Frikommunförsöket m.m.
Betänkande 1991/92:KU6
Konstitutionsutskottets betänkande
1991/92:KU06
Frikommunförsöket m.m.
Innehåll
1991/92 KU6
Sammanfattning
I betänkandet behandlas regeringens propositioner 1991/92:13 Frikommunförsöket jämte följdmotion, 1991/92:17 Följdlagstiftning till den nya kommunallagen samt 1990/91:100 bilaga 2, yrkande 2 såvitt avser avsnitt 4 om den kommunala sektorn. Utskottet tillstyrker förslagen i propositionen om frikommunförsöket utom i fråga om en del av försöksverksamheten enligt den s.k. Dalamodellen med ny organisation av hälso- och sjukvården i Kopparbergs läns landsting. Med bifall till ett motionsyrkande (fp) avstyrks förslaget att landstingsmötet skulle kunna besluta om närvarorätt för pensionärs- och handikapporganisationer i områdesstyrelserna även för tiden efter den 31 december 1991. På denna punkt har till betänkandet fogats en reservation (s) och en meningsyttring av suppleant (v).
Förslagen till följdlagstiftning tillstyrks med några smärre lagtekniska justeringar.
Budgetpropositionens redovisning av utvecklingsarbetet inom den kommunala sektorn föreslås lagd till handlingarna.
Propositionerna
1991/92:13 vari föreslås att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till
1. lag om försöksverksamhet med ökat inflytande för pensionärs- och handikapporganisationer inom hälso- och sjukvården,
2. lag om dels fortsatt giltighet av lagen (1986:98) om undantag för vissa kommuner och landstingskommuner från bestämmelserna i lagen (1929:116) om tillsyn över stiftelser, dels ändring i samma lag,
3. lag om dels fortsatt giltighet av lagen (1985:1089) om försöksverksamhet inom hälso- och sjukvårdens område, dels ändring i samma lag,
4. lag om dels fortsatt giltighet av lagen (1988:1419) om försöksverksamhet inom socialtjänstens, hälso- och sjukvårdens samt omsorgsverksamhetens område, dels ändring i samma lag,
5. lag om dels fortsatt giltighet av lagen (1988:23) om tillämpning av lagen (1981:49) om begränsning av läkemedelskostnader, m.m. vid viss försöksverksamhet, dels ändring i samma lag,
6. lag om dels fortsatt giltighet av lagen (1987:442) om försöksverksamhet med kommunal tillståndsprövning för vissa hem för vård eller boende enligt socialtjänstlagen (1980:620), dels ändring i samma lag,
7. lag om dels fortsatt giltighet av lagen (1986:99) om försöksverksamhet med ökade kommunala befogenheter vid tillsyn enligt djurskyddslagen (1988:534), dels ändring i samma lag.
1991/92:17 vari föreslås att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till
1. lag om ändring i föräldrabalken (1949:381),
2. lag om ändring i allmänna ordningsstadgan (1956:617),
3. lag om ändring i lagen (1966:742) om hotell- och pensionatrörelse,
4. lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988),
5. lag om ändring i förvaltningsprocesslagen (1971:291),
6. lag om ändring i vallagen (1972:620),
7. lag om ändring i lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval, m.m.,
8. lag om ändring i lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder,
9. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),
10. lag om ändring i förvaltningslagen (1986:223),
11. lag om ändring i civilförsvarslagen (1960:74),
12. lag om ändring i lagen (1964:63) om kommunal beredskap,
13. lag om ändring i lagen (1973:861) om lokal kristidsförvaltning,
14. lag om ändring i räddningstjänstlagen (1986:1102),
15. lag om ändring i lagen (1991:1032) om ändring i räddningstjänstlagen (1986:1102),
16. lag om ändring i lagen (1964:47) om krigshjälp,
17. lag om ändring i lagen (1980:12) om förtroendenämnder inom hälso- och sjukvården,
18. lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620),
19. lag om ändring i lagen (1981:292) om tjänsteplikt för hälso- och sjukvårdspersonal samt veterinärpersonal m.m.,
20. lag om ändring i hälsoskyddslagen (1982:1080),
21. lag om ändring i lagen (1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m.fl.,
22. lag om ändring i lagen (1985:569) om införande av lagen (1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m.fl.,
23. lag om ändring i lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall,
24. lag om ändring i lagen (1991:1130) om ändring i lagen (1985:569) om införande av lagen (1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m.fl.,
25. lag om ändring i lagen (1939:608) om enskilda vägar,
26. lag om ändring i lagen (1978:234) om trafiknämnd,
27. lag om ändring i lagen (1991:860) om ändring i lagen (1939:608) om enskilda vägar,
28. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),
29. lag om ändring i lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m.,
30. lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152),
31. lag om ändring i sparbankslagen (1987:619),
32. lag om ändring i taxeringslagen (1990:324),
33. lag om ändring i högskolelagen (1977:218),
34. lag om ändring i skollagen (1985:1100),
35. lag om ändring i lagen (1985:1101) om införande av skollagen (1985:1100),
36. lag om ändring i förordningen (1956:413) om klassificering av kött,
37. lag om ändring i livsmedelslagen (1971:511),
38. lag om ändring i djurskyddslagen (1988:534),
39. lag om ändring i lagen (1944:475) om arbetslöshetsnämnd,
40. lag om ändring i lagen (1979:47) om regionala stiftelser för skyddat arbete,
41. lag om ändring i lagen (1970:244) om allmänna vatten och avloppsanläggningar,
42. lag om ändring i bostadssaneringslagen (1973:531),
43. lag om ändring i ledningsrättslagen (1973:1144),
44. lag om ändring i anläggningslagen (1973:1149),
45. lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10),
46. lag om ändring i lagen (1987:11) om exploateringssamverkan,
47. lag om ändring i lagen (1991:908) om ändring i plan- och bygglagen (1987:10),
48. lag om ändring i fastbränslelagen (1981:599),
49. lag om ändring i lagen (1988:868) om brandfarliga och explosiva varor,
50. lag om ändring i lagen (1987:439) om inskränkning i rätten att överklaga,
51. lag om ändring i lagen (1979:411) om ändringar i Sveriges indelning i kommuner och landstingskommuner,
52. lag om ändring i lagen (1979:412) om kommunala indelningsdelegerade,
53. lag om ändring i kommunalförbundslagen (1985:894),
54. lag om ändring i naturvårdslagen (1964:822),
55. lag om ändring i lagen (1991:862) om ändring i naturvårdslagen (1964:822),
56. lag om ändring i miljöskyddslagen (1969:387),
57. lag om ändring i renhållningslagen (1979:596),
58. lag om ändring i strålskyddslagen (1988:220).
1990/91:100 bilaga 2, yrkande 2 vari riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad som anförts om utvecklingen av den offentliga sektorn, såvitt avser avsnitt 4 om den kommunala sektorn.
Motionen
1991/92:K2 av Ylva Annerstedt (fp) vari yrkas
1. att riksdagen avslår propositionens förslag om närvarorätt för pensionärs- och handikapporganisationer i nämnder och styrelser,
2. att riksdagen beslutar att tillståndsprövning av enskilda personer eller sammanslutningar som vill driva vissa hem för vård eller boende enligt socialtjänstlagen skall göras av länsstyrelsen.
Utskottet
1. Frikommunförsöket
1.1 Allmänt om frikommunförsöket
Bakgrund
Riksdagen beslöt i juni 1984 att en försöksverksamhet med ökad kommunal självstyrelse -- det s.k. frikommunförsöket -- skulle inledas. Riksdagsbeslutet innefattade dels en lag (1984:382) om försöksverksamhet med en friare kommunal nämndorganisation, den s.k. frikommunlagen, dels ett principiellt bemyndigande för regeringen att inom ramen för försöksverksamheten medge avsteg från vad riksdagen beslutat i samband med anvisning av anslag, godkännande av riktlinjer för en viss verksamhet och liknande åtgärder. Verksamheten skulle bedrivas till utgången av år 1988. Frikommunförsöket har sedermera förlängts till utgången av år 1991.
Frikommunförsöket var ursprungligen begränsat till nio kommuner och tre landsting. I samband med förlängningen av försöksverksamheten utvidgades den dock så att ytterligare kommuner och landsting gavs möjlighet att delta. För närvarande deltar 37 kommuner och fyra landsting.
I betänkandet (SOU 1988:26) Frikommunförsöket gjorde stat-kommunberedningen en samlad redovisning av försöksverksamheten fram t.o.m. våren 1988.
I december 1990 uppdrog regeringen åt en särskild utredare att göra en sammanfattande redovisning av erfarenheterna av frikommunförsöket. Utredaren, riksdagsledamoten Sören Lekberg, redovisade resultatet av sitt arbete i två betänkanden (SOU 1991:25) Frikommunförsöket -- Erfarenheter av försöken med en friare kommunal nämndorganisation och (SOU 1991:68-69) Frikommunförsöket -- Erfarenheter av försöksverksamheten med avsteg från statlig reglering m.m. Det förstnämnda betänkandet låg till grund för de förslag om en friare kommunal nämndorganisation som presenterades i proposition 1990/91:117 om en ny kommunallag och som antogs av riksdagen (1990/91:KU38, rskr. 360).
Propositionen
I proposition 1991/92:13 redovisar regeringen en samlad bedömning av frikommunförsöket och lägger fram vissa förslag som föranleds av att den nuvarande försöksverksamheten enligt riksdagens beslut skall vara avslutad vid utgången av år 1991.
Regeringens bedömning är att frikommunförsöket har spelat en viktig roll för utvecklingen och förnyelsen av den kommunala verksamheten. Försöket har enligt propositionen bidragit till nytänkande och omprövning inom den offentliga sektorn. Metoden med försöksverksamhet bör därför kunna användas även i fortsättningen för att stimulera och pröva förändringar i organisation och uppgiftsfördelning mellan olika samhällsorgan. Regeringen ser positivt på att det tas initiativ till försöksverksamhet inom olika områden.
Frågan om en mera samlad ny försöksverksamhet och andra åtgärder som syftar till att minska den statliga detaljregleringen av den kommunala verksamheten kan enligt propositionen bli aktuell när den kommunalekonomiska kommittén har avslutat sitt arbete. De i propositionen framlagda lagförslagen redovisas i bilaga 1.
1.2 Dalamodellen för organisation av hälso- och sjukvården
Bakgrund
Hösten 1990 beslöt riksdagen att möjliggöra en försöksverksamhet med en ny organisation för hälso- och sjukvården i Kopparbergs läns landsting. Försöksverksamheten enligt den s.k. Dalamodellen är tänkt att pågå till utgången av år 1994.
Dalamodellen har i korthet följande inriktning. Landstinget har det övergripande ansvaret för sjukvården. Politiskt valda styrelser för 15 sjukvårdsområden har det totala ansvaret för vården inom sina resp. områden med ett driftsansvar för sjukvården. Sjukhusen/sjukhusgruppen leds av en av landstinget vald styrelse. Områdesstyrelserna upphandlar akut- och specialistvård hos sjukhusen eller andra vårdgivare inom ramen för vårdavtal. De sluter även avtal med bl.a. vårdcentralerna om deras åtagande och resurserna för att klara dessa.
Genom den särskilda lagstiftningen har vidgade möjligheter getts för landstinget att delegera ansvaret för sjukvården till områdesstyrelserna resp. styrelsen för sjukhusgruppen. En annan typ av ökad delegering går från styrelserna till förvaltningschefer med rätt för dessa att delegera vidare till anställda inom förvaltningarna. Närvaro- och yttranderätt för pensionärs- och handikapporganisationer i områdesstyrelserna ingår även i försöket.
Propositionen
I propositionen påpekas att en fortsatt verksamhet enligt Dalamodellen förutsätter en förlängning av den del av frikommunförsöket som ger kommuner möjlighet att bedriva primärvård utan att huvudmannaansvaret övergår på kommunen. En sådan lagstiftning föreslås också i propositionen.
Av de möjligheter som frikommunlagen i övrigt öppnade för Dalamodellen återstår enligt propositionen efter den nya kommunallagens ikraftträdande endast behov av att reglera frågan om närvarorätt för pensionärs- och handikapporganisationer. I propositionen föreslås att en bestämmelse om detta intas i särskild lag.
Motionen
Enligt motion K2 yrkande 1 av Ylva Annerstedt (fp) innebär en ordning med närvarorätt för pensionärs- och handikapporganisationer av det slag som föreslås i propositionen ett intrång i den politiska demokratin. Att ge dubbelt inflytande åt vissa bestämda särintressen är enligt motionären inte förenligt med vårt representativa system.
I motionen sägs vidare att politiska nämnder och styrelser skall bestå av demokratiskt valda företrädare som kan ställas till ansvar. Riksdagen bör därför avslå propositionens förslag på denna punkt.
Utskottets bedömning
Regeringen presenterade i proposition 1990/91:44 det förslag till ytterligare försöksverksamhet för förnyelse av den offentliga sektorn som syftade till att möjliggöra en ny organisation av sjukvården i Kopparbergs län enligt den s.k. Dalamodellen. I frågan om ökat inflytande för pensionärs- och handikapporganisationer anförde civilministern i propositionen följande.
Jag är positiv till att på olika vägar vidga möjligheterna till brukarinflytande inom den kommunala verksamheten. I kommunallagen har sådana vidgade möjligheter öppnats under senare år. Dalamodellen innebär i det här avseendet att företrädare för särintressen skall få närvaro- och yttranderätt i organ som representerar allmänintresset och är sammansatta på politiska grunder. Från principiella utgångspunkter finns det anledning att hysa betänkligheter mot en sådan ordning. Enligt min mening bör man dock kunna pröva den tänkta ordningen inom ramen för den nu aktuella verksamheten.
Utskottet ansåg sig (1990/91:KU17) kunna instämma i civilministerns överväganden i denna del. Utskottets slutsats var därför att det borde vara möjligt att inom frikommunförsökets ram pröva den föreslagna ordningen i de planerade områdesstyrelserna.
Enligt utskottets mening talar starka skäl mot en förlängning av försöksverksamheten i denna del. Närvaro- och yttranderätt för vissa organisationsföreträdare i områdesstyrelserna ger dessa en särställning som strider mot grundläggande demokratiska principer. Utskottet biträder därför förslaget i motion K2 yrkande 1 om avslag på propositionen såvitt avser försöksverksamhet med ökat inflytande för pensionärs- och handikapporganisationer inom hälso- och sjukvården.
1.3 Tillståndsprövning för förskolor och fritidshem
Propositionen
Enligt 69 § socialtjänstlagen (1980:620) skall en enskild person eller sammanslutning som vill inrätta ett hem för vård eller boende ansöka om tillstånd för detta hos länsstyrelsen. Detta gäller även för hem som har inrättats för vård under en begränsad del av dygnet. Härigenom omfattar tillståndskravet bl.a. de enskilda förskolorna.
I frikommunverksamheten har ingått en försöksverksamhet som inneburit att tillståndsprövningen för förskolor och fritidshem skett på kommunal nivå. Försöksverksamheten har omfattat de frikommuner som genom skriftlig anmälan till länsstyrelsen åtagit sig att delta i verksamheten.
I proposition 1991/92:13 sägs att enligt vad regeringen erfarit har försöksverksamheten fungerat väl där den hittills bedrivits. Underlaget för ett slutligt ställningstagande till om ordningen med kommunal tillståndsprövning bör permanentas genom att regleras i socialtjänstlagen är emellertid begränsat. Med hänsyn till det arbete med översyn av socialtjänstlagen som pågår är det enligt propositionen lämpligt att nu låta försökverksamheten utvidgas till att omfatta samtliga kommuner. Därvid bör giltighetstiden för lagen (1987:442) om försöksverksamhet med kommunal tillståndsprövning för vissa hem för vård eller boende enligt socialtjänstlagen (1980:620) förlängas till utgången av år 1993.
Motionen
Förslaget om förlängning och utvidgning av försöksverksamheten i denna del avstyrks i motion K2 yrkande 2 av Ylva Annerstedt (fp). I motionen sägs att den nya regeringen har en positiv syn på enskild företagsamhet och därför kommer att uppmuntra sådan genom att ta bort de restriktioner som fortfarande finns för sådan etablering inom socialtjänstområdet. Att då ge kommun uppdraget att vara tillståndsmyndighet för sina konkurrenter är enligt motionären inte förenligt med rättssäkerheten.
Utskottets bedömning
Frågan om en begränsad försöksverksamhet på detta område behandlades av utskottet i betänkandet KU 1986/87:30. Utskottet noterade då att förslaget inte innebar någon principiell förändring av de villkor m.m. som skulle vara uppfyllda för att ett tillstånd skulle meddelas.
Vidare konstaterade utskottet bl.a. att det löpande tillsynsansvaret för en enskilt bedriven förskole- eller fritidshemsverksamhet ligger på socialnämnden (69 § första stycket socialtjänstlagen). Mot denna bakgrund och med hänsyn till den kommunala prövning av barnomsorg i enskild regi som sker i samband med upprättande av kommunal barnomsorgsplan enligt 17 § socialtjänstlagen ansåg utskottet det befogat att under en försöksperiod låta de berörda kommunerna även avgöra de i ärendet aktuella tillsynsfrågorna.
Den fråga som tas upp i motion K2 yrkande 2 är om det är förenligt med rättssäkerheten att kommunerna ges rätt att besluta i fråga om tillstånd till de personer eller sammanslutningar som önskar driva förskolor och fritidshem som alternativ till den av kommunerna drivna verksamheten på området.
Vid bedömningen av propositionens förslag i denna del kan det finnas anledning att ta hänsyn till hur berednings- och beslutsprocessen faktiskt gestaltar sig när det gäller tillståndsgivning för förskolor och fritidshem i de kommuner som inte deltar i försöksverksamheten. Länsstyrelserna har enligt vad utskottet erfarit begränsade resurser för utredning i samband med tillståndsprövning enligt 69§ socialtjänstlagen. Underlaget för bedömning av om de sökande uppfyller de krav som uppställs i lagen består därför i flertalet fall väsentligen av de yttranden som inhämtas från kommunerna.
Det bör i sammanhanget erinras om att de tillståndsbeslut som med stöd av den ovan nämnda lagen (1987:442) om försöksverksamhet på detta område fattas av kommunerna, enligt 9§ samma lag får överklagas hos länsstyrelserna.
Utskottet har mot denna bakgrund funnit skäl att tillstyrka regeringens förslag om att förlänga försöksverksamheten till utgången av år 1993 och att utvidga den till att gälla samtliga kommuner. Regeringen bör dock enligt utskottets mening noga följa hur den kommunala tillståndsgivningen fungerar och återkomma till riksdagen med förslag, om det skulle visa sig att den leder till för rättssäkerheten negativa effekter av det slag som aktualiseras i motion K2 yrkande 2. Motionens yrkande om avslag på lagförslaget avstyrks.
1.4 Övriga förslag med anledning av frikommunförsöket
Propositionen
Propositionens förslag i övrigt till lagstiftning med anledning av frikommunförsökets upphörande innebär i huvudsak följande.
Försöksverksamheten med undantag från tillsynskravet för kommunala stiftelser får fortsätta i avvaktan på en ny stiftelselag.
Alla kommuner ges möjlighet att på försök bedriva primärvård utan att huvudmannaansvaret övergår på kommunen.
Försöksverksamheten med ett gemensamt ansvar för en kommun och ett landsting för socialtjänst och viss hälso- och sjukvård (Brunfloprojektet) får fortsätta ytterligare tre år.
Försöksverksamheten med rätt för distriktssköterskor att förskriva vissa läkemedel förlängs.
Försöksverksamheten med ökade kommunala befogenheter enligt djurskyddslagen förlängs.
Utskottets bedömning
Utskottet tillstyrker propositionens förslag i dessa delar.
2. Följdlagstiftning till den nya kommunallagen
Propositionen
Den 1 januari 1992 träder den nya kommunallagen (1991:900) i kraft. I samband med att riksdagen behandlade lagförslaget beslutades också vissa ändringar i andra lagar. Det gällde bl.a. sådana lagändringar som var nödvändiga för att slå fast principen om en fri nämndorganisation. Beslutet innebar att kravet i vissa speciallagar på obligatoriska nämnder slopades. De nämnder hos kommunerna som berörs av beslutet är byggnadsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden, räddningsnämnden och trafiknämnden och hos landstingen hälso- och sjukvårdsnämnden, tandvårdsnämnden och omsorgsnämnden.
Riksdagsbeslutet om en fri nämndorganisation fullföljs i proposition 1991/92:17 genom att den särskilda benämningen på vissa nämnder i olika lagar slopas. Det rör byggnadsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden, räddningsnämnden, trafiknämnden och omsorgsnämnden.
I de lagar som innehåller hänvisningar till föreskrifter i den nuvarande kommunallagen ersätts dessa enligt propositionens förslag med hänvisning till motsvarande föreskrifter i den nya lagen. Vidare föreslås att vissa föreskrifter om skatt som finns i 6 kap. kommunallagen tas in i skattelagstiftningen och att vissa föreskrifter i kommunallagen av valteknisk natur tas in i vallagen. De i propositionen framlagda lagförslagen redovisas i bilaga 2.
Utskottets bedömning
Utskottet föreslår vissa redaktionella förändringar i två av de framlagda lagförslagen samt påpekar att en föreslagen förändring redan verkställts. I övrigt tillstyrks propositionens förslag.
Den första av de av utskottet föreslagna förändringarna avser förslaget till ändring av 5 § i lagen (1966:742) om hotell- och pensionatrörelse. Utskottet föreslår i konsekvens med övriga följdändringar till den nya kommunallagen att begreppet "brandchefen" i 5§ lagen (1966:742) om hotell- och pensionatrörelse utgår och att det i stället stadgas att kopia på tillståndsbevis skall tillställas den eller de kommunala nämnder som fullgör uppgifter inom räddningstjänsten.
Den andra av utskottet föreslagna förändringen avser en redaktionell förändring i förslaget till ändring av 2 kap. 3§ kommunalförbundslagen (1985:894).
Det påpekande utskottet vill göra avser förslaget till ändring i 4§ fjärde stycket lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m. Den föreslagna förändringen där begreppet "kyrkobokförda" utbyts mot "folkbokförda" har beslutats genom särskild lag (1991:511). Ändringen trädde i kraft den 1 juli 1991.
Utskottets förslag till ändringar i regeringens lagförslag redovisas i bilagorna 3--4.
3. Utveckling av den kommunala verksamheten
Propositionen
Regeringen ger i budgetpropositionen 1991/92 bilaga 2 yrkande 2 riksdagen tillfälle att ta del av vad som anförts om utvecklingen av den offentliga sektorn. Avsnitt 4 avser den kommunala sektorn. I detta avsnitt redogörs bl.a. för det vid tidpunkten för budgetpropositionens framläggande pågående arbetet med en ny kommunallag. Där ges också exempel på pågående förändringsarbete i kommuner och landsting.
Utskottets bedömning
Utskottet, som utan ställningstagande i sak tagit del av vad som anförts i detta avsnitt i propositionen, har inte funnit anledning att göra något uttalande.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande Dalamodellen
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:K2 yrkande 1 avslår det av regeringen i proposition 1991/92:13 framlagda förslaget till lag om försöksverksamhet med ökat inflytande för pensionärs- och handikapporganisationer inom hälso- och sjukvården, res. (s)
2. beträffande tillståndsprövning för förskolor och fritidshem
att riksdagen med avslag på motion 1991/92:K2 yrkande 2 antar det av regeringen i proposition 1991/92:13 framlagda förslaget till lag om dels fortsatt giltighet av lagen (1987:442) om försöksverksamhet med kommunal tillståndsprövning för vissa hem för vård eller boende enligt socialtjänstlagen (1980:620), dels ändring i samma lag,
3. beträffande frikommunverksamheten i övrigt
att riksdagen antar övriga av regeringen i proposition 1991/92:13 framlagda lagförslag,
4. beträffande lagen om hotell- och pensionatrörelse
att riksdagen antar det av regeringen i proposition 1991/92:17 framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1966:742) om hotell- och pensionatrörelse med den ändringen att 5§ erhåller i bilaga 3 som Utskottets förslag betecknade lydelse,
5. beträffande kommunalförbundslagen att riksdagen antar det av regeringen i proposition 1991/92:17 framlagda förslaget till lag om ändring i kommunalförbundslagen (1985:894) med den ändringen att 2 kap. 3 § erhåller i bilaga 4 som Utskottets förslag betecknade lydelse,
6. beträffande lagen med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m.
att riksdagen antar det av regeringen i proposition 1991/92:17 framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m. med undantag av att ingen ändring görs i 4§ fjärde stycket som redan erhållit föreslagen lydelse genom ändring (1991:511),
7. beträffande lagen om arbetslöshetsnämnd
att riksdagen antar det i propositionen 1991/92:17 framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1944:475) om arbetslöshetsnämnd med det tillägget att lagen skall träda i kraft den 1 januari 1992,
8. beträffande följdlagstiftning till den nya kommunallagen i övrigt
att riksdagen antar övriga av regeringen i proposition 1991/92:17 framlagda lagförslag,
9. beträffande proposition 1991/92:100 bilaga 2 yrkande 2 såvitt avser den kommunala sektorn
att riksdagen utan ställningstagande till vad regeringen anfört lägger propositionen i denna del till handlingarna.
Stockholm den 7 november 1991
På konstitutionsutskottets vägnar
Thage G Peterson
I beslutet har deltagit: Thage G Peterson (s), Bertil Fiskesjö (c), Birger Hagård (m), Catarina Rönnung (s), Ylva Annerstedt (fp), Sören Lekberg (s), Torgny Larsson (s), Ingvar Svensson (kds), Harriet Colliander (nyd), Ulla Pettersson (s), Inger René (m), Henrik S Järrel (m), Elvy Söderström (s), Björn von der Esch (m) och Odd Engström (s).
Från vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Johan Lönnroth (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservation
Dalamodellen (mom. 1)
Thage G Peterson, Catarina Rönnung, Sören Lekberg, Torgny Larsson, Ulla Pettersson, Elvy Söderström och Odd Engström (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "hälso- och sjukvården" bort ha följande lydelse:
Försöksverksamheten enligt Dalamodellen inleddes den 1 januari i år och är tänkt att pågå till utgången av år 1994. Utskottet finner inte anledning att nu frångå sitt tidigare ställningstagande till frågan om närvarorätt för vissa organisationer i områdesstyrelserna. Försöksverksamheten bör också efter årsskiftet 1991-1992 få innefatta närvarorätt i områdesstyrelserna för företrädare för pensionärs- och handikapporganisationer i enlighet med vad som föreslås i proposition 1991/92:13. Motion K2 yrkande 1 avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse: 1. beträffande Dalamodellen
att riksdagen med avslag på motion 1991/92:K2 yrkande 1 antar det av regeringen i proposition 1991/92:13 framlagda förslaget till lag om försöksverksamhet med ökat inflytande för pensionärs- och handikapporganisationer inom hälso- och sjukvården.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Johan Lönnroth (v) anför:
Jag ansluter mig till den i reservationen framförda åsikten att försöksverksamheten enligt den s.k. Dalamodellen bort få fullföljas också i den del som avser ökat inflytande för pensionärs- och handikapporganisationer inom hälso- och sjukvården.
I proposition 1991/92:13 framlagda lagförslag
Bilaga 1
I proposition 1991/92:17 framlagda lagförslag Bilaga 2
Av utskottet föreslagen ändring i regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1966:742) om hotell- och pensionatrörelse Bilaga 3
Regeringens förslag Utskottets förslag 5 §
Ansökan om tillstånd att driva hotell- eller pensionatrörelse skall vara skriftlig och åtföljas av a) uppgift om sökandens fullständiga namn, firma och postadress samt, om sökanden tidigare haft annat släktnamn, detta; b) för sökande, som är enskild person, uppgift om födelsetid och yrke eller titel samt bevis att han ej är underårig eller i konkurstillstånd eller har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken; c) uppgift om fullständigt namn, födelsetid och yrke eller titel för den som utsetts till föreståndare eller ersättare samt bevis att han inte är underårig eller har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken; d) uppgift om belägenheten av den byggnad eller lägenhet där rörelsen avses skola drivas, det största antal gäster som skall kunna mottagas samtidigt och det största antal gästrum som rörelsen skall omfatta; e) om bygglov meddelats för hotellet eller pensionatet, handlingar som visar att så har skett.
Beviljas tillstånd skall skriftligt bevis utfärdas. Har bygglov inte meddelats och är det inte uppenbart att lov inte behövs, skall beviset innehålla en upplysning om att bygglov kan fordras. Finns inte någon godkänd ersättare eller, i fall när det skall finnas föreståndare enligt 3 §, godkänd föreståndare, skall det i beviset anges att tillståndet inte får utnyttjas förrän ersättare eller föreståndare utsetts och godkänts. Kopia av beviset skall sändas till brandchefen och den eller de kommunala nämnder som fullgör uppgifter inom plan- och byggnadsväsendet och inom miljö- och hälsoskyddsområdet.
Beviljas tillstånd skall skriftligt bevis utfärdas. Har bygglov inte meddelats och är det inte uppenbart att lov inte behövs, skall beviset innehålla en upplysning om att bygglov kan fordras. Finns inte någon godkänd ersättare eller, i fall när det skall finnas föreståndare enligt 3 §, godkänd föreståndare, skall det i beviset anges att tillståndet inte får utnyttjas förrän ersättare eller föreståndare utsetts och godkänts. Kopia av beviset skall sändas till den eller de kommunala nämnder som fullgör uppgifter inom räddningstjänsten, inom plan- och byggnadsväsendet och inom miljö- och hälsoskyddsområdet.
Om godkännande av föreståndare eller ersättare skall skriftligt bevis utfärdas.
Av utskottet föreslagen ändring i regeringens förslag till ändring i kommunalförbundslagen (1985:894) Bilaga 4
Regeringens förslag Utskottets förslag
2 kap. 3 §
Bestämmelserna i 3 kap. 10 § första stycket och 16--18 §§, 4 kap. 8, 9, 11--16 §§, 18 § första stycket, 19, 20 och 22 §§ samt 5 kap. 7--23 §§, 25--34 §§ och 36--62 §§ kommunallagen (1991:900) skall tillämpas i fråga om kommunalförbunds fullmäktige. Bestämmelserna i 5 kap. 12--17 §§ nämnda lag tillämpas dock endast om ersättare har utsetts.
Bestämmelserna i 3 kap. 10 § första stycket och 16--18 §§, 4 kap. 8, 9, 11--16 §§, 18 § första stycket, 19, 20 och 22 §§ samt 5 kap. 7--23, 25--34 och 36--62 §§ kommunallagen (1991:900) skall tillämpas i fråga om kommunalförbunds fullmäktige. Bestämmelserna i 5 kap. 12--17 §§ nämnda lag tillämpas dock endast om ersättare har utsetts.