hänvisning till vad utskottet har anfört bör riksdagen med bifall till motionerna 1995/96:Ub34 yrkande 1 och 1995/96:Ub35, dels avslå regeringens förslag till lag om ändring i skollagen såvitt avser 1 kap. 5 och 10 §§, 5 kap. 6 §, 6 kap. 10 och 10 a §§, 11 kap. 17 § och 12 kap. 3, 7, 9 och 11 §§, dels som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet har anfört.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande ändrade regler för anordnande av gymnasial utbildning m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1995/96:Ub34 yrkande 1 och 1995/96:Ub35, dels avslår regeringens förslag till lag om ändring i skollagen såvitt avser 1 kap. 5 och 10 §§, 5 kap. 6 §, 6 kap. 10 och 10 a §§, 11 kap. 17 § och 12 kap. 3, 7, 9 och 11 §§, dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
2. Lagförslaget i övrigt (mom. 3)
Under förutsättning av bifall till reservation 1
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m) och Hans Hjortzberg-Nordlund (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med Utskottet har och slutar med i övrigt bort ha följande lydelse:
Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag i övrigt i den mån det inte har berörts av utskottets ställningstagande i det föregående samt beslutar om de ändringar av ingressen och ikraftträdandebestämmelserna som föranleds av vad utskottet har föreslagit.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande lagförslaget i övrigt
att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen i den mån det inte omfattas av vad utskottet hemställt under mom. 1 och 2,
Särskilt yttrande
Ändrade regler för anordnande av gymnasial utbildning m.m. (mom. 1)
Ola Ström (fp) anför:
Folkpartiet liberalerna vill understryka uppfattningen att det i första hand är kommunerna som skall vara huvudmän för all utbildning i gymnasieskolan och komvux, dvs. även för utbildningar inom områdena naturbruk och omvårdnad.
Även om Folkpartiet liberalerna ställer sig bakom det nu föreliggande förslaget om att landstingen skall kunna vara utbildningsanordnare inom fler områden än för närvarande är vi skeptiska till att landstingen tar på sig ännu fler verksamhetsområden. Landstingens problem i dag består snarast i att verksamhetsfältet är alltför omfattande vilket riskerar att landstingens huvudsakliga uppgift, hälso- och sjukvård, inte prioriteras i den omfattning som vore önskvärt.
Folkpartiet liberalerna vill också peka på att även om landstingen utnyttjas som utbildningsanordnare kvarstår det kommunala ansvaret och att det måste föreligga ett konstruktivt arbetsklimat mellan landstinget och de kommuner som sänder sina elever dit.
Regeringens lagförslag
Förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100)
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1 Propositionen 1 Motionerna 1 Utskottet 2 Hemställan 7 Reservationer 8 1. Ändrade regler för anordnande av gymnasial utbildning m.m. (mom. 1) 8 2. Lagförslaget i övrigt (mom. 3) 9 Särskilt yttrande 9 Regeringens lagförslag 11 Förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100) 11