Fritidsbåtsregistret
Betänkande 1992/93:TU10
Trafikutskottets betänkande
1992/93:TU10
Fritidsbåtsregistret
Innehåll
1992/93
TU10
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet förslag i proposition 1992/93:102 om upphävande av lagen om fritidsbåtsregister och om vissa följdändringar i annan lagstiftning samt ett flertal motioner av s- och v-ledamöter och Sten Söderberg (-) om avslag på propositionen. Utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker motionerna. Vidare avstyrker utskottet ett yrkande i en v-motion om införande av en skatt på vissa fritidsbåtar.
Till betänkandet är fogat en s-reservation samt en meningsyttring av v-suppleanten avseende dels fritidsbåtsregistret, dels skatt på vissa fritidsbåtar.
Propositionerna
Proposition 1992/93:102
Regeringen (Kommunikationsdepartementet) föreslår i proposition 1992/93:102 om upphävande av lagen (1987:773) om fritidsbåtsregister, m.m. att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till 1. lag om upphävande av lagen (1987:773) om fritidsbåtsregister, 2. lag om ändring i sjölagen (1891:35 s. 1), 3. lag om ändring i lagen (1979:377) om registrering av båtar för yrkesmässig sjöfart m.m., 4. lag om ändring i lagen (1986:371) om flyttning av fartyg i allmän hamn. Lagförslagen är fogade som bilaga till detta betänkande.
Vidare föreslår regeringen (Kommunikationsdepartementet) att riksdagen godkänner att kostnaderna vid avvecklingen av fritidsbåtsregistret avräknas mot Sjöfartsverkets överskott för år 1993.
Proposition 1991/92:100 bilaga 7
Regeringen föreslår i proposition 1991/92:100 bilaga 7 (Kommunikationsdepartementet) under rubriken Fritidsbåtsregistret (s. 89--90) att riksdagen tar del av vad i propositionen anförts om fritidsbåtsregistret.
Motionerna
Motioner väckta med anledning av proposition 1992/93:102
1992/93:T12 av John Andersson och Karl-Erik Persson (båda v) vari yrkas 1. att riksdagen avslår proposition 1992/93:102 om upphävande av lagen (1987:773) om fritidsbåtsregister m.m., 2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om båtskatt.
1992/93:T13 av Lisbeth Staaf-Igelström och Kristina Svensson (båda s) vari yrkas att riksdagen avslår proposition 1992/93:102.
1992/93:T14 av Sven-Gösta Signell m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen avslår proposition 1992/93:102.
1992/93:T15 av Sten Söderberg (-) vari yrkas att riksdagen avslår proposition 1992/93:102.
1992/93:T16 av Ingegerd Sahlström och Marianne Carlström (båda s) vari yrkas att riksdagen avslår proposition 1992/93:102.
1992/93:T17 av Lisbet Calner och Karl-Erik Svartberg (båda s) vari yrkas att riksdagen avslår proposition 1992/93:102.
1992/93:T18 av Nils T Svensson och Lennart Nilsson (båda s) vari yrkas att riksdagen avslår proposition 1992/93:102.
Motioner framlagda under den allmänna motionstiden i januari 1992
1991/92:T212 av Birger Rosqvist m.fl. (s) vari yrkas 14. att riksdagen beslutar om fortsatt registrering av fritidsbåtar i ett självfinansierat register.
1991/92:T601 av Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (båda s) vari yrkas 1. att riksdagen avslår regeringens förslag att avveckla fritidsbåtsregistret, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en höjning av avgiften per registrerad fritidsbåt till 100 kr per år.
1991/92:T606 av Ulla-Britt Åbark och Ingegerd Sahlström (båda s) vari yrkas 1. att riksdagen avslår regeringens förslag att avveckla fritidsbåtsregistret, 2. att riksdagen beslutar att avgiften per registrerad fritidsbåt höjs till 100 kr per år.
1991/92:T611 av Bengt Hurtig m.fl. (v) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det aviserade förslaget att avveckla fritidsbåtsregistret, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den årliga båtavgiften.
1991/92:T613 av Nils T Svensson och Lennart Nilsson (båda s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en höjning av registreringsavgiften för fritidsbåtar i syfte att utveckla båtlivet i Sverige.
1991/92:T615 av Anita Persson och Ines Uusmann (båda s) vari yrkas 1. att riksdagen avslår regeringens förslag att avveckla fritidsbåtsregistret, 2. att riksdagen beslutar att avgiften per registrerad fritidsbåt höjs till 100 kr per år.
1991/92:T621 av Lisbet Calner och Karl-Erik Svartberg (båda s) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar att bibehålla det statliga båtregistret, 2. att riksdagen beslutar att avgiften per registrerad fritidsbåt höjs till 100 kr per år.
Utskottet
1. Inledning
Fritidsbåtsregistret, som enligt regeringens förslag bör avvecklas, inrättades den 1 januari 1988, då lagen (1987:773) om fritidsbåtsregister trädde i kraft (prop. 1986/87:121, bet. KrU22, rskr. 347). Fritidsbåtsregistret förs av Sjöfartsverket och länsstyrelserna med hjälp av automatisk databehandling. Lagen innebär registreringsplikt för båtar med en längd över fem meter eller med viss minsta motorstyrka. Avsikten är att registeravgifterna skall täcka kostnaderna för att föra registret. Registeravgiften är för närvarande 30 kr per år. För budgetåret 1991/92 anvisade riksdagen ett s.k. tusenkronorsanslag (prop. 1990/91:100 bil. 8, bet. TU16, rskr. 145). Nationalitetsbevis för fritidsbåtar, som kan behövas vid färd utomlands med en fritidsbåt och som tidigare utfärdades av Sjöfartsregistret vid Stockholms tingsrätt, utfärdas numera av Sjöfartsverket inom ramen för fritidsbåtsregistret. Ändamålet med registret är enligt 2§ lagen om fritidsbåtsregister att ge underlag för kontroll av ordning och säkerhet till sjöss, planering av trafiken med fritidsbåtar.
Registret får också användas som underlag för planering som avser turism, friluftsliv och naturvård, utredningar rörande skatter, tullar och indrivning.
I fritidsbåtsregistret fanns den 8 juli 1991 totalt 275668 båtar registrerade, av ett av Statistiska centralbyrån år 1990 uppskattat totalt antal registreringspliktiga båtar om 290000, +/-25000.
2. Förslag i 1992 års budgetproposition
I 1992 års budgetproposition (prop. 1991/92:100 bil. 7, s. 89--90) anförde föredragande departementschefen att regeringen avsåg att återkomma till riksdagen under våren 1992 med förslag om en avveckling av fritidsbåtsregistret. Mot den bakgrunden förelades riksdagen inte något förslag om anslag för registret för budgetåret 1992/93. I propositionen hemställdes att riksdagen skulle ta del av vad departementschefen sålunda anfört.
3. Ärendets beredning i regeringskansliet
Av propositionen framgår att Sjöfartsverket i en redovisning av sina erfarenheter av fritidsbåtsregistret också tagit upp ett antal med registerförandet förknippade problem och föreslagit flera författningsändringar. I redovisningen konstaterade verket bl.a. att det förelåg ett årligt underskott på omkring 1 miljon kronor i driftresultatet och att avgiften skulle behöva höjas till 50 kr per år för att underskottet skulle kunna elimineras. Sjöfartsverkets framställning samt frågan om en avveckling av registret har behandlats i en inom Kommunikationsdepartementet upprättad promemoria, som remissbehandlats.
I propositionen redovisas remissyttrandena bl.a. under rubriken Allmän motivering. Föredragande departementschefen framhåller att följande remissinstanser har motsatt sig en avveckling av fritidsbåtsregistret: Kustbevakningen, Statens räddningsverk, Generaltullstyrelsen, Rikspolisstyrelsen, länsstyrelserna i Göteborgs och Bohus, Värmlands och Jämtlands län, Trygg-Hansa, Försäkringsbranschens Service AB, Larmtjänst AB och Svenska stöldskyddsföreningen. De skäl som remissinstanserna framfört för att behålla registret sammanfattar departementschefen enligt följande. Registret underlättar kontroll av att ordnings- och trafikregler efterlevs. Registret gör det också lättare att spåra ägaren till en båt, när så behövs. Detta kan t.ex. gälla i fall då en båt förtöjts fel, stulits eller förkommit. Vidare kan stöld och häleri försvåras -- särskilt om vissa märkningsföreskrifter införs. Fritidsbåtsregistret gör det också lättare att identifiera båtar som behövs för beredskapsändamål. Ett avskaffande av registret medför ett påtagligt avbräck för exekutionsväsendet i dess uppgift att hitta utmätningsbar egendom. Vissa länsstyrelser -- fortsätter departementschefen -- motsätter sig inte en avveckling av registret. Det gäller t.ex. Länsstyrelserna i Stockholms län och Gotlands län. Den förstnämnda framhåller att någon form av frivillig registrering synes önskvärd. Även från Försäkringsbranschens Service AB, Larmtjänst AB och Svenska stöldskyddsföreningen har tanken förts fram på ett frivilligt fritidsbåtsregister om det nuvarande registret avskaffas. Ett sådant register skulle kunna föras av ett enskilt rättssubjekt, t.ex. ett organ inom försäkringsbranschen eller Svenska stöldskyddsföreningen. Departementschefen avslutar sin redovisning av remissyttrandena med att återge synpunkter från fritidsbåtsägarnas organisationer. Dessa och Båtbranschens riksförbund anser att fritidsbåtsregistret i sin nuvarande form bör upphöra. Det nämnda förbundet ställer sig positivt till ett frivilligt register i försäkringsbolagens regi. Också Svenska seglarförbundet och Svenska båtunionen är positiva till ett frivilligt register men anser att ett sådant bör föras av organisationerna själva. Båtorganisationerna motsätter sig tanken att kommersiella intressen skulle få ta över nuvarande register.
4. Propositionens förslag
De förslag som regeringen nu förelägger riksdagen innebär i huvudsak följande. Lagstiftningen om fritidsbåtsregistret upphävs. Lagen (1979:377) om registrering av båtar för yrkesmässig sjöfart m.m. ändras så att det blir möjligt att registrera även icke registreringspliktiga båtar i det båtregister som förs av Sjöfartsregistret vid Stockholms tingsrätt. Nationalitetsbevis enligt 1§ andra stycket sjölagen (1891:35, s.1) kommer till följd härav -- efter en redaktionell ändring av detta lagrum -- att kunna utfärdas av Sjöfartsregistret även för fritidsbåtar. En redaktionell ändring bör också göras i lagen (1986:371) om flyttning av fartyg i allmän hamn. Kostnaderna för fritidsbåtsregistret under perioden den 1 juli--den 31 december 1992 skall avräknas mot Sjöfartsverkets inleverans avseende verksamhetsåret 1993.
Till stöd för förslaget om avveckling av fritidsbåtsregistret anför departementschefen följande. De argument som framfördes mot registret i samband med dess tillkomst har fortfarande giltighet. Det får således anses vara angeläget att ingrepp från statens sida som berör människors fritidsverksamhet i största möjliga mån undviks. Den nytta som det nuvarande fritidsbåtsregistret kan göra står inte i rimlig proportion till det integritetsintrång som många anser följer av registreringen. Inget av de skäl som förts fram från de remissinstanser som motsatt sig att registret upphör har sådan tyngd att det vid en avvägning mot intresset av att undvika onödig kontroll från statsmakternas sida föranleder någon annan bedömning vad gäller fritidsbåtsregistrets bestånd. Det splittrade remissutfallet ger -- framhåller departementschefen -- sammantaget vid handen att något absolut behov av registret inte finns för att tillgodose de allmänna ordnings- och säkerhetssynpunkter av olika slag eller de planeringsändamål och statistiska ändamål som den nuvarande lagstiftningen är avsedd att tillgodose. Till detta kommer att Sjöfartsverket i sin redovisning visat på ett antal problem vid tillämpningen av lagen om fritidsbåtsregister och att det för att lösa dessa problem skulle bli nödvändigt att på vissa punkter införa en mer långtgående reglering av uppgiftsskyldighet m.m. än enligt de regler som gäller nu. Fritidsbåtsregistret bör därför -- sammanfattar departementschefen -- upphöra.
Vad gäller frågan huruvida ett frivilligt register bör komma till stånd framhåller departementschefen att en förutsättning härför givetvis är att det finns intresse för saken. Med hänsyn till remissyttrandena är det tänkbart att något organ med sin bakgrund i försäkringsbranschen eller hos båtorganisationerna har ett sådant intresse. För att registerhanteringen skall vara rationell kan det antas att registret måste föras med hjälp av automatisk databehandling. Det bör ankomma på Sjöfartsverket att informera om de registermöjligheter som står till buds. Under förutsättning att det kan tillåtas enligt datalagen (1973:289), bör det vara möjligt att från statens sida i viss utsträckning underlätta inrättandet av ett frivilligt register.
5. Motionsförslagen
I ett flertal motioner, som väckts med anledning av den proposition som nu är i fråga och under den allmänna motionstiden i år, avvisar man tanken på att avskaffa fritidsbåtsregistret. Sålunda yrkas avslag på propositionen i motionerna T12 (v), T13 (s), T14 (s), T15 (-), T16 (s), T17 (s) och T18 (s). I de under den allmänna motionstiden väckta motionerna T212 (s), T601 (s), T606 (s), T611 (v), T613 (s), T615 (s) och T621 (s) vänder man sig mot det i årets budgetproposition aviserade förslaget om ett avskaffande av fritidsbåtsregistret och framhåller att detta bör behållas. I flera motioner framställs också yrkanden om att avgiften till registret bör höjas så att det åtminstone blir självfinansierat.
I motion T14 (s) framhålls att uppläggningen av fritidsbåtsregistret nu är genomförd och att det omfattar drygt 275000 båtar. Det motstånd mot registret som fanns när det infördes har sålunda brutits. Skälet härtill är naturligtvis -- betonar motionärerna -- att det visat sig motsvara det avsedda syftet. Tunga remissinstanser -- såsom Kustbevakningen, Statens räddningsverk, Generaltullstyrelsen och Rikspolisstyrelsen -- har motsatt sig att registret avskaffas med förebärande av mycket goda skäl. Inte minst sjösäkerhetsskäl, som åberopats av flera remissinstanser, talar för att registret bör behållas. Tack vare registret underlättas ju eftersökningen av personer och båtar i samband med sjöräddningsuppdrag. Vidare framhåller motionärerna att Sverige inte på något sätt skiljer sig från omvärlden när det gäller registrering av båtar. Bland länderna inom EG har Italien, Frankrike, England, Tyskland och Danmark fritidsbåtsregister. Utanför EG finns sådana register i Finland och Norge. I USA tillåts inte att icke-registrerade båtar sjösätts. Motionärerna säger sig också dela Sjöfartsverkets bedömning att det underskott som registret ger upphov till kan elimineras genom en avgiftshöjning till 50 kr. Slutligen framhåller motionärerna att det är häpnadsväckande att regeringen låter särintresset från båtägarnas organisationer väga tyngre än klart dokumenterade fakta om förbättrad sjösäkerhet och bättre arbetsmöjligheter för bl.a. kustbevakning, sjöräddning och sjöpolis.
I motion T12 (v) framhåller motionärerna (yrkande 1) att sällan har motiv så lyst med sin frånvaro som när det gäller detta regeringsförslag. De flesta remissinstanserna har motsatt sig förslaget och därtill med mycket starka argument.
I bl.a. de två nämnda motionerna jämförs också skyldigheten att anmäla en båt till fritidsbåtsregistret med andra regler om registreringsplikt, för t.ex. bilar och snöskotrar. Ingen kan väl göra gällande, säger motionärerna, att den plikten innebär ett intrång i den personliga integriteten.
I flera motioner, förutom den nämnda T14 (s), framställs också -- som utskottet redan framhållit -- yrkanden om en höjning av avgiften till fritidsbåtsregistret. Då belopp anges är det i regel 100 kr. Eventuellt överskott bör enligt motionärerna användas för sjösäkerhetsfrämjande åtgärder o.d. eller för att främja båtlivet m.m.
I motion T12 (v) framhålls (yrkande 2) att det finns en stor lyxkonsumtion av fritidsbåtar. Flera skäl talar enligt motionärerna för att sådana båtar beläggs med en båtskatt. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med förslag därom.
6. Utskottets ställningstagande
Utskottet ansluter sig för sin del till de överväganden som enligt departementschefen talar för att lagstiftningen om fritidsbåtsregistret bör upphävas. Enligt utskottets mening föreligger inget oavvisligt behov av att ordna en registrering av fritidsbåtar i offentlig regi och tvångsvis. Som båtorganisationerna framhållit bör en sådan registrering kunna komma till stånd på frivillig väg. Dessa organisationer har även förklarat sig beredda att medverka till att i egen regi skapa ett register som skulle kunna användas för identifiering av båtar vid stöld och i stöldförebyggande syfte, men även vid sjöräddningsarbete. Som departementschefen framhåller är det också tänkbart att något organ med anknytning till försäkringsbranschen svarar för ett register. Utskottet vill vidare erinra om att riksdagen ställt sig bakom uttalanden i proposition 1991/92:38 (bet. FiU10, rskr. 108) om värdet av avregleringar och alternativ till den offentliga sektorns produktion. En avveckling av fritidsbåtsregistret skall enligt riksdagsbeslutet ses som ett led i avregleringspolitiken. Med det anförda tillstyrker utskottet de i propositionen framlagda förslagen till lag om upphävande av lagen om fritidsbåtsregister samt de följdändringar i annan lagstiftning som regeringen föreslår. Utskottet har inte heller någon erinran mot att kostnaderna för fritidsbåtsregistret under perioden den 1 juli--den 31 december 1992 avräknas mot Sjöfartsverkets inleverans avseende verksamhetsåret 1993. Regeringens förslag härom tillstyrks följaktligen. Slutligen anser utskottet att riksdagen bör lämna utan erinran vad som i årets budgetproposition anförs om fritidsbåtsregistret. Av det anförda följer att utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden som avser fritidsbåtsregistret.
Frågan om införande av en skatt på fritidsbåtar ägnades, innan fritidsbåtsregistret infördes, ingående överväganden inom regeringskansliet. Dessa gav vid handen att en sådan skatt är förenad med betydande praktiska och administrativa problem. Utskottet gör samma bedömning och avstyrker därmed motion T12 (v) yrkande 2.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande upphävande av lagen om fritidsbåtsregister m.m. att riksdagen med avslag på motionerna 1991/92:T212 yrkande 14, 1991/92:T601, 1991/92:T606, 1991/92:T611, 1991/92:T613, 1991/92:T615, 1991/92:T621, 1992/93:T12 yrkande 1, 1992/93:T13, 1992/93:T14, 1992/93:T15, 1992/93:T16, 1992/93:T17 och 1992/93:T18, dels lämnar utan erinran vad som i proposition 1991/92:100 bilaga 7 anförs om fritidsbåtsregistret, dels antar de i proposition 1992/93:102 framlagda förslagen till a) lag om upphävande av lagen (1987:773) om fritidsbåtsregister, b) lag om ändring i sjölagen (1891:35 s. 1), c) lag om ändring i lagen (1979:377) om registrering av båtar för yrkesmässig sjöfart m.m., d) lag om ändring i lagen (1986:371) om flyttning av fartyg i allmän hamn, dels godkänner att kostnaderna vid avvecklingen av fritidsbåtsregistret avräknas mot Sjöfartsverkets överskott för år 1993, res. (s) men. (v) - delvis
2. beträffande båtskatt att riksdagen avslår motion 1992/93:T12 yrkande 2. men. (v) - delvis
Stockholm den 3 december 1992
På trafikutskottets vägnar
Rolf Clarkson
I beslutet har deltagit: Rolf Clarkson (m), Sten Andersson i Malmö (m), Sven-Gösta Signell (s), Håkan Strömberg (s), Elving Andersson (c), Sten-Ove Sundström (s), Jan Sandberg (m), Bo Nilsson (s), Lars Svensk (kds), Kenneth Attefors (nyd), Anita Jönsson (s), Lars Björkman (m), Jarl Lander (s), Ines Uusmann (s) och Hugo Bergdahl (fp).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Karl-Erik Persson (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservation
Upphävande av lagen om fritidsbåtsregister m.m. (mom.1)
Sven-Gösta Signell, Håkan Strömberg, Sten-Ove Sundström, Bo Nilsson, Anita Jönsson, Jarl Lander och Ines Uusmann (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med "Utskottet ansluter" och på s. 8 slutar med "avser fritidsbåtsregistret" bort ha följande lydelse: En överväldigande remissopinion gör det fullständigt klart att fritidsbåtsregistret har betydelse för ett flertal angelägna samhällsuppgifter. Till dessa uppgifter hör särskilt att främja sjösäkerheten, att bekämpa brottslig verksamhet och att upprätthålla en god ordning i trafiken till sjöss. Det motstånd mot registret som fanns vid dess införande har upphört, och registret omfattar nu drygt 275000 av ett uppskattat totalt antal registreringspliktiga båtar på ca 290000. Mycket goda förutsättningar föreligger sålunda för att registret skall kunna få sin avsedda betydelse till gagn inte minst för fritidsbåtsägarna själva. Som framhålls i bl.a. motion T14 (s) skiljer sig Sverige inte på något sätt från vår omvärld när det gäller fritidsbåtsregister. Sådana register finns bl.a. i ett flertal EG-länder samt i Finland, Norge och USA. Vad gäller det underskott som registret ger upphov till framgår det av propositionen att detta enligt Sjöfartsverkets bedömning kan elimineras genom en höjning av registeravgiften från 30 kr till 50 kr. Utskottet finner inget skäl att ifrågasätta denna bedömning och förutsätter att en sådan höjning genomförs, om regeringens förslag inte vinner riksdagens bifall. Med hänvisning till det anförda -- inte minst den omständigheten att fritidsbåtsregistret på relativt kort tid blivit allmänt accepterat -- finner utskottet det beklagligt att regeringen av missriktat ideologiskt nit vill upphäva en från samhällets och fritidsbåtsägarnas synpunkt angelägen lagstiftning. Utskottet avstyrker följaktligen propositionen och tillstyrker de motioner vari yrkas avslag på propositionen. Dessa motioner är T12 (v) yrkande 1, T13 (s), T14 (s), T15 (-), T16 (s), T17 (s) och T18 (s). Genom utskottets ställningstagande torde syftet med motionerna T212 (s) yrkande 14, T601 (s), T606 (s), T611 (v), T613 (s), T615 (s) och T621 (s) få anses tillgodosett.
dels att utskottets hemställan under moment 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande upphävande av lagen om fritidsbåtsregister m.m att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:T12 yrkande 1, 1992/93:T13, 1992/93:T14, 1992/93:T15, 1992/93:T16, 1992/93:T17 och 1992/93:T18 samt med anledning av dels vad som i proposition 1991/92:100 bilaga 7 anförs om fritidsbåtsregistret, dels motionerna 1991/92:T212 yrkande 14, 1991/92:T601, 1991/92:T606, 1991/92:T611, 1991/92:T613, 1991/92:T615 och 1991/92:T621 avslår proposition 1992/93:102,
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Karl-Erik Persson (v) anför:
Upphävande av lagen om fritidsbåtsregister m.m.
Jag biträder hemställan i reservationen.
Båtskatt
Som framhålls i motion T12 (v) bör fritidsbåtar av ren lyxkaraktär beläggas med en särskild skatt. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag härom.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under moment 2 borde ha hemställt:
2. beträffande båtskatt att riksdagen med bifall till motion 1992/93:T12 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.
Propositionens lagförslag
Bilaga
Innehållsförteckning
Sammanfattning1 Propositionerna1 Proposition 1992/93:1021 Proposition 1991/92:100 bilaga 72 Motionerna2 Motioner väckta med anledning av proposition 1992/93:1022 Motioner framlagda under den allmänna motionstiden i januari 19922 Utskottet3 1. Inledning3 2. Förslag i 1992 års budgetproposition4 3. Ärendets beredning i regeringskansliet4 4. Propositionens förslag5 5. Motionsförslagen6 6. Utskottets ställningstagande7 Hemställan8 Reservation9 Meningsyttring av suppleant10 Bilaga Propositionens lagförslag11