Godkännande av en överenskommelse mellan Sverige och Estland på fiskets område
Betänkande 1992/93:JoU17
Jordbruksutskottets betänkande
1992/93:JOU17
Godkännande av en överenskommelse mellan Sverige och Estland på fiskets område
Innehåll
1992/93 JoU17
Propositionen
Regeringen (Jordbruksdepartementet) har i proposition 1992/93:243 föreslagit att riksdagen godkänner överenskommelsen den 24februari 1993 mellan Sverige och Estland på fiskets område.
Inledning
Den 24februari 1993 undertecknades ett ramavtal som reglerar Sveriges och Estlands framtida relationer på fiskets område. I överenskommelsen regleras bl.a. rätten till fiske i den andra partens ekonomiska zon, fastställande av högsta tillåtna fångstkvoter, rapporteringsskyldighet, licensiering av fartyg, tillämpning av lagstiftning och genomförandet av beståndsbevarande åtgärder vid fiske i den andra partens ekonomiska zon samt avtalets giltighetstid. Dessutom föreskrivs att bilaterala överläggningar skall ske årligen för att fastställa utbyte av kvoter. Genom undertecknandet av överenskommelsen upphör alla tidigare träffade avtal på fiskets område, vilka kan relateras till parternas ekonomiska zoner, att gälla. Detta innebär att överenskommelsen mellan Sovjetunionen och Sverige om ömsesidiga relationer på fiskets område (22december 1977, SÖ1977:80) samt överenskommelsen mellan Sovjetunionen och Sverige om ömsesidiga relationer på fiskets område i det tidigare omtvistade området i Östersjön (18april1988, SÖ1988:39) upphör att gälla.
1988års fiskeöverenskommelse är knuten till 1988års principöverenskommelse mellan Sverige och Sovjetunionen om avgränsningen av det tidigare omtvistade området i Östersjön. De inbördes avgränsningarna i Östersjön mellan Estland, Lettland, Litauen och Ryssland är ännu inte klara. Enligt folkrättsliga principer ligger emellertid den tidigare svensk-sovjetiska avgränsningen i Östersjön fast mellan Sverige och de fyra nya staterna.
Den nya överenskommelsen
I förordet till den nya överenskommelsen bekräftar de avtalsslutande parterna sin ömsesidiga strävan att säkerställa bevarandet av de levande tillgångarna i havet, särskilt vad avser Östersjön och Bälten. Enligt förordet beaktar överenskommelsen syftet i Förenta nationernas havsrättskonvention av den 10december 1982 att åstadkomma ändamålsenlig hushållning med dessa tillgångar. Vidare tar överenskommelsen hänsyn till parternas traditionella fiske i den andra partens ekonomiska zon.
Artikel1 ger de avtalsslutande parterna rätt till fiske i den andra partens ekonomiska zon utanför tolv nautiska mil från baslinjerna på de villkor som anges i överenskommelsen.
Artikel2. Vardera parten skall varje år för sin ekonomiska zon fastställa högsta tillåtna fångstmängd för enskilda fiskbestånd eller grupper av bestånd, bästa tillgängliga vetenskapliga data, rekommendationer från Fiskerikommissionen för Östersjön och andra relevanta faktorer.
Artikel3. Vardera parten skall efter samråd med den andra parten årligen fastställa dels de fångstmängder som den andra parten får fånga, dels de områden där dessa mängder får fångas. Vid oförutsedda omständigheter såsom när brådskande åtgärder för bevarande måste vidtas, skall fångstmängden ändras. Vardera parten skall för den andra partens fiskefartyg fastställa sådana fångstkvoter, som är nödvändiga för att balansera dess fiskerättigheter i den egna ekonomiska zonen.
Artikel4. Då den ena partens fångstmängd enligt artikel2 överstiger fångstkapaciteten, kan den andra partens fiskefartyg tilldelas en fångstkvot av överskottskvantiteter på fisk.
Artikel5 innehåller åtagande för den ena parten att vid fiske i den andra partens ekonomiska zon genomföra beståndsvårdande åtgärder samt underkasta sig detta lands lagstiftning på fiskets område. I artikeln preciseras närmare en del av de regler och bestämmelser som måste iakttas vid fiske i den andra partens ekonomiska zon. Bl.a. måste fiskefartyg medföra loggbok med vissa specificerade uppgifter och lämna rapporter när fiske påbörjas och avslutas. Vidare föreskrivs viss informationsplikt till den andra parten.
Artikel6 behandlar frågor om licensiering. För att få fiska i den andra partens ekonomiska zon måste varje fartyg ha licens, vilken kostnadsfritt utfärdas av den andra partens behöriga myndigheter.
Artikel7. Parterna åtar sig att se till att deras fartyg följer bestämmelserna i överenskommelsen och andra tillämpliga föreskrifter. Vardera parten ges i sin ekonomiska zon rätt att vidta de åtgärder som enligt internationell rätt kan vara nödvändiga för att säkerställa att den andra partens fiskefartyg följer bestämmelserna.
Artikel8 anknyter till förordet. Parterna åtar sig att samarbeta direkt och genom internationella organisationer för att säkerställa en tillfredsställande hushållning med och bevarande av de levande tillgångarna i havet, särskilt i Östersjön och Bälten.
Artikel9. När den nya överenskommelsen träder i kraft upphör alla tidigare träffade avtal på fiskets område, vilka kan relateras till parternas ekonomiska zoner, att gälla. Artikel10. Överenskommelsen skall tillämpas provisoriskt från dagen för dess undertecknande och gälla under tio år. Om den inte sägs upp minst tolv månader före periodens slut, förlängs den automatiskt i perioder om sex år åt gången.
Utskottet
Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag. Utskottet tillstyrker således att riksdagen godkänner den föreslagna överenskommelsen.
Hemställan
Utskottet hemställer
att riksdagen godkänner överenskommelsen den 24februari 1993 mellan Sverige och Estland på fiskets område.
Stockholm den6 maj 1993
På jordbruksutskottets vägnar
Margareta Winberg
I beslutet har deltagit: Margareta Winberg (s), Ivar Virgin (m), Ingvar Eriksson(m), Inga-Britt Johansson(s), Lennart Brunander(c), Inge Carlsson(s), Mona Saint Cyr(m), Max Montalvo(nyd), Ulla Pettersson(s), Carl G Nilsson(m), Sinikka Bohlin(s), Sverre Palm(s), Berndt Ekholm(s), CarlOlov Persson(kds) och Erling Bager(fp).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Jan Jennehag(v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.