Forskning och försök rörande alternativ till burhållning av värphöns
Betänkande 1994/95:JoU12
Jordbruksutskottets betänkande
1994/95:JOU12
Forskning och försök rörande alternativ till burhållning av värphöns
Innehåll
1994/95 JoU12
Sammanfattning
I betänkandet behandlas en skrivelse från regeringen med redogörelse för utvecklingen inom äggproduktionen och för utvecklandet och provningen av nya system för hållande av värphöns. Vidare behandlas tre motioner som bl.a. syftar till att förlänga övergångstiden för avveckling av burhönssystemet eller på olika sätt underlätta avvecklingen. Utskottet hänvisar till den utförliga behandling som gjordes i frågan under föregående riksmöte och föreslår en mer omfattande kontrollstation år 1996. Motionerna anses för närvarande inte påkalla något initiativ från riksdagens sida.
Till betänkandet fogas en reservation (m).
Skrivelsens huvudsakliga innehåll
I skrivelse 1994/95:121 lämnar regeringen en redogörelse för utvecklingen inom äggproduktionen samt för utvecklandet och provningen av nya system för hållande av värphöns.
Motioner
1994/95:Jo16 av Karl Hagström (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stöd till äggproducenter vid omställning från burhöns till frigående höns i stödområde 4.
1994/95:Jo257 av Stig Bertilsson och Karl-Gösta Svenson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om svensk burhållning av värphöns samt äggproduktion på djurvänliga och konkurrenskraftiga villkor.
1994/95:Jo277 av Ingvar Eriksson och Karl-Gösta Svenson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts i anledning av regeringens skrivelse 1994/95:121, Forskning och försök rörande alternativ till burhållning av värphöns.
Uppvaktning
Utskottet har uppvaktats av representanter för Föreningen Svensk fjäderfäskötsel.
Utskottet
Inledning
I djurskyddslagen (1988:534), som trädde i kraft den 1 juli 1988, föreskrivs bl.a. att djur skall hållas och skötas i en god djurmiljö och på ett sådant sätt att det främjar deras hälsa och ger dem möjlighet att bete sig naturligt. Enligt djurskyddsförordningen (1988:539) får höns för äggproduktion inte inhysas i burar. Enligt en övergångsbestämmelse till förordningen får befintliga anläggningar för burhöns användas intill utgången av år 1998.
I samband med riksdagens beslut om den nya djurskyddslagen (prop. 1987/88:93, bet. JoU22, rskr. 327) beslutade riksdagen att en utvärdering av arbetet med forskning och försök beträffande olika system för hållande av värphöns skulle göras i form av en s.k. kontrollstation efter en femårsperiod, dvs. år 1993. I regeringens skrivelse den 2 december 1993 lämnade regeringen en redogörelse för utvecklandet av nya system för hållande av värphöns (skr. 1993/94:106, bet. JoU14, rskr. 160).
I beslut den 16 mars 1994 anslöt sig riksdagen till regeringens bedömning att förbudet att hålla värphöns i bur skall träda i kraft den 1 januari 1999 i enlighet med riksdagens ursprungliga beslut år 1988 om omställning av det nuvarande burhållningssystemet. I sitt beslut underströk riksdagen att avvecklingen av burhönssystemet inte får innebära att svensk äggproduktion slås ut och ersätts med ägg producerade i andra länders bursystem. Beträffande läkemedelsindustrins behov av ägg för tillverkning av näringslösningar m.m. ansåg riksdagen att detta måste beaktas vid bedömningen av behovet av fortsatt svensk äggproduktion. Vidare underströk riksdagen vikten av att forskningen rörande alternativ till nuvarande bursystem blir så mångsidig som möjligt. Liksom hittills bör verksamheten kunna omfatta även modifierade bursystem, under förutsättning att dessa bedöms kunna uppfylla kraven från arbetsmiljö- och djurskyddssynpunkt. Slutligen beslöt riksdagen att regeringen årligen, med början hösten 1994, skall redovisa utvecklingen av omställningsarbetet för riksdagen.
Statens jordbruksverk har den 1 september 1994 på uppdrag av regeringen redovisat utvecklingen inom äggproduktionen och arbetet med omställningen av nuvarande burhållningssystem (Jordbruksverkets rapport 1994:13 Alternativa inhysningssystem för värphöns).
Motionerna
I motion Jo16 (s) framhålls att förutsättningarna för äggproduktion drastiskt förändrats i stödområde 4, bl.a. på grund av att nationellt stöd inte kommer att utgå i detta område efter EU-anslutningen. Det bör därför enligt motionen finnas övergångsregler eller andra stödåtgärder för äggproducenter som har påbörjat omställningen från burhönsanläggningar till hallar för frigående värphöns.
Enligt motion Jo257 (m) är risken stor att äggproduktionen flyttar ut ur Sverige. Det är orealistiskt att tro att man till utgången av år 1998 kan byta ut de cirka sex miljoner hönsplatser som det är fråga om. Det är rimligt att öppna för ytterligare alternativ, t.ex. konkurrenskraftiga system som bygger på burar. Tiden för utprovning och forskning kring alternativsystemen bör förlängas.
I motion Jo277 (m) riktas uppmärksamheten på de alternativa inhysningssystem som nu ingår i forsknings- och försöksverksamheten. Det är oklart om dessa system kommer att vara godkända för användning efter år 1998. Därmed riskerar äggproducenterna att hamna i en situation där gjorda investeringar går förlorade. Det vore därför rimligt med en utfästelse från staten att dessa system blir inlösta om de förbjuds innan den ekonomiska avskrivningstiden är över.
Utskottets överväganden
Som framgår av skrivelsen har utskottet under föregående riksmöte behandlat en mer ingående redogörelse från regeringen angående utvecklandet av nya system för hållande av värphöns (1993/94:JoU14). I samband härmed anordnade utskottet en offentlig utfrågning med representanter för bl.a. myndigheter, forskningsorgan, äggproducenter, djurskyddsorganisationer och läkemedelstillverkning.
I den nu aktuella skrivelsen redovisar regeringen bl.a. vissa resultat från forskning och ny teknikprovning. Utveckling och provning av nya system sker i dag parallellt dels genom provning av nya intensiva system, dels genom forsknings- och utvecklingsarbete i övrigt. Verksamheten redovisas i skrivelsen på s. 7 f.
I avsnitt 5 Resultat från forskning och ny teknikprovning pekar regeringen på några problem som alltjämt kvarstår i utvecklingsarbetet. Enligt Jordbruksverket är i de pågående provningarna av ny teknik fjäderplockning och för hög dödlighet de dominerande problemen. Forskningen kan i dag inte ge några entydiga svar på hur problemen skall lösas. Orsakssammanhangen är mycket komplicerade. Ett annat problem som uppmärksammats är risken för utbrott av koccidios hos värphönsen.
Inom ramen för ny teknikprovning ingår även studier av arbetsmiljö och luftkvalitet. Resultaten tyder enligt Jordbruksverket på att förhållandena i dessa avseenden är godtagbara.
Regeringen anför sammanfattningsvis att många problem återstår att lösa innan någon produktion av godkända intensiva inhysningssystem kan komma i gång. Med de resultat som presenterats i årets rapport och med verkets nuvarande regler för godkännande av intensiva inhysningssystem kommer tidpunkten för ett godkänt system att dröja ytterligare. Av Jordbruksverkets rapport framgår att intresset är stort från näringens sida att etablera golvhönsproduktion. Mot bakgrund av bl.a. detta är det inte önskvärt att försäljning och ytterligare forskning av ett system som befinner sig relativt långt framme i provningsverksamheten inte kan fortsätta för att systemet finns i fler än tio anläggningar. Det är viktigt att få fram erfarenheter från driften av intensiva inhysningssystem i fältfasen. Regeringen bedömer därför att den av Jordbruksverket satta begränsningen vid tio anläggningar bör omprövas. Det räcker enligt skrivelsen med att begränsa antalet höns i system som skall provas, och Jordbruksverkets gräns på 100 000 höns kan vara ett lämpligt maximalt antal. Regeringen betonar även vikten av att näringen och andra forskningsfinansiärer satsar tillräckliga resurser på forskning och utveckling kring nya inhysningssystem.
Utskottet vill för sin del erinra om de bestämda uttalanden som gjordes i samband med behandlingen av fjolårets skrivelse om utvecklandet av nya system i äggproduktionen. Det bör än en gång understrykas att beslutet om avveckling av burhönssystemet inte får innebära att svensk äggproduktion slås ut och ersätts med ägg producerade i andra länders bursystem (1993/94:JoU14). Utskottet vill också erinra om att det enligt nämnda betänkande kunde finnas anledning att senare under omställningsperioden mer ingående pröva förutsättningarna för svensk äggproduktion. I betänkandet hänvisades till att en mer omfattande kontrollstation hade aviserats av den dåvarande regeringen till år 1997.
I anslutning till den nu aktuella redogörelsen från regeringen har utskottet fått muntlig information från Föreningen Svensk fjäderfäskötsel om bl.a. det aktuella läget inom äggproduktionen och om ett förslag till omsorgsprogram inom äggnäringen som föreningen utarbetat.
Som framgår av skrivelsen återstår alltjämt många problem att lösa innan någon produktion av godkända inhysningssystem kan komma i gång. Det kommer t.ex. att dröja ytterligare innan något godkänt system föreligger. Om svensk produktion skall kunna bibehållas skall emellertid 5 500 000 hönsplatser vara omställda till år 1999. För närvarande är investeringstakten låg på grund av osäkerhet om framtiden och avsaknaden av godkända alternativsystem. Det kommer således att ställas mycket stora krav på utvecklings- och omställningsarbetet under de närmaste åren. Utskottet har också erfarit att åtminstone ett land i vårt närområde tillämpar ett system med produktionsstöd som kan ge ett övertag gentemot Sverige i konkurrenshänseende. En positiv faktor är att man från näringens sida visar stort intresse att etablera golvhönsproduktion och är villig att delta i verksamheter som kan ge förbättringar från både djurskydds- och kvalitetssynpunkt. Utskottet anser det angeläget att regeringen och Jordbruksverket tar fasta på den attityd som äggproducenterna intagit och att det fortsatta arbetet präglas av en öppen och fortlöpande dialog mellan statsmakterna och näringen.
I övrigt ställer sig utskottet bakom regeringens överväganden i skrivelsen att det är viktigt att få fram erfarenheter från driften av intensiva inhysningssystem i fältfasen. Den av Jordbruksverket satta begränsningen vid tio anläggningar bör således omprövas. I likhet med regeringen vill utskottet också understryka det angelägna i att näringen och andra forskningsfinansiärer satsar tillräckliga resurser på forskning och utveckling kring nya inhysningssystem.
Det anförda innebär sammanfattningsvis att utskottet inte heller denna gång är berett att i något väsentligt avseende ompröva riksdagens beslut om avveckling av burhönssystemet. Det bör emellertid tilläggas att utskottet i viss mån delar de farhågor som framförs i motionerna angående det fortsatta omställningsarbetet fram till år 1999. Det är därför viktigt att regeringen ytterst noggrant följer detta arbete.
Utskottet anser sig för närvarande inte ha underlag för att närmare pröva behovet av särskilda övergångslösningar eller andra åtgärder i enlighet med vad som föreslås i motionerna. Utskottet utgår från att det kommer att finnas ett mer fullständigt beslutsunderlag i samband med den mer omfattande kontrollstation som nämndes i fjolårets skrivelse (1993/94:JoU14 s. 23). Enligt denna regeringsskrivelse skulle en sådan kontrollstation förläggas till år 1997. Med hänsyn till vad utskottet anfört ovan om de problem som alltjämt föreligger i omställningsarbetet bör kontrollstationen tidigareläggas till år 1996. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. I konsekvens härmed anser utskottet att den redovisning som till följd av tidigare riksdagsbeslut skall göras år 1995 kan undvaras.
Utskottet föreslår att motionerna Jo16, Jo257 och Jo277 lämnas utan vidare åtgärd, i den mån de ej tillgodosetts med det anförda.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande skrivelsen
att riksdagen lägger regeringens skrivelse 1994/95:121 till handlingarna,
2. beträffande kontrollstation år 1996
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. beträffande vissa frågor i övrigt om det fortsatta omställningsarbetet
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo16, 1994/95:Jo257 och 1994/95:Jo277.
res. (m)
Stockholm den 23 februari 1995
På jordbruksutskottets vägnar
Lennart Daléus
I beslutet har deltagit: Lennart Daléus (c), Sinikka Bohlin (s), Göte Jonsson (m), Leif Marklund (s), Ingvar Eriksson (m), Alf Eriksson (s), Ingemar Josefsson (s), Carl G Nilsson (m), Eva Eriksson (fp), Ann-Kristine Johansson (s), Maggi Mikaelsson (v), Åsa Stenberg (s), Eva Björne (m), Gudrun Lindvall (mp), Lennart Brunander (c), Michael Hagberg (s) och Siw Wittgren-Ahl (s).
Reservation
Vissa frågor i övrigt om det fortsatta omställningsarbetet (mom. 3).
Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med "Utskottet anser" och slutar med "det anförda" bort ha följande lydelse:
De svårigheter och problem som redovisats i fråga om omställningsarbetet leder emellertid utskottet till slutsatsen att riksdagen redan nu bör fatta ett beslut som kan uppmuntra producenterna till att investera i alternativa inhysningssystem. Utskottet delar den uppfattning som framförs i motion Jo277 att det är oklokt att lägga det ekonomiska ansvaret för dessa investeringar på enskilda producenter. Om det längre fram visar sig att de anläggningar som nu ingår i verksamheten inte kan godkännas på grund av t.ex. arbetsmiljö- eller djurskyddskrav kan den ekonomiska belastningen på företagen bli mycket betungande. Riksdagen bör därför göra en utfästelse att dessa system inlöses av staten om systemen av angivna skäl förbjuds innan den ekonomiska avskrivningstiden löpt ut. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo277 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Övriga motioner avstyrks i den mån de ej tillgodoses med detta ställningstagande. När det gäller behovet av ytterligare åtgärder utgår utskottet från att det kommer att finnas ett mer fullständigt beslutsunderlag ... (=utskottet)... kan undvaras.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse: 3. beträffande vissa frågor i övrigt om det fortsatta omställningsarbetet
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo277 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört och avslår motionerna 1994/95:Jo16 och 1994/95:Jo257.