Handlingsoffentlighet vid vissa stiftelser
Betänkande 1997/98:KU2
Konstitutionsutskottets betänkande
1997/98:KU02
Handlingsoffentlighet vid vissa stiftelser
Innehåll
1997/98 KU2
Sammanfattning
I detta betänkande behandlas regeringens proposition 1996/97:142 Handlingsoffentlighet vid vissa stiftelser jämte två motioner (m resp. fp) som väckts med anledning av propositionen. I propositionen föreslås att reglerna om handlingsoffentlighet skall bli tillämpliga på stiftelser som har bildats med medel som härrör från avvecklingen av löntagarfonderna. Utbildningsutskottet har avgett ett yttrande i ärendet. Konstitutionsutskottet har tillstyrkt propositionen med den ändringen att lagen skall träda i kraft den 1 januari 1998 i stället för den 1 november 1997. En reservation (m) har avgetts.
Propositionen
Regeringen föreslår i proposition 1996/97:142 att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100). Lagförslaget har tagits in som bilaga 1 till detta betänkande.
Motionerna
1996/97:K39 av Anders Björck m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen avslår proposition 1996/97:142 Handlingsoffentlighet vid vissa stiftelser, 1996/97:K40 av Margitta Edgren (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ändamålet för Stiftelsen för vård och allergiforskning.
Utskottet
Bakgrund Under den föregående mandatperioden bemyndigade riksdagen regeringen att med de tidigare löntagarfondsmedlen som kapital inrätta sammanlagt elva stiftelser. Medlen hade tidigare förvaltats av de fem löntagarfondsstyrelserna, vilka var statliga myndigheter och ingick i AP- fondens förvaltningsorganisation. Bildandet av stiftelserna skedde i olika omgångar under 1993 och 1994. I en första omgång bildades två stiftelser för strategisk respektive miljöstrategisk forskning. Därefter bildades två s.k. stiftelsehögskolor, Chalmers tekniska högskola och Högskolan i Jönköping. Slutligen bildades ytterligare fem forskningsstiftelser samt en kulturstiftelse och en stiftelse för innovationsstöd. En av de fem forskningsstiftelserna är Stiftelsen för vård och allergiforskning. Som angetts i den nu aktuella propositionen har denna stiftelse till uppgift att främja forskning och forskarutbildning med inriktning på allergier och annan överkänslighet. Enligt stadgarna för stiftelsen är dess ändamål emellertid vidare. Stiftelsen har till ändamål att främja forskning och forskarutbildning på vårdområdet samt forskning och forskarutbildning med inriktning på allergier och annan överkänslighet. Stiftelselagen (1994:1220) beslutades av riksdagen våren 1994 och trädde i kraft den 1 januari 1996 efter ett mycket långvarigt lagstiftningsarbete. Dessförinnan fanns det inte någon generell lagstiftning om stiftelser. Stiftelselagen innehåller en civilrättslig reglering av stiftelseinstitutet samt bestämmelser om tillsyn över stiftelser. Lagen gäller såväl för stiftelser som har bildats av enskilda som för stiftelser bildade av staten eller andra offentliga organ. Hösten 1996 behandlade riksdagen proposition 1996/97:22 Statliga stiftelser, vari föreslogs en ändring i stiftelselagen med innebörd att regeringen kan ändra föreskrifter i stiftelseförordnanden för stiftelser som bildats av staten, trots att de förutsättningar som stiftelselagen ställer upp för ändring inte är uppfyllda. Föreskrifter om stiftelsens ändamål skulle dock inte få ändras eller upphävas. Lagutskottet underströk (1996/97:LU2) vikten av att så långt som möjligt slå vakt om de centrala principer som bär upp stiftelsebegreppet och nämnde därvid särskilt kraven på ett bestämt ändamål för stiftelsen, avskild förmögenhet av varaktig natur och självständighet. Det ligger enligt lagutskottet ett särskilt värde i att slå vakt om ett enhetligt stiftelsebegrepp. Om inte tunga skäl talar för annat borde därför enligt lagutskottets mening samma regelsy- stem gälla för alla stiftelser, oberoende av om de tillkommit på enskilt eller offentligt initiativ. Trots de skäl som kunde anföras för att de stiftelserättsliga principerna skulle respekteras var det lagutskottets uppfattning att principerna självfallet inte borde upprätthållas till vilket pris som helst. Exempelvis måste de stiftelserättsliga principerna rimligtvis få stå tillbaka i de fall det skulle visa sig att de kommer i konflikt med grundläggande demokratiska principer. Lagutskottet pekade på regeringens bedömning att de flesta statliga stiftelser hade stiftelseförordnanden som var så utformade att de tillfredsställer intresset av att förvaltningen sker enligt demokratiska principer och för det allmännas bästa. Behovet av särskilda permutationsbestämmelser uppkom i de fall där bristen på demokratiskt inflytande är besvärande samtidigt som förvaltningen rör stora belopp och avser väsentliga inslag i den offentliga verksamheten. Enligt lagutskottets uppfattning fanns det ett uppenbart behov av särskilda permutationsregler för stiftelser som bildats av staten. Uppenbarligen kunde nämligen stiftelseformen, som den var reglerad i stiftelselagen, utnyttjas inte bara för att avskilja offentliga medel för en självständig förvaltning utan också för att samtidigt förhindra att denna förvaltning senare skulle kunna påverkas genom politiska ställningstaganden i demokratisk ordning. Lagutskottet tillstyrkte i huvudsak regeringens förslag. I en reservation (m och fp) framhölls att alla stiftelser är att betrakta som självständiga förmögenheter, oberoende av om de har tillkommit på privat eller på offentligt initiativ. När ett avskiljande av en förmögenhet har skett för en varaktig förvaltning i enlighet med ett bestämt ändamål har en självständig och självägande förmögenhet skapats. Det var därför i grunden fel och därtill vilseledande att på det sätt som gjordes i propositionen tala om statliga stiftelser. Dessa stiftelser skall, från alla rättsliga utgångspunkter, kunna hävda sin självständighet på samma grunder som varje annan stiftelse. Därav följer att även i ?statliga? stiftelser måste stiftelseförmögenheterna ses som privata medel. Det låg vidare enligt reservationen ett särskilt värde i att slå vakt om ett enhetligt stiftelsebegrepp. Samma regelsystem borde av olika skäl gälla för alla stiftelser oberoende av om de har tillkommit på enskilt eller offentligt initiativ. I en annan reservation (c) konstaterades att regeringens förslag äventyrade tilltron till stiftelseinstitutet. Reservanterna förordade mer begränsade förändringar. I en reservation (mp) underströks behovet av viss offentlig insyn och påverkan i de statliga stiftelserna. Lagutskottets förslag antogs av riksdagen (rskr. 1996/97:62).
Propositionens innehåll I propositionen föreslås att vad som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av handlingar hos en myndighet skall gälla också handlingar hos forskningsstiftelserna, stiftelsehögskolorna, Stiftelsen för framtidens kultur och Stiftelsen Innovationscentrum. Beträffande stiftelsehögskolorna framhålls att offentlighetsprincipen skall omfatta inte bara stiftelserna utan också de till stiftelserna knutna bolagen. Det är i samtliga dessa fall fråga om privaträttsliga subjekt, vilka som sådana i dag inte är underkastade den offentlighetsprincip som gäller för myndigheter. Starka skäl talar enligt propositionen för att stiftelsernas handlingar bör vara offentliga. Stiftelserna har inrättats av staten, och de står för ett väsentligt inslag i den offentliga verksamheten. Förvaltningen avser mycket stora belopp som härrör från det allmänna. Det är vidare enligt propositionen fråga om en verksamhet som vanligen drivs direkt av det allmänna och som då står under ordinär kontroll och ingår i den statliga budgetbehandlingen med de möjligheter till insyn som detta förfarande medger. I tidigare lagstiftningssammanhang har framhållits att det är viktigt att användningen av medel som härrör från det allmänna står under demokratiskt inflytande och demokratisk kontroll. Det har också framhållits att medlen även efter en stiftelsebildning bör hanteras så att man kan garantera en offentlig insyn i verksamheten (bet. 1996/97:LU12 s.13 f.). I linje med detta uttalande ligger enligt den nu aktuella propositionen att allmänheten får rätt att ta del av de handlingar som finns hos stiftelserna. Därigenom ges möjlighet för var och en att kritiskt granska stiftelsernas verksamhet och deras förvaltning av ekonomiska medel. Allmänhetens insyn utgör den yttersta garantin för att verksamheten hos stiftelserna bedrivs med respekt för demokratiska principer och i enlighet med de grundläggande värderingar som genomsyrar all offentlig verksamhet. En tillämpning av offentlighetsprincipen i de nu aktuella stiftelsernas verksamhet är enligt propositionen väl förenlig med vad som rent faktiskt tillämpas redan i dag. Lagrådet har lämnat förslaget utan erinran.
Gällande regler Enligt 2 kap. tryckfrihetsförordningen gäller en principiell rätt för var och en att ta del av allmänna handlingar. En handling räknas som allmän om den förvaras hos en myndighet och anses inkommen till eller upprättad hos myndigheten. Tryckfrihetsförordningens regler om handlingars offentlighet tar alltså sikte på myndigheter, inte på privaträttsliga subjekt. Vad som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av offentliga handlingar skall dock enligt 1 kap. 8 § andra stycket sekretesslagen (1980:100) i tillämpliga delar gälla också handlingar hos organ som anges i bilaga till sekretesslagen. De i bilagan angivna organen skall vid tillämpningen av sekretesslagen jämställas med myndighet. De aktuella bestämmelserna i 1 kap. 8 § fick sin utformning genom en lag- ändring år 1987. I propositionen (prop. 1986/87:151 s. 148 ff., 184 ff.) framhölls att den naturliga utgångspunkten syntes vara att offentlighetsprincipen bör gälla i allmänna angelägenheter, oavsett om de handhas av myndigheter eller enskilda. I det lagstiftningsärendet riktades tillämpningen av offentlighetsprincipen in på organ som på statens uppdrag hade hand om förvaltningsuppgifter som innefattade myndighetsutövning eller liknande. Departementschefen betonade dock sin allmänna grundinställning att offentlighet så långt möjligt borde råda i allmänna angelägenheter. En längre gående utvidgning av offentlighetsprincipen fick anstå i avvaktan på erfarenheterna av det förslag som lades fram i propositionen. De nu aktuella stiftelserna och de bolag som knutits till stiftelsehögskolorna är som enskilda rättssubjekt i dag inte skyldiga att följa reglerna om handlingars offentlighet. I viss utsträckning råder dock ändå offentlighet i deras verksamhet. Med anledning av ett skriftligt påpekande från utbildningsministern i december 1994 till forskningsstiftelserna om vikten av att styrelserna tillämpar samma principer om offentlighet som de forskningsfinansierande myndigheterna har de sju forskningsstiftelserna förklarat sig i huvudsak villiga att tillmötesgå utbildningsministerns önskemål om offentlighet. Också Stiftelsen framtidens kultur arbetar under stor öppenhet. För Stiftelsen Chalmers tekniska högskola, Stiftelsen högskolan i Jönköping och deras bolag gäller enligt stiftelsestadgarna att de skall sträva efter en så långtgående öppenhet som möjligt. Denna öppenhet skall inskränkas bara av bärande hänsyn till stiftelsen, bolagen, de anställda, studenterna och tredje man. Propositionens förslag innebär att sekretesslagens regler blir tillämpliga för dessa stiftelser och bolag på samma sätt som för myndigheter. När det gäller enskilds personliga och ekonomiska förhållanden finns det en rad bestämmelser om sekretess som det finns skäl att nämna i detta sammanhang. Så gäller enligt 4 kap. 3 § sekretesslagen sekretess för uppgift som ingår i eller utgör underlag för kunskapsprov eller psykologiskt prov under myndighets överinseende om det kan antas att syftet med provet motverkas om uppgiften röjs. Enligt 7 kap. 9 § gäller inom utbildningsväsendet sekretess för uppgift som hänför sig till bl.a. psykologisk undersökning och uppgift om enskilds personliga förhållanden hos psykolog, kurator m.m. om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör eller någon honom närstående lider men. Enligt 7 kap. 11 § gäller sekretess i myndighets personalsociala verksamhet för vissa uppgifter, och enligt 8 kap. 10 § gäller sekretess hos myndighet för uppgift om affärs- eller driftsförhållanden för enskild som trätt i affärsförbindelse med myndigheten om det av särskild anledning kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs. Det kan vidare för bl.a. forskningsstiftelsernas del finnas skäl att i vissa fall åberopa bestämmelserna i 8 kap. 7 §, vilka innebär att sekretess under vissa förutsättningar gäller i verksamhet som bedrivs av annan än statlig myndighet och som består av stödverksamhet med avseende på näringslivet. Sekretessen avser bl.a. uppgifter om enskilds affärs- eller driftsförhållanden, uppfinningar eller forskningsresultat, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs.
Motionerna I motion K39 av Anders Björck m.fl. (m) framhålls att riksdagsbeslutet om ändring av permutationsreglerna för stiftelser var felaktigt från grundlagssynpunkt mot bakgrund av att stiftelser omfattas av egendomsskyddet i regeringsformen och Europakonventionen och att grundläggande stiftelserättsliga principer inte respekterats. Beslutet torde enligt motionen också stå i strid med den proportionalitetsprincip som är etablerad i Europadomstolens praxis. Det nu aktuella regeringsförslaget måste enligt motionen ses i sitt rätta sammanhang. Bakgrunden är att regeringen med åberopande av krav på demokratisk kontroll har fått riksdagsmajoritetens godkännande av att förstatliga privat kapital i strid mot såväl regeringsformen som Europakonventionen och stiftelserättsliga principer. På motsvarande sätt motiveras det nu aktuella förslaget med ?respekt för demokratiska principer och det allmännas bästa?. Vad det ytterst handlar om är att regeringen genom socialisering och byråkratisering eftersträvar att få de fria forskningsstiftelserna jämställda med myndigheter, dvs. förstatligande. Genom att som nu formellt försöka underkasta stiftelserna offentlighetsprincipen tas bara ytterligare ett steg i riktning mot att frånhända dem statusen av privata rättssubjekt. Något reellt behov av att underställa stiftelserna, stiftelsernas bolag och stiftelsehögskolorna tryckfrihetsförordningens regler om handlingsoffentlighet finns inte då offentlighetsprincipen i praktiken redan tillämpas av stiftelserna. Förslaget innebär enligt motionärernas mening ett försök från regeringens sida att ge legitimitet åt det tidigare felaktiga beslutet. Mot den bakgrunden bör riksdagen avslå regeringens förslag. Margitta Edgren (fp) ställer sig i motion K40 positiv till att forskningsstiftelsernas tidigare frivilliga accepterande av offentlighetsprincipen i deras verksamhet nu stadgas i lag. Hon begär emellertid ett tillkännagivande till regeringen om att i uppgifterna för Stiftelsen för vård och allergiforskning - utöver vad som anges i propositionen - också ingår uppgiften att främja forskning och forskarutbildning inom vården. Detta är enligt motionären viktigt eftersom Stiftelsen för vård och allergiforskning är den enda finansiär som har uppgiften att främja forskning och utveckling inom vården i sina stadgar.
Yttrande från utbildningsutskottet Utbildningsutskottet har i yttrande 1997/98:UbU2y till konstitutionsutskottet (bilaga 2) anfört att utskottet från sina utgångspunkter inte har något att erinra mot att konstitutionsutskottet tillstyrker förslaget till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) och avstyrker motionerna. Enligt utbildningsutskottet är det rimligt att samma regler om handlingsoffentlighet som gäller för myndigheter - såsom universitet, högskolor och forskningsråd - också skall gälla för forskningsstiftelserna, stiftelsehögskolorna och de till dem knutna bolagen samt Stiftelsen framtidens kultur och Stiftelsen Innovationscentrum. De skäl som bär upp offentlighetsprincipen vid verksamhet som drivs direkt i statlig regi gör sig enligt utbildningsutskottet lika starkt gällande i fråga om den verksamhet som bedrivs av stiftelserna, dvs. högskoleverksamhet och stöd till utbildning och forskning m.m. I en avvikande mening (m) förordas att riksdagen med bifall till motion K39 avslår regeringens förslag till lag om ändring i sekretesslagen eftersom det ytterst handlar om att regeringen genom socialisering och byråkratisering eftersträvar att få de fria forskningsstiftelserna jämställda med myndigheter, dvs. förstatligande.
Utskottets bedömning Enligt konstitutionsutskottets mening talar bärande skäl för att offentlighetsprincipen tillämpas i de nu aktuella stiftelsernas och bolagens verksamhet. Som utbildningsutskottet anfört gör sig samma starka skäl för en tillämpning av offentlighetsprincipen gällande i dessa verksamheter som när motsvarande verksamheter bedrivs i direkt statlig regi. Det förhållandet att öppenhet redan i dag råder hos stiftelserna och bolagen leder inte till någon annan bedömning än att offentlighetsprincipens tillämpning är av så central betydelse också hos dem att den bör stadfästas genom uttrycklig författningsreglering. En sådan författningsreglering är inte oförenlig med det regelsystem som gäller i fråga om offentlighetsprincipen. Redan i dag förekommer det att reglerna om handlingsoffentlighet är tillämpliga på privata rättssubjekt. Enligt 1 kap. 8 § sekretesslagen skall nämligen vad som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av allmänna handlingar i tillämpliga delar gälla också handlingar hos de organ som anges i bilaga. De i bilagan angivna organen skall vid tillämpningen av sekretesslagen i fråga om viss angiven verksamhet jämställas med myndighet. Utskottet delar regeringens bedömning att bilagan också bör omfatta de nu aktuella stiftelserna, stiftelsehögskolorna och deras bolag. Utskottet tillstyrker således propositionen och avstyrker motion K39. Lagen bör dock träda i kraft först den 1 januari 1998. När det gäller motion K40 konstaterar konstitutionsutskottet liksom utbildningsutskottet att Stiftelsen för vård och allergiforskning enligt sina stadgar har till ändamål att ?främja forskning och forskarutbildning på vårdområdet samt forskning och forskarutbildning med inriktning på allergier och annan överkänslighet?. Med detta klarläggande avstyrks motion K40.
Hemställan
Utskottet hemställer att riksdagen med avslag på motionerna 1996/97:K39 och 1996/97:K40 antar regeringens förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) med den ändringen att lagen skall träda i kraft den 1 januari 1998. res. (m) Stockholm den 9 oktober 1997
På konstitutionsutskottets vägnar
Birgit Friggebo
I beslutet har deltagit: Birgit Friggebo (fp), Kurt Ove Johansson (s), Catarina Rönnung (s), Anders Björck (m), Axel Andersson (s), Widar Andersson (s), Birger Hagård (m), Barbro Hietala Nordlund (s), Birgitta Hambraeus (c), Pär-Axel Sahlberg (s), Jerry Martinger (m), Mats Berglind (s), Kenneth Kvist (v), Frank Lassen (s), Inger René (m), Peter Eriksson (mp) och Bo Könberg (fp).
Reservation Anders Björck (m), Birger Hagård (m), Jerry Martinger (m) och Inger René (m) anser dels att del del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ?Enligt konstitutionsutskottets? och slutar med ?uttrycklig författningsreglering? bort ha följande lydelse: Enligt utskottets mening saknas egentliga skäl för att underkasta de fria stiftelserna tryckfrihetsförordningens regler om handlingsoffentlighet. Stiftelserna tillämpar redan offentlighetsprincipen. Förslaget måste ses mot bakgrund av det beslut hösten 1996 som gav regeringen rätt att ändra föreskrifter i stiftelseförordnandet. Genom det beslutet togs ett steg i riktning mot att frånhända stiftelserna deras status som privaträttsliga subjekt. Det nu aktuella förslaget innebär ytterligare ett steg i denna riktning. Ytterst handlar det om att genom socialisering och byråkratisering jämställa de fria stiftelserna med myndigheter. Utskottet avvisar en sådan form av förstatligande och avstyrker därför propositionens förslag. dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse: att riksdagen med bifall till motion 1996/97:K39 och avslag på motion 1996/97:K40 avslår regeringens förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).
Propositionens lagförslag
Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)
Utbildningsutskottets yttrande 1997/98:UbU2y
Till konstitutionsutskottet Konstitutionsutskottet har den 11 juni 1997 beslutat att bereda utbildningsutskottet tillfälle att yttra sig över proposition 1996/97:142 Handlingsoffentlighet vid vissa stiftelser jämte eventuella motioner. Med anledning av propositionen har väckts motionerna 1996/97:K39 (m) och 1996/97:K40 (fp).
Bakgrund Under föregående mandatperiod bemyndigade riksdagen den dåvarande regeringen att med de tidigare löntagarfondsmedlen som kapital inrätta sammanlagt elva stiftelser. Av stiftelserna, som bildades huvudsakligen under första halvåret 1994, har sju till ändamål att främja forskning och därtill anknytande verksamhet. De övriga är två till s.k. stiftelsehögskolor ombildade statliga högskolor - nämligen Stiftelsen Chalmers tekniska högskola och Stiftelsen högskolan i Jönköping - samt Stiftelsen framtidens kultur och Stiftelsen Innovationscentrum. Vid utformningen av stiftelseförordnandena eftersträvades en ordning som skulle säkerställa att riksdag och regering inte fick någon fortsatt kontroll över stiftelsekapitalet. I propositionen Statliga stiftelser (prop. 1996/97:22) behandlades vissa frågor om det allmännas inflytande över stiftelser som bildats genom politiska beslut. På grundval av propositionen antog riksdagen en ny bestämmelse i stiftelselagen (1994:1220) av innebörd att regeringen, såvitt gäller stiftelser som har bildats av staten, får ändra sådana föreskrifter i stiftelseförordnandet som inte avser stiftelsens ändamål och att detta får ske utan ansökan och utan styrelsens samtycke (yttr. 1996/97:UbU3y, bet. LU2, rskr. 62). Den nya bestämmelsen trädde i kraft den 1 januari 1997. I propositionen Forskning och samhälle (prop. 1996/97:5) föreslog regeringen att vid ändringar av stiftelseförordnandena för stiftelser inrättade med löntagarfondsmedel skulle riktlinjen vara att regeringen skall utse och entlediga ledamöterna i stiftelsernas styrelser. Detta godkändes av riksdagen (bet. 1996/97:UbU3, rskr. 99). Den 7 januari 1997 beslutade regeringen att ändra berörda stiftelsestadgar såsom åsyftats. Beslut om utseende och entledigande av styrelseledamöterna meddelades av regeringen den 9 och den 23 januari 1997. Stiftelser är privaträttsliga subjekt och som sådana inte underkastade den offentlighetsprincip som gäller för myndigheter. I samband med nämnda ändring i stiftelselagen uttalades emellertid att stiftelser som har bildats av det allmänna borde förvaltas enligt riktlinjer som har utformats med respekt för demokratiska principer och att medlen borde hanteras så att offentlig insyn garanteras (prop. 1996/97:22 s. 33 f.). Mot denna bakgrund föreslås det i nu föreliggande proposition att reglerna om handlingsoffentlighet - genom en ändring i sekretesslagen (1980:100) - skall bli tillämpliga på stiftelser som har bildats med medel som härrör från avvecklingen av löntagarfonderna. Till grund för förslaget ligger en promemoria som har utarbetats inom Regeringskansliet (Utbildningsdep.) och därefter remissbehandlats. Lagrådet har efter granskning av regeringens lagförslag lämnat detta utan erinran.
Regeringens förslag Regeringen anför i propositionen att starka skäl talar för att vad som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av handlingar hos myndighet också skall gälla handlingar hos forskningsstiftelserna, stiftelsehögskolorna, Stiftelsen framtidens kultur och Stiftelsen Innovationscentrum. Skälen härför utvecklas närmare av regeringen enligt följande. Stiftelserna har inrättats av staten, och de står för ett väsentligt inslag i den offentliga verksamheten. Förvaltningen avser mycket stora belopp, som härrör från det allmänna. Det är fråga om en verksamhet som vanligen drivs direkt av det allmänna och som då står under ordinär kontroll och ingår i den statliga budgetbehandlingen med de möjligheter till insyn som detta förfarande medger. Det har bedömts som angeläget att användningen av medel som härrör från det allmänna står under demokratiskt inflytande och demokratisk kontroll, liksom att medlen även efter en stiftelsebildning hanteras så att man kan garantera en offentlig insyn i verksamheten. Allmänhetens insyn, betonar regeringen, utgör den yttersta garantin för att verksamheten hos stiftelserna bedrivs med respekt för demokratiska principer och i enlighet med de grundläggande värderingar som genomsyrar all offentlig verksamhet. Offentlighetsprincipen bör därför vara en ledstjärna också i de nu aktuella stiftelsernas verksamhet, framhåller regeringen. En sådan ordning är väl förenlig med vad som rent faktiskt tillämpas redan i dag. Regeringen redovisar i propositionen att stiftelserna, under remissbehandlingen av Regeringskansliets promemoria med förslag om handlingsoffentlighet vid vissa stiftelser, också bekräftat att de tillämpar öppenhet i sin verksamhet. De stiftelser och bolag som sålunda enligt regeringens förslag skall omfattas av offentlighetsprincipen är följande: - Chalmers tekniska högskola aktiebolag - Högskolan för lärarutbildning och kommunikation i Jönköping aktiebolag - Högskolan i Jönköping Service aktiebolag - Ingenjörshögskolan i Jönköping aktiebolag - Internationella Handelshögskolan i Jönköping aktiebolag - Stiftelsen Chalmers tekniska högskola - Stiftelsen framtidens kultur - Stiftelsen för forskning inom områden med anknytning till Östersjöregionen och Östeuropa - Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning - Stiftelsen för Internationella institutet för industriell miljöekonomi vid Lunds universitet - Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling - Stiftelsen för miljöstrategisk forskning - Stiftelsen för strategisk forskning - Stiftelsen för vård- och allergiforskning - Stiftelsen högskolan i Jönköping - Stiftelsen Innovationscentrum Offentlighetsprincipen skall enligt regeringens förslag omfatta all verksamhet vid stiftelserna och bolagen. Verksamheten är, menar regeringen, av sådan art att den normalt drivs direkt av staten, i vilket fall offentlighetsprincipen är tillämplig fullt ut. Utgångspunkten måste därför vara att inga begränsningar bör göras i förhållande till vad som gäller för motsvarande statliga myndigheter. Att beakta är då att sekretesslagens regler blir tillämpliga på samma sätt som för myndigheter. Regeringen påpekar att i den mån ett offentliggörande av handlingar skulle kränka de intressen som skyddas av sekretesslagen, kan stiftelserna och bolagen alltså åberopa lagens regler som grund för att vägra ett utlämnande. De allmänt tillämpliga lagreglerna får enligt regeringen anses tillgodose det berättigade anspråk på sekretess som kan finnas i de aktuella stiftelsernas och bolagens verksamhet. Lagtekniskt förs de aktuella stiftelserna och bolagen in i bilagan till sekretesslagen (1980:100) bland andra enskilda organ som enligt riksdagens beslut i viss utsträckning skall jämställas med myndighet när det gäller reglerna om handlingsoffentlighet. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 november 1997.
Motionerna I motion 1996/97:K39 (m) yrkas avslag på propositionen. Avslagsyrkandet motiveras bl.a. med att de fria forskningsstiftelserna, stiftelsernas bolag och stiftelsehögskolorna i praktiken redan tillämpar offentlighetsprincipen. Motionärerna anför att det faktiskt inte föreligger något behov - vare sig från det allmännas synpunkt eller från demokratisynpunkt - att genomföra lagändringen. Regeringens förslag om att reglerna om handlingsoffentlighet skall bli tillämpliga på stiftelserna kan enligt motionärernas mening inte ses isolerat utan måste bedömas utifrån vad som tidigare förevarit i stiftelseärendet, såsom ändringen hösten 1996 i stiftelselagen. Vad det ytterst handlar om, hävdar motionärerna, är att regeringen genom socialisering och byråkratisering eftersträvar att få de fria forskningsstiftelserna jämställda med myndigheter, dvs. förstatligade. Inledningsvis uttrycks i motion 1996/97:K40 (fp) en positiv inställning till att det nu regleras i lag att offentlighetsprincipen skall gälla för forskningsstiftelsernas verksamhet, något som stiftelserna redan tidigare frivilligt accepterat. Dock vill motionären ha ett förtydligande av ändamålet för Stiftelsen för vård- och allergiforskning. Hon påtalar att det i propositionen anges att stiftelsens forskningsstödjande uppgift är inriktad på allergier och annan överkänslighet. Det är viktigt att lyfta fram att stiftelsens uppgift även omfattar att främja forskning och forskarutbildning inom vårdområdet, anför motionären.
Utbildningsutskottets bedömning Ärendet i propositionen rör en principiell fråga om tryckfrihetsförordningens regler om handlingsoffentlighet skall göras tillämpliga på vissa stiftelser. Som sådant faller ärendet under konstitutionsutskottets beredningsområde. Utbildningsutskottet överlämnar åt konstitutionsutskottet att bedöma lämpligheten av regeringsförslaget i frågan om stiftelser som privata rättssubjekt till fullo skall omfattas av offentlighetsprincipen. Utbildningsutskottet har emellertid från sina utgångspunkter inte något att erinra mot att konstitutionsutskottet tillstyrker att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) och därmed avstyrker motion 1996/97:K39. Utskottet finner det vara rimligt att samma regler om handlingsoffentlighet som gäller för myndigheter - såsom universitet och högskolor och forskningsråd - också skall gälla för forskningsstiftelserna, stiftelsehögskolorna och de till dem knutna bolagen samt Stiftelsen framtidens kultur och Stiftelsen Innovationscentrum. De skäl som bär upp offentlighetsprincipen vid verksamhet som drivs direkt i statlig regi gör sig lika starkt gällande i fråga om den verksamhet som bedrivs av stiftelserna, dvs. högskoleverksamhet och stöd till utbildning och forskning, m.m. Utskottet delar därvid regeringens bedömning att respekten för demokratiska principer kräver att öppenhet kan garanteras. Allmänhetens insyn i högskolor och andra institutioner inrättade med offentliga medel, som t.ex. finansierar forskning, är av stor principiell och praktisk betydelse. Stiftelserna bör därför enligt utskottets uppfattning jämställas med universitet och högskolor och övriga forskningsstödjande organ i fråga om öppenhet i verksamheten. När det gäller Stiftelsen för vård- och allergiforskning konstaterar utskottet att denna enligt sina stadgar (bilaga till regeringsbeslut 1994-06- 23 nr 62) har till ändamål ?att främja forskning och forskarutbildning på vårdområdet samt forskning och forskarutbildning med inriktning på allergier och annan överkänslighet?. Med detta klarläggande av stiftelsens uppgifter anser utbildningsutskottet att motion 1996/97:K40 bör avstyrkas av konstitutionsutskottet.
Stockholm den 18 september 1997
På utbildningsutskottets vägnar
Jan Björkman
I beslutet har deltagit: Jan Björkman (s), Beatrice Ask (m), Bengt Silfverstrand (s), Eva Johansson (s), Ingegerd Wärnersson (s), Rune Rydén (m), Agneta Lundberg (s), Andreas Carlgren (c), Torgny Danielsson (s), Margitta Edgren (fp), Tomas Eneroth (s), Britt-Marie Danestig (v), Majléne Westerlund Panke (s), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Gunnar Goude (mp), Inger Davidson (kd) och Margareta E Nordenvall (m).
Avvikande mening Beatrice Ask, Rune Rydén, Hans Hjortzberg-Nordlund, Margareta E Nordenvall (alla m) anför: Vi delar inte bedömningen att respekten för demokratiska principer och hänsynen till det allmännas bästa kräver att de fria stiftelserna underkastas tryckfrihetsförordningens regler om handlingsoffentlighet. Något reellt behov av detta finns inte då offentlighetsprincipen i praktiken redan tillämpas av stiftelserna. Enligt vår uppfattning handlar det ytterst om att regeringen genom socialisering och byråkratisering eftersträvar att få de fria forskningsstiftelserna jämställda med myndigheter, dvs. förstatligade. Som vi tidigare framhållit i en partimotion hösten 1996 tillförsäkrades forskarvärlden genom bildandet av de fristående stiftelserna ett antal långsiktigt stabila finansiärer, som stod fria från politisk styrning och som tog sin utgångspunkt i forskningens långsiktiga behov i stället för i kortsiktiga politiska beslut. Genom att formellt underkasta stiftelserna, stiftelsernas bolag och stiftelsehögskolorna offentlighetsprincipen tas ytterligare ett steg i riktning mot att frånhända dem statusen av privata rättssubjekt. I konsekvens med våra ställningstaganden under hösten 1996 - då vi yrkade avslag på regeringens förslag både om ändring i stiftelselagen och om riktlinjen vid ändringar av stiftelseförordnandena - anser vi att riksdagen med bifall till motion 1996/97:K39 bör avslå regeringens förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).