Hemspråk
Betänkande 1996/97:UbU12
Utbildningsutskottets betänkande
1996/97:UBU12
Hemspråk
Innehåll
1996/97 UbU12
Sammanfattning
Utskottet föreslår i betänkandet att riksdagen avslår ett motionsyrkande som går emot regeringens planer på att byta ut termen hemspråk mot modersmål. Riksdagen föreslås lägga regeringens redovisning i fråga om hemspråk till handlingarna. Motionsyrkandet följs upp i en reservation till betänkandet.
Propositionen
Regeringen har i proposition 1996/97:110 Vissa skolfrågor m.m. (i motsvarande del) redogjort för den aktuella situationen när det gäller skolans undervisning i hemspråk och studiehandledning på hemspråk. Mot bakgrund av forskningsresultat som tagits fram gör regeringen i propositionen den bedömningen att hemspråksundervisning bidrar till språkutveckling både av hemspråket och svenska språket samt redovisar sin avsikt att ersätta benämningen hemspråk med modersmål.
Motionen 1996/97:Ub17 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas 5. att riksdagen beslutar att begreppet ?hemspråk? även i fortsättningen skall gälla i enlighet med vad som anförts i motionen.
Utskottet
I detta betänkande behandlar utskottet proposition 1996/97:110 Vissa skolfrågor m.m. - i den del denna avser hemspråksundervisningen - samt ett i ärendet väckt motionsyrkande. Utskottet kommer i sitt betänkande 1996/97:UbU14 att ta ställning till propositionen i återstående delar - som rör frågor om huvudmannaskap för gymnasial utbildning och skatteväxling mellan landsting och kommuner - samt motionsyrkanden i anslutning till dessa. Riksdagen begärde våren 1994 hos regeringen en samlad översyn av hem- språksundervisningen (bet. 1993/94:UbU7, rskr. 208). Utskottet erinrade om att det på senare tid ibland ifrågasatts om denna undervisning leder fram till den eftersträvade aktiva tvåspråkigheten hos eleverna. Därför såg utskottet det som angeläget att få fram forskningsresultat och erfarenheter om språkutveckling och språkinlärning, bl.a. om hemspråksundervisningens betydelse för svenskinlärningen. Den begärda översynen har genomförts av Skolverket som i april 1996 redovisat resultatet till regeringen i rapporten Hemspråksundervisningen - en översyn (rapport nr 105). I propositionen hänvisar regeringen till att Skolverket i rapporten tagit fram forskningsresultat som visar att hemspråksundervisning behövs som stöd för elevers språkutveckling i hemspråket. Hemspråksundervisningen behövs även som stöd för inlärning av svenska, eftersom en kvalificerad utveckling av elevens förstaspråk underlättar andraspråksinlärningen. Den har vidare betydelse för kunskapsinhämtandet i andra ämnen i skolan och för att ge eleverna en trygg etnisk identitet. Det är därför viktigt, anför regeringen, att invandrarelever ges en kvalitativt god hemspråksundervisning. För att säkra kvaliteten i hemspråksundervisningen är det enligt regeringen angeläget att öka antalet hemspråkslärare med formell lärarutbildning. Skolverket har föreslagit att nuvarande ämneskombinationer i grundskollärarutbildningen utökas på så sätt att hemspråk kan kombineras med samtliga andra ämneskombinationer. Regeringen ställer sig positiv till förslaget och avser att i kommande direktiv till en av riksdagen begärd parlamentarisk utredning för översyn av lärarutbildningarna (bet. 1996/97:UbU1, rskr. 100) ge utredningen i uppdrag att överväga lärarutbildningarnas möjligheter att tillgodose behovet av en förändrad hemspråksundervisning. Vidare aviseras i propositionen att regeringen kommer att följa Skolverkets förslag att i respektive skolformsförordning flytta föreskrifterna om hemspråksundervisning som nu finns bland reglerna om särskilda stödinsatser till reglerna om utbildningens innehåll. Regeringen framhåller att hemspråk numera har styrdokument i form av egna kursplaner och fastställda betygskriterier. Från att ha varit en stödåtgärd riktad till vissa elever har undervisningen i hemspråk som ämne därigenom övergått till att vara en uttalad språkundervisning. Regeringen meddelar också sin avsikt att ersätta benämningen hemspråk med modersmål. Som skäl för detta anges att det i termen hemspråk underförstått har legat att språket varit det talade språket i elevens hem. Det leder tankarna till att hemspråk är ett språk som bara kan användas i informella sammanhang. Regeringen anser att ett byte av term till modersmål ligger i linje med den förstärkta ställning som ämnet fått i de nya läroplanerna. Ett namnbyte kan också öka ämnets betydelse för elever, föräldrar och skolans personal. I motion 1996/97:Ub17 (m) yrkande 5 motsätter sig motionärerna att benämningen hemspråk ersätts med modersmål. Enligt deras uppfattning står begreppet hemspråk för det språk som talas i hemmet och familjen, i motsats till det språk som talas i samhället runt omkring. Begreppet modersmål däremot definieras som det språk som barn lär sig först. Barn kan samtidigt tillägna sig två olika modersmål. För barn födda i Sverige med en eller två föräldrar som talar ett annat språk än svenska är därför hemspråk ett relevant begrepp, hävdar motionärerna. U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandet. Utskottet instämmer i regeringens bedömning att ett utbyte av termen hemspråk mot modersmål kan medverka till att lyfta fram betydelsen av undervisningen och markera att denna måste kunna genomföras som annan språkundervisning i skolan. Utskottet har i betänkande 1996/97:UbU8 behandlat motionsyrkanden från den allmänna motionstiden om behovet av åtgärder för att stärka och utveckla hemspråksundervisningen och ge ämnet större tyngd. I sammanhanget togs också upp frågan om ändrad benämning till modersmål. Utskottet redovisade att sådana tankegångar finns inte bara i Skolverkets rapport utan även i betänkanden från Invandrarpolitiska kommittén (SOU 1996:55) och Skolkommittén (SOU 1996:143). Utskottet avstyrkte då motionsyrkandena med hänvisning till de förslag som förelåg och som bereddes inom Regeringskansliet. Propositionen i nu behandlad del bör riksdagen lägga till handlingarna. Utskottet noterar att regeringen den 3 april beslutat om direktiv till en parlamentariskt sammansatt utredning om lärarutbildningen (dir. 1997:54). Enligt direktiven skall utredningen bl.a. analysera behovet av och lämna förslag till de förändringar i lärarutbildningen för hemspråkslärare som bedöms påkallade. Utredningen skall redovisa sitt uppdrag senast den 2 juni 1998.
Hemställan
Utskottet hemställer beträffande hemspråk att riksdagen med avslag på motion 1996/97:Ub17 yrkande 5 lägger proposition 1996/97:110 i denna del till handlingarna. res. (m)
Stockholm den 29 april 1997
På utbildningsutskottets vägnar
Jan Björkman
I beslutet har deltagit: Jan Björkman (s), Beatrice Ask (m), Bengt Silfverstrand (s), Eva Johansson (s), Ingegerd Wärnersson (s), Rune Rydén (m), Agneta Lundberg (s), Andreas Carlgren (c), Torgny Danielsson (s), Ulf Melin (m), Tomas Eneroth (s), Britt-Marie Danestig-Olofsson (v), Majléne Westerlund Panke (s), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Gunnar Goude (mp), Ola Ström (fp) och Tuve Skånberg (kd).
Reservation
Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans Hjortzberg-Nordlund (alla m) anför: Vi anser att alla barn i den svenska skolan i första hand skall ges de allra bästa förutsättningarna för att lära sig det svenska språket. Vi anser vidare att undervisningen i hemspråket har en viktig funktion att fylla, genom att den ger eleven möjlighet att kommunicera med släktingar och andra som kommer från samma ursprungliga språkområde. Begreppet hemspråk står för det språk som talas i hemmet och familjen, i motsats till det språk som talas inom barnomsorg, skola och samhället i övrigt. Hemspråk är enligt vår uppfattning ett relevant begrepp som även i fortsättningen bör användas. Detta bör riksdagen med bifall till motionsyrkandet som sin mening ge regeringen till känna. Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet bort hemställa beträffande hemspråk att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub17 yrkande 5 dels som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, dels lägger proposition 1996/97:110 i denna del till handlingarna.